Visar alla blogginlägg med kategorin:
Surfplattor och appar i skolan

Snart sportlov och dags för ”quiz!?

Läsa måste man annars …. eller hur!? På sportlovet ska man sporta men glöm inte att läsa. Passande nog så bjuder LegiLexis lässtimulerande sajt jagharläst.se på ett quiz, dvs. en frågesport. Temat för quizen är sant eller falskt. Bästa tänkbara val, eller hur!? Dels har årets tävling En bok i världen inom Barn och böcker temat sanning. Dels är källkritisk förhållningssätt något som finns i kursplanerna.

Alla som deltar i tävlingen  erbjuds ett antal bok-afterworks, som är en form av inspirationsseminarier för lärarna. Måndag kväll den 4e februari arrangerade Lena Fontin ett sådant bok-afterwork med verksamhetschefen för LegiLexi Sofia Norén som föreläsare. Mycket uppskattat och så fick vi en påminnelse om sportlovsläsningen.

Informationen kring sportlovs-quizet lyder:

Under sportlovet utmanar vi till ett fakta-quiz varje dag. Svara på tre ”Sant eller Falskt” frågor och tävla gärna mot kompisar eller familjemedlemmar om vem som vet mest med våra kluriga frågor!

Det här är vad du möter. En härligt sportlovsinspirerad sajt. Snöflingor som man kan undra om de är små sant/falsk virusfigurer. Klicka på rutan med veckodag och lös dagens fråga!

sportlovs quiz

Du kan ladda ner information till eleverna i pdf-form: HÄR 

Diplom till eleverna laddar du ner HÄR.

För dig som har erfarenhet av att arbeta med LegiLexi i din undervisning ordnar vi en fördjupningseftermiddag med fokus på hur jag som lärare kan utveckla mitt sätt att arbeta med analys och planering av fortsatt undervisning utifrån resultaten. Du som anmäler dig får gärna ta med egna elevexempel ur LegiLexi analyserna. Sofa Norén kommer också att låta oss skärskåda avidentifierade analysexempel som hon har med sig och utifrån olika frågeställningar. Vi ser att du helst har hunnit genomföra två testomgångar med dina elever. Låter det spännande!? Du kan fortfarande anmäla dig till detta fördjupningstillfälle! Läs mer och anmäl dig här: anmälan till 5/3. Som alltid hittar du förstås information samt anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm!

Jag mejlar ut bekräftelser senast under vecka 9.

Referenser:

Jag har läst: https://www.jagharläst.se

LegiLexi: https://www.legilexi.org

Böcker, böcker, böcker!

Måndag och tisdag 10e respektive 11e december var det dags för presentationer av de böcker som deltagarna i Språkpaketet får som ett bokpaket till sina klasser. Maria Ronnås, en av våra skolbiblioteksutvecklare, har haft ansvar för årets urval och startade upp på måndagen för att bli avlöst av Carola Rehn Lindberg på tisdagen. Festligt hade vi det också!

bokpres1

Maria öppnade måndagens bokpresentation med årets Augustvinnare  Gropen av Emma Adbåge tillika illustratör. Maria underströk specifikt att hon alltid är noga med att nämna även illustratören då text och bild samspelar så starkt. Juryns motivering får tala varför vi valt Gropen till vårt bokpaket:

Gropen är en livsbejakande hyllning till den fria leken bortom trygghetstänk och säkerhets-certifierade sandlådor. Med dråplig humor och suverän bildbehandling visas att fantasin gror i det obevakade och vilda. Med ett konsekvent barnperspektiv gestaltas barn som ett ”vi” som gör barndom på egna villkor mitt inför de vuxnas ängslan inför all denna urkraft. Aldrig har väl en bok om den grå skolvardagen varit så färgsprakande!

På förlagets hemsida, Rabén & Sjögren, hittar du också en Lärarhandledning till Gropen.

Ja, många böcker ingår i Språkpaketets bokpaket! Böcker för runt 55 000 kr! Böcker som efter att deltagarna har slutfört sitt deltagande i Språkpaketet tillhör respektive skolas skolbibliotek. Det var så svårt att ta in att vi fick upprepa det flera gånger ”ni får behålla böckerna på skolan när ni är klara”!

Ensamma i stan är en bok ur serien Klass 1B, en börja läsa bok. En spännande vardagsberättelse om Vicke och Lova som går sist i ledet och uppstäcker att de är ensamma kvar. Hela klassen är bort! Ja de blir kvar i stan på klassutflykten och hur löser de det?

Kanel och Kanin och alla känslorna av Ulf Stark med bilder av Charlotte Ramel. En bok läraren kan använda för att prata om just känslor.

Hör du, Kanel? Vet du vad det är?
Är det ett fågelpip?
Nej inte i luften. Utan här!
I din mage? Har du fått knip?
Nej, det är alla känslor som finns där?

Hur många då?
Minst tjugotvå.
Kom så går vi och räknar dom!

Min vän Jim är en bok om kärlek mellan två killar med olika bakgrund. Det är både en kärlekshistoria och en berättelse om litteraturens kraft. Boken är skriven och illustrerad av 2010 års ALMA-pristagare Kitty Crowther. Det är en bok som är rolig! UR har också kompletterat boken med en rörlig bildberättelse.

Beva och kärleken är en bok om kärlek; en kärleken som dör och ebbar ut flera gånger om samtidigt som vänskapen består.  En liten bok med stort innehåll och mycket att prata mer om. Författare Monica Zak och illustratör Gunna Grähs.

Listor är något som fascinerar den här åldersgruppen. Att skriva listor är ett sätt att börja skriva. I Viggo och rädslolistan möter vi Viggo som också skriver listor, listor där han ritar vad han är rädd för. Viggo kan något alldeles speciellt. Han kan nämligen svära på danska. Viggo blir vän med Malte vilket inte är helt oproblematiskt. En fin högläsningsbok med vardagsdramatik. Författare är Lisa Bjärbo och illustrationerna som är i svart-vitt har gjorts av Johanna Magoria. Det finns en Lärarhandledning till Viggo och rädslolistan skriven av Lina Stoltz.

Lennarts listor är en bok om Lennart som börjar varje dag med att skriva en lista över vad han ska göra just dagen idag. Albert flyttar in i Lennarts hus och de blir vänner. Albert tycker om äventyr och lever efter devisen vart jag än beger mig – där befinner jag mig.

Albert påstår att det är ett äventyr att ändra sig! De får uppleva en fantastisk dag tillsammans, dagen som förändrar Lennarts liv…

Författare Barbara Bottner och Gerald Kruglik och illustratör Olof Landström.

collage3

En annan  pojke som är lite rädd är Maddox som vi möter i Hjälp! Ny i klassen!, en lättläst bok om hur läskigt det kan vara att börja i en ny klass, i en ny skola. Boken ingår i serien kompisböcker i serien lättläst. Mycket igenkänning för en 7-åring men också mycket humor. Författare Pernilla Gesén och illustratör Jeanette Milde.

Stick iväg är en populär bok bland yngre elever och handlar om Jon som är rädd när han går hem. En kamrat skriker elaka saker till Jon som går omvägar till en dag då han kommer på hur han ska göra för att lösa problemet. Författare Sverre Henmo och illustratör Solveig Rasmussen.

Haj Jenny är skriven av Lisa Lundmark och illustrerad av Charlotte Ramel. Boken handlar om rätten att få vara olika. Magistern säger prata högt. Mamma säger var inte blyg. Magistern vill att alla ska räcka upp handen som bläckfiskar men glömmer hajarna som är de tysta som inte säger så mycket. Jenny känner sig som en haj. En haj simmar själv.

Ingen bråkar med dem, ingen vågar säga PRATA HÖGT till en haj. Hajar har inga händer, så jag skulle inte kunna räcka upp handen. Och när jag vill sitta ensam och läsa på rasten och magistern frågar: »Är du ledsen, Jenny?« så kan jag bara svara: »Hajar gillar att simma ensamma.«

Skuggsidan av Per Gustavsson tillika illustratör. Boken handlar om Per som får en penna i present. Per kan med pennan rita sådant han är rädd för. Det är en suggestiv berättelse där man inte alltid kan vara säker på vad som är på riktigt och vad som är dröm.

Mystiska skolan. Charlie, Charlie, är du där?  utgör del 6 i Mystiska skolan och är en lagom läskig bok för nybörjarläsaren. En mysrysare som ingår i en serie lätt och läskigt. Illustrationerna är stämningsfulla och bjuder läsaren på kusliga gömställen. Vem är då Charlie? Jo, en ande som vet allt. Frågan är om Charlie finns!?

Givetvis fick vi förslag på faktaböcker. Ett exempel är Lätta fakta om katter  som ingår i serien Lätta fakta. Vi får bland annat veta varför katter spinner och hur de pratar med varandra. Ett annat exempel är Lätta fakta om hajar. Här får vi bland annat veta om de kan simma baklänges och vad de äter.

Minifakta om djurungar i staden (Ann-Charlotte Ekensten) är en liten bok som får plats i fickan. I boken presenteras fem av våra vanligaste djur. Det är lite text och mycket bilder som lockar den läsovane till läsning. Det finns en innehållsförteckning och något enkelt diagram precis som det ska finnas i en faktabok.

Barr är bäst (Anna Bengtsson, författare och illustratör) får vi ta del av det kollektiva livet i myrstacken. Myrfakta blandas med fantasi och vi kommer myrorna in på livet.

Myrornas rop skallar: Barr är bäst! Mera barr! Men vad är det som är så bra med barr?

Råttsvansarna är en bok i Intresseklubben fakta. Det är en bok med kort, lättläst text och pratbubblor skrivna med versaler. Råttorna kör förstås bågar men inte vilka som helst. De kör ostbågar! Författare Anna Hansson och illustratör till alla roliga och kluriga bilder är Maria Andersson Keusseyan.

rättsvansarna

Har du funderat på vilka som bor i samma hus som du? Det har Lena Sjöberg, författare till I huset där jag bor, gjort. Det är mycket detaljer och många spännande personer i Lenas hus. Text och bild inbjuder till samtal, diskussioner och kanske en del frågor. Det är lätt att föra samma utforskande samtal med eleverna i klassen utifrån de hus de bor i! På så sätt kan historien förändras varje gång jag läser och samtalar kring boken. Varför inte prova några av de förslag för vidare arbete som du hittar i Lärarhandledningen till I huset där jag bor. En handledning utarbetad av Lena Sjöberg och Malin Wedsberg. Det lär också finns en affisch som följer med boken.

collage2

Tyckte du boken Var är min syster? (Sven Nordqvist, författare och illustratör). Då kommer du även att tycka om Hundpromenaden. Det är en bok utan text. En bok med bilder fulla av detaljer! Precis som titeln säger så handlar det om att gå på hundpromenad men inte vilken hundpromenad som helst! En promenad som blir längre och mer äventyrlig än väntat.

På varje uppslag händer de oräkneliga saker som sätter fart på fantasin.

Rymlingarna av Ulf Stark (illustrationer av Kitty Crowther) handlar om Lill-Gottfrid och hans farfar Gottfrid. Det är en bok om döden där Lill-Gottfrid rymmer tillsammans med sin farfar men först gör de en plan. Rymningen går ut på att farfar ska få besöka den skärgårdsö han älskar så mycket. En högläsningspärla! En bok som handlar om något som är viktigt att prata om!

Det är fler som rymmer. I Jag rymmer av Eva Lindström (författare och illustratör) är det ett får som inte känner sig sedd och därför rymmer. Först verkar det inte som att någon märker att hon har rymt och därför skickar hon ett vykort. På färden möter fåret också en mård som blir dennes vän. Fåret finns med på alla uppslag men är inte den dominerande figuren. Bilderna är milda i sina färger och passar fint till sinnesstämningen.

Boksamtal med bilderböcker (Agneta Edwards) ingår också i bokpaketet som deltagarna får. Det är en metodbok som inspirerar och ger förslag på hur läraren kan läsa och leda ett textsamtal med en barngrupp.

Den fula ankungen är också ett tema för två böcker. I Nu leker vi den Fula ankungen är det barnen som leker leken den fula ankungen. Givetvis händer det oväntade saker! Vi får följa ett myller av små ankbarn och den gråtufsiga svanungen. Egentligen är det två barn som leker alla sagans personer och skapar en variant av sagan på sitt sätt. Författare Eva Lindström och Barbro Lindgren.

Även Guji-Guji är på temat fula ankungen. Guji-Guji möter en dag en krokodil som vill att han ska lura ankorna att han är en anka. Krokodilerna ser fram mot en god ankmåltid. Här får Guji-Guji  problem med att veta om han är en anka eller en krokodil. Författare och illustratör Chih-Yuan Chen.

Avslutningsvis vill jag nämna två böcker på temat Rödluvan. Här hittar vi Valdemar i stora skogen (Maria Jönsson, författare och illustratör). En variant av Rödluvan där vargen har bytt plats med Rödluvan. Valdemar är en stor varg och ska gå ut i stora skogen alldeles själv. Valdemar ska gå med en korg med nystekta kotletter och lämna dessa till farfar. Han lovar att gå raka vägen men det visar sig vara svårt. Berättelsen är fyndig. Bilderna är i akvarell och tusch och gör allt levande och spännande. Författare och illustratör är Maria Jönsson.

På samma Rödluvan tema har vi också Söta Salma. Här är det Salma som ska gå till marknaden och handla åt sin gamla mormor med en rad förvecklingar på vägen. Salma låter sig luras av en hund. När hunden besöker mormor så känner hon inte igen Salma. Författare är Niki Daly och illustratör Britt Isaksson.

Ja, många böcker är det! Stort tack till Maria och Carola som berättade så fint!

Referenser:

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen.

Läararhandledningar till böcker från Rabén & Sjögren. Lärarhandledningar.

Mediotekets boktips. Medioteket tips på jullovsläsning 2018

Språkpaketets bokpaket. Boklista Språkpaketet 2018

Du vet väl att vi har det mycket bra för vi har ju våra fantastiska kollegor på Cirkulationsbiblioteket!? Det här är Cirkulationsbiblioteket:

Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga. Böckerna passar olika ämnesområden och de lånas ut i klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor, för att användas till gemensam läsning. Vi har också lättläst litteratur, poesi, sagor och klassiker i olika bearbetningar samt ett mindre antal titlar på engelska. Sammanlagt finns det här närmare 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar.

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Läsning mitt i bruset

Idag har vi haft Frida Monsén som föreläst om digital läsning. Frida är lärare, författare och föreläsare. Idag var vi en mindre åhörarskara  vilket gjorde att vi kunde föra samtal och diskutera frågeställningar tillsammans med Frida Monsén.

32EA7528-5B04-4DAA-8D69-245D5180ACD2

Frida tog upp elefanten i rummet, dvs. vad gör digitaliseringen med vår uppmärksamhet? Ett svar är:

Tl;dr

och det betyder Too Long. Didn’t Read. Det betyder i sin tur att läsaren uppfattar en text som alltför lång för att hen ska vilja och/eller orka läsa den. Det leder över till nästa fråga:

Hur påverkas barns uppmärksamhet och fokus av online reklam?

I en studie fann forskarna att:

  • Barns blickkontroll ökar med ålder.
  • Animeringar ökar barnens visuella uppmärksamhet.
  • Riktade uppgifter hjälper barnet att hålla fokus.

Gubb-googla – vet du vad det betyder? Jo, man går och frågar en ”gubbe”, en medmänniska med andra ord.

Skolan har gått från copy paste och clipart till digitalt kompetenta individer.

Frida tog avstamp i en fråga många lärare ställer sig, nämligen:

Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Direkt väcks ett antal följdfrågor som Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Vi vet att det är viktigt att arbeta språkutvecklande genom hela grundskolan. Ja, givetvis genom hela individens utbildningstid. Att arbeta språkutvecklande behöver inte betyda samma sak i olika årskurser. Tvärtom kan det betyda olika saker. Därför är det en fråga för varje lärare att ställa sig.

Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter?

Frågan förutsätter flera färdigheter och kunskaper hos läraren. Hen ska ha en klart bild av vad det innebär att arbeta språkutvecklande. Därtill ska hen ha kännedom om digitala landskap samt interaktiva texter och hur dessa förhåller sig till varandra. Nyckelbegreppen i frågan är: språkutvecklande arbete, digitala landskap, interaktiva texter och hur man arbetar med att lära elever att läsa och förstå. Ja, det är inte helt lätt!? På samma sätt som att alla lärare behöver vara språklärare och arbeta med sina elevers läs- och skrivutveckling i respektive ämne, behöver alla lärare vara delaktiga i att forma digitalt kompetenta elever.

Frida utgick i sin föreläsning från fyra hörnstenar, nämligen: hantera, skapa, dela och förstå.

9F474142-A24E-4AD5-B008-81B64F83D3D9

Hon visade och gav förslag på vad lärare kan arbeta med för att utveckla elevernas digitala kompetens integrerat i alla ämnen. Några moment som Frida tog upp var källkritik, digital läsning, digitala verktyg, delning samt kod och programmering. Detta tillsammans med förslag på olika aktiviteter.

Hantera
Hantera innebär att kunna söka, granska och använda information från nätet på ett bra sätt. Eleverna ska lära sig att använda internet som en trygg och säker kunskapskälla samt kunna fördjupa och integrera olika källor i sin kunskapsprocess. Det innebär också att kunna hantera tiden och må bra i en digital arbetsmiljö som gör oss tillgängliga dygnet runt.

Skapa
Skapa innebär att kunna använda digitala verktyg och processer för att uttrycka sig, lösa problem och presentera innehåll och liknande. Digitalt skapande fungerar bra i ett elevaktivt arbetssätt och hjälper till att processa och fördjupa teoretiska kunskaper.

Dela
Dela innebär att ha kunskap om etik och förhållningssätt på nätet samt de regler som finns om delning av egna och andras resurser. Att vara medveten om både skrivna regler och etiska förhållningssätt gör oss bättre rustade att delta i samhällslivet på nätet.

Förstå
Vi behöver förstå hur digitaliseringen, kod och algoritmer påverkar oss i vardagen. Om vi till exempel ser sambanden mellan våra aktiviteter på nätet och hur algoritmer styr sökresultaten därefter, blir vi inte lika lätt påverkade av reklam och andra budskap. Vi behöver också kunna dra egna slutsatser kring hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden i framtiden för att kunna göra bra aktiva val. (NoK; Monsén 20181015)

Den digitala läsningen har sina möjligheter men också en del utmaningar. Här kommer några av de vi fick fundera över.

47EF0B6C-8C0F-4314-94B7-BEF1B8D8FD13

Bland exemplen på vad lärare och klass kan arbeta med praktiskt i undervisningen var:

  • Bildsök på ordet vatten. Vad får vi upp för bilder? Var det ”rätt” vatten?
  • Arbeta med emojis. Skriv text till en specifik emoji.
  • Välj en emoji att matcha till en särskild känsla eller bild.
  • Skriva inlägg på bloggen; inlägg som är länkade till en bok.
  • Gör radioteater av boken och spela in en podcast i bloggen.
  • Sökuppdrag för samgoogling, vilket betyder att du och eleverna googlar på samma sökord för att kunna diskutera och reflektera över era resultat.
  • Undersök vems röst du hör när du googlar en given uppgift.

35C59B46-0573-4BB5-A837-237FD272A1AB

Vi fick diskutera vilken typ av information som passar att söka efter i sociala medier. Hur kan vi använda twitter i undervisningen?

En annan  möjlighet kan vara att tita på vad som dominerar i just mitt flöde. Vilka åsikter? Vilket innehåll? Reflektera och diskutera.

1C333388-24E1-4088-BE61-62819CFE94FE

Arbeta med olika scenarier som:

  • Din granne har vunnit en miljon på lotto? Vad gör du?
  • Det har skett ett terrordåd på semesterorten dir du har en resa bokad. Hur reagerar du?

I arbetet med de scenarierna är det bra att använda den så kallade trestegsraketen för reflektion:

  1. Vad säger reptilhjärnan?
  2. Vad händer om jag kopplar på människohjärnan?
  3. Hur kan jag ta reda på hur stor risken egentligen är?

Tre bra diskussionsfrågor!

Avslutningsvis uppmanade Frida oss att använda ett självledarskap. Läraren är inte alltid där! Då måste eleven ha verktyg att konstruktivt bearbeta, tänka och reflektera på egen hand.

För dig som vill få mer inblick i vad Frida talade om kan ta dig en titt på hennes PowerPoint som ligger på vetenskapsfestivalen.se. Du hittar den där under titeln Läsning mitt i bruset.

En inspirerande föreläsning som gav ny kunskap, väckte frågor och inspirerade till att prova själv i sin egen undervisning. Stort tack till Frida Monsén!

Referenser

Monsén, F. (2017). Digital kompetens – i skolan och i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.

Monsen 3

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

Kom, möt och lyssna på en forskare!

De forskarföreläsningar som jag ordnar under hösten 2018 har fokus på digitalisering. Det är en stor uppgift för alla oss lärare att anpassa och utveckla vår undervisning utifrån de nya skrivningarna. Med andra ord är bearbetning, tolkning och på olika sätt arbete med begreppet digitalisering ”aktuellt” och nödvändigt.

Du som arbetar i någon av Stockholm stads kommunala grundskolor kan under hösten lyssna på någon, eller alla för den delen, av följande forskare:

13/9 – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum

Lisa Molin, fil.lic., doktorand, Göteborgs universitet

Som en konsekvens av att få har anmält sig till föreläsningen 13/9 med Lisa Molin och att hon har fullt upp med arbetet med sin avhandling har Lisa  och jag beslutat ställa in föreläsningen om Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum. Tyvärr har Lisa inte tid att komma vid ett senare datum då hon är i slutskedet med sin avhandling. Om möjligt kommer jag att boka en annan forskare men det blir först längre fram. Det är mycket som ska stämma; föreläsaren ska ha tid och jag måste kunna ordna lokal. Det är inte alltid det går som man vill.

4/10 – Att arbeta med Lässtrategier i matematiken

Cecilia Segergy, fil.dr., Malmö universitet 

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115977

Obs! Nytt datum mot vad jag gick ut med från början. Cecilia har börjat ett nytt jobb som lektor vid XXX högskola och undervisar nu bland annat blivande speciallärare i matematik.

15/10 – Läsning mitt i bruset. Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Frida Monsén, svensklärare, författare, föreläsare inom digitalisering.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115981

29/11 – Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Anna-Lena Godhe, fil.dr., Göteborgs och Malmö universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

2019, forts.

30/1 – Kollaborativa berättaraktiviteter med digitala verktyg

Ewa Skantz Åberg, fil.dr., Göteborgs universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Närmare presentationer av forskarna och deras föreläsningar hittar du i följande fil: program för forskarföreläsningar hösten 2018.

Allra bäst är förstås om ni är flera från din skola som deltar för då har du någon att diskutera ämnet med. Ta chansen att få möta och lyssna på en aktuell forskare! Välkommen att anmäla dig!

LegiLexi nu i Programbanken!

Under förra läsåret hade vi besök vid flera tillfällen av Sofia Norén verksamhetschef på LegiLexi som presenterade programmet. Intresset var stort vid alla dessa presentationer och nu vill jag bara informera om att LegiLexi finns i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda. Skriv in LegiLexi i sökordet så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet. Du får upp en vy som ser ut så här:

LegiLexi i Programbanken

Informationstexten om LegiLexi i Programbanken lyder så här:

LegiLexi
LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer.
Teknisk rekommendation
För bästa användarupplevelse och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal: test.legilexi.org.
Detta förutsätter stabil internetuppkoppling vid användning. Portalen är en plattformsoberoende lösning där valfri hårdvara (PC, Mac, Chromebook, iPad etc.) kan användas. Alternativt finns en app för iPad som kräver iOS v10 eller nyare samt tillgång till iPads.
Du kan läsa, ladda ner och använda en Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp som stöd för att komma igång med din användning av programmet.

Du hittar dessutom hela 13 korta instruktionsvideos till din hjälp. Med korta menas här att de är runt 1-4 minuter långa. Du hittar också dessa instruktionsvideos via LegiLexis webbsida.

Under hösten ges det ett nytt tillfälle att träffa och lyssna på Sofia Norén när hon presenterar LegiLexi då hon deltar i ett av Mediotekets Pedagogiska caféer. Närmare bestämt 3e oktober. Du kan läsa mer samt anmäla dig HÄR.

Referenser:

LegiLexi: Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp, 180830.

LegiLexi: Instruktionsfilmer, 180830.

Stockholm stad: Programbanken, 180830.

”Om det regnar” tips!

Eftersom det ser ut att bli kallt och vått med regna i Stockholm så kanske du känner för att byta Små grodorna runt midsommarstången mot lite häng i soffan och surf!? Varsågoda att ta del av några tips som vi delar till deltagarna efter vår studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Bloggar:

  • Elin skriver om film, filmprojekt, kamerarörelser, bildmanus, berätta med ljud/musik/tystnad mm. : Ung i Stockholm.
  • Toura skriver om språk-, läs- och skrivfrågor i bloggen Läs- och språksatsningen.

Studiedagen omfattar bland annat ett arbetspass kring att skapa trailers i iMovie och ett kring att arbeta med animering i appen Puppet Pals HD. Givetvis finns det bra instruktionsfilmer på Youtube. Ja, det finns många bra! Här kommer ett förslag för vardera.

Elin tipsade om några källor för musik och ljud som är fria att använda:

Katrin tipsade om källor för bilder som är fria att använda: 

Ett annat tips är en användbar app för att exportera musiksnuttar till iMovie, Book Creator m.fl.:

Vi arbetade också med att skriva och det gjordes både analogt och digitalt. Våra texter klistrade vi in i en Padlet för att alla skulle kunna läsa när våra arbeten projicerades på skärmen. Detta kunde lika gärna ha gjorts i exempelvis Socrative.

Vill du se vilka kurser vi erbjuder? Håll dig uppdaterad på Mediotekets anmälningssida för våra kurser: Kompetensutveckling

Vill du bli uppdaterad utan att själv surfa runt? I så fall ska du prenumerera på Mediotekets Nyhetsbrev. Det är bara att fylla i din e-post under prenumeration på Mediotekets Nyhetsbrev.

nyhetsbrev

Du kan också läsa och anmäla dig till våra kurser via Kalendariet på PS/ Pedagog Stockholm.

Trevlig midsommar!

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Vi gör det ”med och utan digitala verktyg”

vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.

Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?

bild1

Tisdagen 27 mars var en dag fylld av kreativitet. Kia presenterade ett urval bilderböcker och lyfte exempel på hur bilden/bilder kan påverka läsaren. Första passet ägnades sedan åt att lära känna några av böckerna samt fota bilder ur dessa. Bilder som vi arbetade med under resten av dagen.

bild6alla

Det fotades ur alla tänkbara vinklar, i rummet, i korridoren, i motljus och mot väggar.

bild 10 trio

Det jag beskriver är vår satsning på en heldag, en studiedag, som vi gett titeln Berätta med ord, bild och ljud. Dagen omfattar fyra olika moment vilka leds av oss fyra olika kursledare:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film i trailerformat.

Här pratar mina kollegor ihop sig inför nästa moment! Vi kursledare och kollegor har upptäckt att vårt samarbete har lett till att vi fått syn på varandras kompetenser på ett alldeles nytt sätt. Att samarbete kring ett gemensamt program som den här studiedagen leder till ett kollegialt lärande i sig. Våra kompetenser och kunskaper jackar in i varandra och gör att vi själva känner att vi bjuder på extra allt.

bild 7 personal

Elisabet introducerade iMovie och visade hur vi gör trailers.

489AE256-4CCA-4377-843E-886E54889EF5

Arbetspasset med trailers ledde till ett halvdussin spännande, roliga, läskiga trailers. Karaktärer i en bok fick i några exempel en helt annan roll i filmerna.

Efter lunchen var det dags för att leka med ord. Jag talade lite kort om hur man kan utveckla, fördjupa och förstärka text. Sedan var det dags att skriva, vilket vi gjorde parvis. De slutliga texterna fick deltagarna lägga in i Padlet för att vi skulle se och läsa varandras. Padlet var något nytt för de flesta och spontant kom det flera förslag på hur man kan använda Padlet i undervisningen.

A14296D5-A803-4970-81E8-876F816386FE

4e och sista arbetspasset handlade om att animera i appen PuppetPals. Katrin guidade oss genom arbetsgången och sedan hade vi tid för att göra egna animerade produktioner. bild11Katriin

Reflektioner och kommentarer från några deltagare:

  • Tänker att lärare i fler ämnen skulle ha nytta av detta och att det skulle kunna framgå tydligare i presentationen av kursen.
  • Nu fick jag uppslag till en mängd lektionsplaneringar! 
  • Jag vill stanna här och jobba vidare!
  • Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Saknade att det inte går att förlänga tiden i trailern.
  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda.
  • Jag fick syn på andra figurer när vi gjorde animeringen. 
  • Jag vill genast prova detta med mina elever!

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske vill du prova på att kombinera det analoga med det digitala!?

Läs mer på vår webbsida: Medioteket om Berätta med ord, bild och ljud. (11 juni är fullbokad men vi har nu lagt till 13 juni. Skynda dig att boka dig!).

När man jobbar ihop om något så lär man sig själv också nya saker! Idag lärde jag mig att använda kameran på min padda som QR läsare. Det är nytt i och med IOS 11 att kameraappen numera läser av QR koder. Jag tillhör användarskaran som inte läser igenom alla tips och vad som är nytt när jag uppdaterar. Det är bara att rikta kameran mot QR koden så visas den lilla dialogrutan du ser i bilden och sedan är det bara att klicka på den lilla blå symbolen. Vips öppnas webbsidan. I det här fallet gällde det vår utvärdering av dagen.

bild QR kod

Behöver jag säga att vi har roligt också!

PS. Deltagarna har sagt ja till att bilderna används.