Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Bokstavstema

Kan man ha samma tema ett helt läsår? Med bokstäver är det möjligt för det finns ju 24 stycken! Varje bokstav går dessutom att expandera. Vill du veta mer? Varsågod, här kommer ett sätt att arbeta.

Det finns många duktiga pedagoger som inspirerar till nya sätt att utveckla undervisningen. Två exempel är Monika Lång och Jessica Ekberg. 1a oktober föreläste de för oss om hur de har lagt upp sin undervisning. De arbetar ämnesövergripande och utifrån olika teman varje vecka. Ja, varje vecka är en kick-off där barnen nästan spricker av nyfiken på att få veta vilken bokstav som kommer att presenteras. Ja, bokstäverna är så populära att det är mycket sällsynt att något barn är sjukt en måndag!

Monica och Jessica är inte de enda som presenterar bokstäver. Det kan lika gärna vara en kollega som ställer upp och är bokstav. Varje bokstavstema presenteras av en bokstavsperson, en expert på just den bokstaven, fast det kan lika gärna vara en QR kod, en film eller ett brev. Vi deltagare fick se exempel på bokstavspersoner som Iskalla Ivar, dramatiska Doris, Lek Lisa, Teknik Tore och Simon Simmare. Augusta själv är expert på A och alla andra bokstäver. Veckans bokstavsperson har en väska med sig. I den ligger det ledtrådar till veckans bokstav.

Fler exempel är Gosiga Gunilla och hennes väska om G. Det kan vara sorteringsövningar runt djur; vilda, tama, stora och små djur. Det kan vara diagram över flest hundar, kaniner, bruna eller spräckliga djur. Diagrammen skapas med hjälp av Lego. Läraren och när barnen börjar kunna skriva så skriver de om sina gosedjur och så tar de förstås också klassfoto på gosedjuren. Ibland skriver de dikter om sitt gosedjuren. Ibland skriver de gåtor.

Barnen får arbeta med olika uppdragskort. Här kan det exempelvis handla om att hämta något som är gult, grönt, hårt eller mjukt.

På fredagar packar Monika och Jessica tillsammans med barnen ihop veckans bokstavsväska samtidigt som de sammanfattar vad de lärt under veckan.

I början av hösten får barnen rita/skriva vad de vill lära sig i förskoleklass. Det kan handla om att de vill lära sig mer om fiskar, ugglor, läsa, vulkaner, drömmar och  så vidare. Ledtrådarna för planeringen tänker lärarna ut när de planerar veckans arbete med veckans bokstav och i detta planeringsarbete har de med sig barnens förslag.

Det finns förstås ämnen de inte hinner ta upp eller som inte räcker för en hel veckas arbete och detta har de löst genom att ha något de kallar ”kul om fakta”.

Lek och lärande varvas och de är noga med tydlighet utifrån ett schema.

Tidigare köpte de in och arbetade med böcker. Inte ovanligt. Nuförtiden gör de mer egna böcker tillsammans med barnen. De arbetar bland annat med ”jag-boken”. Första och sista sidan är alltid ett självporträtt. I början skriver lärarna rubriken men efter en tid börjar barnen att själva skriva.

De följer alltid samma arbetsschema med en bestämd arbetsgång.
Fredagar arbetar de med händelseboken. Här ritar och skriver barnen om något som hänt under veckan.

Under eftermiddagen fick vi också tid att arbeta fram egna förslag som vi ritade in på en A4 med bild på en egen resväska.

Organisatoriskt så börjar de arbetet med bokstavsteman under andra veckan på hösten och avslutar två veckor före vårterminens slut. Monica och Jessica träffas var 3e vecka för planering eftersom de jobbar på olika skolor och inte träffas varje vecka. Lärarnas grovplanering görs utifrån exempelvis tidigare utvärderingar, Lgr 11, aktuella högtider, olika lärmiljöer och aktuella satsningar på skolan. Sedan bokar Monica och Jessica de bokstavspersoner de vill ska delta och som kan tänka sig att ställa upp.

Voffer gör de på detta viset…? Svaret är att de sett att barnen blir inspirerade och tycker att det är roligt. Barnen blir miniexperter på det de lär sig och blir uggleexperter, rymdexperter och så vidare.  Monica och Jessica har lärt sig att det är lagom med en vecka för ett tema och en bokstav. De tycker att det är lätt att planera och det stämmer bra med kurs- och läroplaner. Strukturen är tydlig struktur. Varje vecka börjar och slutar likadant. Det är lätt att ändra och justera planeringen om eller när det behövs.

När barnen behöver hjälp så sätter de upp sin de sin namnskylt under den så kallade hjälpskylten som sitter på tavlan. På så vis ser också barnen hur många som väntar på hjälp och som är före.

2CA1585D-6602-412D-9EA3-816F4A41EAB9

Vill du veta mer? Arbetet finns beskrivet i boken Bokstavstema i förskoleklass (Lärarförlaget 2018) av och med Monika Lång och Jessica Ekberg.

xx

Skriftspråksstimulering genom lek

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?

Forskning visar att skriftspråkliga lärarledda aktiviteter oftast organiseras skilt från sådan lek som barnen själva tagit initiativ till. Ett vanligt inslag i undervisningen redan i förskoleklass är traditionell bokstavsinlärning. Samtalsmönstret präglas många gånger av IRE-mönster vilket betyder att läraren använder sig av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster. IRE är en förkortning av Initiering, Respons och Evaluering. Här är det alltså läraren som initierar, eleven som svarar och läraren som tar ställning till elevens svar och ger respons på detta. Ewa visade oss några transkriptioner av lärar-elev samtal enligt IRE med utgångspunkt i barnens bokstavsarbete med fokus på fonologisk medvetenhet efter att ha sett Livet i bokstavslandet.  Ett mönster i detta arbete var att lekinnehållet utgjorde ett yttre ramverk för de aktiviteter som utspelade sig i undervisningen. Barnens delaktighet var genomgående begränsad.

Mycket undervisning i förskoleklass är samma som sedan upprepas i årskurs 1. Bokstavsarbetet kryper ner i åldrarna. Risken för en skolifiering efter ett traditionellt mönster är överhängande.

Leken är central i lärandet, särskilt då det gäller våra yngsta elever. Lärare är medvetna om detta och lägger in lek i skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi frågar oss vems lek vi pratar om. Leken måste utgå från barnet.

Ewa SÅ leken

Leken stimulerar skriftspråkandet då den är en social och kommunikativ aktivitet. Att skriva är att kommunicera. Det stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet. Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Vi fick en snabbgenomgång med praktiska exempel på skrivutvecklingens faser.

BDAAB83A-64ED-4B56-BA99-3FE5ED714015

Nästa fråga Ewa lyfte var hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer.

Lekmiljön kan jämföras med en tavla som visar en förgrund och en bakgrund. I förgrunden lägger vi färdigheter och förmågor som vi vill att barnen ska erövra. Frågan här är vilka färdigheter och förmågor vi talar om?

Bakgrunden innehåller sådant som kan stötta det som är förgrunden. När vi etablerar en bakgrund så handlar det om att göra material tillgängligt för barnen i miljön. Skriften ska in på ett naturligt sätt i ett meningsfullt sammanhang.

När vi tar utgångspunkt i barnens intressen och behov så skapar vi goda förutsättningar för barnets lärande. Det är också av stor betydelse för barnets lärande att läraren aktivt engagerar sig i leken och inte bara ser på. När läraren deltar aktivt kommer denne samtidigt att modellera hur man gör. Läraren visar hur man gör genom att rikta fokus mot varför man behöver skriva och hur man kan göra. Lekfullt!

Det finns många miljöer som passar att använda i undervisningen i förskoleklass. Exempel på miljöer är en affär – kanske en blomsterhandel, en restaurang och ett sjukhus. Det är extra bra när lekmiljön kan expanderas. Detta betyder att den kan utgöra grunden för att gå vidare till nästa lekmiljö. Lek kring sjukhus kan i sin tur leda till att man skapar ett apotek som nästa lekmiljö. Styrkan i att expandera lekmiljöer är att varje lekmiljö har sina begrepp och sina ämnesspecifika ord.

Avslutningsvis underströk Ewa vikten av att vi metaspråkar med barnen för att göra dem medvetna om sitt eget lärande.

Skriv och lek – lek och skriv!

När lär sig våra yngsta att läsa och skriva? När de börjar i ettan? När de börjar i förskoleklass? Är undervisning en förutsättning?

Skriva och läsa är att härma de skriv- och läskunnigas beteenden och skriv och lässituationer. (Barn upptäcker skriftspråket, sidan 64, i Dahlgren m.fl. 2013)

Barn mognar i olika takt. Barn möter mer eller mindre språkstimulans i sin omgivning. Vuxna i barnens omgivning läser och skriver i olika omfattning. Detta påverkar i sin tur barnens nyfikenhet, intresse och lust att läsa och skriva. Barn lekläser och lekskriver. De härmläser och härmskriver. De gör som vi vuxna gör. De tittar på texten och lekläser. De bläddrar och vänder blad. De skriver krumelurer, streck, symboler och med tiden bokstäver. Barnet skriver sitt namn och sedan listor, meddelanden och brev. Idag kanske också sms och e-post. Att lära sig skriva är att lära sig kommunicera. Att skriva är att kommunicera.

Just därför är det viktigt att hitta och utveckla moment i undervisningen som i och genom leken stimulerar och utvecklar barnets skriftspråkande. Onsdag 9 oktober kommer Ewa Skantz Åberg, forskare med bakgrund som förskollärare, att inspirera samt ge dig fördjupade kunskaper inom detta. Här ser du en kort beskrivning av föreläsningen.

Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken

 Många forskningsstudier visar att barn ofta utforskar skriftspråkets form och kommunikativa funktion långt före den formella undervisningen. Utforskandet sker i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra och på så sätt utvecklas gradvis en förståelse. Caroline Liberg (2006) har funnit att barn till exempel härmar någon vuxen som skriver en inköpslista, deltar i samtal om skriftens grammatik, och prövar själv sina kunskaper under lekfulla former. Denna process kallas ibland för upptäckande skrivning och har visat sig vara betydelsefull för barns läs- och skrivutveckling (Hofslundsengen, Eriksen Hagtvet & Gustafsson 2016). Frågan är hur vi kan ta tillvara barns upptäckarlusta och kunskaper när de kommer till förskoleklassen och hur kan vi väcka nyfikenhet hos de barn som inte verkar intresserade av bokstäver? Utifrån studier av bland annat Bingham m fl., (2018) och Magnusson och Pramling Samuelsson (2019) ger föreläsningen förslag på hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer som bidrar till möten med nya symboler, som ikoner och bokstäver, och hur vi didaktiskt kan resonera kring vårt eget aktiva deltagande i leken. (Ewa Skantz Åberg)

Är det här något du är nyfiken på!? Vill du utveckla fler inspirerande lekmiljöer i din undervisning!? I så fall anmäl dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare i Stockholms kommunala grundskolor).

Analysera mera!

14 oktober har du möjlighet att arbeta med att utveckla dina analyser av elevresultat i LegiLexi. Detta är en fördjupningsträff kring att använda LegiLexi för bedömning av elevers läsfärdigheter. För att delta ska du ha erfarenhet av att använda LegiLexi med dina elever. Vi har även våren 2019 haft en sådan här fördjupningsträff och den var mycket uppskattad av deltagarna. Du kan läsa mer om det fördjupningstillfället HÄR.

LegiLexi finns nu även i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda för oss som undervisar i Stockholm stad. Skriv in LegiLexi i sökrutan på Programbanken så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet.

LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.

Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling.

Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer. (Programbanken, 190925)

Är det inte just det här som jag som lärare behöver!? Jag syftar på att tillsammans med kollegor få arbeta med att analysera elevresultat från kartläggningar och bedömningar samt arbeta med att ta fram förslag på den klassiska frågan ”Vad gör jag sen? Vad är nästa steg att arbeta med för eleven?”. När jag som lärare har gjort den här analysen är förstås nästa uppgift att involvera eleven. Det är ett grannlaga arbete att ge eleverna tillfälle att utveckla medvetenhet om sitt eget lärande och arbeta med att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Hitta språket och modersmålslärarna

Jag har fått många frågor från förskoleklasslärare om huruvida modersmålslärarna kan genomföra Hitta språket med nyanlända. När jag läser i lärarinformationen till kartläggningsmaterialet så ser jag att modersmålslärare nämns i Hitta matematiken men inte i Hitta språket.

I Hitta matematiken läser jag under avsnittet Anpassningar följande:

De aktiviteter som ingår i kartläggningen ska genomföras i grupp där varje elev får tillfälle att tänka efter, uttrycka sig och kommunicera med läraren och andra elever. Om eleven inte visar eller säger något när aktiviteten pågår kan det ha olika orsaker och behöver inte innebära att eleven har svårigheter med det matematiska innehållet. Exempelvis kan detta gälla elever som har ett annat modersmål eller elever som inte har haft tillräcklig exponering av det svenska språket. Läraren måste i sin kartläggning ta hänsyn till detta och uppmärksamma varje elev individuellt för att se vad eleven visar intresse för och hur eleven uttrycker sig, både med ord och kroppsspråk. Det kan ibland vara svårt för läraren att uppmärksamma en elevs kunnande och då kan vissa anpassningar behöva göras. Det kan till exempel vara att en elev får göra aktiviteten enskilt med läraren eller i par eller tillsammans med en modersmålslärare. Det kan också vara så att aktiviteten behöver förflyttas till ett annat rum, eller genomföras med ett annat material som eleven visar nyfikenhet för. Anpassningar kan även behöva göras när det gäller hur lång tid aktiviteten pågår och vid vilken tidpunkt på dagen som kartläggningen äger rum. (sidan 7)

Notera att modersmålsläraren nämns under anpassningar. Det betyder att ett samarbete med modersmålslärare ses som att läraren gör en anpassning för att eleven ska få möjligheter att visa vad denne kan. Vare sig modersmål eller modersmålslärare nämns på fler ställen i lärarinformationen.

Givetvis är jag nyfiken på hur modersmål och modersmålslärare nämns i Hitta språket. Modersmålsläraren nämns inte alls medan modersmål nämns på fyra ställen i lärarinformationen; dels i början av texten dels under avsnittet Aktiviteter som underlag för kartläggningen.

Läraren behöver analysera resultatet för varje enskild elev i syfte att stödja elevens kunskapsutveckling i riktning mot kunskapskrav som senare ska uppnås i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För exempelvis elever som har ett annat modersmål eller som inte har haft en tillräcklig exponering av det svenska språket rekommenderas ett fortsatt språkutvecklande arbetssätt där läraren i den fortsatta undervisningen uppmärksammar ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål. Därigenom blir det möjligt att använda och utveckla både svenskan och även modersmålet i samband med många olika efterföljande aktiviteter i förskoleklassen.

Jag har sökt och fått mer information. Vid kartläggning med Hitta språket handlar det om att se om det visas indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i svenska och svenska som andraspråk skiljer sig synen på modersmålslärarens medverkan i kartläggningen.  I slutändan handlar det om att inte anpassa bort det som avses att kartläggas. Det betyder att kartläggningen med Hitta språket inte görs tillsammans med modersmålslärare.

Givetvis måste läraren vara lyhörd för vad eleven kan och inte fortsätta kartläggningen bortanför vad eleven klarar. Här är det i stället viktigt att läraren fortsätter med ett språkutvecklande arbete för att stärka elevers kunskaper. En elev som är ny i svenska språket behöver förstås även Sva-undervisning.

Som lärare måste jag hela tiden komma ihåg att vara noga med att kartlägga just det som materialet avser att kartlägga och inte något annat.

Under hösten 2019 kommer ett nytt stödmaterial att publiceras Skolverkets webb. Stödmaterialet gäller för undervisning av flerspråkiga elever och elever som är nya i svenska språket i förskoleklass. Detta är tänkt som ett komplement för att användas efter genomförandet av de obligatoriska delarna.

Syftet med stödmaterialet är att lärare och förskollärare i förskoleklass ges möjlighet att utveckla kunskap om särskilt viktiga aspekter när man utformar undervisning för flerspråkiga elever och arbetar med elever som är nya i det svenska språket. Materialet nämns på Skolverkets webbplats  Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Tre föreläsningar mot yngre elever

Det här läsåret är året vi fick Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser. En garanti som garanterar att elever tidigt ska få det stöd de behöver för att lära sig det som finns i kursplanerna och klara de kunskapskrav som finns i åk 1 och senare. Det handlar om att alla elever i behov av stöd ska få rätt stöd i rätt tid. Det är helt enkelt en förstärkning av skollagen som började gälla 1 juli 2019.

De föreläsningar jag ordnar under hösten ligger i linje med detta och syftar till att bredda och fördjupa lärares kunskaper om bland annat teori, hur man kan stimulera våra yngsta elever i deras läs- och skrivinlärning och vad vi ska kräva av en app. Ewa Skantz Åberg föreläser vid tre tillfällen under hösten. Ewa är disputerad, filosofie doktor, och förskollärare. Hon forskar och arbetar inom utbildningen för förskollärare vid Göteborgs universitet. Du hittar föreläsningarna i kalendariet på Pedagog Stockholm. Som du ser är föreläsningarnas rubriker länkade så du direkt kommer rätt i kalendariet. Det är de här föreläsningarna jag syftar på:

Onsdag 25 september: Teoretiska perspektiv på barns läs- och skriftspråkslärande.

Ewa tar i föreläsningen upp olika teoretiska perspektiv för barns tidiga läs- och skriftspråksutveckling. Hon knyter ihop teori och praktik så vi lättare ser vilka didaktiska konsekvenser olika teorier får i det praktiska arbetet och undervisningen i förskoleklass. Detta ger medvetenhet och en viktig kunskap för lärare som undervisar.

Onsdag 9 oktober: Att stimulera barns intresse för skriftspråket genom leken .

Förskoleklassens undervisning ska utmana och inspirera elever till nya upptäcker och kunskaper på ett lekfullt sätt. Utgångspunkten är elevernas intressen, behov och förutsättningar. Undervisningen ska ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk. Vi vet att barn lär i leken. Hur kan vi då uppmuntra och stimulera deras intresse för skriftspråket genom leken på ett integrerat sätt? Föreläsningen baseras på aktuell forskning.

Måndag 11 november: Några verktyg för att analysera en app.

Under de senaste åren har digitaliseringen tagit stora kliv framåt. Datorplattor och appar är idag vanliga verktyg i förskoleklassen. På marknaden finns en uppsjö av så kallade pedagogiska appar där innehållet riktas mot olika ämnesområden. Appar saluförs ofta som effektiva verktyg för lek och lärande. Men hur pedagogiska är dessa appar egentligen? Vilka möjligheter till lärande ger apparna? I workshopen får deltagarna exempel på vetenskapliga analysbegrepp för att kritiskt kunna granska en app.

Viktiga föreläsningar som ger dig nya kunskaper! Välkommen att anmäla dig!

Har du sett att vi har ny licens för läs- och skrivstöd?!

Du har väl sett på intranätet att vi ny licens för läs- och skrivstöd!? Claro Valfrihet. Detaljerna hittar du förstås i Programbanken! Det är en central licens för grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolor. Det finns flera fördelar som exempelvis en enklare inloggning. Vill du lära dig mer för att lättare komma igång och använda programmen så anmäl dig och delta i någon av informationsträffarna!

ny licens_190819

Får jag bjuda in till lite kollegialt lärande!?

Varsågoda! Här är den filmade föreläsningen med Ewa, Inga-Lill och Helena, eller rättare sagt föreläsningen uppdelad och redigerad i tre delar. Det handlar här om att se föreläsningen Språket på väg ur tre olika perspektiv. Första delen visar Ewa Bergh Nestlogs introduktion. De andra och tredje delarna bjuder på kollegialt lärande med kollegorna Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe. Fokus ligger på hur de arbetar med Språket på väg integrerat i undervisningen.

Del 1

Del 2

Del 3

Håll med om att det är härliga bilder på föreläsarna!

Personligen tycker jag att det är jätteintressant att höra Inga-Lill och Helena presentera hur de arbetar med materialet. Särskilt imponerad är jag av deras sätt att integrera bedömningsarbetet i ordinarie undervisning och inkludera eleverna i bedömningsarbetet. Att engagera eleverna själva i självbedömning är en utmaning för de flesta av oss lärare. Självbedömning och utveckling av förmågan av metareflektion är två framgångsfaktorer för elevers lärande och kunskapsutveckling. Oerhört bra när man lyckas! Stort grattis till er båda, Inga-Lill och Helena!

Jag skulle tycka att det vore intressant att få respons från er andra lärare i svenska som använder Språket på väg! Hör gärna av dig och dela dina erfarenheter och reflektioner!

Inspirationsdag!

Idag torsdag 13e juni är det återigen dags för vår heldag kring Berätta med ord, bild och ljud! I sista minuten visade det sig att kommunikationen kring anmälningarna av olika orsaker fallerat så vi blev en liten skara med 5 deltagare. Bra utgångspunkt för en riktigt lyxig dag med oceaner av utrymme för frågor och diskussioner. 637BDEAD-0EAF-41E7-A453-D8C0EBA8C92A Studiedagen är indelad i fyra pass med olika fokus men som tillsammans ger alster där innehållet berättar med ord, bild och ljud. Efter en kort introduktion och presentation introducerar Kia Knutsson-Norberg oss i de fem bilderböcker vi kan välja för dagens olika uppgifter men också lite mer allmänt om bildspråk. Elisabet Jonsved kompletterade med fler aspekter på vad man ska tänka på när man fotograferar, kopierar och beskär bilder för en uppgift. bild1 Efter att ha stärkt oss med kaffe och smörgås var det dags för andra passet När bild, musik och tempo samspelar. Elisabet presenterade hur man arbetar med trailers i iMovie. Appen ser ut så här! FA43EB03-3021-4AD5-86A9-7558A23A6C6C Hon visade exempel på trailers och vi fick fundera över vilken effekt tempo, ljud, musik och typsnitt kan ger.

Elisabet Jonsved
(Elisabet Jonsved)

Därpå följde en kort genomgång av själva trailerformatet och några saker för oss att tänka på i vårt eget skapande. bild2Lunch på egen hand och därefter ett arbetspass kring skriftligt berättande. Här är det jag själv som leder arbetet.

7A992F0B-67C5-474C-A481-4DE518AF3F78

Fjärde arbetspasset bjöd på animering i Puppet Pals under ledning av Katrin.

23B54140-DAB5-4C64-A081-26D4017EAA67

Katrin underströk att vi skulle använda oss av ljudeffekter, musik och djupeffekter i vårt arbete med att omforma slutet av vår berättelse. Till vår hjälp tipsades vi om att använda följande siter:

Malberts melodier finns också som app.

Givetvis blev det visning av gruppernas arbeten.

Vi avslutar alltid med att knyta ihop dagen tillsammans. Vi reflekterar, diskuterar och tittar på varandras alster. Nytt för det här tillfället är en modell av visuell läskunnighet som mina kollegor Elisabet Jonsved och Elin Jönsson har utarbetat och som är under utveckling. Spännande att få använda den i diskussionerna!

Vill du läsa mer om vår studiedag kan du läsa några  av mina tidigare inlägg här:

Under hösten kommer vi att ha studiedagen vid ett enda tillfälle. Dock är det så att det är ett av skolområdena som har beställt just det tillfället så du kan tyvärr inte anmäla dig. Detta är en lärorik, intensiv och mycket rolig dag för alla som deltar!

Har du läst?

jagharläst.se?

Annars är det dags! Målet är att undvika det så kallade sommarlovstappet. Läsning är som kondition! Det kräver regelbunden träning annars tappar man i flyt och läsningen blir återigen mer mödosam och energikrävande.

Tanken är enkel – när eleven läst klart en bok så går hen in på jagharläst.se och fyller i en recension om boken, ger den ett betyg och tar en bild (frivilligt). Bokrecensionen skickas sedan som ett digitalt vykort till dig som lärare och efter sommarlovet har ni tillsammans skapat en lång lista med boktips. 

Samtidigt kan klassen vara med och tävla om ett bokpaket genom att läsa så många böcker som möjligt under sommaren. (LegiLexi, 190610)

Uppdraget den här sommaren är med andra ord och uppdelat i punktform att:

  • eleven läser en bok
  • sedan går hen in på jagharläst.se och
    • fyller i en recension om boken
    • ger boken ett betyg
    • tar en bild som passar
  • bokrecensionen skickas som ett digital vykort till elevens lärare

När läraren möter sina elever igen i augusti så har eleverna tillsammans skapat sin egen lista med boktips. Bra, eller hur!?

Berätta för dina elever att forskare har funnit att en del elever läser mycket bättre efter sommarlovet och låt dem fundera över varför det är så! En riktigt bra kluring, eller hur! Frågan kan bli:

Hur kan jag bli en bättre läsare när jag har sommarlov?

Många av våra elever i Stockholm har avslutning i  morgon tisdag 11e juni. Det här får bli din sista utmaning till eleverna innan de alla går på ledighet.

jagharläst.se hittar du också vykorten, bokmärken och diplom till eleverna.

jagharläst