Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Skrivande i tidiga skolår

I måndags eftermiddag deltog jag i två olika seminarier. Det första var: 1) Jenny Wiksten Folkeryd och hennes föreläsning  Skrivande i tidiga skolår. Det andra var: 2) Jakob Åsberg Johnels och hans föreläsning Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter.

Tidigt skrivande är riktigt intressant mot bakgrund av Skolverkets olika  bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som publicerats under 2016 och i år.

Jenny Wiksten Folkeryd har deltagit i utarbetandet av flera av Skolverkets bedömningsstöd.  Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Målgruppen för föreläsningen var lärare i förskoleklass samt grundskolans årskurs 1-3. Fokus för dagens seminarium var:

6C465FAE-920B-4979-81C2-E22369E126F8

Vi kastades in i frågeställningen Vad är bra i/med respektive text? Vi uppmanades att fundera över den frågan i förhållande till flera olika textexempel.

Jenny Wiksten Folkeryd underströk att det krävs andra kunskaper än enbart formfärdigheter i den tidiga skrivundervisningen. Det handlar om att känna till hur skrivande kan förmedla innehåll och hur budskap kan förtydligas och förstärkas. Detta gäller förstås för såväl berättande texter som för sakprosatexter. Vi fick  med oss exempel på frågor som jag som lärare kan ställa mig för att hjälpa mina elever i deras skrivande.

F603EEAE-6B9C-480B-A51B-8A1BCED3D52F

Ett stort ordförråd hänger oftast ihop med språkligt bättre texter. Frågor läraren kan ställa sig är exempelvis: hur ser ordvariationen ut? Återkommer samma ord. Finns det en variation mellan olika ordklasser? Är de använda orden informationstäta? Finns det nominaliseringar? Förekommer långa ord? Används bildspråk?

Andra kvalitetsmarkörer för en text är exempelvis hur eleven skapar ett sammanhängande innehåll och hur de utvecklar detta innehåll. Det kan göras med hjälp av makro- och mikroteman, relativa betydelser, hur innehållet utvecklas, förtydligas, omformuleras, exemplifieras och hur specificeringar görs. Läraren kan ställa sig frågor som exempelvis:

  • Hur använder elever ord i sina texter för att uttrycka och berika ett innehåll?
  • Hur skapar elever ett sammanhängande innehåll (en röd tråd) och hur utvecklar de detta innehåll?
  • Hur använder eleverna uttryck som drar in läsaren i textens innehåll?

I sin senaste forskning fann hon stor variation i kvalitet mellan olika elevtexter. Samtidigt fann forskarna många bra texter med sammanhängande innehåll, varierat ordförråd och tydliga teman.

Forskarna fann skillnader i texter som tagits fram i olika lärprocesser. Vid arbete med stödord var det vanligast med en sammanhållen lista med få teman och utvidgningar. När läraren arbetat med tankekarta var det vanligast med sammanhållna texter med många teman och utvidgningar.

Något annat som kan styra lärarens bedömning av en text är huruvida och hur eleven använder uttryck som drar in läsaren i textens. Här tittar man exempelvis efter vad som benämns röster, tilltal, omtal, attityder, värderingar med personliga känslor och bedömning av mänskligt beteende.

A83C3307-279E-48C7-914B-6984A1A50AA6

Faktatexter ska inte innehålla värderande drag. Uttryck som implicerar värderingar stärker texten som får bättre omdömen.

I konferensprogrammet fick vi med oss förslag på diskussionsuppgifter och frågor för självinventering av vår skrivundervisning. Riktigt bra frågor!

Jenny Wiksten Folkeryd_a

Här har vi ett upplägg som ser till hela texten och fokuserar på att stödja elevens skrivutveckling. Ett upplägg där funktion, innehåll och form samspelar. Utöver ovanstående självinventering av min egen skrivundervisning fick med oss diskussionsuppgifter att ta upp tillsammans med våra kollegor. Dessa hade fokus på huruvida eleverna får bygga upp och utveckla kunskap om innehållet i sina texter samt huruvida eleverna får använda sin text i ett meningsfullt sammanhang. Får eleverna läsa upp och dramatisera sina texter? Får de ta med texten hem? Får de skicka in sina texter till t.ex. en tidning eller lägga ut dem på klassens egen  nyhetssida?

Föreläsningen var innehållstät och gick i rasande tempo. Mängder av spännande tankar och inspel att ta med sig!

Skolverkets höstkonferens – Petter rappade för oss!

Två spännande dagar väntar!

ECD01057-39FC-473D-9DD9-720BDE93A144

Uppstarten skedde med Petter och En hyllning till språket i både Youtubeform och live.

72FC84EA-E5C6-4F4A-BA4E-5491A5F8C21D

Snabbt, träffande, inspirerande, en del igenkänning och framförallt tänkvärt! Roligt, roligt, roligt!!! En härlig uppstart!

Avslutningen av första passet gjordes genom att vi fick se Håll om mig, som Petter tidigare rappat texten till; för oss åhörare alltså under föreläsningen. Googla på titeln om du vill se videon!

C7F90404-907D-4BE5-A854-24BB01AEA797

Efter lunch var det dags för Eva Hjörne (professor i pedagogik vid Göteborgs universitet) att tala om Perspektiv på lärande och hälsa: ett uppdrag för hela skolan. Eva Hjörnes forskning fokuserar på hur skolsvårigheter förstås och hanteras i den moderna skolan, där hon tittar på skolans elevhälsa och hur skolan organiserar undervisningen för elever i behov av anpassningar och stöd för sitt lärande.

Här fick vi en snabb tillbakablick på klassificering och exkludering under de senaste 100 åren.

74F338C6-1739-46B5-BDD5-C7ACF45570E2

VI fick möta omdömen från tidigt 1900-tal som löd: trög, sinnesslö, idiot, halvidiot, ja till och med kvartsidiot. Sedan följde återblickar i elevhälsoarbete från olika tidsperioder. Nyheter i EHT-arbete blev  en utgångspunkt i det positiva där var och en medverkar från sin expertroll.

Eva talade om KASAM, värdegrund, förhållningssätt, systemisk teori – ett uppdrag för hela skolan. Samtidigt fann Eva att det individinriktade synsättet fortsatte att dominera och att det inte problematiserades. Elevhälsan behöver bli ett nav i skolan runt vilket all verksamhet kretsar.

Vi fick glimtar från den forskning Eva Hjörne bedriver och har bedrivit tillsammans med många exempel på hur skolor gjort. Ledstjärnan är vad vi kan göra förebyggande och hälsofrämjande. Avslutningsvis bjöds vi på några slutsatser.

5C452D2A-76C2-4D48-8256-B446D576F07E

Ja, det var glimtar från de två första delarna i denna tvådagarskonferens. Som du säkert förstå så kommer det mer….

 

Mer om ”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Jag brukar börja med att lyfta termerna kartläggning och bedömning på  mina kurser. Det är nämligen skillnad på kartläggning och bedömning. Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga. Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket! Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå.

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp. Givetvis kan det göras även när undervisningen genomförs utomhus. 6-åringar behöver röra på sig och undervisning sker inte endast när de sitter stilla i en bänk! Givetvis kan och ska aktiviteter och observationer göras i undervisning som ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

I början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Dokumentationen kan göras digitalt. Dock fungerar den skrivbara pdf:n endast om läraren sparar ner dokumentet på sin dator och öppnar det i Adobe Reader. De fungerar inteläsplattor, Chromebooks, smarta telefoner eller direkt i webbläsaren.

Skolverket önskar att lärare delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring kartläggningsmaterialet. Detta gör du inom ramen för en enkät som du hittar på Skolverkets webb.

Vi vill ha dina synpunkter

Vi vill ha dina synpunkter på Hitta språket och Hitta matematiken. Besvara enkäterna nedan och hjälp oss att göra materialen ännu bättre inför hösten 2019 när de blir obligatoriska att använda.

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta matematiken ännu bättrelänk till annan webbplats

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta språket ännu bättrelänk till annan webbplats (Skolverket 181007)

Jag har haft fem kurser kring Hitta språket under september. Dessa kurstillfällen blev snabbt fullbokade och efterfrågan är stor på fler tillfällen. Därför har jag nu planerat in ytterligare två tillfällen i slutet av november. Du hittar information och länkar på Mediotekets webb för kurser samt i kalendariet på PedagogStockholm. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Vi diskuterar också hur kartläggningsmaterialet kan användas i en sammanhållen meningsfull undervisning utifrån det centrala innehållet och lärarnas erfarenheter. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

Vill du läsa vad andra skriver om Hitta språket så rekommenderar jag dig att läsa Anna Eva Hallings blogg sprakforskning.se. Anna Eva Halling är logoped och disputerad. Hon har ett särskilt intresse för språkutveckling och är expert på området. Hon har alldeles nyss skrivit om bland annat Hitta språket i två inlägg:

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Ni som har gått min kurs om Hitta språket kommer att få en mejlfråga från mig om ni  kan tänka er att ta emot mig på studiebesök. Jag vill så gärna se hur olika lärare lägger upp arbetet med aktiviteter och observationer inom sin ordinarie undervisning med Hitta språket! Det jag hör er berätta på kurserna lockar verkligen till studiebesök! Jag hoppas på att få många som kan tänka sig att ta emot mig en morgon i sitt dagliga arbete.

Anmäl dig här:

Måndag 26/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Tisdag 27/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Läs mer

Norstedts svenska synonymordbok (1992).

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 181005.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 181005.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 181005. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

Språkpaketets erfarenhetsutbyte

Vi kläckte idéen och startade det första Läs- och språkpaketet redan 2012 med målet att stärka våra elevers kunskapsresultat genom ökade kunskaper hos lärarna. Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa senast under sitt fösta skolår. Detta för att inte från början kommer efter i andra skolämnen.

1/7 börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. Fokus ligger på digitalisering i skolan. Läs- och språkpaketet ger lärarna ett läsår fyllt av arbete med digitala verktyg.

Erfarenhetsutbytet skedde mellan deltagarna som deltog under perioden maj -17 – juni -18. De var vår sjätte omgång med Läs- och språkpaketet.

Efter lite teknikstrul var Backluraskolan först upp på scen. Vi fick höra om finmotoriska övningar, hur de arbetat med sammansatta ord, talsyntes och stafettskrivning. Barnen hade fått rita sammansatta ord t.ex. snö och gubbe och sedan snögubbe. För stafettskrivning fick barnen leta bokstäver till ord ute i korridoren för att sedan tillsammans se vad det blivit samt hitta på nya skrivningar.

Utvärderingen visade på för lite planeringstid, för få iPads och att dessa var  placerade för långt bort.

Till nästa läsår satsar de på fler iPads som kommer att placeras i skåp närmare klassrummet. De kommer också ha iPadsen mer tillgängliga hela tiden som arbetsverktyg i klassrummet och som alla andra satsar de på att vi kan ha varsin skrivare till varje klassrum. Detta underlättar arbetet oerhört!

Sammanfattningsvis

Vi känner stor inspiration efter denna kurs och ser fram mot ett nytt läsår med större kunskaper!

C0A30672-10A0-4DC9-98E5-29C3BEB3FD76

Akallaskolan berättade om spökskrift, hur de kopplat ASL till Bornholmsmodellen, stafettskrivning, koppling till olika temaområden samt arbetet med att skriva meningar som börjar med versal/ stor bokstav och punkt. På fritids fick barnen arbeta med skapande aktiviteter som t.ex rita, måla och pärla nyckelpigor.

En erfarenhet är att barnen arbetat så hårt att de blir jättetrötta. En annan erfarenhet är att nu var det runt 80% som knäckte läskoden redan i F-klass. Samarbetet i skrivpar gick bra, lättare att anpassa undervisningen både efter barnens kunskapsnivå. Svårast var att få ihop skrivpar där båda utmanas på sin nivå. Lärarna tyckte det var krångligt att ha skrivarna i en lokal längre bort. Inte lätt att hämta utskrifter för våra yngsta elever!

Tangentbord med sladd är det flera skolor som föredrar framför sladdlösa.

Eiraskolans utmaning är hur de på skolan ska ordna internutbildning för kollegor som vill arbeta på samma sätt. Deras elever fortsätter skriva, de skriver i olika sammanhang därför att de vill. Det skrevs pratbubblor med ny text till serier där lärarna först ”tömt” pratbubblorna. De har också jobbat intervjuer vilket aktiverar båda barnen i skrivparet; en intervjuar och en skriver. En erfarenhet är att barnen blir mer och mer noga med vad de skriver. De går in och ändrar i formuleringar, ordval och stavning.

Midsommarkransens skola berättade om sitt projekt luftsbalongsfärden. Projektet handlade om att tillsammans söka information som skrivs skapande i ord och bild. De sökte i Google maps för att se var i världen de var. Exempelvis presenterades Barriärrevet med målade fiskar med pratbubblor där fiskarna berättar om sitt liv. Pyramiderna pärlade barnen. Arbetssättet var fördelaktigt på flera sätt. Det fungerade språkutvecklande och barnen skrev längre texter. Det medförde också bättre återkoppling på skrivna texter. Kopplingen grafem-fonem blev starkare. Utmaningarna låg främst i organisation, samarbete och efterarbete. Dock blev de finmotoriskt övningarna lidande.

Björkhagens skola presenterade hur de arbetat med bl.a. instruerande texter och cirkelmodellen.

Generellt fann flera av deltagarna att det är viktigt att lägga tillräckligt med tid på att bekanta sig med tangentbordet. En fördel många uppgav är att arbetssättet gör det lättare att anpassa arbetet till olika elevers behov.

Många av deltagarna hade hämtat inspiration från Karin Petterssons bok Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3: Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT.

Farsta grundskola hade 15 iPads på 150 barn! Skolledningen satsade på lärarna i Språkpaketet. De fick tid att träffas varje vecka och planera. Tangentborden kom först vid jul. Samtidigt hade varje klass egen skrivare vilket underlättar arbetet. Ambitionen var att alla  barnen skulle få arbeta med iPads en gång varje vecka, det räckte inte till fler tillfällen. Lärarna lyckades ändå ro i land arbetet med ASL. Vi fick se exempel på elevarbeten som visade elever som utvecklats snabbt under läsåret.

Skanskvarnsskolan började med att fundera över hur de skulle presentera arbetssättet för föräldrarna. De talade om iPadsen som lärplattor för att understryka lärandeprocessen. De valde att utgå från Frimans bok Att skriva sig till läsning. De gav exempel på hur de arbetat med Pic Kids samt använt bilder från Pixabay. Pic Kids visar ingen reklam, alla stickets är gratis (stickers= bilder, klistermärken), den sparar dina collage i kamerarullen och det finns inga delningsfunktioner direkt i appen för sociala medier.

Avslutningsvis ett axplock reflektioner, vad deltagarna tar med sig, vad som varit bra och vilka utmaningar som funnits och förstås vad elever har sagt.

901BFE98-C7F7-48B0-A64E-166C6A73D1DD

Ja, den här gången följde jag upp erfarenhetsutbytet väl sent. Det håller jag med om men bättre sent än aldrig, eller hur!?

 

Tre centrala aspekter för skrivutvecklande feedback

Bokmässans Forskartorg presenterade Skolforskningsinstitutet sin systematiska forskningsöversikt om Feedback i skrivundervisningen. Det var Johan Samuelsson, docent, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet tillsammans med Åsa Hirsh, fil. dr, universitetslektor, Göteborgs universitet, som stod på scen.

FCEA5DC1-1924-46B0-881D-0C60EC3CE135

En skillnad på denna översikt och exempelvis John Hatties översikter är att här ligger fokus på enbart feedback i skrivundervisningen och målgruppen är begränsad till elever i grundskolans årskurser 4-9 samt gymnasiet.

Att de har valt att använda termen feedback beror på att det, enligt dem, är den term som används mest i internationell litteratur och även är etablerad i svenska språket.

Med skrivutveckling menar de positiva förändringar av en persons skrivande.

Mina snabbt nerskrivna anteckningar handlar om att jag som lärare ska lägga mer tid på att ge feedback i skrivandet  och inte först kring slutresultatet. Det är viktigt att fokusera på mångsidigheten i texten och inte se till enskildheter som stavning. Ett exempel är att lyfta fram aspekter hos skrivandet i en speciell genre. Fokusera alltså inte för mkt på färdighetsaspekter. Forskningen visar att eleverna ges bättre möjligheter att ta tillvara feedback om den är mångsidig, det vill säga avser fler dimensioner av texten än endast språklig korrekthet. Skrivuppgifter ska också vara tillräckligt utmanande annars blir feedbacken endast till ett irritationsmoment.

Jag tog också med mig att vikten av att feedback involverar två parter, en givare och en mottagare. Detta kan ses som självklart men är inte alltid utgångspunkten. Relationen givare – mottagare är viktig! Dialogens betydelse är central! Givarens förmåga till att känna in mottagaren är viktig. Feedbacken behöver  också, förstås, anpassas till den enskilda mottagaren. Tänk in elevers olikheter. Feedback ska ges till den enskilda personen med fokus på process och produkt och under det löpande skrivarbetet men också fungera så att eleven och dennes arbetsinsats synliggöra. Feedbacken ges både muntligt och skriftligt.

Hur bör feedback ges för att kunna främja elevers skrivutveckling?

Som svar bjuds vi på fyra slutsatser som kommer ur materialet.

  1. dialogens centrala betydelse
  2. vikten av att vara lyhörd för elevernas olikheterd
  3. dilemmat i att balansera mellan att få feedbacken att skapa motivation och att det skrivna ska mätas och bedömas
  4. vikten av en god relation mellan lärare och elev.

Forskningsöversikten omfattar 22 studier varav de flesta är amerikanska studier och endast några nordiska.

Presentationen lockar till att läsa mer i forskningsöversikten!

#forskartorget

D9D3884F-A71F-4759-8552-2352220D79EE

ASL, ett språkutvecklande arbetssätt

ASL är här ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av dator eller lärplatta. Arbetssättet har utvecklats över åren och innebär ett arbete som kombinerar ord, bild och ljud. Bästa kollegan Carola Rehn-Lindberg bjöd i måndags 24e på den första delen i sin jättepopulära ASL-föreläsning. Fullt hus!

1F0B754D-6B89-4FEE-9C8B-9F9F038E66A3

Carola kastade oss in i arbetssättet med några konkreta, praktiska exempel. Mycket bra grepp!

Det ”nya” är att vi skriver allt digitalt och att vi väntar med att forma bokstäver. I stället för att  forma bokstäver ligger fokus på motoriska övningar, språklekar, att skriva på läsplattan och att läsa vad vi skrivit. Det är egenproducerade texter som läses tillsammans med andra texter. Uppgifter utgår från individnivå, dvs. där barnen befinner sig i sin läsinlärning.Bbarnen skriver och läser väldigt mycket. Det är  också mycket pararbete vilket inte alltid är så lätt för 6-åringar.

Carola gav exempel på olika övningar. Det var finmotorik med klipp och klistra och bokstavsinlärning med talsyntes. Carola visade appen Skolstil. Skillnaden på Skolstil 2 och 3 är att 3:an använder iPadens inbyggda talsyntes. Detta är ett sämre alternativ jämfört med Skolstil 2.

Vi fick se filmer från det dagliga arbetet för klasser på olika skolor och höra deras lärare reflektera kring sina erfarenheter. Filmerna visade exempel från förskoleklass, åk 1 och åk 2. Allt som skrivs av barnen läses och blir också uppsatt så ”alla” kan se och läsa.

Carola gick kort igenom skrivandets olika faser. Det var pianoskrivande, även kallat spök- eller lekskrivande. Efterarbete med bokstavsjakt. Samla ord är ett av många sätt att arbeta med ordkunskap. Carola resonerade runt vikten av att tillåta den första s.k. invented spelling, dvs. egen påhittade stavning. Jag har tidigare i år skrivit om detta under rubriken Upptäckande skrivning.  Carola gav oss många elevexempel på olika arbeten. Temaorienterad undervisning är ett bra upplägg. Mängder av praktiska exempel visade på progressionen vi kan vänta oss. Spännande och inspirerande!

Carola visade också hur man kan diktera så texten skrivs i Skolstil 2. En lärare i en av mina kurser berättade tidigare om 6-åringen som gjort detta på egen hand och överraskat sin lärare med att skriva en längre text. Många gånger klurar våra elever ut saker genom att helt enkelt våga prova sig fram. Trial and error är ett bra förhållningssätt! Man måste misslyckas ibland för att kunna lyckas, eller hur!?

En lärorik och omväxlande eftermiddagsföreläsning! Stort tack till Carola!

Läsning mitt i bruset!

Nu är hösttermingen i full gång. Första forskarföreläsningen är om två veckor. Cecilia Segerby föreläser om Att arbeta med lässtrategier i matematiken.

Sedan följer Läsning mitt i bruset, en spännande föreläsning med Frida Monsén (måndag 15/10).  Föreläsningen tar avstamp i frågan ”Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?”. Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter? I föreläsningen får vi med oss Frida Monséns förslag på hur vi kan arbeta och undervisa som svar på dessa frågor.

Frida Monsén är legitimerad lärare i svenska, föreläsare, processledare och författare till boken Digital kompetens i skolan och klassrummet (N&K) och medförfattare i antologin Navigera i den digitala samtiden (Lärarförlaget). Hon har i många år arbetat med projekt rörande skola och digitalisering, både i och utanför klassrummet, bland annat för Skolverket.

Du kan också möta henne i två framträdanden på Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Dels i en föreläsning med rubriken Hur svårt kan det vara? Digitalare undervisning i 7 steg. Här lyfter hon ledarskapet i det digitala klassrummet och vikten av att planera och strukturera den digitala undervisningen. Dels i ett samtal tillsammans med Per Kornhall, Joanna Lundin och Adam Palmquist. Moderator för samtalet är Linda Mannila, forskare vid Linköpings universitet.

Vi är på Medioteket i Storavan, och vi håller på mellan kl. 14.30-17.00. Tillfället är måndag 15/10. Detta är för alla er som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

Du kan anmäla dig genom att klicka på länken: Läsning mitt i bruset. Strategier för digital läsning.

Nu kan du se Annikas presentation av betänkandet!

För en månad sedan, 29e augusti, hade jag finaste besöket! Annika Hellewell (ämnesråd vid Utbildningsdepartementet) presenterade Läsdelegationens betänkande. (SOU 2018:57)

Jag fick tidigare frågan om vi skulle filma och det gjorde vi! Vi har redigerat filmerna så att den första filmen visar Annikas presentation av betänkandet och den andra delen har fokus på erfarenheter och resultat från de intervjuer som Läsdelegationens medlemmar gjorde med elever i Stockholms skolor, så kallade fokusgruppssamtal. Här kan du också se och höra vad vi fick veta. Längre ner hittar du den PowerPoint hon använde och avslutningsvis har jag skrivit några rader om eftermiddagen.

Del 2. Läsdelegationen träffade 17 elevgrupper från F-klass till och med åk 9 för samtal.

Generöst nog så får jag också lägga upp den PowerPoint/bildspel som Annika Hellewell använde i sin presentation. Varsågod!

Presentation: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.

Vad lärde jag mig som var nytt för mig?

Jo. I en delegation som denna arbetar medlemmarna utåtriktat med att träffa olika aktörer som exempelvis idrottsledare, bibliotekarier,  lärare och elever för att samla information och diskutera olika frågeställningar. Det handlade om ett brett uppdrag med fokus på att se alla de läsfrämjande insatser som görs i och utanför skolan samt se hur dessa kan samverka för att bidra till mer likvärdiga förutsättningar. Målet är förstås att barn och unga ska uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Delegationen skulle utgå från relevant forskning och beprövad erfarenhet men också hämta inspiration från olika initiativ inom det läsfrämjande området i och utanför Sverige. De tittade närmare på barns och ungas egna erfarenheter av läsning och läsfrämjande insatser. En fråga var hur en ökad likvärdighet kan nås.

Betänkandet berör och går in på följande områden:

  • Små barns språkutveckling
  • Läsning i skolan
  • Skolbibliotek och läsning
  • Läsning på fritidshem
  • Läsning på lov
  • Bibliotek och läsning
  • Läsande förebilder
  • Uppföljning av och samverkan kring läsning

Betänkandet innehåller en del förslag för förskolan och skolbiblioteken. Vad gäller skolans arbete ger betänkandet några bedömningar och för fritidshemmen ges både förslag och bedömningar. Exempelvis föreslår betänkandet att läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolans läroplan håller på att revideras och den nya reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Här möter vi bland annat ett förtydligande och en del kompletteringar för målen när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling. En ny formulering är målet…utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. När utbildningsministern Gustav Fridolin presenterade förslaget så underströk han högläsningens viktiga roll och barnens rätt att få bekanta sig med böcker.

Läsning lyfts fram

I den reviderade läroplanen lyfter regeringen fram barns förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om olika texter. Det är en viktig del i regeringens prioritering av läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan, och kan knytas samman med regeringens investeringar i böcker till varje förskola. (Regeringskansliet, 180829)

Särskilt intressant tycker jag att svaren på intervjufrågorna är. Här finns det många guldkorn! Här finns också många frågor som kan diskuteras tillsammans med våra elever; även vi som inte deltog i Läsdelegationens intervjuer.

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Läsdelegationen och deras betänkande. Att läsa dessa inlägg ger dig lite mer allmän information. Dels Kom och lyssna så slipper du läsa! (23/8 -8), dels Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället  (29/6 -18) och dels Hela Sverige läser med barnen (19/4 -17).

Referenser:

Kulturdepartementet, SOU 2018:57: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Läs- och skrivaktiviteter som stöd i matematiken

Cecilia Segerby har många års erfarenhet som matematiklärare i årskurs fyra till nio. Under de åren har hon sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter och här väcktes hennes intresse för att undersöka läsningens betydelse för elevernas matematiska lärande.

Cecilia är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan designas för att stödja elevers resonemangsförmåga och därmed deras matematiska kunskaper. Hennes avhandling Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit bygger på en interventionsstudie i en årskurs fyra. Studien pågick under en termin.

Med stöd i resultaten utformade Cecilia i samarbete med klassens matematiklärare olika aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga. Detta kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna kopplades till de fyra läsförståelsestrategierna i RU, dvs. Palinscar och Browns reciproka undervisningsmodell för läsförståelse. De fyra läsförståelsestrategierna, som du känner igen från En läsande klass och från Barbro Westlund böcker om läsförståelse, är: förutsäga, klargöra, fråga och summera.

I föreläsningen får du också veta hur läsning i matematik skiljer sig från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Tidigare forskning visar på en korrelation mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga. Detta visar sig redan i tidiga skolår och ser ut att följa eleverna upp genom hela deras skolgång. Det blir därför viktigt att utveckla elevernas läsförmåga i matematiken. Några saker som karakteriserar matematiska texter är att de oftast är multimodala, innehåller många abstrakta begrepp och ord med flertydig betydelse, läsriktning och symboler.

Det mest betydelsefulla resultatet – tycker jag – är att de elever som ansågs lågpresterande utvecklade sin resonemangsförmåga mest. Detta understryker vikten av att lärarens roll och undervisningens betydelse för eleverna lärande och kunskapsutveckling.

En intressant aspekt är att det krävdes ett förändrat förhållningssätt i undervisningen som även innebar en kulturell förändring. Eleverna utmanades att gå från att arbeta själva i sina böcker till att tillsammans resonera och kommunicera med klasskamrater och läraren.

Torsdagen den 4e oktober har du chansen att höra Cecilia Segerby berätta mer om detta. Välkommen att anmäla dig här: Att arbeta med lässtrategier i matematiken. (OBS! föreläsningen är öppen för intresserade lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor)

Mina tidigare blogginlägg om Cecilia Segerby hittar du här:

Cecilia Segerby arbetar idag som universitetslektor vid Högskolan Kristianstad där hon undervisar bland annat blivande speciallärare i matematik.

Referenser:

Segerby, C. (2017) : Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit. Akademisk avhandling, Malmö högskola.

Skolportens intervju med Cecilia Segerby (171017): Språket viktigt i matematiken.

Cecilia Segerby

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.