Visar alla blogginlägg med kategorin:
Sociala medier och bloggar

En badge! Jag tackar!

Bloggen ligger i bloggtoppen hos Cision, igen! Den här bloggen som du läser i denna stund har kvalat in på 10 i topp listan. Som utmärkelse har jag fått ett badge.

Pedagogikbloggar-2016_badge

På första plats ligger Flexspan. Nyheter och trender inom nätbaserad utbildning. Det är någon som heter Alastair Creelman som har den bloggen och han arbetar med nätbaserat lärande vid Linnéuniversitetet. På andra plats hittar du Pedagogiska kullerbyttan. Bakom den hittar du Linda Linder som är förskollärare, lärare (F-3), teaterpedagog och atelierista. Hon skriver om sitt arbete och strävar efter att ge barnen röst. Tredjeplatsen innehas av Skolverkets Omvärldsbloggen. Skolans digitalisering som har som syfte att sprida idéer om skolans digitalisering så att de kommer till nytta i skolors strategiska arbete.

Undrar du hur 10 i topp listan ser ut så hittar du den på Cisions webb. Cision har också en avdelning som de kallar Community eller Mötesplatsen och där hittar du bland annat det senaste på deras bloggfront. Om du nu undrar vad som krävs för att bli påtänkt så kan du läsa följande på deras webb.

Bloggtoppen tas fram av vårt research-team i Sverige varje månad. Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes. Ett kriterium för att kunna hamna på topplistan är att kontaktuppgifter är synliga på bloggen. (Cision, 160923)

Jag tycker att det var helt OK att bli 4a! Bloggarna på 1a, 2a och 3e plats verkar absolut ha anledning att ta sina platser i täten. Men om jag kavlar upp ärmarna, vässar tangenterna, läser ännu lite mer om didaktik och forskning samt håller tät kontakt med er som är experterna på klassrumsgolvet så kanske jag kan komma igen till 2017!

Har du några råd att ge mig för att min blogg och mina inlägg ska bli ännu bättre? Jag tar tacksamt emot alla idéer, förslag, råd och tips. Välkommen att vara min kritiska vän!

Nu är det dags för fredagskväll här i huset! Trevlig helg alla läsare!

Berättande i snapchat

Akademiskt = tungt!?

Forskning = ointressant!?

Professorer = tråkiga!?

Är det så du tänker även om du kanske inte säger det rent ut? Kolla i så fall in Jill Walker Rettbergs webb: http://jilltxt.net/

Jill Walker Rettberg är professor i digital kultur vid universitet i Bergen. Så här beskriver hon själv sitt forskningsområde:

Her research is on networked fiction, which includes electronic literature, weblogs, electronic art, web hoaxes and grassroots game-Creation. (http://jilltxt.net/txt/, 160910)

Jill höll en av keynote föreläsningarna under den nordiska forskningskonferensen 2016 Med bilden i fokus. Det handlade om berättande i snapchat och musical.ly. Här har jag en del att lära, det är säkert!

Snapchat

Snapchat är en app för att skicka meddelanden mellan mobiler. Du tar ett foto eller spelar in en kort videofilm. Du bestämmer också hur länge fotot ska visas för den som tittar samt skriver ett meddelaande. Tiden du kan ställa in är 1-10 sekunder. Avslutningsvis skickar du filmen till en eller flera personer i din kontaktlista. När mottagaren öppnar meddelandet, bilden, så visas den bara så länge som du har bestämt. Snapchat har också en videochatt. Just nu är det här mycket populärt bland ungdomar.

Du kan också skapa korta berättelser i snapchat genom att koppla ihop flera foton, snaps. Mottagaren har 24 timmar på sig att se historian. Du bestämmer vem eller vilka som kan se dina historier genom att göra vissa inställningar. Jill visade oss olika exempel på korta snapchat historier. Enligt Jill är det vanligare att det är företag än ungdomar som gör dessa historier. Vi fick se några exempel på dessa korta historier. Ett exempel var taget i London samma dag som folkomröstningen om Brexit. Det var en snabb presentation av bilder från olika platser och med olika människor i London och korta uttalanden för och emot Brexit.

snapchat
Snapchat-logotypen.

Jill har forskat på ungdomars användning av och berättande med hjälp av snapchat. Du kan läsa mer om det på hennes blogg What high school students think about Snapchat stories. Det är spännande läsning! Ja, jag tycker att det här med att läsa och skriva blir bara mer och mer spännande. Det dyker hela tiden upp nya vinklingar, nya sätt att berätta och kommunicera, nya kanaler för berättandet och nya medier och artefakter.

Vad gör Jill när hon forskar på snapchat?

Mostly we’re watching hundreds and hundreds of stories to see what kinds of narrative techniques people use, but we also want to know what regular users actually think about stories. Do they watch stories much? Do they make stories? What do they think is a good story? (http://jilltxt.net/?p=4505, 160909)

Du förstår att Jill hade en del material att visa! Forskningsfrågorna är delvis frågor som vi lärare också ställer oss som t.ex. vad tycker våra elever är en bra historia? Det kan vi ställa mot frågan om vad vi lärare anser är en bra historia mot bakgrund av kunskapsmål, kursplaner och läroplan.

Förresten tycker jag att du ska läsa hennes blogginlägg med 10 anledningar att dela forskningsresultat i snapchat 10 reasons why you should use Snapchat to share research ideas (and 4 reasons not to). 10 anledningar som är överförbara. Jag håller inte helt med om alla. Exempelvis tror jag inte att det tar mig lika lång tid att berätta något i snapchat som att skriva ett blogginlägg.

Jill

musical.ly

Jag börjar med att bekänna att jag inte ens hade hört talas om musical.ly innan Jills föreläsning! Vill du veta mer om musical.ly? Besök i så fall Jills blogg jill/txt och se hennes videoHär berättar hon mer och bjuder generöst på sig själv. Exempelvis får du se henne själv handteckna och läppsynka i tolkningen av en sång.  Jill tipsar om tutorials på Youtube för den som vill lära mer. Det tar tid att bli bra på detta! Kräver mycket övning. Har du elever som är bra på lägga upp egna tolkningar av sånger i musical.ly så vet du att den eleven har uthållighet och motivation att öva tills god färdighet är uppnådd!

Jag har varken snapchat eller musical.ly MEN jag har frågat runt bland mina mer digitala (och yngre!) kollegor och de visade sig var insatta. Vi får se om jag hinner någon regnig dag när det blir tid över…

Referenser

Jill Walker Rettbergs blogg: http://jilltxt.net/

Nordisk forskningskonferens 2016 Med bilden i fokus

Är du en stjärna, en Webbstjärna?

Eller vill du bli en stjärna? Då får du chansen i höst när jag har bloggkurs utifrån Webbstjärnan! Jag har tidigare haft flera bloggkurser men den här gången provar jag Webbstjärnans koncept. Det betyder att kursen bara omfattar ett (1) tillfälle. Vi håller på 3 timmar en eftermiddag på Medioteket, Trekantsvägen 3. En förutsättning för att kunna delta är att du kan ta med en egen dator med trådlöst nätverkskort. Du får uppgifter för gästinloggning på nätverket när du anmäler dig i receptionen. Givetvis går det bra att arbeta på en iPad.

Alla skapar sina bloggar i webbpubliceringsverktyget WordPress och du behöver en sajt att arbeta med. Det är den som du skapar hos Webbstjärnan. Jag kommer att följa Webbstjärnans upplägg vid genomgången och under workshopen. Deltagarna får Webbstjärnans häfte med dokumentation av alla moment som vi arbetar med. Dokumentationshäftet är interaktivt så till vida att du kan spara ner det och skriva direkt i det.

Inför workshopen

för att du ska få ut så mycket som möjligt av workshopen behöver du vara väl förberedd. Därför behöver du göra två saker innan workshopen.

  1. Du behöver registrera ett lärarkontoWebbstjärnan och skapa en webbplats som du ska arbeta med tillsammans med dina elever. Om du ska samarbeta med en kollega behöver bara en av er skapa en webbplats.
  2. Gå den nätbaserade kursen ”Kom igång med Webbstjärnan” så att du har kött på benen inför workshopen. Har du inget inlogg på kursportalen kan du registrera dig här eller höra av dig till Webbstjärnan  så hjälper de dig.

Efter kurstillfället ska du vara igång! Sedan väntar arbetet med dina elever och ert gemensamma bloggande. Det är ju det som är det egentliga syftet!

Om Webbstjärnan och IIS

Bakom Webbstjärnan står IIS, Internetstiftelsen i Sverige och Webbstjärnan är en del av IIS satsningar för att utveckla internetanvändningen i skolan. Att använd Webbstjärnan är kostnadsfritt och Webbstjärnan är fri från reklam. Min personliga erfarenhet av Webbstjärnan är att de har lyckats skapa en mycket proffsig miljö. De nätbaserade kurserna är tydliga,  informativa och bra.

Sist men inte minst viktigt – Webbstjärnans support är mycket bra. Det är i alla fall min erfarenhet. Jag har alltid fått snabb och bra återkoppling på mina frågor när jag har undrat saker. Det är viktigt för de flesta av oss!

I den här videon får du veta lite mer om Webbstjärnan (3:06 lång).

Anmäl dig!

Du anmäler dig via ett formulär som du hittar här: Webbstjärnans  anmälningslänk.

Trevlig helg!

Sugen på forskarseminarier kring ”skrivande”?

Jag har sedan 2013 kunnat erbjuda er som är skolornas läs- och språkutvecklare seminarier med olika forskare. Snart är det dags igen!

Höstens seminarieserie bjuder på sex föreläsningar med fyra olika forskare. Jag kommer att mejla ut vetenskapliga artiklar som forskarna har skrivit och som de önskar att alla läser för att ge en djupare förförståelse inför föreläsningarna. Deltagarna kommer också att få Skolverkets nya kunskapsöversikt Att läsa för att förstå. Läsförståelse av vad och för vad? (Barbro Westlund 2016). Kunskapsöversikten är klar och ges ut i höst. Med andra ord är den rykande aktuell!

Fokus för höstens seminarier är elevers skrivande, skrivutveckling, skrivundervisning och bedömning av det skrivna. De forskare vi får möta är:

  1. Carina Hermansson
  2. Jenny W Folkeryd
  3. Barbro Westlund
  4. Per Blomqvist

Carina Hermansson och Jenny W Folkeryd föreläser två gånger var och vi deltagare får uppgifter att göra mellan deras respektive två föreläsningar.

Upplägget för höstens seminarieserie bygger på att alla deltar vid samtliga föreläsningar. Detta för att få ta del av forskarnas olika perspektiv på ”skrivande”. Tanken är att vi ska få en flerdimensionell bild av momentet skrivande i svenskämnet. Kanske vore det bättre att tala om momentet skrivande som kalejdoskopiskt!? Då tänker jag mig att varje gång vi diskuterar skrivande framträder nya saker på samma sätt som när vi roterar eller skakar kalejdoskopet skapas ett nytt mönster.

Föreläsningarnas relevans är inte beroende av vilken årskurs du undervisar utan vänder sig till alla läs- och språkutvecklare åk 1-9.

En av föreläsningarna kommer att filmas och det är Barbro Westlunds presentation av Skolverkets kunskapsöversikt som hon har haft i uppdrag att skriva.

Information och anmälningslänk går ut i ett mejl till alla er som är grundskolornas läs- och språkutvecklare; ni är också prioriterade att delta. Jag räknar med att hinna med detta senast i början av nästa vecka, v. 23. Håll utkik efter mejlet!

Förutsatt att det inte snabbt blir fullbokat går det att anmäla sig fram till och med 19/8.

gruppkort ht föreläsare

Bilderboken – tryckt eller som app?

Är det någon skillnad? Vad föredrar du? Vilka begränsningar respektive möjligheter erbjuder de?

Jag har personligen inte funderat över detta förrän jag häromdagen läste artikeln Picture Books in the Digital Age av Serrafini, KachorskyAguilera (2016). En bilderboksapp erbjuder förstås andra möjligheter än en tryckt text. Frågan är vilka skillanderna är och vilka för- respektive nackdelar de två formaten bjuder på?

Artikeln synar tre särdrag för bilderböcker som appar. De synar aspekter som rör bilduppslag, övergångar och bläddring samt interaktionen med läsaren (tableau, transitional, interactive). Författarna problematiserar och diskuterar hur olikheterna i tryckt respektive digital text påverkar läsupplevelsen. Vanligtvis gäller att

”[…] a type of software applicaton that consists of picture book content in a digital shape and is downloaded […] (Serrafini, Kachorsky &  Aguilera 2016:509).

Tillgängligheten är oftast större än för andra e-böcker i och med att bilderboksapparna inte är beroende av ett specifikt verktyg som exempelvis läsplattan Kindle. Däremot förutsätter de en digital plattform som en lärplatta. Utöver e-böckernas digitalt visade text, bilder och navigationsikoner erbjuder bilderboksappar möjligheter till en utveckla interaktion med hjälp av andra val och läsvägar.

Siduppslag (tableau). Bilder ändras när de ska användas och visas digitalt. Vid en första blick kanske det inte märks men titta exempelvis på ett dubbelsidigt uppslag. I ett digitalt format måste bilderna på något sätt anpassas till skärmbilden som visas. Bilduppslag kan i en app bara se ut på ett sätt. Antingen ser läsaren en sida eller flera. Visas flera siduppslag så minskar storleken och kan bli svårläst. Oftast visas en sida i taget. Bilder ligger på en sida och kan inte sprida sig (bleed) och flyta över (spread) på nästa sida på det sätt som de kan i bokform.

I en bokapp kan man lägga till klickbara länkar som leder vidare, länkar som sätter på alternativt stänger av ljudet eller som bara låter. Det kan handla om en bil som tutar, en fågel som kvittrar och liknande. En annan möjlighet är att kunna lyssna på en uppläsning av texten och här kan läsaren ofta välja på olika språk.

Övergångar och bläddring (transitional). När vi läser en tryckt bok vänder vi blad för att komma vidare. I samband med att vi vänder blad uppstår ett ljud när pappret prasslar. I appar är det vanligt att man lagt till ett bläddringsljud för att markera att läsaren vänder blad. Bläddringsljudet kan vara något som ska låta som att man bläddrar i papper men det kan också vara ett distinkt ljud som en signal.

Läsarinteraktion (interactive). I den tryckta boken utgörs interaktionen av läsarens tänkande och bläddrande. I en bokapp kan det finnas index som översiktligt visar boksidorna i en rullist där läsaren kan hoppa fritt mellan olika sidor. Där kan också finnas hot spots som är områden där läsaren kan klicka eller nypa ihop alternativt isär med fingrarna för att få en viss effekt. Det kan handla om att höra ljud, se animeringer och filmer eller läsa mer utförlig information. De interaktiva funktionerna kan också leda läsaren vidare ut på nätet eller till sociala medier. Här får vi fråga oss om interaktiviteten har ett mervärde eller bara utgör en distraktion för läsaren. Effekten kan förstås vara olika mellan olika individer. Kanske kan vi uppleva effekten av interaktivitet olika beroende på vår egen dagsform. När man är trött kan det vara svårare att hålla fokus och därmed lättare att glida vidare bort från det man började läsa.

Det finns förstås för- och nackdelar med allt. Bilder i tryckta böcker kan ha olika framtoning. De kan vara glansiga men också matta. I digital form är det svårt att få fram den matta yta som den tryckta formen kan erbjuda. Skärmen i sig ger bilder en glansig yta. Vissa funktioner som kan framstå som fördelaktiga och eftersträvansvärda kan för en del bli distraherande. Interaktiva funktioner kan bryta av läsarens läsning på ett sätt som stör själva läsningen. Tittar vi närmare på och jämför samma bilderbok i tryckt och i appformat kan vi se att justeringar och anpassningar mellan format kan leda till stora förändringar i själva berättandet.

Fördelar kan vara lättheten att slå upp ord, möjligheten att förstärka intryck med ljud, animeringar, videofilmer, komplettera med mer fakta och förstorade bilder så detaljerna syns bättre. Andra mervärden är möjligheten till uppläsning på olika språk, musik, ljudeffekter. Ja, det som kan ses som nackdelar kan i vissa sammanhang och för vissa läsare vara fördelar. Enligt artikelförfattarna är det ofta så att läsaren av den tryckte boken också gärna läser boken i appform vilket ger oss nyttan av upprepad läsning och därmed upprepad bearbetning av texten. För att öka medvetenheten hos läsarna är det bra att lägga in moment i undervisningen när eleverna får jämföra samma bok i tryckt format och i appformat. Kritisk läsning ökar medvetenheten hos läsarna. Det gäller när den kritiska läsningen synar innehåll likväl som yttre layoutmässiga och funktionella drag.

Referenser:

Serrafini, Kachorsky &  Aguilera (2016). Picture Books in the Digital Age. I The Reading Teacher. , Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 509-512.

Exempel på bilderböcker som appar:

Mulle Meck; författare George Johansson, illustratör Jens Ahlbom: Mulle Mecks första bok Bilar (kostnadsfri i appstore) och så har du Mulle Mecks hemsida.

När farfar blev ett spöke (30 kr i appstore). Du kan läsa om appen samt se och höra ett avsnitt ur boken på webbsidan Pappas appar.

Stina Wirsén. Vem bestämmer? (kostnadsfri i appstore) Appen innehåller möjligheter till köp inuti appen.

Glimtar

Glimtarna kommer ur apparna för Mulle Mecks första bok bilar, Vem bestämmer? och När farfar blev ett spöke.

Första bilden visar en sida ur När farfar blev ett spöke. Till vänster är bilden som den visas i appen. Texten blir uppläst sida för sida. Till höger ser du hur läsaren kan ta fram en översikt på sidorn i bokens app för att snabbt kunna bläddra fram till en annan sida.

farfar2bilder

I Stina Wirséns bokapp Vem bestämmer? blir texten uppläst om vi vill. Uppläsningen går att stänga av genom att klicka på figuren i övre högre hörnet. Någon annan interaktivitet finns inte.

Vem3

Mulle Meck första bok bilar finns ingen uppläsning utan vi får läsa själva. Det finns några ljud på ett par ställen. Det är allt.

mulle meck

Stort tack till mina kära kollegor Kia, Katrin och Elisabet som har bidragit med tankar, reflektioner och förslag! Dagliga samtal, med er nämnda men också alla er onämnda kamrater, gör min arbetsplats, Medioteket, till en fantastiskt kreativ och dynamisk arbetsplats där jag lär nytt varje dag.

Fanfar för Cecilia Peña!

Har du hört? Jag tänker på att årets svensklärarpris gick till Cecilia Peña. Hon är lärare i svenska och engelska och arbetar på Nya Elementar i Bromma. Aretemeriterad för sin lärarskicklighet. Cecilia är också författare av läromedel i svenska på förlaget Sanoma Utbildning.

Tänk att årets pris gick till en av våra stockholmslärare! När vi talar om skolan är det viktigt att komma ihåg och lyfta fram alla duktiga lärare som finns och arbetar på våra skolor!

Jag har haft nöjet att träffa Cecilia i många olika sammanhang och vet att detta var ett bra val av lärare. Cecilia är en aktiv lärare som arbetar på många fronter. Det är ämnesdidaktisk utveckling, arbete med att kombinera teknik med hennes ämnen, utveckling av läsundervisningen och ett stort intresse för att använda forskning för att utveckla den egna undervisningen. Senaste året deltog Cecilia i min bloggkurs och fick sina elever att nappa på bloggandet i litteraturundervisningen. När klassen arbetade med boken Pojkarna av Jessica Schiefauer och i samband med det skrev ett antal inlägg på sin blogg så fick de en dag ett mejl från författaren själv som hade råkat hitta deras blogg och bara ville berätta hur imponerad hon var av att läsa deras inlägg.

Du kan höra två tidigare intervjuer med Cecilia om du går till Svenskrummets podcast. Det är avsnitt nr 8 och 11.

Vill du hellre träffa Cecilia och höra henne berätta om hur hon arbetar med stöttning och strategier för läsförståelse så kan du göra det på Bokmässan i Göteborg i september. Där kommer hon att hålla ett minseminarium i förlaget Sanoma Utbildnings monter.

Vill du läsa mer samt se en bild på Cecilia så läs pressmeddelandet HÄR.

Avslutningsvis vill jag bara säga GRATTIS Cecilia!

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Sök och du ska finna

Förutsatt att du vet HUR du söker, förstås! I går måndag 9/11 var kollegan Linda Spolén gästföreläsare på min QB-kurs, dvs. bloggkursen. Linda vet allt om MIK men också om bildsökning; hur du söker bilder, vilka bilder vi får använda och hur jag hittar de bilder som jag får använda – viktigast av allt!

QB gruppen

Linda pratade upphovsrätt, Creative Commons, Tineye, Meme, operatorer, sökordsoptimering, sökrobotar, olika sökmotorer, synlig och osynlig webb och mycket mer. Det var full fart och vi hade gärna lyssnat en heldag på Linda för det är sååå mycket mer att kunna än att skriva ett ord och googla.

Har du fler frågor så besök webbsidan Creative Commons. Där hittar du allt om licenser och rätten att använda respektive inte använda olika verk. Du hittar också en bra översikt om detta i broschyren som heter Creative Commons – välj rätt licens!

Upphovsrätt är viktigt att vara insatt i. Linda sammanfattade vad vi bör känna till i följande powerpoint bild.

Upphovsrätt

Här är fyra viktiga symboler att kunna! Vill du läsa mer så gör du det i den länkade filen Creative Commons – välj rätt licens!

bildsök5

Har du svårt att hitta symbolerna och/eller tycker att det tar tid att ladda ner dem så kan du använda följande förkortningar:

  1. CC BY; Licensen Creative Commons erkännande
  2. CC BY-SA; Licensen Creative Commons erkännande, dela lika
  3. CC BY-ND; Licensen Creative Commons erkännande, inga bearbetningar
  4. CC BY-NC; Licensen Creative Commons erkännande icke-kommersiell
  5. CC BY-SA; Licensen Creative Commons erkännande, icke kommersiell, dela lika
  6. CC BY-NC-ND; Licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar

Vill du läsa en detaljerad beskrivning av licenserna så hittar du det här: Om Creative Commons licenserna.

Linda tipsade oss också om hur vi söker så att vi finner det vi faktiskt söker utan att få massor av träffar.

pekar på and or not

En del av hemligheten är att lära sig använda kombinationer av AND, OR och NOT. Rätt kombinationer ger avsevärt färre träffar.

Du som vill bli riktigt duktig på det här med sökningar, operatorer, bildrättigheter och mycket annat rekommenderar jag att besöka Skolbiblioteksbloggens Googleskola. Mina kollegor skapade den som en julkalender 2014 med 24 luckor/länkar att öppna.

Liten ordlista:

  • Upphovsrätt, den som har skapat ett verk har också ensamrätt till sitt verk och bestämmer hur detta får användas. Verket förutsätts ha en viss s.k. verkshöjd.
  • Verkshöjd, ett verk har verkshöjd när det är unikt på så vis att inte vem som helst hade kunnat göra det.
  • Meme, en bild som blir viral, dvs. sprids till väldigt många via sociala medier.
  • Sökordsoptimering, detta handlar om att hamna överst bland träffarna när folk gör sökningar på nätet.
  • Sökrobotar är ett allmänt begrepp för program (som robotar och spindlar) som används för att hitta och söka igenom webbplatser automatiskt. Detta görs genom att följa länkar från en webbplats till en annan.

Läs mer: 

Skolbiblioteksbloggens Google-skola

Statens medieråd

Webbstjärnan om ”Hur får du använda bilder på webben?

Creative Commons

Sist men inte minst – ett riktigt stort TACK till dig Linda! Det är alltid lika inspirerande att lyssna på dina föreläsningar. Det var så läckert att få lära sig så mycket nytt – tyckte vi åhörare.

Läslov!

Ett nytt begrepp är myntat nämligen Läslov. Höstlovet ska bli ett Läslov. Jag hörde det för första gången idag bland all information från Bokmässan i Göteborg.

Läslovs webbsida hittar vi en hel del matnyttigt. Exempelvis får vi:

5 tips (och några till) för föräldrar utan hopp

1.     Läs själv. Visa att det är kul.
2.    Godnattsagan. Det är här det börjar.
3.    Var inte snobbig. Läsning kan vara mer än Dostojevskij
4.    Tjata inte. Belöna hellre.
5.    Glöm inte ljudboken.
6.    Kolla om populära biofilmer finns i bokversion. Brukar underlätta.
7.    Läs samma bok och jämför intryck.
8.    Inse att tiden gått. Dina favoriter kan vara hopplöst uråldriga (jämför med din dansstil).
9.    Se det som en investering. Ju duktigare läsare till barn, desto bättre framtid. Gör detektivjobbet. Vad är ditt barns smak? Själv skulle du aldrig läsa en  bok du inte gillar.
10. Man måste inte läsa ut en bok. Ta en ny.
11.  Hoppas på ett elavbrott.

Jag uppskattar alla råd utom nr 10. Som lärare har jag erfarenheter av barn som hela tiden väljer nya böcker. Just det är också något som lärare på mina kurser tar upp som ett dilemma. Vad gör jag som lärare? Hur får jag dessa ”bytare” att faktiskt läsa ut en bok. Min erfarenhet är att textsamtal är till stor hjälp för att dra in läsovana eller läsovilliga elever i läsandets charm. Genom och med stöd av gemensamma textsamtal blir läsningen till en social aktivitet; något att dela med andra. Då vill man också vara en del i den gemenskapen och för det krävs att man läser boken annars blir det svårt att komma med synpunkter och vara med i diskussionerna.

På hemsidan finns en beskrivning av hur man gör en egen podcast. Läslov delar idén om att återberätta en bok i fyra rutor. Väljer man att testa det så kan man också delta i en tävling. Det är lite bråttom för sista tävlingsdagen är 4 oktober. Priserna delas ut under läslovet, dvs. vecka 44.

Under Aktuellt hittar du läsfrämjande aktiviteter och evenemang över hela landet.

Läslov är en suverän idé! Vi vet från exempelvis analyserna av PIRLS och PISA att 30 min läsning varje dag, utanför skoltid, har ett starkt samband med bättre skolresultat.

läslov_25cm

Nätverket Läslovs webbsida har länken: http://läslov.se, 150924.

Besök Läslovs webb och börja tänk Läslov = vecka 44!

PS. Om det här gör att just du drar igång något att göra under Läslovet så dela gärna med dig.

Stor it-användning = låga resultat!?

PISA – Hur ska vi förstå resultaten? Vilka slutsatser kan vi dra och på vilka grunder? Finns det en tolkning som är mer rätt än andra?

En ny analys är gjord av OECD för PISA 2012 och rapporten heter Students, Computers and Learning: Making the Connection. Skolverket samlar i sitt blad Fokus på (nr 3) några av de viktigaste resultaten i OECDs rapport tillsammans med kompletterande nationella analyser utförda av Skolverket.

Eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet. Rubriken på Skolverkets pressmeddelande daterat 15/9 är också mycket träffande ”Viktigt att tänka till om skoldatorer”. Men hur ska vi göra när vi tänker till? Vem ska tänka till? Att vi behöver arbeta med att utveckla pedagogiken kring dator-, iPad- och mobilanvändning i skolan är de flesta av oss överens om. Frågan är hur? På många håll har vi lärarfortbildning, konferenser och visningar av vad teknik kan användas till men för att verkligen inlemma det vi ser och lär oss krävs att vi använder i det dagliga pedagogiska arbetet. Det krävs också att vi reflekterar över, använder våra didaktiska kunskaper och erfarenheter, problematiserar och vrider och vänder på vad vi ser i våra klassrum, i vår undervisning och i våra elevers kunskapsutveckling.

Att elever som ägnar mer än 6 timmar per dag på sin fritid åt att ”vara på internet” uppvisar de lägsta resultaten förvånar inte mig. Kan man inte jämställa denna internetanvändning med vanligt TV-tittande? För några veckor sedan, 26e augusti, skrev jag ett inlägg utifrån en artikel om hur högläsning förändrar hjärnan och förbättrar bl.a. visualiseringsförmågan. Det som ledde till förändringen var att högläsning får lyssnaren att aktivera vissa delar i hjärnan för att skapa inre bilder. När jag sitter vid datorn är de mesta av bilderna klara. I stället behöver jag som lärare utforma uppgifter som leder till att mina elever som arbetar med datorn som verktyg måste använda sin hjärna för att skapa inre bilder, dra slutsatser, bilda sig en översiktlig bild av det de arbetar med och liknande. Parallellt behöver jag se till att de kognitiva utmaningarna åtföljs av metakognitiva sådana. Eleverna behöver arbeta med att göra rimlighetsbedömningar, källkritiska granskningar, de behöver tänka högt tillsammans med kamrater och lärare, de behöver resonera och överväga olika val osv. Uppgifterna vi ger våra elever behöver vara av både kognitiv och metakognitiv karaktär. Det i sin tur betyder att jag i mitt läraruppdrag behöver få utveckla just min kunskap om och färdighet i att planera min undervisning mot ett sådant upplägg. Mindre ”att göra” inriktning och mer att ”tänka om”! Här kan vi hjälpas åt. Har du undervisningsexempel på detta så dela med dig!

Skolverket (2015). Fokus på (nr 3)

Skolverkets pressmeddelande 2015-09-15. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection. PISA, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

OECD. Infographic. Making the Connection.