Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen

En undervisning som utmanar

Igår, måndag 4e september, föreläste Per Blomqvist om hur vi kan erbjuda våra elever en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ. Det handlar om att bygga upp en läs- och skrivgemenskap i klassrummet. För att göra det krävs processhjälp. Processhjälpen kan ha fokus på exempelvis logiken i det skrivna, strukturen, texttypen och stilen.

Förra hösten hörde vi också Per föreläsa. Då låg fokus på förväntningsnormer, didaktiska beslut och lärandemoment. Det var formellt och informellt skrivande. Själva fick vi den gången prova guidat skrivande. Vi arbetade med elevexempel och att ge gensvar. Igår tog Per avstamp i detta.

IMG_0612

Vi diskuterade våra erfarenheter med exempel. Det handlade om svårigheter att komma igång med skrivandet och att ge respons.

En erfarenhet som flera av deltagarna hade var att texterna inte blir  bättre trots respons och omarbetningar. Eleverna behöver en tydlig struktur med exempelmallar och exempel från olika sammanhang. Eleverna behöver hjälp med att se texterna som processer. Många elever ser sina texter som färdigskrivna redan i ett tidigt skrivskede. Deltagarnas erfarenhet var att eleverna vill bli klara för att kunna lämna ifrån sig texterna.

Frågan väcktes huruvida vi lärare själva har bidragit till elevernas önskan att snabbt bli klara. Tempot i undervisningen är idag högt där nya moment hela tiden står på kö för att behandlas. Detta påverkar förstås hela vårt undervisningsklimat i klassrummet.

Per repeterade innebörden i begreppet processhjälp.

IMG_0615

Per lät oss prova ett praktiskt exempel ur inventiofasen – att gemensamt samla stoff i klassen – ett exempel på materialinsamling. Därpå fick vi skriva in olika saker, tankar, i en femspaltare med två rader och fem kolumner; ett tankeschema.

Kolumner omfattade citat, tankar, hypoteser, påståenden samt bekräfta och betvivla. 

Gensvarsinstruktionen var att läsa upp citaten för varandra  följt av våra påståenden. Därefter fick vi försöka hitta vad vi var eniga respektive oeniga om med texten.

Tankeschemat är en dialectical notebook vilket är en sorts läslogg med gensvar.

Intressant är förslaget att instruktioner för en skrivuppgift ges först efter att momentet för materialinsamlingen är klar och inte inför skrivarbetet.

IMG_0632

I boken kan man läsa mer om den retoriska arbetsprocessen på t.ex. sidorna 15-21 samt i kapitel 10.

Per gav oss en annan fråga att fundera över:

Vad brukar eleverna ha svårt med när de ska skriva den här typen av texter?

Några exempel på aspekter som kan ge svårigheter kan enligt Per vara:

  • logiska resonemang
  • retoriska uttrycksmedel
  • röd tråd
  • driva tes
  • egna rösten
  • ämnesinnehåll
  • inledningar
  • fånga intresse
  • formellt skriftspråk
  • m.fl.

Pers råd var att vi hellre ska ge våra elever ett litet svårare ämne för att utmana tillsammans med stöd för attt klara skrivuppgiften, dvs. stöd i HUR man gör. Med andra ord en praktisk vägledning. Detta fick vi också exempel på. I boken finns än fler exempel.

IMG_0638

Till nästa tillfälle fick vi i hemuppgift att själva välja något vi ville testa med våra egna elever. Erfarenheterna av detta diskuterar vi nästa tillfälle som är den 9e oktober.

IMG_0640

Avslutningsvis lyckades en leende Per utmana oss deltagare!

Som grädde på moset fick också deltagarna boken Skrivundervisning – i samspel med litterära texter  skriven av Anna Berge & Per Blomqvist (2012).

Referenser:

Berge, A. & Blomqvist, P. (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter

Per Blomqvist

Hitta BÄSTA boken!

Ja, det gör du om en vecka. Onsdagen den 13e september får du hjälp av Clarissa Rolandi Ronge med kollegor, dvs. Mediotekets proffs på böcker. De avslöjar då vilka som är våra bästa böcker! Du får chansen att lukta, klämma, känna och tjuvläsa just våra bästa böcker.

Lärare och skolbibliotekspersonal från HELA grundskolan – F-klass till och  med åk 9 – är hjärtligt välkomna!

Missa inte den här chansen att få veta vad som är de bästa böckerna och som du kan låna ut till dina elever.

Här kan du läsa mer!

Här kan du anmäla dig!

bästa böcker

Språklig medvetenhet

Tänk så mycket intressant kunskap och forskning det finns! Jag har just läst vad Anna Eva Hallin skriver på sin sajt sprakforskning.se. Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och forskar som postdoktor på Karolinska Institutet. Hennes fokus ligger på barn och ungdom med språkstörning samt språk-, läs- och skrivsvårigheter. Hennes sajt är definitivt värd ett besök och att läsas!

Inlägget jag vill lyfta handlar om fonologisk medvetenhet och lyfter centrala punkter i artikeln Phonological awareness intervention: Beyond the basics (Schuele /Boudreau 2008:6).

Fonologisk medvetenhet

Hallin tydliggör att fonologisk medvetenhet är en del av en allmän språklig medvetenhet och visar sig i en förmåga att tala om språket. Fonologisk medvetenhet kan ligga på en mer eller mindre avancerad nivå. Förmågan att uppmärksamma enskilda ljud i ord räknas som mer avancerat och benämns som fonemisk medvetenhet. Hallin understryker något som är lätt att glömma och det är att vare sig fonologisk eller fonemisk medvetenhet involverar bokstäver. Hon har översatt en figur ur artikeln av Schuele & Boudreau som visar den stigande komplexiteten för de olika delarna inom fonologisk medvetenhet. Klicka på miniatyren för att se hennes bild i inlägget eller se filen här: Komplexitetsnivå för fonologisk medvetenhet.

kompexitet fonologisk medvetenhet_170813

Hallin skriver att barn för att kunna ta till sig undervisning i hur man avkodar ord  måste behärska syntes och segmentering av enstaviga ord självständigt. Det är mycket svårt att lära sig läsa ord om man inte förstår att ord kan delas upp i ljud. En alfabetisk insikt innebär förståelse av att varje ljud kan representeras av en bokstav eller en bokstavskombination. När man har den alfabetiska insikten kan man också börja ta till sig ortografisk kunskap, dvs. vilka bokstavskombinationer ens språk använder för olika ljud.

Grundat i Schuele & Boudreaus forskning ger Hallin råd och konkreta förslag på vad vi ska låta våra yngsta elever träna på. Dessa förslag överensstämmer också med figuren ovan och förslagen lyder:

När och hur mycket?

  • Börja arbetet med fonologisk medvetenhet redan i förskolan, framför allt innan de barn som visar sig har svårt har hamnat för långt efter sina jämnåriga.
  • Fokusera på ljudsyntes och ordsegmentering (särskilt i mitten/slutet av förskoleklass och början av lågstadiet).
  • Kombinera träning i denna typ av uppgifter med bokstäver relativt tidigt i undervisning/behandling för att göra bryggan till stavning och läsning tydligare.
  • För elever i högstadiet och uppåt är evidensen något svagare för att arbeta med fonemisk medvetenhet separat och varierar mer från elev till elev – en utredning av hur kunskapen ser ut är viktig för att inte lägga kraft på fel saker.
  • Behandlingsprogram för elever med lässvårigheter mellan totalt 5-18 timmar har visat sig ha effekt (uppdelat på tillfällen mellan 15-30 minuter).

(Källa: skolforskning.se – Fonologisk medvetenhet – vad, varför, när och hur?)

Hallin påpekar att träning alltför ofta liknar test varför hon refererar till och understryker Schuele / Boudreaus budskap att ”Teach, Don’t Test” . Detta är särskilt viktigt för oss som är lärare och specialpedagoger. Vi måste vara noga med att inte tumma på tiden vi undervisar. Hallin understryker också vikten av att lära ut och träna fonologisk medvetenhet i små, små steg.

Lär ut hur man löser uppgifterna i små små SMÅ steg. Till exempel (Wanzek et al. 2000):

  • Endast modell (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/.)
  • Modell+Stötta (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/. Säg första ljudet i sol med mig, /s/)
  • Modell+stötta+testa (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/. Säg första ljudet i sol med mig, /s/. Vad är första ljudet i sol?)
  • Modell+testa (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/.  Vad är första ljudet i sol?)

(Källa: skolforskning.se – Fonologisk medvetenhet – vad, varför, när och hur?)

Jag förstår termen testa som det används i hennes förslag på arbetsgång som att läraren låter eleven göra själv, dvs. testa i betydelsen prova på egen hand.

Läs Anna Eva Hallins blogginlägg om språklig medvetenhet och hur vi bäst arbetar med detta! Börja arbetet redan i förskoleklass!

Lärare gör skillnad. Kom ihåg det Hallin avslutar med, nämligen

Lär ut – testa inte

Referenser:

Anna Eva Hallin: sprakforskning.se

Schuele, C. M., & Boudreau, D. (2008). Phonological awareness intervention: Beyond the basics. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 39(1), 3-20.

Wanzek, J., Dickson, S., Bursuck, W., & White, J. (2000). Teaching phonological awareness to students at risk for reading failure: An analysis of four instructional programs. Learning Disabilities Research & Practice, 15, 226–239.

Raketstart med en studiedag

Terminsstarten  innebar en flygande start och den gick i raketfart. Det var för två veckor sedan! Tänk så fort tiden går! Vi, Kia Knutsson-Norberg,  Elisabet Jonsved, Toura Hägnesten och Katrin Jäverbring, fortsätter samarbeta runt kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud ska samspela. Ett kursplanemål mer aktuellt än någonsin med tanke på revideringen av läroplanen som pågår för fullt. En revidering med fokus på digital kompetens. Läs och ladda ner den HÄR.

Med andra ord är det dags igen för vår studiedag med inspiration till att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Så här går det till! Deltagarna bjuds på en presentation av olika bilderböcker av Kia. Dessa utgör sedan grunden för fortsatt pararbete i appen Puppet Pals och i iMovie men också för rent verbalspråkligt arbete med en skrivuppgift som redovisas med Padlet.

Nästa tillfälle för denna studiedag blir tisdag 31a oktober, dvs. under höstlovet. Dagen är helt kostnadsfri! Vill du också delta så kommer information och anmälningslänk bland annat i Mediotekets nyhetsbrev; som är riktigt bra och som kommer en gång i månaden. Prenumererar du ännu inte på nyhetsbrevet så kan du göra det HÄR.

IMG_0590

Fixa språket!?

Kan man göra det på något enkelt sätt? Jag råkade tvätta två USB minnen! Kulörtvätt 60 grader. Kan det fungera? Frågan är om det ens går att öppna filerna efter en sådan omgång!? För säkerhets skull torkade jag dem med hårfönen på låg värme. Döm om min förvåning när det gick. Huruvida tvätten påverkat språket i sig är oklart. Jag har precis börjat jobba varför jag sparar den frågan till en annan dag.  Tanken att det skulle gå att fixa språket i texterna med en 60 gradig kulörtvätt är som en hägring. Många är de elever som skulle bli överlyckliga. Jag vet! Om detta är ett exempel på alternativa fakta, fake news eller något annat får du själv bestämma. Tolkningen ligger hos er läsare. Jag hade i vilket fall roligt åt min lilla olyckshändelse och tanken den födde. Jag bjuder på att jag gjorde bort mig. Det är mycket som ska hinnas så här i början vid terminsstart. Framöver är det allvar som gäller, jag lovar!

Du som undrar över kurser för hösten hittar det mesta i kalendariet på PS, PedagogStockholm. Jag skrev om detta i mitt sista inlägg före semestern, dvs. Vad händer i höst.  Ja, så har förstås skolornas läs- och språkutvecklare fått veta vad som kommer. Kurserna finns upplagda i PS, PedagogStockholm, kalendarium och sist men inte minst så kan du räkna med att få veta det senaste i Mediotekets Nyhetsbrev. Hoppas vi ses under hösten!

usb3

Vad händer i höst?

mångfald

Vad gör hon, Toura, så här års? Inte sitter hon och  luktar på blommorna inte…  Eftersom sommaren går fort – alldeles för fort kan man tycka ibland – så är det full fart med att planera inför hösten. Lokaler ska bokas, kursinnehåll behöver ses över – ja, jag läser igenom alla reflektioner ni skrivit i era utvärderingar under året som gått! – och så funderar jag på nya kurser och nya vinklingar. Precis som det är för våra elever i grundskolan så är det med er kursdeltagare. Ni är inte desamma år från år. Ni har lärt er nya saker och ställer nya frågor. I skolans värld händer kommer nya direktiv, nya kursplanekrav och nya förväntningar på vad och hur lärare ska undervisa. Tur är väl det! Hade det inte varit så hade vi väl fortfarande haft fokus på att utantillinlärning av katekesen enligt skolordningen från 1919.

Implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivinlärning (åk 1-3) är fortfarande ett prioriterat område och jag fortsätter med nya kurser. Många av er lärare i de tidigare skolåren önskar en genomgång av materialet. Många har skrivit att ni vill ha mer utrymme för gemensamt bedömningsarbete varför jag också kommer att erbjuda workshop kring bedömning. Dessa workshopar bygger på praktiska elevexempel som deltagarna har med sig och som vi arbetar med i smågrupper. Givetvis lyfter och diskuterar vi också tillsammans frågor som väckts under bedömningsdiskussionerna.

Jag provar i höst med en ny kurs, föreläsning eller kanske passar det bättre att säga seminarium. Jag har gett den rubriken Att stödja, anpassa, utmana och bedöma yngre elevers läs- och skrivutveckling. Det blir lite kort repetition av Bedömningsstödet samt hur lärare kan arbeta på olika sätt, analogt och digitalt, för att just stödja, anpassa, utmana och bedöma.

Intresset för NSL, Nya Språket lyfter, är stort och verkar bara öka. Här finns i dagsläget två kurser planerade. Varje kurs utgörs av två tillfällen á 3 timmar. Deltagare som önskar arbeta mer konkret med bedömning utifrån NSL kan anmäla sig till en workshop kring bedömning. Av erfarenhet vet jag att det är svårt för en lärare att delta i en kurs med många kurstillfällen. Det är alltid något akut som hänt på skolan eller någon konferens som man måste delta i. Det har visat sig att det är lättare att delta i en kurs vid två tillfällen och sedan välja en workshop när det passar.

Du som är din skolas läs- och språkutvecklare erbjuds även i höst fem föreläsningar/ seminarier. Det blir två föreläsningar med Per Blomquist Skrivundervisning – i samspel med litterära texter och två föreläsningar med Annika Agélii Genlott STL, Skriva sig till lärande. Det femte tillfället blir en presentation av en forskningsstudie som kommer att presenteras som en vetenskaplig artikel. Det är Barbro Westlund och Gunilla Molloy som genomfört studien och skriver artikeln. Presentationens rubrik är Didaktik, diagnos och mångfald. Studien undersöker hur högstadielärare i svenska resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Extra spännande är det att vi har kollegor, ämneslärare i svenska i åk 8,  som intervjuats i studien!

Jag funderar på att lägga upp en bloggkurs också. Förra hösten provade jag att ha en kurs som använde ett upplägg som Webbstjärnan har utarbetat och det var lyckat. Under en eftermiddag á tre timmar så gick jag igenom grunderna och deltagarna provade olika moment med målet att kunna fortsätta på egen hand. Får jag in det i schemat så kör jag!

Jag har börjat lägga upp kurser i kalendariet på PS, PedagogStockholm, där du kan läsa mer och hittar anmälningslänkar till respektive kurs. Vid terminsstart kommer jag också att mejla skolornas läs- och språkutvecklare information med datum och anmälningslänkar till de kurser jag börjar med. Att jag inte lägger upp allt för hela hösten har att göra med att jag vill kunna anpassa utbud till efterfrågan.

 

Går lässvårigheter över?

Tyvärr inte. Oftast följer lässvårigheterna med upp genom skolåren. Karin Stenlund, fil.dr., disputerade i april med en avhandling med titeln Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund fann att elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Stenlund undersökte läsfärdigheterna hos en grupp elever med och en grupp utan läs- och skrivsvårigheter och hur läsfärdigheterna utvecklades från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. De aspekter som undersöktes var hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning samt ord- och läsförståelses utvecklades början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. Vad gäller avkodningen så undersöktes både korrekt avläsning och läshastighet. På mellanstadiet undersökte hon också vilka förutsättningar eleverna fick för att kunna utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Stenlund beskriver också hur eleverna använder olika strategier i årskurs 9.

Resultatet visar att utvecklingen av läsfärdigheterna var liten. Hur olika lässtrategier användes av eleverna varierade. Det är främst de skickliga läsarna som använder strategier på ett varierat sätt. Stenlund fann också att höga resultat på läsförståelsetest inte per automatik innebar en hög användning av lässtrategier.  Det är en mängd faktorer som påverkar elevers läsförståelse.

Resultatet visade också att många elever har svårt att tolka faktatexter i åldersadekvata läroböcker. Texterna är ofta komprimerade  och eleverna är ovana vid och/eller har brister i de ämnesspecifika språken. Här vill jag göra en utvikning och påminna om Adrienne Gears bok om Att läsa faktatexter. Det är en bok som helt handlar om hur jag som lärare kan undervisa om läsförståelse av faktatexter. En bra bok med mängder av förslag till undervisningen kring läsning av faktatexter för grundskolans alla årskurser. Vill du läsa lite mer om Adrienne Gear så hittar du tidigare inlägg jag har skrivit här: Att läsa faktatexter.

En av intervjufrågorna löd: Hur vet du att det är en faktatext som du läser? Elevens svar på frågan började med Gud vad svår fråga! Ett svar som pekar på att eleven säkerligen inte haft någon undervisning kring olika texttypiska drag. Jag tycker att det var spännande och tankeväckande att läsa bilagan (Bilaga 8) med frågor och elevsvar. Förresten så är det förstås intressant att se alla frågor som användes. Blir du fundersam över begrepp som centripetal- och centrifugalläsning så har jag skrivit ett inlägg om detta när Carina Hermansson föreläste om e-boken i klassrummet.

Har du svårt att hinna läsa hela avhandlingen så läs delar av den. Jag föreslår att du läser kapitel 2 Bakgrund med bland annat samt kapitel 5 som är diskussionsdelen med metod- och resultatdiskussion samt avslutande reflektioner. Följ min länk under referenser så kan du läsa avhandlingen digitalt eller kanske ladda ner just de delar du vill läsa.

Vill du läsa lite mer om Karin Stenlund så hittar du en intervju med henne på Specialpedagogiska institutionens webbsida, Stockholms universitet. Själv skulle jag gärna se henne som föreläsare. Hennes avhandling är intressant och det vore roligt att få höra mer, eller hur!?

Stenlund avslutar med att understryka vikten av textsamtal och att lärare undervisar i läsförståelsestrategier i skolan.

Referenser:

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Avhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

3 – 2 – 1: tänk efter och summera!

Ett enkelt sätt att följa upp vad mina elever tagit till sig under min lektion är att göra ”3-2-1″. Det går till så att eleverna i slutet av lektionen får några minuter då de skriver ner:

  • 3 saker jag har lärt mig
  • 2 intressanta fakta
  • 1 fråga.

Räcker med ett fåtal minuter. Fungerar lika bra oavsett ämne och ålder. Ett sätt att ge tid till reflektion, eftertanke och att summera. Enkelt, eller hur!?

Hittade idén i den här filmen: