Visar alla blogginlägg med kategorin:
Surfplattor och appar i skolan

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

Lära nytt

programmeringsmatta AIbland behöver man upptäcka nya världar. Här på Medioteket behöver man inte gå så långt för att just möta nya världar, lära saker man ännu inte kan och utmana sig själv. Det räcker att slinka in i ett angränsande rum. Kursen om programmering är ett sådant område för mig. Jag vidgar och fördjupar mitt ordförråd med ny terminologi och analog, visuell och textbaserad programmering. Tre eftermiddagar kommer jag att ägna mig åt detta.

Här är några glimtar från första kurstillfället. Vi fick bland annat arbeta praktiskt med kategorisering på en presenning, spela programmeringsspelet Robogem och programmera så kallade bottar.

programmeringsspel A

Lätt att förstå att dessa programmeringskurser är populära och snabbt blir fullbokade.

Ser fram mot de kvarvarande två tillfällena! Undrar också hur de kommer att påverka mig.

Tack Fredrik för en spännande kurs. Nu ser jag fram mot nästa tillfälle!

PS. Deltog i bloggträff igår och fick lära mig att bilderna ska vara stora och att jag ska högerställa dem så de visas ”rätt” på mobila enheter. Bra att veta om något ser konstigt ut för någon!

Frukost med vårt Skoldatatek

Vad är då ett skoldatatek? Det började med sju nav, dvs. 7 Skoldatatek, i hela Sverige. Vi i Stockholm fick vårt Skoldatatek 2008 och i början var nästan alla i personalen arbetsterapeuter. Efter en tid anställdes också specialpedagoger och en IT pedagog. Upplägget var att erbjuda flera öppna visningar i veckan då olika datorprogram visades och deltagarna fick prova att använda dessa och diskutera fördelar och nackdelar med de olika programmen.

Idag rör sid de flesta frågorna kring iPads och olika sätt att använda lärplattor pedagogiskt. Verktygen är likartade idag jämfört med tidigare men de tar sig olika uttryck,  priserna har gått  ner och som sagt är det lärplattor som används mest.

Det finns idag 187 Skoldatatek i Sveriges 290 kommuner.

IMG_0360

Kollegorna på vårt Skoldatatek är Karin Källander, Camilla Liljedahl, Sara Lindqvist och Peder Krebs. Deras utgångspunkt är att olikhet är det normala och frågor kring tillgänglighet och delaktighet står i fokus. De underströk särskilt att vi har så lätt för att glömma att fråga eleven vad denne tycker, tänker och anser fungerar bäst. Idag finns de flesta elever i ”vanliga” klasser och vi behöver ha kompetens och kunskap för att kunna erbjuda ALLA elever:

Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

Karin, Camilla, Sara och Peder arbetar huvudsakligen med kurser/workshops, stöd/support, låneverksamhet/iPadprojekt samt informationsspridning.

Låneverksamhet

Vi fick se exempel på en av de iPads vagnar som lånas ut skolor. Vagnarna innehåller 15 paddor med appar. Syftet med att låna ut till våra skolor är att de ska kunna prova och se vad som är till stöd och hjälp för eleven innan skolan bestämmer sig för om de ska köpa. Tanken med att skolor får låna är också att hjälpa igång dem. I samband med lån får skolorna hjälp att välja hörlurar, fodral, appar och annat som kommer till. Vi fick också se tidshjälpmedel, sittkuddar, ComfortFokus (består av en sändare och en mottagare; läraren har en liten mikrofon som fästs på kläderna med ett clip; hjälpmedlet underlättar att dels höra, dels avskärma ljud i omgivningen).

Mediotekets  Pedagogiskt café till hösten kommer att handla om bland annat det vi fick se idag på frukostpresentationen.

IMG_0361

Skoldatateket erbjuder många olika kurser/workshops för alla kategorier av lärare. Dessa hittar du i Mediotekets kurskatalog som finns både i pappersformat och på vår webb, Mediotekets kurser för grundskolan, eller på Skoldatatekets egen webb.

Tänk vilken fantastisk arbetsplats med sååå kunniga kollegor på sååå många områden. Det här var bara ett exempel på en frukostpresentation med kollegorna en vanlig onsdagsmorgon!

Språkpaketet möter forskaren Carina Hermansson

Fokus för dagens föreläsning var Att läsa och skriva i det nya medielandskapet. Vi vet att möjligheterna att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som stöd och som en resurs för barns tidiga läsande och skrivande ökar för varje år. Carina Hermansson belyste olika aspekter som i barns digitala språkaktiviteter. Exempelvis gick hon in på hur kropp och plats – i samspel med läs- och skrivstrategier – har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker) och hur de gör när de skapar egna texter.

Carina började sin föreläsning i skrivandet med hur vi kan skapa rum för skrivandet. Hon beskrev hur det först var svårt för henne i avhandlingsarbetet att själv sätta ord på vad som egentligen händer när barnen lär sig skriva.

Skrivande är å ena sidan traditionell inlärning, å andra sidan lek, utforskande och experimenterande. Det finns en spänning mellan förskolan och skolans mål. Samma gäller de konventionella och postmoderna utbildningsmålen. Skrivandet har dessutom geografiska och socioekonomiska aspekter. Nätet är inte lika uppkopplat i alla delar av Sverige. Tillgången till digitala resurser är olika i olika hem.

IMG_0041

Carina belyste att barn kan mycket och att vi ska bygga vidare på det. Frågan kvarstår:

Hur gör barn när de skapar text?

Vi fick se exempel på 6-åringars letter-jingel.  GlädjeEtt glatt skrivande. Inga problem. De skriver. Intensivt arbete. De ljudade. Deras frågor visar att de har tankar om konventionellt skrivande då de frågor om stavning och liknande formaspekter. Samtidigt är deras skrivande oförutsägbart. Det bara händer.

Beroende på vilka glasögon jag tar på mig så ser jag olika saker i barnens skrivande. Skrivande kan ses som en individuell handling. Det kan också ses mot bakgrund av sociala och kulturella dimensioner. Ett tredje sätt att se på skrivande är som en relation mellan olika handlingar.

Skrivandet är i beroende av både utforskandet och det konventionella. Kunskapen om hur det ska gå till behöver kombineras med experimenterandet.

Nomadiskt skrivande

Uttrycket beskriver den mångdimensionella, rörliga och prövande process som barnets skrivande och skrivutveckling är. För barnen i filmen vi fick se tidigare kan bokstaven V både springa och vara ett träd i skogen.

När barn skapar text uppstår både en experimenterande, utforskande process där barnet prövar och testar och en process som stabiliserar mot att exempelvis lära sig särskilja bokstäver från varandra, skilja på små och stora bokstäver. (Hermansson, Skolporten 2013)

Processer av skrivande blir till i aktiviteten. Tankar hos oss deltagare var exempelvis: Läraren ser kunskaper i aktiviteten och det är viktigt att som lärare sätta ord på det vi ser i samtal med barn. Vi behöver vara nyfikna; ha äkta nyfikenhet!

Lyssna, se och höra! Uppmärksamma ögonblick av förändring i tillblivelseprocesserna.

En härlig eftermiddag med många praktiska undervisningsexempel tillsammans med teori. Kunskapsskapande. Levande.  Stort tack Carina!

IMG_0048

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.

Å några får böcker!

De lyckligt lottade är vårt 50-tal deltagare i satsningen Språkpaketet. Deltagarna kommer från sju olika skolor och i samband med den bokpresentation som ingår som en pusselbit i Språkpaketet så får varje skolan ett bokpaket. Dessa omfattar ett 30 tal böcker och oftast hittar du tre böcker för varje titel. Deltagarna arbetar med böckerna under de tre terminer som Språkpaketet pågår och sedan lämnas böckerna över till skolans bibliotek så att även övriga elever får läsa dem.

Här hittar du vilka böcker som ingick i årets bokpaket: Bokpaket 2015

Så här ser några av titlarna ut.

Hitintills har deltagarna utsetts av våra grundskolechefer. Framöver kommer intresserade skolor att få anmäla sig till oss. Närmare besked om hur man går tillväga kommer vi ut med under nästa termin. Deltagarna utgörs av pedagoger som arbetar med F-klass, åk 1 och 2 och som vill lära sig att arbeta med ASL, dvs. läsinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning. Språkpaketet omfattar fler delar som föreläsningar om aktuell forskning, inspirationsföreläsning av lärare som arbetar med ASL, föreläsning med en forskare, kurs och handledning i arbetet med ASL samt workshops kring bedömning av elevers läsande och skrivande.

Du kan läsa mer om Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

 

Har det varit läslov för dig också!?

I så fall kanske Literacy-praktiker i och utanför skolan stod på att läsa-listan!? Annars är det värt att sätta upp den.
I antologin presenterar en rad forskare studier kring olika literacy-praktiker. ”Fokus ligger på att synliggöra relationer mellan förväntningar (styrdokument, prov etc.) , utbildningspraktiker och livet utanför utbildningssfären.”  Antologin vidgar synen på läs- och skrivförmåga och bildning. Sammanfattningsvis förmedlar antologin att det idag inte räcker med att kunna läsa och skriva. Vårt samhälle kräver mycket mer komplexa kunskaper än så. Som titeln anger så diskuterar författarna hur färdigheter utvecklas i och utanför skolan. Även digitala mediers roll behandlas. Ett annat område som tas upp är vad som räknas som god läsförmåga i olika sammanhang samt ämnet svenska som andraspråk.

Bäst tycker jag om kapitel 5 God läsförmåga – hur fångas den? skrivet av Caroline Liberg, Jenny Folkeryd och Åsa af Geijerstam. Författarna skriver om läsförmåga inom forskning, att delta i och vara medskapare av läspraktiker, att hantera olika symbolsystem, att skapa mening i läsandet och mycket mer. Det är en  mix av forskning, diskussion, definitioner i Lgr 11, kunskapskrav och nationella prov. Författarna utvecklar begrepp som att läsa med flyt, visa läsförståelse och läsa kritiskt och kreativt. Allt sådant som jag arbetar med dagligdags men samtidigt gärna läser mer om med målet att bredda och fördjupa mina kunskaper. Hinner du inte läsa hela boken så läs just detta kapitel!

Jag känner mig själv lite ovan vid att använda begrepp som läsartläspraktiker, intra-textuell och  inter-textuell. Nu har jag fått en genomgång och repetition. Läsarter syftar på olika sätt att läsa. Läspraktiker handlar om hur texter och läsande är situerade (situationsberoende/relaterade) och hur olika sätt att läsa utvecklas i ett sammahang. Intra- respektive intertextuell handlar om hur den som läser rör sig inom respektive mellan olika texter. Intratextuella rörelser kan exemplifieras av att läsaren exempelvis identifierar huvudbudskapet, gör kopplingar mellan olika delar i texten, drar enkla slutsatser eller sammanfattar innehållet. En intertextuell rörelse betyder att läsaren rör sig utåt från den lästa texten. Läsaren kan exempelvis se samband, generalisera, jämföra textinnehåll, perspektiv och/eller värdera, tolka metaforer och abstrakta budskap, knyta an till egna erfarenheter och förkunskaper. Gemensamt för de intertextuella rörelserna är att läsaren rör sig mot erfarenheter och kunskaper från andra texter och sammanhang.

Jag avslutar med författarnas beskrivning av begreppet god läsförmåga.

En godkänd läsförmåga fångas sålunda med begrepp som ett läsande av skönlitteratur och sakprosa med flyt för att återge/sammanfatta, kompensera, föra resonemang och relatera till egna erfarenheter. (Liberg, Folkeryd & af Geijerstam, 2013:105)

Referenser:

Literacy-praktiker i och utanför skolan (2013). Redaktörer för boken är Sangeeta Bagga-Gupta, professor, Örebro universitet, Ann-Carita Evaldsson, professor, Uppsala universitet, Caroline Liberg, professor, Uppsala universitet, och Roger Säljö, professor, Göteborgs universitet.

bok

Stor it-användning = låga resultat!?

PISA – Hur ska vi förstå resultaten? Vilka slutsatser kan vi dra och på vilka grunder? Finns det en tolkning som är mer rätt än andra?

En ny analys är gjord av OECD för PISA 2012 och rapporten heter Students, Computers and Learning: Making the Connection. Skolverket samlar i sitt blad Fokus på (nr 3) några av de viktigaste resultaten i OECDs rapport tillsammans med kompletterande nationella analyser utförda av Skolverket.

Eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet. Rubriken på Skolverkets pressmeddelande daterat 15/9 är också mycket träffande ”Viktigt att tänka till om skoldatorer”. Men hur ska vi göra när vi tänker till? Vem ska tänka till? Att vi behöver arbeta med att utveckla pedagogiken kring dator-, iPad- och mobilanvändning i skolan är de flesta av oss överens om. Frågan är hur? På många håll har vi lärarfortbildning, konferenser och visningar av vad teknik kan användas till men för att verkligen inlemma det vi ser och lär oss krävs att vi använder i det dagliga pedagogiska arbetet. Det krävs också att vi reflekterar över, använder våra didaktiska kunskaper och erfarenheter, problematiserar och vrider och vänder på vad vi ser i våra klassrum, i vår undervisning och i våra elevers kunskapsutveckling.

Att elever som ägnar mer än 6 timmar per dag på sin fritid åt att ”vara på internet” uppvisar de lägsta resultaten förvånar inte mig. Kan man inte jämställa denna internetanvändning med vanligt TV-tittande? För några veckor sedan, 26e augusti, skrev jag ett inlägg utifrån en artikel om hur högläsning förändrar hjärnan och förbättrar bl.a. visualiseringsförmågan. Det som ledde till förändringen var att högläsning får lyssnaren att aktivera vissa delar i hjärnan för att skapa inre bilder. När jag sitter vid datorn är de mesta av bilderna klara. I stället behöver jag som lärare utforma uppgifter som leder till att mina elever som arbetar med datorn som verktyg måste använda sin hjärna för att skapa inre bilder, dra slutsatser, bilda sig en översiktlig bild av det de arbetar med och liknande. Parallellt behöver jag se till att de kognitiva utmaningarna åtföljs av metakognitiva sådana. Eleverna behöver arbeta med att göra rimlighetsbedömningar, källkritiska granskningar, de behöver tänka högt tillsammans med kamrater och lärare, de behöver resonera och överväga olika val osv. Uppgifterna vi ger våra elever behöver vara av både kognitiv och metakognitiv karaktär. Det i sin tur betyder att jag i mitt läraruppdrag behöver få utveckla just min kunskap om och färdighet i att planera min undervisning mot ett sådant upplägg. Mindre ”att göra” inriktning och mer att ”tänka om”! Här kan vi hjälpas åt. Har du undervisningsexempel på detta så dela med dig!

Skolverket (2015). Fokus på (nr 3)

Skolverkets pressmeddelande 2015-09-15. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection. PISA, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

OECD. Infographic. Making the Connection.