Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Vad händer i höst?

mångfald

Vad gör hon, Toura, så här års? Inte sitter hon och  luktar på blommorna inte…  Eftersom sommaren går fort – alldeles för fort kan man tycka ibland – så är det full fart med att planera inför hösten. Lokaler ska bokas, kursinnehåll behöver ses över – ja, jag läser igenom alla reflektioner ni skrivit i era utvärderingar under året som gått! – och så funderar jag på nya kurser och nya vinklingar. Precis som det är för våra elever i grundskolan så är det med er kursdeltagare. Ni är inte desamma år från år. Ni har lärt er nya saker och ställer nya frågor. I skolans värld händer kommer nya direktiv, nya kursplanekrav och nya förväntningar på vad och hur lärare ska undervisa. Tur är väl det! Hade det inte varit så hade vi väl fortfarande haft fokus på att utantillinlärning av katekesen enligt skolordningen från 1919.

Implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivinlärning (åk 1-3) är fortfarande ett prioriterat område och jag fortsätter med nya kurser. Många av er lärare i de tidigare skolåren önskar en genomgång av materialet. Många har skrivit att ni vill ha mer utrymme för gemensamt bedömningsarbete varför jag också kommer att erbjuda workshop kring bedömning. Dessa workshopar bygger på praktiska elevexempel som deltagarna har med sig och som vi arbetar med i smågrupper. Givetvis lyfter och diskuterar vi också tillsammans frågor som väckts under bedömningsdiskussionerna.

Jag provar i höst med en ny kurs, föreläsning eller kanske passar det bättre att säga seminarium. Jag har gett den rubriken Att stödja, anpassa, utmana och bedöma yngre elevers läs- och skrivutveckling. Det blir lite kort repetition av Bedömningsstödet samt hur lärare kan arbeta på olika sätt, analogt och digitalt, för att just stödja, anpassa, utmana och bedöma.

Intresset för NSL, Nya Språket lyfter, är stort och verkar bara öka. Här finns i dagsläget två kurser planerade. Varje kurs utgörs av två tillfällen á 3 timmar. Deltagare som önskar arbeta mer konkret med bedömning utifrån NSL kan anmäla sig till en workshop kring bedömning. Av erfarenhet vet jag att det är svårt för en lärare att delta i en kurs med många kurstillfällen. Det är alltid något akut som hänt på skolan eller någon konferens som man måste delta i. Det har visat sig att det är lättare att delta i en kurs vid två tillfällen och sedan välja en workshop när det passar.

Du som är din skolas läs- och språkutvecklare erbjuds även i höst fem föreläsningar/ seminarier. Det blir två föreläsningar med Per Blomquist Skrivundervisning – i samspel med litterära texter och två föreläsningar med Annika Agélii Genlott STL, Skriva sig till lärande. Det femte tillfället blir en presentation av en forskningsstudie som kommer att presenteras som en vetenskaplig artikel. Det är Barbro Westlund och Gunilla Molloy som genomfört studien och skriver artikeln. Presentationens rubrik är Didaktik, diagnos och mångfald. Studien undersöker hur högstadielärare i svenska resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Extra spännande är det att vi har kollegor, ämneslärare i svenska i åk 8,  som intervjuats i studien!

Jag funderar på att lägga upp en bloggkurs också. Förra hösten provade jag att ha en kurs som använde ett upplägg som Webbstjärnan har utarbetat och det var lyckat. Under en eftermiddag á tre timmar så gick jag igenom grunderna och deltagarna provade olika moment med målet att kunna fortsätta på egen hand. Får jag in det i schemat så kör jag!

Jag har börjat lägga upp kurser i kalendariet på PS, PedagogStockholm, där du kan läsa mer och hittar anmälningslänkar till respektive kurs. Vid terminsstart kommer jag också att mejla skolornas läs- och språkutvecklare information med datum och anmälningslänkar till de kurser jag börjar med. Att jag inte lägger upp allt för hela hösten har att göra med att jag vill kunna anpassa utbud till efterfrågan.

 

Går lässvårigheter över?

Tyvärr inte. Oftast följer lässvårigheterna med upp genom skolåren. Karin Stenlund, fil.dr., disputerade i april med en avhandling med titeln Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund fann att elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Stenlund undersökte läsfärdigheterna hos en grupp elever med och en grupp utan läs- och skrivsvårigheter och hur läsfärdigheterna utvecklades från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. De aspekter som undersöktes var hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning samt ord- och läsförståelses utvecklades början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. Vad gäller avkodningen så undersöktes både korrekt avläsning och läshastighet. På mellanstadiet undersökte hon också vilka förutsättningar eleverna fick för att kunna utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Stenlund beskriver också hur eleverna använder olika strategier i årskurs 9.

Resultatet visar att utvecklingen av läsfärdigheterna var liten. Hur olika lässtrategier användes av eleverna varierade. Det är främst de skickliga läsarna som använder strategier på ett varierat sätt. Stenlund fann också att höga resultat på läsförståelsetest inte per automatik innebar en hög användning av lässtrategier.  Det är en mängd faktorer som påverkar elevers läsförståelse.

Resultatet visade också att många elever har svårt att tolka faktatexter i åldersadekvata läroböcker. Texterna är ofta komprimerade  och eleverna är ovana vid och/eller har brister i de ämnesspecifika språken. Här vill jag göra en utvikning och påminna om Adrienne Gears bok om Att läsa faktatexter. Det är en bok som helt handlar om hur jag som lärare kan undervisa om läsförståelse av faktatexter. En bra bok med mängder av förslag till undervisningen kring läsning av faktatexter för grundskolans alla årskurser. Vill du läsa lite mer om Adrienne Gear så hittar du tidigare inlägg jag har skrivit här: Att läsa faktatexter.

En av intervjufrågorna löd: Hur vet du att det är en faktatext som du läser? Elevens svar på frågan började med Gud vad svår fråga! Ett svar som pekar på att eleven säkerligen inte haft någon undervisning kring olika texttypiska drag. Jag tycker att det var spännande och tankeväckande att läsa bilagan (Bilaga 8) med frågor och elevsvar. Förresten så är det förstås intressant att se alla frågor som användes. Blir du fundersam över begrepp som centripetal- och centrifugalläsning så har jag skrivit ett inlägg om detta när Carina Hermansson föreläste om e-boken i klassrummet.

Har du svårt att hinna läsa hela avhandlingen så läs delar av den. Jag föreslår att du läser kapitel 2 Bakgrund med bland annat samt kapitel 5 som är diskussionsdelen med metod- och resultatdiskussion samt avslutande reflektioner. Följ min länk under referenser så kan du läsa avhandlingen digitalt eller kanske ladda ner just de delar du vill läsa.

Vill du läsa lite mer om Karin Stenlund så hittar du en intervju med henne på Specialpedagogiska institutionens webbsida, Stockholms universitet. Själv skulle jag gärna se henne som föreläsare. Hennes avhandling är intressant och det vore roligt att få höra mer, eller hur!?

Stenlund avslutar med att understryka vikten av textsamtal och att lärare undervisar i läsförståelsestrategier i skolan.

Referenser:

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Avhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

3 – 2 – 1: tänk efter och summera!

Ett enkelt sätt att följa upp vad mina elever tagit till sig under min lektion är att göra ”3-2-1″. Det går till så att eleverna i slutet av lektionen får några minuter då de skriver ner:

  • 3 saker jag har lärt mig
  • 2 intressanta fakta
  • 1 fråga.

Räcker med ett fåtal minuter. Fungerar lika bra oavsett ämne och ålder. Ett sätt att ge tid till reflektion, eftertanke och att summera. Enkelt, eller hur!?

Hittade idén i den här filmen:

”Kalle, du kan ju läsa!”

är rubriken på en artikel av Tarja Alatalo som du hittar i Nordic Journal of Literacy Research. Studien bygger på ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare i förskoleklass som pågick mellan 2013-2015.

Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna, men också elevernas meningsskapande.

En intressant studie i dessa tider då vi arbetar mycket med bedömningar. Det visade sig att eleverna själva upptäckte och kom till insikt om att de kunde läsa i samband med bedömningsaktiviteter. Lärarna upptäckte också att eleverna kunde läsa, hur de läser och hur de själva som lärare kan stimulera eleverna.

I stort sett alla svenska sexåringar går i förskoleklass, 98 %. Förra året, 2016, reviderades läroplanen. Syfte och centralt innehåll för förskoleklassen finns i de samlade läroplanernas tredje del. Nyheter i Läroplan för grundskolan 2016 var:

  • Avsnitt 2.5 Övergång och samverkan
  • Nya avsnitt för förskoleklass och fritidshem
  • Kunskapskrav i läsning i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk

Det pågår också ett arbete utifrån ett regeringsbetänkande med titeln På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Ett av de tre viktigaste syftena är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3. Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen är nytt och arbete med detta pågår. Jag vet att ni är många förskoleklasslärare som väntar med spänning och stor förväntningar på detta kartläggningsmaterial. På mina kurser om det obligatoriska Bedömningsstödet i åk 1 kommer frågan ofta upp om det inte finns något liknande för förskoleklass. Är du nyfiken på att veta mer om åtgärdsgarantin så har jag tidigare skrivit två inlägg (23/10 samt 25/10 2016) om detta som du hittar om du klickar här: På goda grunder.

Alatalo refererar aktuell forskning och hon lyfter att forskningen pekar på att skriftspråksutveckling är ett område som förskollärare i förskoleklass inte är särskilt insatta i. De erfarenheter eleverna har när de kommer till förskoleklass tas inte heller tillvara i undervisningen. Detta ska genomlysas mot vetskapen att elever som börjat läsa i förskoleklass har bättre läsförmåga på våren i årskurs ett jämfört med elever som  inte började läsa lika tidigt. Tidiga läsare utvecklar sin läsförmåga innan de deltar i läsundervisning. För att läraren ska kunna möta, stimulera och utmana sina elevers läsning behöver denne kartlägga och veta var varje enskild elev befinner sig. De lärare som deltog i denna studie deltog i föreläsningar om språklig medvetenhet, avkodning och läsflyt, läsförståelse och bedömning av läsförmåga. Efter dessa föreläsningar genomförde de två praktiska uppdrag för att knyta ihop teori och praktik. Även kollegiala samtal fördes i anslutning till föreläsningarna.

Lärarna fick bedöma två av sina elevers skriftspråksutveckling med fokus på bokstavskännedom, grafem-fonem-kopplingar och avkodningsförmåga.

Uppgiften löd:

  • Undersök två barns skriftspråkliga utveckling i social interaktion och i sammanhang som är meningsfulla för dem. Välj gärna två barn som du tror har kommit olika långt.
  • Undersök barnets bokstavskännedom, kännedom om grafem-fonem-koplingar och avkodningsförmåga.
  • Identifiera vilken fas barnet läser i pseudoläsning (låtsasläser), logografisk-visuell läsning (känner igen bilden), alfabetisk-fonemisk läsning (ljudar), det ortografisk-morfemiska fasen (läser av bokstäver och orddelar).
  • Reflektera och analysera: Hur vet du att barnet befinner sig just där i sin skriftspråkliga utveckling?
  • Hur kan du stötta barnet vidare i den skriftspråkliga utvecklingen? (Alatalo 2017:7)

Jag återger uppgiften därför att jag tror att du som undervisar i förskoleklass kan ha nytta och glädje av att tänka i samma banor. På mina Nya Språket lyfter kurser brukar jag ge just den uppgiften att undersöka två elevers läs- och skrivutveckling; två elever som har kommit olika långt i sin utveckling. Som lärare kan man lära sig mycket genom att följa, iaktta, observera och undersöka två elever.

Det framkom i intervjuerna att förskoleklasslärarna fått ingen eller mycket lite utbildning om skriftspråkslärande vilket enligt citerad forskare allmänt stämmer för den svenska förskollärarutbildningen. När jag läser detta känns det mycket märkligt då förskollärarna har en mycket viktig uppgift i att stimulera, underlätta och stötta elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Arbete med Bornholmsmodellen kan vara en räddning!

Artikeln återger många exempel för att belysa studiens resultat. Exempel som är intressanta att ta del av. Det är spännande att läsa om en elev som upptäcker sin egen läsförmåga i bedömningstillfället som utgjordes av en läshandling tillsammans med ett samtal med läraren. Forskning visar att lärarens ämneskunskaper är mycket viktiga för elevers lärande och utveckling. Detta är också något som belyses i Tarja Alatalos avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder  (2011). Alatalo understryker att elevers skriftspråkslärande ska utvecklas i verksamhetens lekbaserade pedagogik. Det handlar inte om att börja undervisa i läsning. Andra faktorer som påverkar lärandet är lärarens uppmuntran, instruktion och respons.

Har du inte tid att läsa hela artikeln så läs sidorna 11-16 som handlar om resultatet och slutdiskussionen. Artikeln är väl värd att läsa!

PS. För att läsa artikeln så följer du länken eller klickar på bilden nedan. Nästa steg är att klicka på artikeln Kalle, du kan ju läsa! så du kommer vidare till sidan med själva artikeln. Sista steget är att klicka på rutan PDF under FULL TEXT.

pdf bild

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016).

Tarja Alatalo (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3 No 2 (2017).

Perspektivisering

Att se personer, händelser och  miljöer ur olika perspektiv räknas som en mer avancerad färdighet. Det är också något som behöver diskuteras och övas på. Särskilt för yngre elever. Ja, det finns böcker även för yngre elever som bjuder på detta.

Johan och Peter är en bok som egentligen innehåller två böcker: Ensam krigare och Ensam med hajar. I Ensam krigare får vi följa den 10-åriga Johan, som är mobbad i skolan av Peter och Peters kompisar. I Ensam med hajar får man berättelsen från mobbarens, Peters, synvinkel. Huvudpersonerna är 10 år så boken riktar sig till den åldersgruppen. Författare är Eva Wikander. Boken ges ut på förlaget Rabén & Sjögren.

En annan liten bok som bjuder på olika perspektiv är Den lilla ankan. Det är en bilderbok som kan läsas från två håll. Framifrån får läsaren följa ankan ur ankans perspektiv. Bakifrån ser läsaren ankan ur den lilla pojkens perspektiv. Boken passar som exemplifiering av hur man kan berätta en händelse ur olika perspektiv.

Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur bjuder också på olika perspektiv. Min samarbetspartner och kollega Lena Fontin har lånat mig boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur av Maria Andersson och Elina Druker (2017). Ja, ni känner ju alla Lena som håller i Barn och böcker samt tävlingen En bok i världen som också är en blogg där du kan läsa mer om tävlingen och allt som finns runt den. I boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur  diskuterar fjorton författare framställningen av svenskhet och nationella minoriteter samt upplevelser av främlingskap och gränsöverskridande möten i svensk och internationell barn- och ungdomslitteratur. Målet är att ge läsaren en medvetenhet och ett annat perspektiv på det barn och ungdomar läser.

Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur är en intressant bok som för in nya spännande perspektiv. Jag är än så länge bara inne på mitt andra kapitel. Jag började min läsning med kapitel 14 som handlar om mångkulturella visioner och tysta möten över kultur- och språkgränser i Shaun Tans bilderböcker. I och med att vi på Medioteket ofta använder oss av Shaun Tans böcker så kändes det extra spännande att läsa detta kapitel. Maria Lassén-Seger som skrivit kapitlet fokuserar på tysta möten och tystnadens gåtfullhet med kommunikation bortom det verbala. Jag fick syn på nya aspekter på handlingen i  boken Ankomsten. Det finns mycket jag aldrig har reflekterat över som

Teckningar, origami och musik blir betydelsebärande handlingar i boken för en gemenskap bortom ord. Mannen viker pappersfigurer för att knyta an till andra och visa tacksamhet. (Andersson & Druker 2017:256)

I dessa dagar är Ankomsten en mycket viktig och aktuell bok. Fler än någonsin tidigare har tvingats lämna sina hem på flykt från krig. Fler än någonsin tvingas anpassa sig till en ny kultur, nya sedvänjor och en ny vardag.

Andra kapitel i boken har rubriker som Trollkarlar och små barn i Lappland, En svensk flicka, Afrika i tecknade serier, Kultur möter kultur i indiska bilderböcker. Belysning av riktigt spännande perspektiv! På Studentlitteraturs webbsida för boken Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur hittar du en förteckning över samtliga 14 kapitel.

Jag fick boken tillsammans med en fråga om jag tror att den blir bra att dela ut till alla er lärare som deltar i nästa omgång av tävlingen En bok i världen. Efter ha läst kapitel 14 så känns det som en bra idé!

mangkulturell-barn-och-ungdomslitteratur-analyser4

Är du autentisk i din lärarroll?

Vad är det egentligen att vara autentisk som lärare? Nu har jag läst en studie som har genomlyst just detta. Studiens titel är ‘Authentic’ teachers are better at engaging with their students och huvudansvarig för studien är Zac D. Johnson, forskare och lektor vid California State University, Fullerton.

Sammanfattningsvis visar resultatet att lärare som har en autentisk undervisningsstil inte bara mottas mer positivt av sina elever utan eleverna lär sig också mer. Dessutom handlar det här om djupare förståelse s.k. higher levels of learning and deeper understanding. 

Frågan kvarstår vad som motsvarar en autentisk undervisningsstil. Utan beskrivning är det svårt att anamma och utöva en autentisk undervisningsstil. Det är detta som utvecklas i artikeln.

Författaren fann att lärare vinner på att ägna tid både före och efter en lektion åt att samtala med sina elever. Omkring 300 elever deltog i studien. Resultatet visade på att autentiska lärare var tillgängliga och sågs som intresserade, uppmärksamma, dugliga och kunniga. Detta anges som fem önskvärda beteenden för en autentisk lärare:

  1. approachable
  2. passionate
  3. attentive
  4. capable
  5. knowledgeable

Lärare med en autentisk undervisningsstil kunde skämta, erkänna när de hade fel eller gjort misstag men också berätta något personligt. Här är det förstås viktigt att hålla isär personligt och privat. Det är en sak att vara personlig men en helt annan sak att vara privat. Tillsammans med elever gäller det att veta skillnaden för att framstå som professionell. Ett exempel som eleverna gav var att läraren följer upp elevfrånvaro. Ett annat exempel som visar innebörden i personlig är:

Indeed, personal stories were referenced by participants as being used by instructors to either illustrate content or build relationships and goodwill with students, such as “when they incorporate personal stories relating to the subject, …“ (Johnson 2017:7)

Innebörden i approachable är förenklat uttryckt att läraren är öppen för sina elever och intresserad av denne. Passionate är den lärare som är genuint intresserad och engagerad i sin undervisning och sitt ämne; där det märks tydligt att läraren älskar sitt yrke. Attentive är den som lyssnar, ger respons, kan sina elevers namn och följer upp att eleverna har förstått men även mer allmänt hur eleverna mår. Capable handlar om att vara snabb och organiserad, ha koll på saker. Läraren har gjort upp en detaljerad kursplan, är tydlig i de uppdrag och uppgifter eleverna får och har höga förväntningar. Knowledgeable är den som helt enkelt kan sitt ämne. Det inger förtroende.

Att vara autentisk och ha en autentisk undervisningsstil låter kringligare än vad det är. I det dagliga arbetet handlar det om att läraren ger tid till samtal, erfarenhetsutbyte mellan elever och att synen på undervisning bygger på dialog.

 Our participants made it clear that a teacher ’s effort to view themselves and their students as individuals had a lasting impact. (Johnson & LaBelle 2017:14)

Undrar du vad och vem som står bakom Taylor & Francis Group? Så här presenterar de sig:

About Taylor & Francis Group

Taylor & Francis Group partners with researchers, scholarly societies, universities and libraries worldwide to bring knowledge to life. As one of the world’s leading publishers of scholarly journals, books, ebooks and reference works our content spans all areas of Humanities, Social Sciences, Behavioural Sciences, Science, and Technology and Medicine.

From our network of offices in Oxford, New York, Philadelphia, Boca Raton, Boston, Melbourne, Singapore, Beijing, Tokyo, Stockholm, New Delhi and Johannesburg, Taylor & Francis staff provide local expertise and support to our editors, societies and authors and tailored, efficient customer service to our library colleagues.

Referenser:

Zac D. Johnson & Sara LaBelle (2017): An examination of teacher authenticity in the college classroom, Communication Education, DOI: 10.1080/03634523.2017.1324167

To link to this article:

http://dx.doi.org/10.1080/03634523.2017.1324167

Sociala medier

Bedömningsstödet – några bra frågor

Jag fortsätter arbeta med implementeringen av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling här i Stockholm. Nya lärare anställs, gamla lärare börjar med en ny etta och en del har helt enkelt ännu inte hunnit sätta sig in i bedömningsstödet. Det finns många aspekter till varför det är bra att använda Bedömningsstödet. Exempelvis handlar det om att vi alla använder samma bedömningsstöd i åk 1, det handlar om likvärdighet i bedömningar och det handlar om att vi nu får lättare att ta emot elever från andra skolor när de har med sig den här avstämningen utifrån Bedömningsstödet.

I mina kontakter med alla er som använder Bedömningsstödet så dyker det hela tiden upp nya frågor. Här är några frågor som jag fått under maj.

En fråga gällde hur vi som lärare ska tänka utifrån avstämningarna i Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling och vad de innebär för den summativa bedömning i Stockholms skolwebb. Vad krävs för att vi ska anse att eleven har mer än godtagbara kunskaper. Mer precist gällde frågan elever i åk 1 som klarar både avstämningspunkterna på nivå A och B. Kan vi för dessa säga att de har mer än godtagbara kunskaper? Personligen anser jag det. Vad anser du?

En annan fråga gällde elever som läser bra men endast kan svara på hälften av läsförståelsefrågorna i läsdelen. Har dessa otillräckliga kunskaper i läsförståelse? Om de kan läsa samt svara på frågor på texten men inte kan jämföra med sitt eget liv – har de då otillräckliga kunskaper? Var går gränserna? Jag anser att de för att bli godkända på läsdelen ska kunna svara på läsförståelsefrågorna. Vi har ju idag ett specifikt kunskapskrav för läsförståelse. Detta kunskapskrav ska förstås uppfyllas för att eleven ska räknas som godkänd. Hur tänker du kring läsförståelsen?

En tredje fråga berörde informationen till föräldrar och huruvida vi lärare ska informera föräldrarna om vilken nivå deras barn uppnått vid bedömningen med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Här är mitt förslag att vi lärare använder de formuleringar som vi har i avstämningspunkterna och informerar om att eleven exempelvis kan namnge i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter, att eleven urskiljer ord i meningar osv. Givetvis kan vi sedan informera föräldrarna om att dessa avstämningspunkter anger om eleven klarat vad som förväntas när eleven lämnar första årskursen.

Det är fantastiskt bra att få frågor som de här. Det lyfter sådant vi behöver diskutera och visar på var det kan finnas oklarheter i vår bedömning enligt Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling men också i hur vi talar om kunskapskraven och hur vi informerar föräldrar.

PS. jag ser fram mot att få fler frågor från alla er som läser min blogg! Glöm inte att också dela dina erfarenheter och hur du resonerar.

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

Filmen som presenterar ”Språket på väg”

Nu har vi gjort en 3e version av den första föreläsningen med Ewa Bergh Nestlog. Den här versionen handlar enbart om Språket på väg och är därmed lite kortare, 55 minuter närmare bestämt.

Jag vet att många svensklärare i de senare skolåren, åk 7-9, känner till materialet. En del av er använder det. En del säger att ni skulle vilja använda det men det är lite trögt att komma igång. Här får du chansen att höra Ewa Bergh Nestlog presentera och gå igenom hur man kan arbeta med kartläggningsmaterialet Språket på väg. Ewa är huvudförfattare till Språket på väg och väl insatt i materialet.

Jag skulle tycka att det vore intressant att få ta del av era erfarenheter av materialet! Skriv gärna en kommentar eller mejla mig.

En annan fråga gäller om det vore intressant att kunna delta i en workshop där deltagarna tar med sig elevexempel och sedan i workshopen tillsammans diskuterar och arbetar med bedömningen. Jag ordnar en sådan workshop för lärare som använder Nya Språket lyfter  här i maj. Kanske borde jag ordna något liknande kring Språket på väg. Vad säger du?

Språket på väg

IMG_0425

Igår 15/5 var det dags för uppföljning från Ewa Bergh Nestlogs föreläsning i april. Vi startade upp med ett samtal kring deltagarnas erfarenheter av de egna bedömningarna sedan förra föreläsningen. Här kommer ett axplock av något av det som togs upp.

Med matriserna kan vi tydliggöra för eleverna och göra dem medvetna om vad vi bedömer. Ewa underströk att all bedömning är resultat av en tolkning. Vi fick också ett textexempel att diskutera utifrån matriserna i Språket på väg.

Det är inga problem att använda kartläggningsmaterialet i förhållande till och arbete med elever i behov av särskilt stöd.  Läraren behöver dock hjälpa eleverna att tränga in i och förstå kartläggningsmaterialet och fylla på med innehåll.

Eleverna är vana att få betyg. De noterar att det i kartläggningsmaterialet finns fyra nivåer och att dessa inte överensstämmer med betygen. Samtidigt blir det ett stöd att arbeta med bedömning mer frikopplat från betyg. Syftet är att låta samtal kring bedömning kopplas till lärande och kunskapsutveckling.

Det är viktigt hur vi formulerar de skrivuppgifter vi ger våra elever så uppgiften inte styr eleverna i fel riktning. Vi behöver också problematisera mer runt våra skrivuppgifter. Det är lätt hänt att fokusera på form i stället för innehåll.

Ewa rådde oss att uppmärksamma innebörden och betydelsen av kärnmeningar. En kärnmening uttrycker huvudtanken i en mening. Övriga, följande meningar i stycket utvecklar, exemplifierar, modifierar och/eller förtydligar kärnmeningen. Stycket hålls på så vis samman av en central idé. Ett sätt är att låta elever med överstrykningspenna markera alla kärnmeningar. I nästa steg kan de sedan utveckla dessa.

Satsradning är ett annat fenomen som behöver genomlysas och lyftas. Satsradning är när två huvudsatser radas upp efter varandra utan någon sammanbindande konjunktion mellan satserna.

Ewa föreläste om olika skrivdiskurser och vad de leder till och vilka teorier de bygger på. De skrivdiskurser som togs upp var färdighets-, kreativitets-, process-, genre-, social praktik- och sociopolitiska diskursen. Läroplanen, Lgr 11, har tydliga avtryck från den sociopolitiska diskursen. Ewa utvecklade sin idé att se på diskurserna som kinesiska askar som går i varandra. Hon gjorde oss uppmärksamma på att i några av diskurserna ingår fler av övriga diskurser än i vissa andra.

Vi repeterade och gick tillbaka till punkter från förra tillfället. Ewa visade och gick igenom en analys hon gjort. Det var den dubbla dialogen, texttriangeln och olika tolkningsförsök.

En spännnde eftermiddag med mycket samtal och många idéer.

Min kollega Magnus filmade diskussioner och föreläsning och denna kommer upp här i min blogg. Kanske nästa vecka!?