Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Filmen som presenterar ”Språket på väg”

Nu har vi gjort en 3e version av den första föreläsningen med Ewa Bergh Nestlog. Den här versionen handlar enbart om Språket på väg och är därmed lite kortare, 55 minuter närmare bestämt.

Jag vet att många svensklärare i de senare skolåren, åk 7-9, känner till materialet. En del av er använder det. En del säger att ni skulle vilja använda det men det är lite trögt att komma igång. Här får du chansen att höra Ewa Bergh Nestlog presentera och gå igenom hur man kan arbeta med kartläggningsmaterialet Språket på väg. Ewa är huvudförfattare till Språket på väg och väl insatt i materialet.

Jag skulle tycka att det vore intressant att få ta del av era erfarenheter av materialet! Skriv gärna en kommentar eller mejla mig.

En annan fråga gäller om det vore intressant att kunna delta i en workshop där deltagarna tar med sig elevexempel och sedan i workshopen tillsammans diskuterar och arbetar med bedömningen. Jag ordnar en sådan workshop för lärare som använder Nya Språket lyfter  här i maj. Kanske borde jag ordna något liknande kring Språket på väg. Vad säger du?

Språket på väg

IMG_0425

Igår 15/5 var det dags för uppföljning från Ewa Bergh Nestlogs föreläsning i april. Vi startade upp med ett samtal kring deltagarnas erfarenheter av de egna bedömningarna sedan förra föreläsningen. Här kommer ett axplock av något av det som togs upp.

Med matriserna kan vi tydliggöra för eleverna och göra dem medvetna om vad vi bedömer. Ewa underströk att all bedömning är resultat av en tolkning. Vi fick också ett textexempel att diskutera utifrån matriserna i Språket på väg.

Det är inga problem att använda kartläggningsmaterialet i förhållande till och arbete med elever i behov av särskilt stöd.  Läraren behöver dock hjälpa eleverna att tränga in i och förstå kartläggningsmaterialet och fylla på med innehåll.

Eleverna är vana att få betyg. De noterar att det i kartläggningsmaterialet finns fyra nivåer och att dessa inte överensstämmer med betygen. Samtidigt blir det ett stöd att arbeta med bedömning mer frikopplat från betyg. Syftet är att låta samtal kring bedömning kopplas till lärande och kunskapsutveckling.

Det är viktigt hur vi formulerar de skrivuppgifter vi ger våra elever så uppgiften inte styr eleverna i fel riktning. Vi behöver också problematisera mer runt våra skrivuppgifter. Det är lätt hänt att fokusera på form i stället för innehåll.

Ewa rådde oss att uppmärksamma innebörden och betydelsen av kärnmeningar. En kärnmening uttrycker huvudtanken i en mening. Övriga, följande meningar i stycket utvecklar, exemplifierar, modifierar och/eller förtydligar kärnmeningen. Stycket hålls på så vis samman av en central idé. Ett sätt är att låta elever med överstrykningspenna markera alla kärnmeningar. I nästa steg kan de sedan utveckla dessa.

Satsradning är ett annat fenomen som behöver genomlysas och lyftas. Satsradning är när två huvudsatser radas upp efter varandra utan någon sammanbindande konjunktion mellan satserna.

Ewa föreläste om olika skrivdiskurser och vad de leder till och vilka teorier de bygger på. De skrivdiskurser som togs upp var färdighets-, kreativitets-, process-, genre-, social praktik- och sociopolitiska diskursen. Läroplanen, Lgr 11, har tydliga avtryck från den sociopolitiska diskursen. Ewa utvecklade sin idé att se på diskurserna som kinesiska askar som går i varandra. Hon gjorde oss uppmärksamma på att i några av diskurserna ingår fler av övriga diskurser än i vissa andra.

Vi repeterade och gick tillbaka till punkter från förra tillfället. Ewa visade och gick igenom en analys hon gjort. Det var den dubbla dialogen, texttriangeln och olika tolkningsförsök.

En spännnde eftermiddag med mycket samtal och många idéer.

Min kollega Magnus filmade diskussioner och föreläsning och denna kommer upp här i min blogg. Kanske nästa vecka!?

 

Peppa till sommarläsning!

jag har lästJa, det kan du göra med siten www.jagharläst.se. Det är stiftelsen LegiLexi som står bakom siten. Tanken är att uppmuntra till läsning under sommarlovet. Vi vet att läsning är som med mycket annat, dvs. det krävs att man tränar hela tiden. Precis som med kondition så tappar man förmåga när man gör ett uppehåll och sedan tar det lite tid att komma igång igen. Kan vi får våra elever att läsa under sommaren så är mycket vunnet! Eleven uppehåller sin läskondition och kommer, enligt forskning, till och med att bli en bättre läsare under sin ledighet. Läsning förbättrar och fördjupar ordförrådet och ger ny kunskap, insikt i och erfarenhet av ”andra världar”.

Så här gör man:

När en elev har läst klart en bok så går eleven in på jagharläst.se och använder formuläret för att skapa det digitala vykortet till sin lärare. Eleven fyller bland annat i en recension om boken, sätter ett betyg på den och om man vill bifogar en bild på boken. Lärarens e-postadress fylls också i så att all information kan skickas i ett e-postmeddelande till läraren. ​

Så här ser elevsidan ut.

vad har du lästVerktyget jagharläst.se har fem flikar. En flik vänder sig direkt till eleven, en till läraren, en till föräldern, en ger information om möjligheten att delta i en tävling och den femte är en FAQ, dvs. fråga-svar sida.

På lärarsidan får jag tips på hur jag kan förbereda mina elever inför sommarläsningen. Det handlar om att presentera böcker, att låta eleverna göra egna listor på böcker de känner sig nyfikna på och funderar på att läsa, listor med böcker som kamraterna har tyckt var bra. Du hittar länken till SVT:s program bokslukarna med boktips, recensioner och reportage om böcker och författare, filmade tips av barn för barn.

Föräldrafliken ger bland annat fem råd för att komma igång med sommarläsningen. Det handlar om exempelvis att läsa om sådant som man är intresserad av, att läsa tillsammans och att läsa i vardagen. Ett förslag är att besöka Bibblix där man kostnadsfritt kan ladda ner en app och sedan långa tre böcker utan att ha lånekort.

Gillar du och dina elever att tävla? I så fall finns chansen att vinna presentkort till klassen som man sedan köper böcker för.

Hör du till dem som provar verktyget jagharläst.se så vore jag jätteglad att få höra hur det gått för dig och din klass med sommarläsningen! Eller så kanske du har andra idéer för att stimulera och inspirera dina elever att läsa under sommarlovet och då måste du berätta för oss andra hur du gör.

Intresserad av flerspråkighet och medvetet arbete med litteratur?

I så fall är det här något för dig! Som en del av nätverket Läsbruks konferens bjuds allmänheten in lördagen den 20e maj kl. 13-15 till ett eftermiddagsprogram med föreläsningar med några av Läsbruks medlemmar, bl.a. Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling och Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andra språk.

Nätverket Läsbruk vill verka för en ökad satsning på litteratur, läsning, skriv- och språkutvecklande undervisning och reflektion i förskolor och skolor, inom samtliga ämnen.

Läsbruk samlar pedagoger och bibliotekarier som kan dela med sig av kunskap och erfarenheter från sitt arbete med språkutveckling och läsning ute på förskolor, skolor och bibliotek runtom i landet. I nätverket ingår även författare, forskare och utbildare från olika lärosäten, Sveriges läsambassadör, representanter från förlagsvärlden och Skolverket.

Detta eftermiddagsprogram är kostnadsfritt.

Du kan läsa mer på Sigtunastiftelsen webbsida där du också kan anmäla dig. Länken är: Läsbruk – flerspråkighet och medvetet arbete med litteratur.

Läsförståelsen i PISA

Anna Lyngfelt, docent och forskare vid Göteborgs universitet, besökte oss 25/4 -17 och föreläste om vad som mäts i PISA-testerna och varför. Hon diskuterade resultaten av Pisa 2015, läsförståelse, och tänkbar påverkan av PISA-resultaten på undervisningen i grundskolan.

Anna Lyngfelts forskning rör literacyutveckling och då främst med inriktning mot läsförståelse och flerspråkighet. Anna är bland annat medförfattare till Läslyftets modul Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Anna har också arbetat med PISA på olika sätt som exempelvis med provkonstruktion samt formulerings- och översättningsarbete (2016), testomgång (2017) och med nästa riktiga PISA 2018.

I PISA-mätningar tas ingen hänsyn till de enskilda ländernas styrdokument. PISA utgör ett internationellt ramverk med läsexperter som tillsammans sitter i ett board. I Sverige ansvarar Skolverket för vår medverkan i PISA, Skolverket äger frågan,  medan det i andra länder är universiteten som har det ansvaret.

PISA prövar i läsförståelseprovet elevers reading literacy. I rapporten inleds kapitel 3 som handlar om resultatet i läsförståelse med:

Läsförståelse i PISA avser att mäta elevers förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället. (Skolverket 2016: 20)

PISA testar ett huvudområde varje gång. Även elevernas attityder undersöks. Provet består av flervalsfrågor och öppna frågor i ett datorbaserat prov samt en enkät. PISA är en urvalsundersökning vilket innebär att det föreligger en viss statistisk osäkerhet kring resultaten. Det är också svårt att jämföra resultat från olika år i och med att det är olika kunskapsområden som står i fokus.

PISA/läsförståelse har fem prestationsnivåer. Skolverket har reducerat  dessa till tre i Sverige.

Vi har stora skillnader mellan av elevers läsförståelse. Andelen behöriga lärare ligger på OECD nivå. Elever som är utlandsfödda är underrepresenterade på fristående skolor. En glädjande nyhet är att våra elevers provmotivation har ökat sedan förra PISA-test.

Vi har ingen diskussion om resultatet i förhållande till vad som testas i läsförståelseproven i och med att provet är hemligt. Detta gör att det är svårt att dra lärdomar av resultaten för svensklärare.

Otydlighet råder kring vad som menas med avancerad läsförmåga. PISA boarden har en ganska framsynt syn på läsning. Idag frågar vi oss exempelvis: Vad är läsning i en digital värld? Hur påverkar elevers tidiga läsundervisning deras läsutveckling?

När man tittar på resultaten  har man inte alla uppgifter varför det är svårt att veta om vi drar rätt slutsatser. Det viktigaste för oss att fundera över är vad PISA betyder. Vi vet att det våra elever lär i skolan inte säkert kan användas av eleverna i andra sammanhang och i andra texter utanför skolan. Anna underströk också att vi är påverkade av den lärarutbildning vi en gång gick och att detta tydligt syns i vår undervisning. Därför är det viktigt för oss lärare att hela tiden fortbilda oss, ta del av forskning och nya rön.

I slutet av föreläsningen fick vi diskutera olika frågeställningar i smågrupper. En fråga gällde var skulden ligger för våra elevers försämrade läsförmåga. Vems fel är det? Ska vi skylla på läraren, på fritids, på hemmen, på skolan som helhet eller på politikerna. Frågan är också om det finns strukturella hinder. En annan fråga vi kom in på gällde när nationella prov tas fram som prövar samma som PISA – är provet då till för att öva inför PISA eller är det till för att ge lärarna underlag i sin kartläggning av vad eleverna kan och behöver?

Sammanfattningsvis är kärnfrågan vad vi gör med PISA resultaten!?

Ja, det här var några snabb nerskrivna och korta rader från en mycket intressant föreläsning! Inga bilder för jag rensade min iPad häromdagen och råkade radera alla bilder från föreläsningen. Solen skiner ute och nu ska jag njuta av en härlig söndag med barn och barnbarn!

Vill du läsa mer om PISA så hittar du information och rapporter på Skolverkets webb. Rapporten heter PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Vilka roller väljer du?

Är du uppdragsgivare, övervakare och chef eller utforskare, spegel, förebild och mentor? Dessa roller beskrivs i Goldbergs bok Att utveckla självständiga läsare (2017). Ja, det är förstås även ett mål i vår undervisning att utveckla självständiga läsare.

Rollen som utforskare innebär att jag som lärare behöver upptäcka vad eleverna gör som läsare, varför och hur de tänker. Som Goldberg påpekar så görs det mesta av läsarbetet inom oss och därmed är det osynligt. Hon föreslår att vårt utforskande av hur eleverna tänker sker i fem steg.

  1. Läraren börjar med att formulera ett syfte. Frågan är Vad letar jag efter?
  2. Andra steget är att observera och iaktta eleven när denne läser. Här är det viktigt att vara genuint nyfiken för att kunna ställa bra frågor.
  3. Frågor som jag ställer ska vara processorienterade. Fokus ligger på vad läsaren gör samt hur och varför.
  4. Sedan följer lyssnandet. Under lyssnandet försöker Goldberg också upptäcka vilket mindset eleven arbetar utifrån.
  5. Avslutningsvis gör läraren en sammanställning av sina iakttagelser och dokumenterar underlaget. Hon arbetar inte med matriser och checklistor utan använder sig av lappar där hon gör anteckningar. Fokus ligger här på att upptäcka elevens läsprocesser.

I boken Att utveckla självständiga läsare (Goldberg 2017) ges rikligt med exempel på hur hon arbetar med olika texter, hur hon ställer frågor och varför. Kapitlet avslutas med en tabell som beskriver de fem stegen som vad som utmärker varje steg.

Kapitel 6 handlar om rollen som spegel. Att spegla handlar här om att ge feedback på elevers arbete och ansträngningar. Här lyfts fem egenskaper i en feedback som extra viktiga. Dessa fem är:

  1. att vara specifik
  2. att utgå från tillgångar
  3. en dynamisk inställning
  4. icke-dömande och överföringsbar
  5. lägg fokus på läsaren

Lyckad feedback har transfer effekt, dvs. den kan tillämpas på andra texter, läserfarenheter och i andra sammanhang. Det är en balansakt att inte vara för allmän  men inte heller alltför specifik i feedbacken. Goldberg ger exempel på lagom specifik nivå på feedback. Här tror jag att det kan vara bra att diskutera praktiska exempel med sina kollegor. Varför inte skriva ner ett antal exempel på feedback jag som lärare har gett mina elever!? Dessa exempel kan sedan används på en arbetslagstid där alla lärare bidrar med sina exempel som man sedan sätter sig och sorterar i tre högar, alltför allmän, helt rätt samt alltför specifik!? Ett annat sätt att komma åt detta med vilken feedback ger jag mina elever är att be en kollega att filma ett tillfälle när jag arbetar med att ge feedback. Sedan kan jag i lugn och ro titta på filmsnutten och reflektera över min feedback. Den djärve kan be en elev att filma! Det är så lätt idag när vi arbetar med iPads att använda dessa till sådant här också.

Vikten av att se till förmåga och vad våra elever kan och inte vad de inte kan är en bra utgångspunkt. Vad vi kan är inte ett fast, statiskt tillstånd utan ska ses som en del i en process, att vara på väg mot… Det eleven kan ska denne också kunna använda i andra sammanhang. Något som kallas för transfer. Om eleven inte förstår att använda sin kunskap i olika sammanhang så blir nyttan med kunskapen begränsad.

Modelleringen kommer in i kapitel 7 som handlar om att läraren ska vara en förebild. Att modellera, demonstrera eller arbeta med minilektioner om nya moment är något som många föreslår. Här gäller det olika steg i ett nytt moment. Jag skulle tro att de flesta svenska lärare har mött arbetssättet. Barbro Westlund beskriver det i sina böcker och Skolverkets bedömningsmaterial Nya Språket lyfter använder det som ett vedertaget arbetssätt. I en minilektion börjar läraren med att förklara syftet för att sedan gå över till att demonstrera det som centralt för minilektionen. Därefter får eleverna pröva att arbeta först i smågrupper eller par och därefter på egen hand med det som minilektionen introducerat.

Den sista rollen som beskrivs är att vara mentor. Kapitel 8 ger många bra exempel på hur jag som lärare kan lyckas i rollen som mentor. Goldberg  skriver att när läraren agerar förebild, mentor, så är det sin egen process läraren visar för eleverna. Strategier delas upp i flera mindre steg för att öka tydligheten och göra det lättare före eleverna att lära sig och ta efter. Många exempel finns beskrivna i texten och det gör det lätt att förstå vad hon menar och hur hon tänker sig att arbetet ska gå till. Det är en del sportliknelser i texten. Läraren ska fundera över om denne är guide vid sidolinjen eller en tränare på plan.

Gravity Goldberg är disputerad i Curriculum and Teaching vilket motsvarar läroplans- och undervisningsteori. Du kan läsa mer om henne på hennes webbsida som heter: Gravity Goldberg LLC. Där finns också länken till en blogg.

Jag har just läst en artikel av Tarja Alatalo i Nordic Journal of Literacy Research som handlar om förskoleklasselevers läs- och skriftspråksutveckling. Som avslutning tycker jag att följande slutkläm från diskussionsavsnittet i artikel (Tarja Alatalo 2017) passar bra. Samma andemening finns här som i boken Att utveckla självständiga läsare.

I materialet framgår att lärarna utgår från sin övertygelse om att elevernas intresse, nyfikenhet, självförtroende och trygghet är en betydelsefull plattform för lärandet, vilket även betonats i tidigare forskning (t.ex. Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Sandberg, 2012; Skoog, 2012). När lärarna får möjlighet att identifiera och tolka, dvs. att aktivt och passivt erfara i handling elevers skriftspråkliga utveckling, kan de utifrån den kunskapen nyansera sin egen bild av vilka förmågor eleverna har utvecklat. Dessa insikter är betydelsefulla med tanke på att inte endast en skriftspråkstimulerande miljö och material visats främja barns skriftspråkliga utveckling, utan också lärarens uppmuntran, instruktion och respons i lärandet (Guo et al., 2012; Mashburn et al., 2008). Med hjälp av bedömning av elevernas lärande har lärare också möjlighet att ta tillvara elevers tidigare erfarenheter och förmågor (jfr Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Skoog, 2012) och stimulera dem vidare (jfr Hagtvet, 2003). (Alatalo 2017)

PS. jag har skrivit om Goldbergs bok i ett tidigare inlägg från den 4e april.

Referenser:

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).

Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).
NJLR
Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.
goldberg

 

Intresserad av dyslexifrågor?!

10-12 augusti kan du lära dig mer för då går den åttonde nordiska kongressen om dyslexipedagogik av stapeln. Arrangör är Svenska Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen. Kongressen äger rum på Stockholms Universitet i Frescati, Stockholm, 10-12 augusti 2017.

Program

Programmet startar på torsdag 10 augusti med invigning, fem parallella sessioner följt av mingel på kvällen. Fredag 11 augusti bjuder på parallella sessioner indelade efter årskurs. Utställningen är öppen hela dagen och organisationskommittén uppmuntrar alla deltagare att besöka denna. Dagen avslutas med middag på Haga Forum. Även lördag bjuder på intressant program.

Fullständigt program och närmare information finns på Svenska Dyslexiföreningens hemsida.

Jag har också länkat in programmet här: Program för Dyslexikongressen 2017.

Det finns många intressanta programpunkter dessa dagar! Personligen skulle jag gärna lyssna på Stefan Gustafsson när han talar om RTI och formativa bedömningarRTI står för Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt; vilket borde vara en självklarhet men inte alltid är det. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Jag har skrivit lite om detta i ett tidigare inlägg (17/4 -16) utifrån en artikel i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi. Rekommendationen i den artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse. Stefan Gustafsson är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är att implementera och  utvärdera effekter av olika interventioner för att utveckla läsförmågor hos yngre elever. För att vara framgångsrika behöver interventioner och läspedagogik anpassas till elevers varierande behov över tid, både vad gäller form och innehåll. Gustafsons forskning handlar därför också om system och begrepp såsom RTI, dynamiska bedömningar och formativa bedömningar.

Jan-Eric Gustafssons, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet, keynote föreläsning om Faktorer som påverkar läsförståelse hos ungdomar och vuxna. Resultat från internationella studier. lockar mig också. Jag arbetar mycket med frågor kring läsförståelse och det är alltid lika viktigt att hålla sig ajour med resultat från olika studier. Hur ska vi annars kunna bygga vår undervisning på vetenskaplig grund?

Paavo Leppänens föreläsning om New digital learning Environments – new challenges for individuals with dyslexia. låter som ett högaktuellt ämne. Paavo Leppänen är professor i psykologi och dyslexiforskning universitetet i Jyväskylä, Finland.

Idor Svensson och Gunilla Almgren föreläser om Tillgänglighet och appar – forskning möter praktiken.  Det låter definitivt som ett ämnesområde för mig i mitt arbete här på Medioteket. Idor Svensson, docent i psykologi. Gunilla Almgren är specialpedagog och skolutvecklare i Mölndal och deltar också i den nationella appstudien kring läs- och skrivsvårigheter.

Du märker att det finns en del spännande föreläsningar under dessa konferensdagar! Hoppas att några av er får anmäla er!

Hela Sverige läser med barnen

är en regeringssatsning som har som mål att samla olika aktörer som exempelvis skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Satsningen syftar till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Ordförande för Läsdelegationen är Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Läsdelegationen är en utredning.

Delegationen ska bland annat och med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. (Ku 2016:03 Läsdelegationen)

Idag, 19/4 -17, ordnade Läsdelegationen ett seminarium om vikten av läsning i och utanför skolan. Ministrar, en docent, läsambassadören, Kulturrådet, bibliotek, författare och representanter från Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för tillgängliga medier bidrog till programmet. Spännande programpunkter! Många bekanta ansikten. Allt gick i ett rasande tempo! Tror det var 7 programpunkter borträknat inledning och avslutning. Tror det var en ovan situation för flera av talarna att ha så begränsat med tid. Samtidigt speglade alla korta inlägg Läsdelegationens breda ansats på ett tydligt sätt. Det enda jag kände mig osäker på varför just ”vi” var inbjudna och satt där. Personligen är jag relativt insatt och bekant med de olika delarna i uppdraget.

För dig som också hade önskat att du kunnat delta så kommer det att finnas en inspelning att se på Läsdelegationens Facebooksida.

IMG_0302

Gustav Fridolin lyfte att han ser två varningsklockor och de är läsförståelsen samt brister i likvärdighet. Han talade sig varm för:

  • Vi måste läsa mer i skolan.
  • Bättre tillgång till specialpedagogik.
  • Det ska finnas bemannade skolbibliotek.
  • Föräldrar måste läsa mer med sina barn.

Ulf Fredriksson talade en kvart om vad PISA mäter och de svenska resultaten. Många bilder fladdrade förbi, mycket fakta som forsade förbi.

Anne-Marie Körling bjöd på kloka, varma tankar om läsning kompletterat med många citat. Alltid lika givande att höra Anne-Marie tala!

Vi fick se en film om projektet Bokstart som riktar sig till barn 0-3 år och deras familjer. Vi vet att språk och läsning hör ihop. Bokstart arbetar med besök i hemmen där böcker introduceras för de yngsta. Det handlar om ge barn möjligheter att umgås med böcker och prata om dem. Projektet Bokstart har nått 70 %  av barnen och vid de uppföljande besöken har barnen visat ett ökat intresse för att ”läsa”.

Pappor läser för sina barn i ett projekt som kallas ”Läs för mig, pappa!”. Samtidigt blir papporna läsande förebilder. ”Läs för mig, pappa!” har utarbetats i ett samarbete mellan LO  och ABF.

ABF och LO har tillsammans tagit fram ett studiematerial som vänder sig till föräldrar. Föräldrar är den viktigaste förebilden för barn när det gäller att utveckla språket. Att samtala med sina barn om ord, och att läsa högt för dem och tillsammans med dem, är av avgörande betydelse för att de ska få ett rikt och varierat språk. För barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör. (ABF)

IMG_0303

Johan Unenge berättade om läs-och idrottssatsningen Paus. Idrottstränare samarbetade med bibliotekarier med målet att öka läsandet i anslutning till träningstillfällen och tävlingar. Bakom satsningen står idrottsrörelsen och Kulturrådet. Johan Unenge, författare och skejtare, är läscoach inom Paus. Att föra in läsning i idrotten stärkte självkänslan hos en del då det gav även en intellektuell självkänsla.

Tove Mejer och  Ildico Hellman representerade Skolverket och berättade om Läslyftet och NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Detta var den enda programpunkten som var en ren skolsatsningen. Generellt kan jag utifrån min profession som lärare tycka att det inte kändes som att skolan fick tillräckligt stor plats. Seminariet handlade om vikten av läsning i och utanför skolan men tyngden låg på läsning utanför skolan. Jag vet att några av oss deltagare reagerade på just detta.

Kjell Ahlgren och Helena Nordgren delade programpunkt och de lyfte både framgångsfaktorer och några grundproblem. Du ser vilka på bilderna nedan.

IMG_0304

Seminariet avslutades med en paneldebatt som knöts ihop med att Läsdelegationens medlemmar fick ta upp de frågor de ansåg var de viktigaste. Några exempel som nämndes var:

  • Vikten och behovet av samverkan
  • Behov av att förstatliga skolan
  • Satsa på att öka jämlikheten generellt
  • Likvärdighet är en central fråga
  • Resurser behöver fördelas dit där det behövs
  • Läsundervisning under hela grundskolan med samtal

Läsdelegationen ska vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Undrar du vilka som är ledamöter i Läsdelegationen så är det dessa personer:

  • Teaterchefen Nisha Besara
  • Docenten Ulf Fredriksson
  • Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius
  • Förbundssekreteraren Monica Widman-Lundmark
  • Författaren Martin Widmark
  • Författaren och illustratören Johan Unenge

Ja, det här var några snabba rader från Läsdelegationens seminarium. Det finns en del frågor att fundera vidare kring men alla som deltog denna eftermiddag brann för läsning och att hitta olika sätt för att öka våra barn och ungdomars lästid. Det är definitivt en bra början!

Referenser:

Kulturrådet, Bokstart, 170419.

Läsdelegationens webbsida: http://www.sou.gov.se/lasdelegationen, 170419.

Om ”Läs för mig pappa!”

Filmen med Ewas föreläsning är klar

Ja, nu kan du se filmen där Ewa Bergh Nestlog presenterar  Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Filmen är delad i två delar i och med att vi hade en paus. Den filmade föreläsningen kommer att ligga kvar terminen ut.

Varsågoda! Här är föreläsningen:

I filmen går Ewa in på skrivhjulet. Det är Skrivesenteret, Trondheim, som har utarbetat detta. Skrivhjulet kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. För dig som vill veta mer om Skrivesenteret och skrivhjulet så är det bara att följa länken, dvs. klicka på Skrivesenteret.

Skapa kontakt

Kontakt med elever handlar om att bry sig! Att visa intresse och att vara nyfiken på sina elever. Att visa att jag som lärare tycker om mina elever oavsett deras resultat i skolarbetet. Det handlar också om att kunna ge respons och feedback på ett konstruktivt sätt som uppmuntrar och stärker. När en elev har ansträngt sig med en uppgift så kan jag som lärare berömma eleven för att denne har lagt möda på sitt arbete, detta även om resultatet inte är vad jag hade hoppats på. Får jag in en skrivuppgift så kanske jag kan ge respons på hur eleven organiserat  och utvecklat sina tankar och idéer, varierat språket, använt spännande ord och synonymer och kanske lagt ner mycket möda på skrivuppgiften.

I en kort artikel av Helman (2017) beskrivs vad som hjälper elever att knyta an till läraren. Denne:

  1. tar sig tid att ta reda på elevens intressen och förkunskaper.
  2. tar reda på vad eleven är bra på och utgå från detta i undervisningen.
  3. har en positiv inställning till eleven och höga förväntningar och tar för givet att eleven vill lära sig.
  4. involverar och håller familjen informerad om hur det går för deras barn i skolan.

Det här påminner mig om när jag själv hade en klass med ovanligt många oroliga elever. Det blev många tuffa telefonsamtal och jag ändrade helt enkelt mitt upplägg från att ringa när det hade hänt något till att ha regelbunden kontakt med familjerna. Det ändrade i sin tur kontakten mellan mig och hemmen radikalt. Skolan förvandlades från något negativt till något som hemmet samarbetade med. Helman (2017) noterade att lärare i första hand intresserade sig för elevers utveckling över ett läsår och inte följde elevernas långsiktiga utveckling. Genom att följa elevers mer långsiktiga utveckling i deras lärande blir det också möjligt att i större utsträckning utmana eleverna i deras lärande.

Gravity Goldberg (2017) beskriver ingående hur lärare kan arbeta med feedback och återkoppling för att den ska hjälpa eleven framåt. Goldberg skriver att feedback är undervisning och för att den ska fungera som sådan har den följande fem egenskaper.

  1. feedback ska vara specifik och sätta ord på vad läsaren gjorde.
  2. den utgår från elevens tillgångar och fokuserar på vad läsaren redan gör som hjälper.
  3. den bygger på en dynamisk inställning och beskriver den ansträngning och det arbete läsaren gör, inte bara slutprodukten.
  4. den kan överföras från en läserfarenhet till en annan. Något som också benämns som transfereffekt.
  5. den är icke-dömande och består av neutrala omdömen om vad läsaren gjorde. Fokus ligger på läsaren.  (Goldberg 2017:135)

Goldberg utvecklar varje egenskap och ger konkreta förslag och exempel på hur läraren kan formulera sig för att ge feedback som är undervisning. Läraren agerar spegel och visar eleven vad som finns där och vad denne gör. Allt ur ett styrke- och tillgångsperspektiv. De praktiska exemplen är i sig en styrka i Goldbergs bok.

En klasslärare kan behöva stöd i sitt arbete med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. I en ILA-rapport från 2015 är förslagen och rekommendationen att skolor, rektorsområden och kommuner, allt beroende på storlek och elevunderlag, ska ha vad de kallar läs-/literacy specialister, literacy coacher samt literacy koordinatorer/handledare (Reading/Literacy Specialist; Literacy Coach; Literacy Coordinator/Supervisor). Dessa specialister har kunskap och uppdrag att handleda lärarna på skolan i undervisning och inom språk-, läs- och skrivfrågor. I rapporten The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals förklaras och beskrivs hur dessa specialister kan arbeta för att stärka lärare och skolor.

Mot bakgrund av fredagens händelse i Stockholm känns frågan om att se eleven och skapa en bärande, konstruktiv kontakt väldigt viktig. Att se varandra utifrån ett dynamiskt mindset och att ha ett språk för att skapa kontakt är grunden för mänsklig samvaro. Både i och utanför skolan. Både mellan lärare och elev, mellan vuxna och barn likväl som mellan människor generellt. Ja, sköt om er alla ni som läser min blogg!

Referenser:

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

Helman, L. (2017). Why we need to track progress.  I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 10-11.

ILA (2015). Research Brief. The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals. International Literacy Association.

Sanacore, J. (2017). The Root of Connection. I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 8-9.

Literacy Today jan o feb 17 goldberg