Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Och måndagens konferenseftermiddag bjöd på…

Eftermiddagen 8e april erbjöd flera olika valbara seminarier. Jag hade valt:

Rätt stöd i rätt tid

Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Elever i behov av stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Här får du ta del av och reflektera över exempel på extra anpassningar och särskilt stöd.

Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass

Information om vilken inspiration och vilket stöd som finns för arbetet i förskoleklassen. Vi delger varandra lärande exempel och erfarenheter. Hur kan vi organisera arbetet med kartläggningen? Hur kan kartläggningsmaterialet bli en naturlig del i undervisningen?

Båda dessa ämnen lät som att de kunde ge nya perspektiv på kartläggningsmaterialet.

Åsa Elebring, Skolverket,och Kerstin Helmsjö, SPSM, höll tillsammans i föreläsningen Rätt stöd i rätt tid.

Garantin är en förstärkning av åtgärdsgarantin. Åsa och Kerstin började med att utveckla begreppen indikation och befara. De uppmanade oss att ställa oss själva några frågor som exempelvis: När ska vi se förändringarna? Vem ska se förändringarna? Vilka förändringar vill vi se?  Var ser vi förändringarna? I klassrummet? På rasterna? På fritids?

Arbete som vi gör bildar tillsammans en framgångsfaktor. Särskild bedömning sker i samråd mellan klasslärare och speciallärare. Här behöver skolorna skapa nya rutiner.

När den särskilda bedömningen leder till extra anpassningar och särskilt stöd kan det också bli aktuellt med åtgärdsprogram.

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. (Skolverket, 190413) 

Kerstin underströk vikten av att väga in elevers behov redan från början. Elever ska också bli delaktiga i vilka extra anpassningar de har och varför. Här handlar det om att medveteandgöra eleven och arbeta med att utveckla dennes metakognitiva tänk kring sitt eget lärande. Vi fick tid att parvis reflektera och skriva förslag på hur lärare kam göra eleverna delaktiga.

Åsa och Kerstin visade och utvecklade några av de förslag som finns på Skolverkets webb.

9BCC1F8A-3C18-4784-8094-A753A9DBC040

De underströk att det inte finns någon knivskarp gräns mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Eleven kan ha extra anpassningar och särskilt stöd samtidigt. På SPSM:s webb kan du läsa mer om just detta. Exempelvis gäller följande:

En elev som har nått det lägst godtagbara kunskapskravet utan extra anpassningar har inte behov av några extra anpassningar. Däremot har skolan en skyldighet att ge alla elever ledning och stimulans för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

Åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid
  • Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Strävan ska alltid vara att eleven ska stimuleras och motiveras så att eleven ska kunna nå ett så högt betyg som möjligt.
  • Vissa elever, nämligen de elever där skolan befarar att de inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges stöd i form av extra anpassningar.
  • Och för de elever som inte når kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. (SPSM, 190413)

Möjligheter med garantin är exempelvis:

  • likvärdighet
  • i samrådet får vi möjlighet att få en ökad samsyn
  • stimulerar samarbete
  • förskoleklass blir en bro mellan förskola och skola
  • vårdnadshavare får tidigare en tydlig bild av sitt barns lärande och utveckling

Arbetet omfattar tre delar och Åsa och Kerstin utvecklade sina tankar kring dessa. 

958F7BD9-7F7C-45D0-87BD-CF362892665B

Det var Marie Wiberg, Skolverket, och Camilla Douhan, SPSM, som föreläste om  Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass. 

Marie underströk vikten av att undervisande lärare själv gör kartläggningen med eleverna. Detta utifrån att det handlar om en kartläggning, inte en screening! Det är undervisande lärare som behöver lära känna sina elever och veta var de kunskapsmässigt befinner sig för att kunna planera och rätt anpassa sin undervisning.  Aktiviteterna ska genomföras inom ordinarie undervisning.

OBS! Kartläggningsmaterialet ska INTE användas i förskolan!

ej förskolan

Vissa aktiviteter görs med fördel tidigare respektive senare på terminen. Marie lyfte vikten av att fundera över vad övningen undersöker och vad som följer. Frågan huruvida elever visar intresse kan läraren iaktta och observera utifrån vad eleverna visar med gester och mimik.

B67088E3-8F49-4FC2-937B-F17C2D998F47

Några andra exempel som Marie och Camilla tog upp var att intresse för bokstäver kan observeras i barnens lek i lekmiljöer som restaurangen.

Läraren kan arbeta med en aktivitet en hel vecka men observera några elever varje tillfälle eller dag.

Garantin är till för eleven! Tillsammans måste vi se över tiden och att det finns tid.

Glad påsk önskar jag er alla!

 

”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”

Ja, igår (8e april) var jag på Skolverkets konferens om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Konferenserna lär ha blivit mycket snabbt fullbokade men jag anmälde mig snabbt som en iller och fick en plats.

Det är Skolverket tillsammans med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, som står bakom denna konferens som genomförs på olika orter och på olika datum under slutet av mars och början av april. Tanken med konferenserna är att de ska ge information och inspiration inför införandet av garantin men också möjlighet till erfarenhetsutbyte.

FA8B6DF1-8935-4A4B-A620-E0C1E07C08C0

Det var en dag med information och inspiration om garantin för tidiga stödinsatser. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser blir lag den 1 juli 2019 varför det är viktigt att vara väl förberedd. Ja, för mig som själv utbildar lärare kring detta är det förstås extra viktigt att känna till varje detalj!

Syftet med garantin är förstås att elever tidigt får rätt anpassningar och stöd för att de ska få förutsättningarna att nå kunskapsmålen.

EA58127B-98F3-479D-ADA3-93D7CC5B731F

Nästa bild visualiserar den röda tråden från förskoleklass fram till överlämning inför årskurs 4. Detta var en bild som fler föreläsare utvecklade och tillbaka till.

C196DCC7-3BCA-4C9E-9B85-ACF91949E860

Konferensen har belyst bakgrund, syfte och utformning av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Vi deltagare har fått veta mer om de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöd och nationella prov som Skolverket står bakom. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten informerade också om övrigt stöd som de erbjuder. Tove Meijer och Jenny Lindblom, Skolverket, gick in på och presenterade tankarna bakom de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterialen. En indikation behöver inte leda till att läraren gör anpassningar och/eller ger särskilt stöd. Dock måste en särskild bedömning göras när det finns indikationer på eller läraren befarar att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen. Denna särskilda bedömning görs tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens och detta motsvarar en speciallärare eller specialpedagog. 

Inger Westin, Skolverket, och Pia-Lotta Sahlström, SPSM, presenterade de bedömningsstöd som är frivilliga att använda samt webbkurser. Dessa hittar du på https:/utbildningar.skolverket.se. Ny webbkurs kommer; en till sommaren och en till hösten. Mycket annat är på gång och det finns mer att läsa på Skolverkets webb! Pia-Lotta presenterade vad SPSM erbjuder och det är också mycket! Jag föreslår att du som vill veta mer går in på Ingers och Pia-Lottas PowerPoint. SPSM erbjuder rådgivning och kompetensutveckling. Det är också en bra idé att botanisera på SPSM:s webb.

webbkurser

Det har givits utrymme för frågor. Exempel på svar var:

  • Det är en fördel om det är den undervisande läraren som genomför kartläggningen.
  • Om inte garantin uppfylls får man vända sig vidare till exempelvis Skolinspektionen.
  • Den särskilda bedömningen ska också omfatta ett samråd med speciallärare/pedagog. Det finns inget krav på dokumentation mer än vad som gäller för t.ex. åtgärdsprogrm.
  • När det gäller elever som knappt kan svenska kommer det förtydliganden i det reviderade material som kommer till sommaren.
  • Revideringen görs utifrån vad som finns framskrivet i skollagen i och med lagändringen.
  • Skolledningen spelar en stor och viktig roll för att ge lärarna förutsättningar genom att ge tid, struktur, rutiner och ev. kompetensutveckling.

Precis före lunch föreläste Eva Funck på rubriken Hål i huvudet – en dyslektikers uppväxt. Eva är känd från bland annat Björnes magasin och Funcka programmen. Eva är också skapare av Höna-Pöna. Hon arbetar med TV, film och teater. Eva började sin föreläsning från början, dvs. för 62 år sedan. En  pigg, rörlig, lekfull och leende ”unge”. Varför ler vi? Jo, det är en dörröppnare!

88BBDE3F-5592-4CA2-A6C5-6E311CD28857

Eva tog oss på en resa i rasande fart. Det blev mindre leenden på vägen men vid 60 var leendet tillbaka. Uppväxten däremellan beskrev Eva som att gå på en smal spång som man inte fick ramla av för då hade det varit kört. Vi fick en inblick i Evas liv från skolstart med alfabetsinlärning, multiplikation och regler. Det var också tankar kring skam, varför vi känner skam och vad vi gör för att slippa känslan av skam. Vi fick glimtar från skolans läsklinik med för oss idag tokroliga övningar och en läsfröken som inte visste så mycket om dyslexi. Med tiden tänkte Eva sig att hon hade en lite krasslig fonembank, en lika krasslig grafembank och kanske en skruttig bro mellan dessa.

Klokskapen vi fick med oss var att:

Det är människorna man möter som bygger en till den man blir.

För Eva var tre personer allra viktigast för henne. Evas fröken var en. Hon var den som jobbade och jobbade med Eva, alltid med ett leende och en dag konstaterade: Eva, det är något speciellt med dig! Nästa person var Evas mamma som var stolt över sina båda döttrar. Hon stöttade men såg också att det var något speciellt med Eva. Mamma letade efter en plats i livet som skulle passa just Eva. Detta visade sig i att Eva fick gå på mängder av kurser för att prova på i jakten på rätt plats i livet. Pappa var den tredje viktiga personen. Han tog med Eva ut i världen på besök på platser som Uddevallavarvet.

Fröken sa: gå gå Eva. Du är speciell!

Mamma sa: gå gå Eva. Vi ska hitta en plats!

Pappa sa: gå gå Eva. Kunskap är makt!

Fröken , mamma och pappa gav självkänsla och självförtroende!

Målgruppen för konferensen var:

Konferenserna vänder sig till dig som är förskollärare och lärare i förskoleklass, lärare i åk 1-3, speciallärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, rektor och huvudman.

Att målgruppen var så pass bred beror på att Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser handlar om att elever i förskoleklassen, lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan som behöver stöd tidigt ska få det utifrån sina behov.

Riktigt bra för er som inte hade tillfälle att delta eller fick en plats är att förmiddagens föreläsningar filmas. Filmer och PowerPoints från de olika föreläsningarna kommer att finnas att ta del av på Skolverkets webb. När de har publicerats kommer jag att länka vidare dit.

Ett inlägg om eftermiddagen den 8e kommer så fort jag har hunnit skriva…

Referenser:

Konferensprogram: Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Skolverket om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

SPSM om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!

Hur vi med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation får en funktionell läsning och skrivande som är inkluderande

Måndagen den 20e maj har du chans att lära dig mer om hur lärare med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation kan hjälpa sina elever till en funktionell läsning och skrivande som dessutom är inkluderande! Nog är det något du har funderat över!? Nog vill du veta mer!? Nog vill du veta hur man gör!? Det är forskaren Thomas Nordström som har gått på djupet med dessa frågor.

Thomas disputerade i höstas, 2018, med en avhandling som bland annat undersöker betydelsen för elevers lärande när läraren arbetar med kartläggning och bedömning följt av en riktad och väl strukturerad undervisning. Thomas går också in på när digital teknik bör sättas in som stöd för de elever som inte utvecklar sina kunskaper som förväntat. Han lägger stor vikt vid att det är viktigt att inte bara kartlägga och screena utan att tänka framåt, dvs. vad kommer efter screeningen? Läraren bör, enligt Thomas, fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov.

Extra spännande tycker jag är att lärarna i hans studie använt LegiLexi! Jag har tidigare ordnat flera presentationer av LegiLexi med Sofia Norén, verksamhetschef. Nu senast i början av mars erbjöd vi en fördjupningsträff där deltagarna efter en kort introduktion och repetition av LegiLexi fick arbeta gruppvis med analyser av de resultat som läraren kan ta ut när eleverna gjort sina uppgifter.

Dag och tid: Måndag 20/5 kl. 14-16.30

Adress: Medioteket

Föreläsningen kommer att behandla följande:

God läsförmåga är en grund för att lyckas i skolan. Att tidigt kartlägga och sätta in anpassade undervisningsinsatser utifrån elevens utvecklingsbehov är därför av stor vikt för att lyckas få så många elever som möjligt att utveckla en god läsförmåga.

Men hur kan man tänka kring tidiga insatser och hur vet man om eleven utvecklas i tillräcklig bra utsträckning? En allt mer aktuell fråga är också när traditionella insatser bör minska till förmån för användandet av så kallad assistive technology (dvs, teknikanvändning i syfte att assistera eller kompensera för funktionsnedsättning).

Föreläsningen utgår från Thomas Nordströms avhandling och annan aktuell forskning så som stärkt klassrumsundervisning med kartläggning, anpassad undervisning, behov av kartläggningspraktiker för att kunna ta pedagogiska beslut samt teknikanvändning för elever som trots goda åtgärder inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga.

Föreläsningen är indelad i följande tre delmoment:

  1. Skapa ordning – om betydelsen av bedömnings- och kartläggningspraktiker
  2. Efter kartläggning – riktad undervisning och lärdomar från LegiLexi
  3. När traditionella insatser inte räcker – om potentialen av digital teknik

Thomas Nordström är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Anmäl dig här: Thomas Nordström om kartläggning, kompensation, funktionella läsning och skrivande i ett inkluderande sammanhang

PS. jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om en annan föreläsning jag hade förmånen att höra med Thomas Nordström. Du kan läsa den här: Mer om AT och RTI (30/11 -18).

Skolporten gjorde en intervju i samband med disputationen och den kan du läsa här: Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling, Skolporten december 2018.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Karin Pettersson är tillbaka med sin inspirationsföreläsning för deltagarna i årets Språkpaket. Karin har tidigare arbetat som klasslärare och då med ASL, genrepedagogik, cirkelmodellen och strategier för läsförståelse och understryker vikten av att arbeta utifrån en balanserad läs- och skrivundervisning.

600E02D5-10F1-4634-AF8B-4A74630AD64A

Karin talade om hur möbleringen påverkar undervisning och elevers arbete. Karin resonerade och reflekterade kring vad vi gör med alla texter eleverna producerar. Texter som är en guldgruva för vidare textarbete.

Vi fick exempel på finmotorikövningar, exempel på grundformer för bokstäverna och hur eleverna fick arbeta med at att forma bokstäver. Målet är en balanserad läs- och skrivundervisning där digitala verktyg används tillsammans med mer s k traditionnella verktyg och förhållningssätt. Det är inte bara iPads utan även skrivövningar, forma bokstäver, mycket böcker för egen och gemensam läsning men även för högläsning.

Karin P 1

Karin har en helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling. Hon presenterade genrepedagogiken och hur hon vävt in den i sin undervisning. En grundfråga som hela tiden är närvarande är hur ”jag som lärare stöttar mina elever i deras lärande”. Vi fick lära oss mer om Hallidays systematisk-funktionella grammatik.

Det var småfilmer som visualiserade sådant hon talade om. Exempelvis en kort trailer som instruktion till hur man kokar en kopp te. En annan film visade hur elever arbetat med argumentation. Vi fick själva arbeta med att fundera på vilka genrer ett antal givna texter kunde tillhöra.

Efter kaffepausen blev det mer exempel på hur läraren kan utveckla arbetet med texter men också lite praktiskt arbete för oss åhörare.

C71DD056-319F-4FB4-90E9-B635300D2F46

Karin beskrev arbetsgången vid ett skrivuppdrag efter en utflykt i förskoleklass enligt följande faser:

  • Fas 1 – muntligt återberättande med bildstöd
  • Fas 2 – tidsord används för att återberätta om utflykten
  • Fas 3 – skriva en gemensam text (BookCreator)
  • Fas 4 – skapa/skriva egna texter (WriteReader som webbapplikation)

645FD114-6E5B-4DEF-BCA2-80610C043499

Vi introducerades till bildpromenader för att stimulera intresse, nyfikenhet och ge eleverna utrymme att bearbeta sina förkunskaper.

232B66ED-8CD7-4A4A-9E14-FC09E89AA2F1

Tyvärr behövde jag gå lite tidigare så jag missade de sista gobitarna.

Stort tack Karin för en inspirerande eftermiddagsföreläsning!

Karin Pettersson arbetar idag vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetArbetet innebär att genom olika uppdrag arbeta med och handleda lärare i hur de kan förbättra för flerspråkiga elevers lärande. Karin har fokus på grundskolans tidiga år, dvs F-klass upp till och med årskurs 6.

Karin har också skrivit boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, F-3 (Studentlitteratur, 2017).

Kanske önskar du att du och dina kollegor fick delta i Språkpaketet!? Dock är det så att anmälningstiden för det Språkpaketet vi startar upp i maj redan har gått ut. Det kommer en ny möjlighet våren 2020 så börja gärna med att läsa mer om Språkpaketet så är du förberedd inför nästa omgång!

Våra yngsta elever skapar berättelser med digitala verktyg

Onsdagen den 30e januari hade vi förmånen att få höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om hur sexåringar och elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg.

9DE94BF5-2FFF-43AC-A3D1-5851C38B01FC

Frågor som Ewa ställde i sitt avhandlingsarbete var:

  • På vilka sätt förmedlar den digitala teknologin, andra kulturella verktyg och lärarens stöttning barnens berättaraktiviteter?
  • Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i teknologi-medierade aktiviteter inom ramen för förskoleklassens kontext.

Studiens fokus låg på själva berättandet. Berättande är något som pågår hela tiden och medför en social aktivitet där lyssnarens bekräftelse är viktig för att upprätthålla berättandet.

BE278BF2-C354-454B-9079-2D1178612CBD

Lärarens attityder till digitala verktyg och den egna konpetensen spelar en stor roll för användningnen i ett pedagogiskt syfte. Det en lärare bör kunna är pedagogik och didaktik, innehållet och teknologin. Läraren är central för vad som händer och det lärande som kan ske i klassrummet. Lärare och barn har ofta olika perspektiv på den digitala aktiviteten.  Det är lätt att missbedöma barns digitala intresse och deras digitala kompetens.

Den digitala teknologin påverkar literacy aktiviteterna i klassrummet. När elever skriver digitalt blir texterna längre, innehållet blir tydligare och vokabuläret ökar. När läraren integrerar teknologi och lärande i att använda digitala verktyg med själva berättandet skapas ett sammanhang för skrivaktiviteten som är meningsskapande.

E38CF4B1-71FB-4503-908B-3F5630E73129

I sitt avhandlingsarbete undersökte Ewa vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Hon fann att lärarens instruktioner och stöd hade stor betydelse. Barnens berättelser och hur dessa växer fram beror till stor del på vilka instruktioner barnet får samt hur förskolläraren stöttar under arbetet. Att arbeta med digitala verktyg innebär att kunna arbeta med text, bild och ljud. Teknologin erbjuder auditivt stöd av talsyntes, illustrerade digitala bilder och en hel färgpalett. Aktiviteterna erbjöd barnen tillfällen till kreativt berättande, symboliskt tänkande och utforskande av de meningserbjudanden som teknologin erbjuder.  Samtidigt uppstod svårigheter att etablera ett gemensamt fokus för lärarna och barnen. Det  visade sig att barnen hade svårigheter att samtidigt hantera både teknologin och skriftspråket. 

Det visade sig att barn och lärare uppfattade uppgiften på olika sätt. Barnen uppfattade uppgiften som ett sagoberättande. Läraren uppfattade uppgiften som en skrivuppgift. Det ledde till att läraren gav stöttning kring enbart skrivkonventioner och teknologi. I ett annat exempel medverkar teknologin till ett estetiskt och visuellt berättande för barnen snarare än att utveckla deras muntliga berättande som är lärarens målsättning. Något som förvånade Ewa var att barnens visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

644CAFFC-8E9B-43F9-BC14-11908E1AC81D

Resultaten visar att barnen, samtidigt som de övar färdighet att gemensamt arbeta fram en berättelse, måste lära sig hur man hanterar både den digitala teknologin och skriftspråksystemet som till viss del visar sig vara krävande och bidrar till att berättandet stundtals blir underordnat. Detta sker samtidigt som de övar färdigheten att gemensamt arbeta fram en berättelse.

Resultaten visar också på nödvändigheten av att förskollärare undervisar utifrån ett lärandemål. Förskolläraren måste medvetet organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande av det specifika innehållet. 

Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför! En utmaning är att utveckla barnens berättande parallellt med att de lär sig behärska den digitala tekniken och själva skrivandet. Handhavandet av verktygen får inte bli överordnade det pedagogiska arbetet med att utveckla berättandet.

En annan utmaning är att ge instruktioner. Relationen mellan instruktion och lärande är komplex. Instruktioner behöver uppfattas och förstås av deltagarna. Hur instruktionen formuleras och förmedlas samt vilken stöttning som ges har stor betydelse för hur barnens berättande kommer att gestalta sig och hur de slutliga alstren blir.

Likaså visar talordning och turtagning under skapandet av en berättelse att barnen inte alltid är överens om vad som ska hända i berättelsen. De kan tala förbi varandra och utifrån olika perspektiv. Det blir ibland problematiskt att transformera ner det muntliga berättandet till en gemensam berättelse.

8408FFE1-2F16-4326-814B-79232B1D30B2

Sammanfattningsvis menar Ewa att svårigheterna låg i att skapa ett gemensamt fokus samt att se till att berättandet inte blir underordnat.

Resultaten pekar på nödvändigheten av att förskollärare utifrån ett lärandemål medvetet organiserar aktiviteter, introducerar begrepp och väljer teknologier som motiverar och stöttar. (Ewa Skantz Åberg)

30057ED1-5735-40A3-B940-396F69485594

Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking. Avhandling inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

forskning.se (180523): Lärarens roll viktig vid barns digitala berättande.

Skolportens intervju med Ewa Skantz Åberg (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Snart sportlov och dags för ”quiz!?

Läsa måste man annars …. eller hur!? På sportlovet ska man sporta men glöm inte att läsa. Passande nog så bjuder LegiLexis lässtimulerande sajt jagharläst.se på ett quiz, dvs. en frågesport. Temat för quizen är sant eller falskt. Bästa tänkbara val, eller hur!? Dels har årets tävling En bok i världen inom Barn och böcker temat sanning. Dels är källkritisk förhållningssätt något som finns i kursplanerna.

Alla som deltar i tävlingen  erbjuds ett antal bok-afterworks, som är en form av inspirationsseminarier för lärarna. Måndag kväll den 4e februari arrangerade Lena Fontin ett sådant bok-afterwork med verksamhetschefen för LegiLexi Sofia Norén som föreläsare. Mycket uppskattat och så fick vi en påminnelse om sportlovsläsningen.

Informationen kring sportlovs-quizet lyder:

Under sportlovet utmanar vi till ett fakta-quiz varje dag. Svara på tre ”Sant eller Falskt” frågor och tävla gärna mot kompisar eller familjemedlemmar om vem som vet mest med våra kluriga frågor!

Det här är vad du möter. En härligt sportlovsinspirerad sajt. Snöflingor som man kan undra om de är små sant/falsk virusfigurer. Klicka på rutan med veckodag och lös dagens fråga!

sportlovs quiz

Du kan ladda ner information till eleverna i pdf-form: HÄR 

Diplom till eleverna laddar du ner HÄR.

För dig som har erfarenhet av att arbeta med LegiLexi i din undervisning ordnar vi en fördjupningseftermiddag med fokus på hur jag som lärare kan utveckla mitt sätt att arbeta med analys och planering av fortsatt undervisning utifrån resultaten. Du som anmäler dig får gärna ta med egna elevexempel ur LegiLexi analyserna. Sofa Norén kommer också att låta oss skärskåda avidentifierade analysexempel som hon har med sig och utifrån olika frågeställningar. Vi ser att du helst har hunnit genomföra två testomgångar med dina elever. Låter det spännande!? Du kan fortfarande anmäla dig till detta fördjupningstillfälle! Läs mer och anmäl dig här: anmälan till 5/3. Som alltid hittar du förstås information samt anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm!

Jag mejlar ut bekräftelser senast under vecka 9.

Referenser:

Jag har läst: https://www.jagharläst.se

LegiLexi: https://www.legilexi.org

Härligt att få vara med ”på golvet”!

Att presentera hur kartläggningsmaterial ska användas är en sak, hur det sedan blir i verkligheten ute på golvet är en annan sak. Många faktorer påverkar utfall och barnens upplevelse. Förutsättningar och undervisningsmiljöer skiljer sig åt. En klass har tillgång till grupprum och gått om plats. En annan klass har 33 elever inträngda i ett enda rum. Antal barn i en förskoleklass kan vara 20 barn lika gärna som 33! Organisationen kan se olika ut. På en skola gäller ämneslärarsystem ända från förskoleklass med olika förskolelärare i svenska och matematik och på en annan skola har man klasslärarsystem med en och samma lärare i de flesta ämnena. I en del klasser har alla barnen svenska som modersmål och i andra talas nästan lika många språk som det finns barn i klassen. Det kan till och med vara så att alla barnen är födda i Sverige men eftersom svenska inte talas i bostadsområdet så har barnen brister i sin svenska. Just därför strävar jag efter att besöka klasser i olika miljöer för att se hur lärarna förhåller sig till och anpassar sin undervisning efter givna förutsättningar. Häromdagen besökte jag Åsa GustafssonSjöstadsskolan.

Jag bjöds på en inspirerande dag med 26 sexåringar och deras lärare Åsa som lyckats när det gäller att skapa arbetsro, intresse och nyfikenhet hos barnen, förvånansvärd självständighet hos barnen och en bra lärandemiljö.

Syftet med mitt besök var att jag skulle få delta när Åsa arbetade med aktiviteter i kartläggningsmaterialet Hitta språket.

Vi träffades lite innan barnen började så att vi fick talas vid lite först. Barnens skoldag började med sedvanlig samling med gemensamt samtal kring bland annat veckodag, datum, närvaro, årstid, hur många dagar de gått i skolan konkretiserat med ännu en kula i burken och några utvikningar från barnen om saker de ville berätta. Åsa fångade tillfället i flykten, dvs. när barnen spontant ville berätta om något, och lät det bli momentet att berätta så andra förstår.

På samlingsmattan framför barnen och Åsa fanns en täckt hög. Nyfikenheten och intresset var stort när det blev dags att täcka av tyget och se vad som gömde sig under.

Åsa2

Åsa gick igenom alla spel som låg framför barnen. De hade i stort sett spelat alla spel tidigare så genomgången var endast en repetition för att Åsa skulle vara säker på att alla kom ihåg hur man spelade. Barnen var indelade parvis och varje par skulle ställa sig tillsammans, tala om och komma överens om vilket spel de ville välja. Detta klarade alla galant! Mycket imponerande att se hur de smidigt kom överens och gjorde sina val utan en endaste krock i önskemålen. När Åsa kollat av att alla var klara med sina val så fick barnen i uppgift att sprida sig i klassrummet och ute i det gemensamma rummet, Havet, och spela. Åsa själv tog med sig en liten grupp med fyra elever för att spela några av de uppgifter som ingår som aktiviteter i Hitta språket. Efter att ha gjort några övningar hämtade hon in en ny grupp för att på så vis arbeta sig igenom klassen.

Åsa1

En av aktiviteterna gällde att ta ett kort, beskriva vad barnet ser på kortet och kamraterna får gissa vad som visas på kortet. Åsa modellerade hur det gick till och sedan fick barnen göra samma sak. Barnens upplevelse var att de lekte en beskriv och gissa vad som visas på kortet lek.

Nästa lekaktivitet var att berätta om något och sedan låta barnen berätta om olika händelser som Åsa gav dem i uppgift att berätta om. Uppgifterna tog Åsa ur kartläggningsmaterialet. Åsa modellerade genom att berätta om exempelvis när hon borstar tänderna eller åker till landet. Barnen fick i uppgift att berätta om bland annat:

  1. hur går det till när du åker till träningen. Berätta med start hemifrån tills du är framme och börjar träningen.
  2. hur du går från din hall hemma ända fram till skolan
  3. en vanlig dag i skolan (förskoleklass). Barnen berättade om vad de gör först följt av vad de gör sen.
  4. vad du gjorde igår i skolan.
  5. något du tycker om att göra

Tredje aktiviteten Åsa gjorde med barngrupperna gällde att följa en instruktion. Här handlade det om att lyssna på vad Åsa viskade i örat och sedan utföra instruktionen. Barnen bads exempelvis att:

  1. gå till mattan, lägg dig på magen och vinka.
  2. gå till mattan, lägg dig på rygg och vifta med armarna.
  3. lyft en stol och gå och ställ den vid ett annat bord.
  4. gå till dörren, säg ditt namn och kom tillbaka till mig.
  5. gå till en vägg, knacka på väggen och kom tillbaka.

Alla barnen visade tydligt att de tyckte att alla uppgifterna var roliga lekar. De visade stort intresse för hur kamraterna gjorde sina uppgifter och de deltog uppmärksamt och engagerat. Det var glada miner och många skratt.

Åsa och jag diskuterade i mellantid hur man skulle kunna utmana barnen i och med att det gick så lätt. Åsa provade att efter att barnen fått sin instruktion och utfört uppdraget låta de andra barnen fundera över vad Åsa egentligen sagt att barnet skulle göra. Detta visade sig mycket svårare än att följa instruktionen. Trots att de sett kamraten exempelvis gå till mattan, lägga sig på magen och vinka kunde de inte själva formulera hur den ursprungliga instruktionen Åsa hade viskat i örat på kamraten hade varit formulerad. Värt att fundera över men också att utmana eleverna med som en uppgift på  nästa nivå.

När läraren arbetar med aktiviteterna anser jag att det är bra att reflektera tillsammans med kollegor över hur man som lärare kan göra för att lägga in en progression i uppdragen. En instruktion kan till exempel ges i olika antal steg. Fler steg i instruktionen gör det svårare att utföra den. Frågan är också om vissa instruktioner är svårare än andra!?

Desto mer jag som lärare funderar och reflekterar över det jag och klassen gör, över vad som gör en uppgift lättare/svårare och om det som gör uppgiften lättare/svårare är olika saker för olika barn desto mer kommer jag att få ut av en sådan här kartläggning. Jag anser också att det är viktigt att komma ihåg att kartläggningen ska göras inom ordinarie undervisning och inte tillåtas bli ett moment vid sidan om. Den här dagen var en vanlig dag med en vanlig klass och en vanlig lärare. 26 barn varav två sjuka gjorde att det var 24 barn kvar som arbetade i olika smågrupper och växlade om mellan olika svenskuppgifter och att sitta och spela spel med Åsa. Med sig hade Åsa också två fritidskollegor. Barnen själva uppfattade att det var roliga spel de spelade med Åsa.

Det var inspirerande att få delta en dag och jag hoppas att ni är fler där ute i förskoleklasserna som låter mig komma på besök när ni arbetar med Hitta språket. Avslutningsvis vill jag säga: Stort tack, Åsa!

Kära läsare, dela gärna dina erfarenheter från kartläggningsarbetet i din klass! Berätta gärna också hur du utmanar elever med uppgifter som är lite svårare. Hur få du in progression och utmaningar i aktiviteterna i kartläggningen med Hitta språket respektive Hitta matematiken?

Hitta matematiken

Äntligen! Nu finns det en kurs kring kartläggningsmaterialet Hitta matematiken! Det är min kollega Matilda Östman som håller i dessa. Du hittar kurserna i kalendariet på PedagogStockholm. Dock är de fullbokade men det kommer fler framöver.

Först fick vi en kort introduktion om läsa-skriva-räkna garantin (Skolverket 2018) och en bakgrund till kartläggningsmaterialet.

IMG_2853

Den formulering i kartläggningsmaterialet som väckte flest frågor var  ”att identifiera elever som visar vanliga missuppfattningar”. Vi återkom till frågan under eftermiddagen och fick utrymme att diskutera den.

Vi diskuterade också termerna kartlägga och bedöma och vad vi lägger in i dem. Läs gärna det tidigare inlägg jag har skrivit om termer och definitioner av dessa: Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden (190106).

När läraren arbetar med sina elever är en ledstjärna att materialet ska ge barnen möjlighet att visa ett matematiskt intresse. Detta ingår i materialets fem olika aktiviteter. Matilda visade ett axplock ur kartläggningsmaterialet som vi sedan också fick arbeta praktiskt med i mindre grupper. Mycket uppskattat!

IMG_2854

Avslutningsvia diskuterade vi några frågor som exempelvis:

  • Vad ska jag börja med?
  • Finns det tillfällen utanför klassrummet då jag kan läsa av en del av aktiviteterna?
  • Hur kan jag anpassa uppgifter inom klassrumsundervisningen för att möta alla elevers behov och intressen?
  • Vad i kartläggningen förutsätter vilka förkunskaper?

Vi lyfte också deltagarnas egna förslag på hur läraren kan arbeta för att ge eleverna förförståelse inför de färdigheter som kartläggs genom de olika aktiviteterna. En aspekt som kom upp var hur nära språket är kopplat till förståelsen av olika matematiska begrepp och fenomen.

Kom också ihåg följande:

Om läraren eller förskolläraren vid användningen av dessa material ser att en elev visar indikation på att inte nå kunskapskraven ska följande göras:

  • En särskild bedömning ska genomföras och stödinsatser sättas in vid behov.
  • I slutet av förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatserna följas upp och därefter ska resultatet av uppföljningen överföras till mottagande lärare, det vill säga den som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.
  • Planering och uppföljning av extra anpassningar samt den särskilda bedömningen genomförs som huvudregel i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. (Skolverket 2018)

Detta var en av många av deltagarna efterlängtad kurseftermiddag!

Nu kommer till sist det bästa! Efter sommaren kommer Matilda och jag att erbjuda heldagar där vi presenterar och går igenom läsa-skriva-räkna garantin, de båda delarna Hitta språket och Hitta matematiken samt mer översiktligt hur man i lärarrollen kan använda resultaten för planeringen av den fortsatta egna undervisningen. Vi har bokat lokal för heldagsutbildningar 13e, 14e och 15e augusti. Information kommer att komma i god tid före sommaren genom olika kanaler som rektorernas fredagsbrev, Mediotekets nyhetsbrev, mejl till rektorerna, kalendariet på PedagogStockholm m.fl. Passa på och prata med din chef  redan nu om du vill delta i våra heldagsutbildningar i augusti.

Tills vidare – Håll utkik!

Kreativt meningsskapande när berättelser skapas med digitala verktyg

Nästa vecka har du chansen att höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om HUR våra elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg. Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför!

Ewas forskning bygger på studier där berättaraktiviteter i förskoleklass genomförs i syfte att utveckla barnens literacy kompetenser. Den berättande (narrativa) genren används främst som ett redskap in i skrivandet. Det visar sig att media och digitala verktyg har stor betydelse för hur barnen utvecklar literacy genom att erbjuda möjligheter till fler multimodala stigar in i läsandets och skrivandets värld. Ewa har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. Erfarenheter som blev viktiga när skolan köpte in teknologi som gjorde att Ewa började reflektera över OM och HUR tekniken förändrade undervisningen.

Ewa disputerade 25 maj 2018 och i sin avhandling har hon studerat vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Tre förskoleklassgrupper om sammanlagt 16 sexåringar har videofilmats inom ramen för studien medan de skapar digitala berättelser.  Avhandlingens intresse riktas främst mot samspelet mellan de sexåriga barnen, lärarna och de digitala teknologierna i förskoleklassens miljö. Fokus ligger på barnens meningsskapande och engagemang i uppgiften och på vilket sätt lärarna stöttar barnen.

I Skolportens intervju får Ewa frågan om vad som överraskade henne i avhandlingsresultatet. Ewa svarar bland annat att hon förvånades över att elevernas visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form (Skolporten).

Ewa Skantz Åberg arbetar som adjunkt vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.  

Dag: Onsdag 30/1

Tid: kl. 14.00-16.30

Lokal: StorAvan, Medioteket, Liljeholmen

Det finns platser kvar! Välkommen att anmäla dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Referenser:

Läs mer om Ewa och hennes forskning på Göteborgs universitets webb: Ewa Skantz Åberg.

Skolportens intervju med Ewa (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Skantz Åberg, E. (2018). Children´s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education. Avhandling, Göteborgs universitet.