Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Att se lek som ett pedagogiskt verktyg

Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd inledde sin föreläsning förra veckan med att förklara vad ett aktionsforskningsprojekt är och vilka led som finns i ett sådant projekt. Kort förklaring är att ett aktionsforskning handlar om verksamhetsutveckling i samverkan mellan praktiker och forskare. Praktikern är expert på sin verksamhet och forskaren står för forskningskunskapen, håller strukturen och fungerar som katalysator i diskussioner och i processer. Kärnan i Maries och Evas forskningsprojekt var lek; leken som pedagogiskt verktyg.

Marie och Eva berättade under föreläsningen om de moment, aktiviteter, de lagt fokus på i sitt aktionsforskningsprojekt.

Först fick vi veta mer om det de kallar lekens lotteri. Tanken med lotteri är att det är slumpen som bestämmer vem barnen får leka med och vilken lek de ska leka. Aktiviteten håller på i 20 minuter. Marie och Eva ser flera pedagogiska vinster med aktiviteten. Exempel på vinster är:

  • barnen utmanas kontinuerligt till nya upptäckter
  • den fungerar som dörröppnare till nya aktiviteter
  • ger nya upptäckter kunskaper i trygg miljö
  • lek är viktig för eleverna i tidiga skolåren
  • öppnar för att pröva olika identiteter, förhållningssätt och intressen.

Ibland lägger de in teman i lekens lotteri, ibland lägger de in moment som barnen behöver träna. Ett tema kan exempelvis vara olika moment inom digitalt arbete. Elevgrupperna skiftar i storlek men är  oftast runt 35 barn.

Vi fick veta mer om lekens lådor och deras skogsdagar då barnen får lära sig saker som hur man gör upp eld och leker med naturmaterial. Att känna till skogen är en del i idrottsmålen. Barnen gör sällskap med årskurs 2 för då blir de fler personal tillsammans med barnen. De brukar lägga upp det som att en personal först går upp till vad de kallar mulleplatsen. Övriga barn får pricka av sig själva på klasslistan och sedan gå tillsammans med en kamrat vilket gör att det blir smidigt för alla att gå dit. Ingen onödig väntan. Marie och Eva ser många fördelar med skogsdagarna. Barnen lär sig om allemansrätt och de lär sig leka med de naturmaterial  som finns i skogen vilket leder till nya lekar. På köpet övar de på verksamhetens centrala begrepp som är empati, samspel, självkänsla och ansvar.

Fredagar har de gemensamma aktiviteter, så kallade gemensamma fredagsaktiviteter. Just nu tittar de närmare på melodifestivalen och gör olika uppdrag i samband med det.

Förskoleklass brukar delta efter vecka 44 då dessa hunnit lära känna varandra och blivit en grupp. Några av de pedagogiska vinsterna är:

  • meningsfull fritid
  • delaktighet, inflytande och ansvar
  • rekreation – vila
  • skapande och utforskande arbetssätt
  • pröva identiteter och uppfattningar

Barnen lär sig att våga prova något nytt. Oftast försöker de återkomma till samma aktivitet.

Äventyrspedagogik är ett annat tema de arbetar med. Detta är också en högskolekurs som löper över ett år. Den som utformat materialet till äventyrspedagogik är Sven Gunnar Furmark, Luleå tekniska högskola. Äventyrspedagogik handlar om samarbete, öka lusten att prova nytt, se skogen som en magisk plats för äventyr och mycket mer.

I tidningen Grundskolan kan du läsa om andra som arbetat med äventyrspedagogik enligt modellen som lärs ut i kursen och som följer Sven Gunnar Furmarks idé.

De har ordnat äventyrsdagar kring olika ämnen som exempelvis fotosyntes. Det börjar alltid med att barnen får ett problem som presenteras i ett brev som barnen läser och följer. Utgångspunkten är att barnen behöver faktakunskaper för att kunna lösa problemen, uppdragen, och för att sedan ta sig vidare till en lösning. De gör uppdragen i grupp så de kan hjälpa varandra. Deltagarna i gruppen har olika roller som peppare, spanare och ledare. Det lurar faror som de måste klara. En röd triangel uppsatt på ett träd kan vara en giftfälla där barnen måste gå in i en cirkel och ta ett piller för att överleva. I skogen kan barnen möta en oansvarig drake som gör saker som att sprida skräp som barnen sedan måste ta hand om och källsortera. De kan möta en riddare utan självkänsla som behöver hjälp med att förstå vad självkänsla är och stärka den eller de kan möta häxor som inte kan samarbeta och som behöver hjälp med det. När alla uppdrag är avklarade får barnen var sin stor diamant som de i sin tur lämnar till kungen som i och med detta får tillbaka kraften i sitt svärd. Avslutningsvis dubbas alla barn innan de slutar skolan. Dubbningen med kungens svärd är den stora finalen!

Skogsuppdragen kräver mycket personal men de är också populära och ingår i skolans värdegrundsarbete. Det är skolans fritidspedagoger som gått utbildningen och leder de äventyrspedagogiska uppdragen men HELA skolan deltar.

Marie o Eva1

Marie och Eva har funnit att de pedagogiska vinsterna av äventyrspedagogiken är att barnen uppmuntras till:

  • använda skogen/naturen som arena
  • fantasi
  • samspel
  • problemlösning
  • ansvar
  • omsätta teoretisk kunskap till praktik
  • våga anta utmaningar

Nu står Marie och Eva i startgroparna inför att starta ett nytt samverkansprojekt. Detta kommer att bygga på de ”djur”-grupper de delar in barnen i när dessa börjar i förskoleklass. Temat är den här gången språk och kommunikation. Upplägget är att den sista fredagen i varje månad planerar en fritidspedagog, eller förskollärare, tillsammans med en klasslärare en lektion. Planeringen sker utifrån att det ska vara olika yrkeskategorier som samplanerar. De lägger fokus på kunskap och hur kunskap kan se ut.

Marie och Eva ställde den retoriska frågan: Vilka avtryck ser vi i vår verksamhet?

Svaret är att det har blivit tydligare vad de gör, vilka de pedagogiska vinsterna är, att de kommit att se vikten av lek och att barnen lär i leken.  Statusen har höjts på deras aktiviteter och de arbetar tillsammans med fler, olika yrkeskategorier.

Rent praktiskt öppnar de fritidsverksamheten klockan 6 och stänger 18.30. De berättade också att barngrupperna är stora redan strax efter klockan 6 då det är många av barnen som har långa resor till och från skolan.

Marie och Eva är båda grundlärare med inriktning mot fritidshem, dvs. fritidspedagoger . De arbetar på Grebyskolan, en F-3 skola i Kimstad, en liten ort mellan Norrköping och Linköping. Marie och Eva jobbar både på fritidshemmet och skolan. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor för studenter på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Stort tack till Marie och Eva för en inspirerande och intressant föreläsning!

Att bli utmanad

är stimulerande eller i alla fall för många. I flera olika kartläggnings- och bedömningsverktyg understryks vikten av att lärare utmanar sina elever. Givetvis utifrån den nivå de befinner sig på. Utmana kan betyda olika saker. Det kan handla om att lära sig något nytt. Den kan innebära att lära sig något som är svårare i betydelsen att det är mer abstrakt, mer okänt, något man har svårt för och/eller något man vanligtvis inte är intresserad av. Det kan förstås även handla om arbetsformer och upplägg.

Sällan talar vi om att även vi lärare ska utmanas. Jag har precis läst en bok som handlar om elever som utmanar oss. Detta är också titeln på boken. Författare är Veronica Gustafsson, lärare och speciallärare.

Boken Elever som utmanar oss handlar om de elever som på olika sätt utmanar oss lärare. Elever som på ett eller annat sätt kräver att jag som lärare tvingas fundera över hur jag ska lägga upp undervisningen för att hen ska nå målen, lära sig det jag planerat att eleven ska lära sig eller kanske överhuvudtaget delta i undervisningen,  komma till skolan och/eller inte upplevas störande.

Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att  kompensera och stötta. Hennes egna erfarenheter varvas med teori och forskning. (Gustafsson, 2019, baksidestext)

Jag tilltalas av författarens konstruktiva ansats. Uttrycket elever som utmanar oss är genialt särskilt mot bakgrund av att jag som lärare ska utmana mina elever så varför får inte eleverna utmana mig! Fokus ligger på att hitta lösningar som fungerar och återkommande termer (ord) är tillgänglighet, differentiering, samverkan, värdegrund och batteritid.

Redan i inledningen problematiserar Veronica kompensation vs träning; två aktiviteter som utgör viktiga moment i elevers lärande.  Givetvis måste den som lär sig något träna. Det gäller för både barn, unga och vuxna. Det gäller på fritiden likaväl som i skola och utbildning. Ibland räcker det dock inte med att träna. Detta kan vara fallet av många olika anledningar. Veronica problematiserar hur ett träning och träningsprogram kan förorsaka energiförlust, det vill säga leda till att träningen blir kontraproduktiv. Det är i dessa fall det blir intressant att kompensera för att spara energi. Veronica beskriver ett vanligt fenomen där eleven behöver lästräna och därför lägger mycket tid både i skolan och hemma till lästräning. Blir det för mycket tid så kan det leda till energiförluster som i sin tur släcker intresset för läsning och minskad motivation. Med det sagt menar Veronica inte att eleverna ska sluta träna utan att läraren ska ha en medvetenhet och strävan att balansera träning och kompensation.

Det inledande kapitlet handlar om exekutiva förmågor. Vi får lära oss mer om perceptionsstörningar och vad de kan innebära; mentaliseringsförmåga och vad brister i denna betyder för individen samt hur central koherens visar sig i svårigheter att sätta samman detaljer till en helhet. En svagare central koherens visar sig exempelvis i att eleven kan ha svårt att följa en röd tråd i en text eller ett samtal.

Veronica återger också rön från forskning och rapporter. En är Vetenskapsrådets rapport Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Rapporten utgörs av en studie, en metaanalys, av forskning om vilka stödinsatser, arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som främjar uppfyllelsen av lärande och kunskapsmål hos elever i behov av särskilt stöd. Främst fem arbetssätt analyserades och dessa var kamratlärande, explicit undervisning, metakognitiva strategier, samarbetslärande samt individuellt lärande. De tre första ger goda effekter. Det betyder att jag som lärare (i min undervisning) ska arbeta med kamratlärande, explicit undervisning och metakognitiva strategier. I boken får jag också exempel på hur jag som lärare kan lägga in detta i undervisningen.

Ett kapitel handlar om extra anpassningar, särskilt stöd och batteritid. Att tala om batteritid ger mig en konkret bild av vad de handlar om. Jag har börjat tala om min egen energinivå som vilken batteritid jag har kvar. Ibland har jag mycket och ibland har jag endast lite batteritid kvar och då behöver jag förstås på något sätt ladda mina batterier!

Veronica Gustafsson ger i sin bok en bra bild av de utmaningar jag som lärare kan ställas inför men hon beskriver också utmaningarnas bakgrund och hon ger exempel på verktyg jag som lärare kan använda. Själv har jag en bakgrund som speciallärare och har arbetat i många olika skolsammanhang som vanlig specialundervisning, SU-grupper (särskild undervisningsgrupp), skoldaghem och terapiskola. Boken är framskriven ur ett konstruktivt perspektiv. Ja, läraren möter utmaningar men det finns mycket att göra för att varje elev ska lära sig det vi förväntas lära ut. Det är bara det att jag som lärare ibland måste tänka till lite extra, behöver kunna lite extra och måste anstränga mig lite extra!

Referenser:

Gustafsson, V. (2019). Elever som utmanar oss. Lärarförlaget.

Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.

elever-som-utmanar-oss-hitta-losningar-som-fungerar 2

 

Skidsemestern lärde mig något om flerspråkighet

Jag har nyss varit i Val Gardena på skidsemester och det var förstås härligt. Det jag inte visste är att Val Gardena tillsammans med några andra orter är trespråkiga. Grunden till trespråkigheten läggs direkt när barnen är små. Julia, vår skidguide, berättade att i skolan, för årskurserna som motsvarar vår grundskola, undervisar man alla ämnen på tre språk; några veckor på italienska, några på tyska och några på Ladin. Det kan röra sig om återkommande perioder på tre veckor på varje språk. Ladin är ett språk som har sin bakgrund i Rhaetian (rätiska) och latin. Det lär vara de romerska erövrarna som förde in Ladin för 2000 år sedan. Exempel på orter som undervisar utifrån en trespråkig utgångspunkt är Val Gardena, Val Badia och Val di Fassa. Hela 90 % av befolkningen i detta område talar Ladin.

Enligt Julia är trespråkigheten inga problem. När ett barn inte hittar ord/uttryck på det för stunden talade språket använder man ord från något av de andra två språken. Det ses som helt naturligt att växla mellan olika språk. Julia hade själv en ettåring hemma och med hen talar hon i första hand Ladin men tillsammans med andra växlar hon mellan de tre språken. Det var verkligen spännande att tala om detta med trespråkighet med Julia och att möta hennes oförståelse för att trespråkigheten skulle vara ett problem. Så här hemkommen så tänker jag att det vore riktigt intressant att åka tillbaka och göra ett skolbesök!

Igår och idag har jag deltagit i en träff med den grupp av nätverksgruppledare som jag är en del av inom ramen för NCS. Fantastiskt givande dagar. Ja, det är alltid dessa dagar! Just idag fick jag med mig ett helt nytt begrepp, nämligen dynamisk flerspråkighet. Innebörden i begreppet handlar om att språken hos en flerspråkig individ samverkar och överlappar varandra. Detta motsvarar ett annat synsätt än det där den tvåspråkiga individen förutsätts hålla isär de olika språken och att språkblandning handlar om en mer bristfällig språkfärdighet. Den flerspråkighet som finns med tre parallella och jämbördiga språk i exempelvis Val Gardena är som jag förstår det ett praktiskt exempel på dynamisk flerspråkighet.

Den här skidveckan gav inte bara frisk luft och motion utan även nya perspektiv på något som är en del i mina arbetsuppgifter, språk-, läs- och skrivutveckling.

IMG_5423B

Läsa Skriva Räkna

Anmälningslänken är nu klar så det är möjligt att anmäla sig till vår studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken!

Dag: onsdag 4e mars

Tid: klockan 8.30 – 16.00

Lokal: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5

Anmäl dig på utbildning.stockholm.se (OBS! du måste sitta vid en arbetsdator på skolan för att kunna anmäla dig).

Direktlänken är: https://utbildning.stockholm.se/course/view.php?id=765.

Jag har skrivit om studiedagen förra månaden. Läs inlägget här: Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken.

Leken – aktivitet eller metod

Har du funderat över leken och lekens karaktär, syfte och betydelse? Helt enkelt frågan: Vad är lek?

I läroplanen lyfts det skapande och undersökande arbetet. Även lek lyfts fram som en viktig del av det aktiva lärandet. Under tidiga skolår anses lärande lek ha stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. I Skolverkets stödmaterial Pedagogik i förskoleklass kan du läsa mer om lärande lek.

Skolverket beskriver på vilka sätt lek är viktigt för barns lärande. Exempelvis ger leken barnen tillfälle att bearbeta intryck, att utveckla fantasi och kreativitet. Andra förmågor som övas och utvecklas inom ramen för lek är samarbets-­ och kommunikationsförmåga. Barn lär i och under lek! Mot bakgrund av att det idag är obligatoriskt att kartlägga vissa förmågor under höstterminen i förskoleklass anser jag att det är viktigt att vi lärare tar oss tid att reflektera kring hur vi kan arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg. När kartläggningen är genomförd och resultaten är analyserade är det dags att anpassa undervisningen utifrån det vi fått veta. Här behöver jag som lärare ha egna pedagogiska verktyg för att designa en undervisning som möter barnens behov och förutsättningar på ett differentierat sätt. Det är på sin plats att undervisa utifrån lek som ett pedagogiskt verktyg och en metod. I min lärarroll vinner jag på att reflektera över relationen mellan lek, lärande och undervisning.

Leken hjälper läraren att undervisa från barnens perspektiv (Skolverket, 200202).

Ja, nu var det sånär att jag glömde påminna om 13e februari och föreläsningen Leken som pedagogiskt verktyg med fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd.

Det finns fortfarande platser och du kan anmäla dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Referenser:

Skolverket: Lek i förskoleklass, 200202.

Skolverket: Pedagogik i förskoleklass, 200202.

Ny ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”

Ny studiedag, den sjunde i ordningen, går av stapeln onsdag den 4e mars. Jag och Matilda har planerat och bestämt oss för att fortsätta erbjuda fler studiedagar. Blir den fullbokad blir det ännu fler. Från chefshåll är detta också prioriterat. Upplägget är detsamma som vi har haft för höstens sex studiedagar. Det betyder att programpunkterna handlar om:

  • Läsa skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
  • Genomgång av Hitta språket
  • Genomgång av Hitta matematiken
  • Sammanfattande och avslutande pass utifrån ”Vad gör vi sen?”

Anmälningslänken kommer att finnas i utbildning.stockholm.se som du hittar förutsatt att du sitter vid en av stadens datorer. Du väljer ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”. Vill du anmäla dig så håll koll! Jag kan inte säga vilken dag vi får upp detta.

Under hösten utbildade vi över 300 lärare på våra studiedagar. Vi kommer även fortsättningsvis att erbjuda dessa grundläggande studiedagar MEN vi vet att ni är många som frågar sig ”Vad gör jag när kartläggningen/bedömningen är gjord?”, ”Hur ska jag tänka kring och arbeta med extra anpassningar/särskilt stöd?”, ”Vad är skillnaden på ledning och stimulans respektive extra anpassningar respektive särskilt stöd?” och ”hur ser relationen språk och matematik ut?”. Därför har jag och Matilda nu påbörjat planeringen av en studiedag som är tänkt att fungera som en fortsättning, en del 2, på den första grundläggande. Går arbetet som vi tänkt oss så kommer den första pilotomgången av denna fortsättningsdag att ligga tisdagen den 28e april. Återkommer senare med mer information om detta!

Kom gärna med reflektioner, frågeställningar och tankar! Jag och Matilda vill gärna få nya aspekter och perspektiv på det vi idag erbjuder och planerar att erbjuda! Mejla oss eller skriv kommentarer!

Att lära för livet

eller närmare bestämt att undervisa för livslångt lärande är utmaningar som lärare brottas med.

Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv   är också titeln på Barbro Westlunds senaste bok som kom ut i början av året. Jag har nyss börjat läsa boken och får återkomma med mina egna tankar utifrån innehållet. Jag ser verkligen fram mot att läsa den redan efter att ha läst om den. Så här skriver Natur & Kultur:

Om vi betraktar lärande som en process som utvecklas under hela livet – ja, då borde vi också aktivt undervisa och förbereda våra elever för ett livslångt lärande. Att undervisa för livslångt lärande tar ett unikt helhetsgrepp genom att visa på samspelet inom och mellan ämnen i en utbildning för en gemensam, hållbar framtid.

Så sant, så sant! Lärande är absolut en så länge vi lever en pågående process. Jag har svårt att tänka mig en individ som inte lär! Ja, man kan diskutera vad vi lär oss men att vi alltid är i en lärande process håller jag helt med om!

Som grädde på moset så bjuder Barbro Westlund oss på en föreläsning utifrån boken. Så här beskriver Barbro Westlund själv vad hon går in på i föreläsningen:

Att undervisa för livslångt lärande innebär att aktivt och medvetet skapa rika undervisningssituationer som står i överensstämmelse med FN:s och EU:s riktlinjer om att ta aktivt ansvar för att verka för en hållbar framtid. Barbro beskriver i sin föreläsning vad dessa riktlinjer innebär. Hon gör det genom att koppla aktuell forskning till både ett allmändidaktiskt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Under föreläsningen ges flera förslag på ett urval av de över 50 undervisningsmodeller som finns med i hennes bok Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Natur & Kultur).

Undervisningsmodellerna som presenteras i boken är alla evidensbaserade och lätta att omsätta till klassrumspraktik. De utgår från konkreta exempel som kan generaliseras, vilket gör dem användbara inom olika ämnesområden och årskurser.

Ja, detta låter så lockande att det redan är drygt 50 lärare som anmält sig. Av erfarenhet vet jag att även lärare får förhinder. Det är sjuldom, VAB, akuta händelser på skolan, överlämningskonferenser av utredningar och mycket mycket mer kan komma emellan. Därför ska du absolut anmäla dig om du är intresserad. Jag mejlar alltid reserverna när plats frigörs, ända in i sista stund!

Anmäl dig här: Anmälningslänk till föreläsning torsdag den 20e februari med Barbro Westlund.

Referenser:

Natur & Kultur Akademiska (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv .

fram och baksida

Leken som pedagogiskt verktyg

Är det viktigt för barn att leka? Vad gör barn egentligen när de leker? Kan jag som lärare arbeta pedagogiskt med barns lek och i så fall hur?

Torsdag den 13e februari föreläser fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd under rubriken ”Att utveckla leken som pedagogiskt verktyg”. Marie och Eva kommer att presentera hur de inom sitt aktionsforskningsprojekt har lärt sig att göra leken till ett lärtillfälle. Projektet genomfördes med stöd av forskare från Linköpings universitet.

Så här beskriver de själva sin föreläsning:

Vårt arbetslag fick för några år sedan förmånen att delta i ett aktionsforskningsprojekt i ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Vi fick då möjlighet att identifiera och samverka kring ett utvecklingsområde med rubriken ”Leken som pedagogiskt verktyg”. Under ett år arbetade vi tillsammans mot gemensamt formulerade mål. I föreläsningen får du veta mer om den processen och vad den ledde till för oss, våra elever, arbetslaget och hela enheten.

Du får i föreläsningen också ta del av många praktiska exempel från Maries och Evas arbete.

I föreläsningen får du exempelvis veta mer om:

  • Lekens lotteri
  • Hur de lär barnen att leka i nya konstellationer
  • Leklådor
  • Hur de lärt sig stödja eleverna på olika sätt
  • Hur de gått från görande till lärande

Marie och Eva arbetar både i fritidshem och i skolan, närmare bestämt på Grebyskolan som är en F-3 skola. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Visste du förresten att den nya yrkestiteln för fritidspedagog lyder grundlärare med inriktning mot fritidshem?

Vill du veta mer? I så fall kan du läsa en artikel i Tidningen Grundskolan från 18e maj 2018: Ny syn på leken.

Vill du veta ännu mer!? Anmäl dig i så fall här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=128545 (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Undervisning i förskoleklass

Ja, det är namnet på Skolverkets senaste webbkurs för dig som undervisar i förskoleklass. När du går den här webbkursen får du som lärare:

  • kunskaper om den tidiga läs-, skriv- och matematikundervisningen,
  • inspiration till fortsatt arbete med estetiska uttrycksformer och praktiska arbetssätt men också
  • exempel på hur dessa kunskapsområden kan integreras i undervisning om språk, kommunikation och matematiska uttrycksformer och resonemang.

Ett övergripande mål är att öka lärares kunskaper om hur undervisning kan utformas och utvecklas, så att den möter alla elevers behov.

webbkurs2

Webbkursen ger dig fördjupade kunskaper, inspiration och idéer. Dessutom får kursdeltagarna ta del av aktuell forskning samt praktiska undervisningsexempel.

Att gå igenom webbkursen tar runt 25 timmar och du kan göra det på egen hand eller tillsammans med kollegor. Du läser artiklar, ser filmer, lyssnar på poddar och provar parallellt olika undervisningsaktiviteter. I upplägget ingår också att reflektera kring hur aktiviteter gick i praktiken men också att ge varandra återkoppling och sammanfatta vad ni lärt er. Har du tidigare deltagit i någon av kurserna i Läslyftet så känner du igen dig i arbetsgången.

På Skolverkets webbsida med information om webbkursen hittar du också en kort film som introducerar kursen Undervisning i förskoleklass.

För att gå behöver du skapa ett konto och sedan loggar du in och väljer kurs. Webbkursen Undervisning i förskoleklass omfattar följande sju moment.

webbkurs3

Nu är det bara att köra!

När du gjort eller påbörjat webbkursen vore det intressant att höra din åsikt om kursen! Vad är bra? Något du saknar? Rekommenderar du kollegor och/eller andra förskoleklasslärare att delta i webbkursen?

 

Bli vän med det skrivna ordet!

Augusti 2020 går den 9e nordiska dyslexikongressen av stapeln. Närmare bestämt under dagarna 20-22 augusti. Det är Svenska Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen som i samarbete med Göteborgs universitet och Stockholms universitet står bakom program och genomförande av denna nordiska dyslexikongress.

Dyslexikongressen strävar efter att knyta ihop pedagogisk praktik med forskning genom att välrenommerade forskare deltar och delar med sig av den senaste kunskapen. Bland de medverkande professorerna är flera mycket väl kända som exempelvis: Catherine Snow, Richard Olson, Ulrika Wolff, Esther Geva, Pekka Niemi, Franck Ramus och Janne von Koss Torkildsen.

Följande fem viktiga ämnesområden behandlas:

  • Dyslexi – kognitiva och neurologiska grundvalar
  • Tidiga insatser, läsinlärning
  • Anpassning och särskilt stöd – bästa pedagogiska praxis
  • Dyslexi i ett andraspråksperspektiv
  • Dyslexi, dyskalkyli och andra inlärningshinder

Svenska Dyslexistiftelsens hemsida kan du läsa mer om dyslexikongressen. Där hittar du också programmet; som även jag lägger upp här i min blogg.

Den nionde nordiska dyslexikongressens fullständiga program hittar du alltså HÄR.

Programbladet som ser ut som i bilden här under hittar du här: Dyslexikongress 20-22 augusti 2020.

9e dyslexikongressen