Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Nu är jag också på Teams banan!

I måndags genomförde jag tillsammans med min kollega Carola Rehn-Lindberg vår första presentation på Teams. Det gick finfint och både deltagarna och vi själva blev nöjda.

Presentationen gällde kommande läsårs Språkpaket, det 9e! Första året vi erbjöd skolor att delta i Språkpaketet var 2012. Ja, tänk vad åren går.

Intresset har sedan 2012 varit stort för att få delta. Om du besöker min blogg (http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten) och skriver Språkpaket i sökrutan i högerkanten så får du upp alla inlägg jag tidigare har skrivit om just vår Språkpaket.

Vi försöker i Språkpaketet att ta ett översiktligt helhetsgrepp på den första språk-, läs- och skrivundervisningen. Lärarna som deltar får nya strategier för sin undervisning samt tid att fördjupa men också bredda sina kunskaper och sin kompetens inom språk-, läs- och skrivundervisning.

Nu står vi i startgroparna att börja. Skolledarna på de skolor som gjort intresseanmälan mejlar oss namn på de lärare/pedagoger som de vill ska delta. Sedan bli nästa steg  en första föreläsning om ASL, Att skriva sig till läsning. Ja, sedan är det hösttermin och alla moment rullar igång enligt det kalendarium som deltagarna har fått.

Du kan läsa närmare om vad Språkpaketet omfattar i detalj på utbildningsplattformen utbildning.stockholm.se.

Teams_collage

Du måste bara läsa Natur och Kulturs nyhetsbrev

Ja, du måste bara läsa Natur & Kulturs senaste nyhetsbrev! Allas vår Cilla Dalén – i alla fall alla vi som intresserar oss för läsning! – har idag tilldelats Ingvar Lundbergpriset för sitt engagerade arbete med att öka elevers läsintresse, läsutveckling och informationskompetens.

Cilla

Juryns motivering:
Cilla Dalén tilldelas Ingvar Lundbergpriset 2020 för sitt engagerade arbete med att öka elevers läsintresse, läsutveckling och informationskompetens. I sin roll som skolbibliotekarie bidrar hon till inspiration och kunskapsspridning till lärare och elever på den skola där hon arbetar men också till allmänheten genom sociala medier och bloggar. Med sin kvalificerade kompetens lyfter och utvecklar Cilla Dalén skolbibliotekariens roll och betydelse för undervisning, lärande och läslust, helt i Ingvar Lundbergs anda. (N&K, 200423)

Cilla är en fantastisk inspiratör med många järn i elden! Hon bloggar på Pedagog Stockholms blogg Vad gör de i biblioteket?. Hon har tillsammans med Annelie Drewsen skrivit flera lättlästa biografier och inte minst har hon genom läsning, litteratursamtal och eget skapande med inspiration från tidigare pristagare och deras verk fått hela sin skola fokuserad på läsning och läsförståelse. Allt som står i juryns motivering stämmer! Att besöka Cilla på hennes arbetsplats, i biblioteket, eller i andra sammanhang är bara det en källa till inspiration.

Cilla är i gott sällskap. Tidigare pristagare är exempelvis Agneta Wolff, Ann-Marie Körling och Barbro Westlund.

Cilla, det här var du värd! Grattis Cilla till priset! Grattis N&K till att ha valt rätt pristagare! Själv är jag stolt över att ha träffat dig och haft en del samtal tillsammans.

En första djupdykning

Jag har skrivit två inlägg tidigare utifrån boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Westlund 2020). Den är så innehållsrik så jag tänkte försöka mig på några djupdykningar för att gå närmare in på något eller kanske några områden. Idag har jag valt kapitel 4 Digital kompetens. Främsta anledningen är enkel och beror kort och gott på att jag och min kollega Carola Rehn-Lindberg just nu är i full färd att planera och förbereda för nästa års Språkpaket. Det gör förstås att jag läst just kapitel 4 med extra stort intresse. Deltagarna i Språkpaketet, lärare i förskoleklass och årskurs 1, arbetar i undervisningen med läs- och skrivinlärning enligt ASL-modellen, Att skriva sig till läsning. Det betyder konkret att deras elever lär sig läsa och skriva med iPad och/eller dator. Vanligast är att de har iPads till sina elever.

Ja, vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, jag finner att Barbro Westlund i sak har beskrivit ASL korrekt MEN modeller utvecklas och förändras i lärares praktik. Att vi benämner satsningen Språkpaketet beror på att vi försöker ta ett helhetsgrepp. Vi lär och handleder deltagarna inte enbart i hur de ska arbeta enligt ASL utan vi strävar efter att belysa den första läs- och skrivinlärningen ur ett större perspektiv för att fördjupa deltagarnas kunskaper. Ja, som sagt strävar vi efter ett helhetsgrepp i den här satsningen.

Vill du veta exakt vad som ingår i vårt Språkpaket så är mitt råd att du följer länken så får du veta alla detaljer. Din rektor kan också göra en intresseanmälan antingen via sidan med information eller via följande direktlänk till Språkpaketet 2020/21.

Tillbaka till kapitel 4. Digital kompetens är ett begrepp i förändring. Den digitala utvecklingen går snabbt. Kunskaper på området blir snabbt föråldrade. Kapitel 4 inleds med EU:s rekommendationer från 2018 för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sedan följer Skolverkets definition av digital kompetens som den lyder i kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (2017). Följande delar i Skolverkets definition presenteras (Westlund 2020, sid 97):

  • Med digital teknik menas olika sorters  redskap, utrustning eller system men kan också omfattar programvara.
  • Digitala medier omfattar t.ex. verktyg för skapande och kommunikation som e-tidningar, webbtjänster och sociala medier.
  • Med datalogiskt tänkande avses problemlösning, logiskt tänkande, att se mänster och att skapa algoritmer som kan användas vid programmering.
  • Med innovativ förmåga menas att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på et tkretivt sätt med hjlp av digital teknik men också att förstå hur programmering kan användas inoom olika ämnesområden och yrken.
  • Med lärverktyg menas både digitala och andra verktyg, t.ex. tryckta böcker och estetiska lärprocesser (dans, musik, konst) för lärande.
  • En lärplatta är synonym med datorplatta eller surfplatta.

Att fundera och reflektera över begrepps betydelse och innebörd är viktigt i alla sammanhang för tydlighetens skull och för att vi inte ska tala förbi varandra. Mitt förslag är att du tar chansen och diskuterar ovanstående termer med dina kollegor för då kommer du att upptäcka om ni är överens om termernas betydelse eller om ni tänker olika.

Vad gäller elevers egen läsning så vill jag framhålla de förslag Trageton tar upp i sin bok i kapitel 3. Här lyfts exempelvis vikten av att det finns böcker att upptäcka och läsa i klassrummet men också vikten av ett rikt klassrumsbibliotek. Här beskrivs hur klassrummet kan organiseras med olika stationer eller vrår där eleverna ägnar sig åt olika aktiviteter. Här argumenterar författaren för att eleverna ska arbeta parvis samt att de ska stå och arbeta. Det parvisa arbetet leder förstås till samarbete och att eleverna löser uppgifter med hjälp av varandra. Att stå och arbeta kan vara av stort mervärde för yngre elever som har svårt att sitta stilla. Att få arbeta i olika positioner och att få röra på sig är bra och kanske till och med nödvändigt för att våra yngsta elever ska orka hålla fokus. Här ser du vilka underrubriker som finns i kapitel 3 i Tragetons bok Att skriva sig till läsning (2014).

Trageton kap 3_b

ASL är inte ett arbetssätt i stället för allt annat. I Språkpaket erbjuder vi en mängd olika föreläsningar. Exempelvis har vi haft vår superduktiga föreläsare Karin Pettersson som föreläsare vid flera tillfällen. Hon föreläser kring hur lärare kan arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men även genrepedagogiskt integrerat med ASL. Karin Pettersson arbetar idag vid NCS, Stockholms universitet, med kompetensutveckling av lärare. Hon har också lång erfarenhet av att arbeta med ASL i den första språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Ja, Språkpaket  omfattar en stor mängd föreläsningar samt handledning kring ASL i undervisningen. Du som arbetar i någon av Stockholm stads skolor kan läsa mer om Språkpaket på vår, stadens, utbildningsplattform utbildning.stockholm.se.

En annan förtjänst med ASL är användningen av talsyntes. Vår och våra lärares erfarenhet är att talsyntesen snabbt förstärker kopplingen mellan grafem-fonem, dvs. bokstaven och bokstavsljudet.

Ja, detta var ett försök till en djupdykning inom ett begränsat område. Min tanke är att återkomma med fler djupdykningar. Först önskar jag er alla en Glad Påsk!

Att undervisa för livslångt lärande

Boken utgår från de åtta nyckelkompetenserna i EU:s kompetenshjul. Vår gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström företrädde Sverige vid ett ministerrådsmöte maj 2018 där listan på nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006 skulle uppdateras. Regeringen stödde förslaget då dessa uppdaterade nyckelkompetenser sammanfaller med svenska prioriteringar. Nyckelkompetenserna är med andra ord kunskap som alla behöver i ett kunskapsbaserat samhälle. Grundsynen är att lärande är en process som löper genom hela livet. För det livslånga lärandet krävs ett antal kompetensstrategier och med det menas att vi behöver skaffa oss ett antal strategier, mentala verktyg. Vi behöver också se sambandet mellan dessa strategier för att kunna använda dem. Detta för att vi inte ska hamna i att lära oss strategier som vi inte använder som de  verktyg de är utan för deras egen skull. Syftet är att vi själva och våra elever ska lära sig använda de olika kompetensstrategierna för att lära nytt!

Nu är du förstås nyfiken på de åtta nyckelkompetenserna så är de!

8 nytckelkompetenser

Lärare som önskar kan ladda ner  EU:s kompetenshjul från förlaget Natur & Kultur webbsida, 200317.

Boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. (Westlund 2020) presenterar närmare femtio undervisningsmodeller. Alla grundade i forskning och relaterade till EU:s åtta nyckelkompetenser. Det betyder i praktiken, dvs. när jag läser boken, att varje kapitel handlar om en av nyckelkompetenserna. De olika undervisningsstrategierna i sin tur hör till och är inordnade under de åtta olika nyckelkompetenserna.

Det jag uppskattar med boken är dess bredd. Nyckelkompetenserna i sig representerar olika ämnesområden vilket ger bredd. Nästa nivå som ger bredd är det rika underlag av olika modellförslag, närmare femtio undervisningsmodeller. Samtidigt genomsyras hela boken av en strävan att hålla ihop didaktik, ämneskunskap och metodval. Frågor, kompetenser och diskussioner är aldrig lösryckta utan hålls ihop.

krympt

Det finns mycket att ta upp utifrån boken men jag börjar så här. Nästa steg får bli att jag går in på några av de modellförslag, undervisningsmodeller, som presenteras i boken. Det blir i ett senare inlägg.

Ja, jag vill ge dig som står i färd att läsa boken att ta dig an boken på ett lite ovanligt sätt. Läs inte som brukligt från början utan läs introduktionskapitlet och välj sedan att börja med de kapitel som intresserar dig mest och/eller som gjort dig nyfiken! Tids nog har du läst alla kapitel, jag lovar! Boken är bra och fångade i alla fall min uppmärksamhet!

Referenser:

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Regeringen. Beslut om nyckelkompetenser för livslångt lärande på EU-möte, 180517.

EU. Livslångt lärande – nyckelkompetenser, 161010.

Extra anpassningar behöver vi alla ibland, eller!?

Om vi har det synsättet i grunden så följs det av ett antal frågor som:

  • Hur kan vi möta en varierad elevgrupp?
  • Vad ska vi göra?
  • Hur ska vi göra?
  • Varför?

Bland våra kollegor i Stockholm finns två lärare som har funderat mycket över detta. Det är Sandra Aadalen och Emelie Sköld.

Sandra och Emelie menar att vi når fler genom att planera utifrån de elever som upplever störst utmaningar i skolsituationen. Utgångspunkten att det som är ”viktigt för några – är bra för alla”.

Du får i deras föreläsning förslag på verktyg och strategier för att differentiera din undervisning. Du får också många praktiska exempel från undervisningssituationer med forskningsanknytning.

Vill du ta del av Sandras och Emelies erfarenheter och konkreta förlag så får du chansen onsdagen den 29 april. Sandra och Emelie föreläser utifrån rubriken Strategier för att möta en varierad elevgrupp. 7 vägar till inkludering.

Sandra Aadalen, lärare och specialpedagog Globala gymnasiet, har en Mastersexamen i pedagogiskt arbete med inriktning på skolutveckling och utbildningsledning. Tidigare förstelärare och arbetslagsledare.

Emelie Sköld, lärare på Magelungens gymnasium, Liljeholmen. Tidigare programansvarig, IKT-pedagog.

Läs mer i reportaget på Pedagog Stockholm: Sju tips på anpassningar för lärande

Länken för anmäla dig är: Strategier för att möta en varierad elevgrupp. 7 vägar till inkludering.

Anmälan sker via vår utbildningsplattform ”utbildning.stockholm.se”- och sökvägen går via följande steg:

Hoppas vi ses den 29e april!

Sandra Aadalen_200210 Emelie Sköld_20200205_091310
Sandra Aadalen Emelie Sköld

Förlängd ansökningstid till den 27 mars!

Det gäller Skolverkets utbildningar för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola och skola. Förutsättningen är att du bland annat

… kommer att ha hela eller en del av sin tjänst på huvudmannanivå, eller kommer att ha ett övergripande uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare på en eller flera skolor. (Skolverket 200312)

Samma formulering finns förstås för dig som arbetar i förskolan men att du då förväntas arbeta mot förskolan.

Jag vet från kontakter med lärare som deltagit i denna utbildning att de varit mycket glada över att de fick delta. De har varit nöjda både med själva utbildningen men också tyckt att uppdraget att få leda det kollegiala arbetet och arbeta med utveckling av undervisning och verksamhet var stimulerande. Det utvecklade i sig deras egen kompetens.

Utbildningen omfattar förstås sedvanliga föreläsningar mixade med diskussioner och erfarenhetsutbyten. Båda utbildningarna, den mot skolan och den mot förskolan, omfattar följande områden:

  • språk-, läs- och skrivutvecklande arbete
  • systematiskt kvalitetsarbete
  • att leda samtal
  • att leda processer.

Börja med att läsa mer på Skolverkets webb. Följ länkarna under referenser så hittar du rätt. Sedan – får du,  kan du och vill du – SÖK!

Referenser:

Skolverket. NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan 2020/21, 200312.

Skolverket. NCS utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan 2020/21, 200312.

Barns kollaborativa berättande med digital teknologi

Krånglig rubrik!? Nej, inte alls så krångligt som det kan låta. Vad betyder då kollaborativ?

Kollaboration innebär att samarbeta med andra för att lösa en gemensam uppgift. Kollaborativt berättande och kollaborativt lärande omfattar både kognitiva och sociala färdigheter. Forskning som undersöker dessa aspekter måste därför handla om och mäta färdigheter som omfattar båda dessa färdigheter. Bland annat handlar det om förmåga att kommunicera den egna kunskapen, lära sig av varandra samt att förstå kopplingen mellan olika sorters kunskap.

Tisdagen den 3e mars var det dags att bjuda lärarna i Språkpaketet på en forskarföreläsning. I år var det forskaren Ewa Skantz Åberg som föreläste om barns kollaborativa berättande med digital teknologi. Ewa disputerade 2018 med en avhandling som handlade om detta. Du hittar den längre ner under referenser.

ESÅ collage 1

En första fråga Ewa ställde var Vad är en berättelse?

Leken stimulerar berättande och skriftspråkandet då de är sociala och kommunikativa aktiviteter. Att berätta och skriva är att kommunicera. Att skriva stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet 

Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Berättargenren används på olika sätt som en väg in i den tidiga läs- och skrivutvecklingen vilket gör dessa aktiviteter intressanta att studera. Språket, både det muntliga och kroppsliga, men även symboler, färg och form har en central plats i barns eget berättande. (GU, 200306)

Bellmanhistorier är något som fascinerar många sexåringar. Vi kan stötta och underlätta barns eget berättande genom att knyta an till barnets egna kulturella och språkliga erfarenheter. Här är det viktigt att ge utrymme men också uppmuntra till berättande genom att ställa frågor och stötta barnet i dennes berättande med hjälp av konjunktioner. Konjunktion betyder förening. Konjunktioner går inte att böja utan används för att binda samman ord eller grupper av ord. De kan också inleda en mening och då binder de ihop aktuell mening med tidigare meningar.

Barnet lär sig en mängd saker i det egna berättandet.

Berättaren bjuder upp lyssnaren till dans (Fast 2008, Ewas föreläsning 200303)

Barnet lär sig exempelvis hur en berättelse är uppbyggd, hur språket låter och är uppbyggt, nya ord, retoriska grepp och lär sig tolka andras intentioner samt utvecklar den egna förståelse för symbolik. Ewa gjorde tre studier där hon använde följande digitala verktyg:

  • ordbehandling och talsyntesprogram
  • Storybird
  • interaktiv skrivtavla med Notebook.

ESÅ 3

Det övergripande resultatet för studierna visade flera saker som att:

  • val av teknologi får betydelse för vad som blir möjligt att berätta.
  • det fanns en del svårigheter för deltagarna att sinsemellan sig koordinera den egna uppmärksamheten mot samma sak.
  • barnen använder ett kontextbundet, distanserat och estetiskt språkbruk.
  • barnen använder en variation av resurser i sitt berättande som animerat tal, gester, symboler, bildspråk, erfarenheter från populärkulturen.
  • lärarens introduktion och stöttning under aktiviteten medverkar till hur interaktionen utvecklas och hur barnens berättelser förhandlas fram.

Vi fick också se flera exempel från studierna i form av transkriptioner, utskrifter, av vad barnen sagt under sitt arbete med berättandet. Här var det tydligt hur viktig lärarens roll var för interaktion och lärande. Läraren behöver vara aktiv och är central för barnens interaktion och barnens lärande. Läraren har rollen som stöd för barnens samspel. Denne uppmärksammar och hjälper barnen med ordförståelse och refererar till tidigare erfarenheter av berättande. Läraren förtydligar och klargör uttalanden. Givetvis behöver läraren även vara ett stöd i det tekniska handhavandet av de digitala resurserna.

Datorplattor tycks stimulera engagemang, språk och literacyutveckling, men läraren är central. (Ewa refererade här till referens i sin avhandling, dvs. Sandvik m fl., 2012)

Avslutningsvis bjöds vi på några utmaningar som Ewa har sett och som hon ville uppmärksamma oss på.

Ewa SÅ utmaningar

Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig lärarens medvetenhet och förmåga till metatänkande är. Utöver att ha kunskap om och färdigheter i metodik och didaktik så krävs det att vi kan organisera vår undervisning och arbete med barnen. Det krävs också att vi kritiskt har granskat de digitala verktyg vi väljer att använda och hela tiden reflekterar över hur vi använder olika verktyg och med vilket syfte. Som alltid är det också viktigt att löpande utvärdera vårt arbete, undervisning och hur barnens lärande utvecklas. Lär de just det jag hade tänkt att de skulle lära sig? Ger de digitala verktyg jag har valt att använda i undervisningen ett mervärde?

Personligen tycker jag att det var en mycket intressant och tankeväckande föreläsning som Ewa Skantz Åberg bjöd oss på. Hon hade fokus på frågor som är centrala i undervisningen, dvs. om, vad, hur och när barnen lär!

 Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet. Avhandlingen finns här: http://hdl.handle.net/2077/49958.

Lära för livet och livslångt lärande

Ja, det är frågan! MEN för oss lärare följer också frågan om HUR vi kan göra för att undervisa för livslångt lärande. Läsforskaren Barbro Westlunds kom i januari ut med sin senaste bok med titeln Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Natur & Kultur 2020).

I torsdags den 20e februari fick vi lära oss mer om detta då Barbro Westlund föreläste för drygt 50 Stockholmslärare. Som alltid när Barbro Westlund föreläser lärde vi oss mycket mer, förstås!

Barbro Westlund är och har alltid varit noga med att inte förorda strategier av karaktären recept för hur man gör. Det finns inga receptböcker för god undervisning. Därför är alla de undervisningsmodeller som beskrivs i boken kompletterade med en forskningsbakgrund med namn på forskare knutna till den beskrivna modellen. För modellförslag 1 ser det ur så här:

63ED0D8F-8B68-47E4-A2A7-A45AA40F6095

Forskningsbakgrund handlar om att få och ha kunskap inom ett ämnesområde men också att vara medveten om vad denna kunskap bygger på. Kunskaper krävs för att kunna vara kreativ.  Det är en del av denna kunskap som Barbro kom för att utveckla, problematisera och ge oss. Kunskap förutsätter att begrepp används korrekt och föreläsningen tog upp många av de begrepp som används när vi talar om läsning. Kompetensorienterad utbildning var ett nytt begrepp som vi mötte i föreläsningen och som också var en av punkterna.

2DAB9BC1-ED5E-499B-B0AE-2DFBDA3597FF

Barbro använder begreppet läs- och skrivkunnighet för literacy. Hon utvecklade begreppet didaktik. Kortfattat kan man säga att didaktik handlar om analysen och förståelsen av de faktorer som påverkar undervisning och lärande.

Barbro utvecklade och problematiserade några av de begrepp som används när vi talar om läsning. Här hänvisade hon till kunskapsöversikten Att läsa och förstå som hon skrev 2016 på uppdrag av Skolverket.

Därför är det viktigt att i en kunskapsöversikt med temat läsförståelse klargöra hur begreppet tolkas och används i relation till andra begrepp som literacy, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet. Det är viktigt att förstå att dessa begrepp är institutionellt och socialt konstruerade och påverkade av olika kunskapssyn. Därför kan de tolkas olika inom skilda forskningsområden och av enskilda läs- och skrivforskare. Detta i sin tur påverkar skolans praktik. (Skolverket 2016, sid. 13)

Socialt konstruerade begrepp är begrepp som får den betydelse vi lägger in i dem och därmed bygger de också på vår kunskapssyn. Barbro underströk vikten av att själv veta vilken kunskapssyn vi har för att kunna förstå varför vi tänker på ett visst sätt.

Barbro underströk att det intressanta är VAD vi mäter. Vi måste fråga oss vilken kunskap det är det vi vill mäta och sedan faktiskt mäter? Kan vi på några minuter mäta exempelvis en individs läsförmåga? Barbro lyfte i anslutning till dessa diskussioner några formuleringar hon nyss läst i en studie om läsning från EY och problematiserade dessa. Undrar du vad eller vem EY är så är det fullständiga namnet Ernst & Young. På deras hemsida kan man läsa att de sysslar med fyra integrerade affärsområden: Assurance, Advisory, Skatt och Transaktioner. Formuleringarna från studien som Barbro tog upp var: objektiva och jämförbara resultat, objektiva bedömningsgrunder samt objektiv bild av elevernas läsförmåga.

Barbro menar att termen objektiv är en problematisk formulering som forskare inte använder och som inte används i forskningssammanhang.

objektiva resultat2

För att utveckla det problematiska med termen objektiv använde hon modellen som visas till höger på bilden ovan. Där syns en bland läsforskare välkänd modell av Sweet & Snow (2002, s XIV; Block et al, s 24). Modellen visar olika delar som påverkar läsförståelsen. Bildtexten (Skolverket 2016, sid. 66) lyder:

Vi definierar läsförståelse som processen att ta ut och skapa mening genom interaktion med och engagemang i skriven text. Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten. Dessa tre dimensioner definierar ett fenomen som sker i ett vidare socialt sammanhang. Det sociokulturella sammanhanget förmedlar elevernas upplevelser, precis som elevernas erfarenheter påverkar sammanhanget.

Vi fick själva tid att parvis diskutera dels termen objektiv, dels ”Vad menar vi med objektiva och jämförbara resultat?”, dels ”Hur förstår vi meningen Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten?”. Intressanta frågor som gav intressanta diskussioner!

Genom att visa på olika samspel fick vi en översiktlig bild. Barbro presenterade och utgick från EU:s kompetenshjul för att gå vidare till att utveckla betydelser av kompetensbegreppet. Hon efterlyste att lärare behöver hjälp med att få verktyg för att utveckla didaktisk kompetens i större utsträckning än vad som ges idag. Under föreläsningen presenterade hon sedan också exempel med undervisningsmodeller ur de åtta områdena i kompetenshjulet. Kompetenshjulet finns att ladda ner från förlagets hemsida och finns tillsammans med boken!

Vi fick också med oss de rekommendationer som återfinns i Läsdelegationens betänkande (2018:57) och som presenteras i slutet av boken.

När vi kom till modellen som handlade om att skapa förståelse för programmeringsspråk (modellförslag 23) fick vi åhörare följa ett antal instruktioner i sekvenser. En både rolig och konkret övning.

5036DEC3-A776-44FF-A1A1-22944108FA91

Ja, vi fick höra om samt prova många av modellförslagen under föreläsningen; mycket givande! Vi fick också höra närmare om bilden på bokens framsida. Bilden utgör en tolkningsfråga där vi såg olika saker.

Stort tack till Barbro för en intressant och lärorik föreläsning! En föreläsning som också ger en bra ingång till att läsa boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Jag har kommit drygt halvvägs i min egen läsning av boken och återkommer med nytt inlägg när jag läst klart och samlat mina tankar.

B311FFA7-71F1-42BE-9B22-F81F8B644212

 

Referenser:

Läsdelegationens betänkande. Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Sweet, Anne & Snow, Catherine. (2002). Reconceptualizing Reading Comprehension, C. Block, L. Cambrell & M. Pressley (red.), Improving Comprehesnion Instruction: Rethinking, Research, Theory and Classroom Practice, 17–53. San Francisco, Kalifornien: Joßssey-Bass.

Hel studiedag 4e mars om ”Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”!

Ja, nu är det snart dags för vår studiedag Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Det är samma innehåll som de studiedagar vi genomförde under hösten -19. Vi vänder oss till dig som arbetar i förskoleklass och som vill ha en genomgång av dels garantin, dels kartläggningsmaterialen. Avslutningsvis reflekterar och problematiserar över dagen samt över ett exempel på en resultatanalys.  Du som anmäler dig arbetar som förskoleklasslärare, speciallärare, specialpedagog eller skolledare.

Vi börjar klockan 8.30 och slutar 16.00. Fika ingår men lunch ordnas på egen hand.

Vi som håller i denna studiedag är jag, Toura Hägnesten (Medioteket), och Matilda Östman (FoU).

Det är viktigt att du som deltagare har läst igenom kartläggningsmaterialen och har dessa med dig, antingen utskrivna eller nedladdade.

Vill du få konkreta glimtar från vår studiedag så kan du läsa mer här i tidigare blogginlägg:

Anmäl dig via länken: Studiedag om Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser samt Hitta språket och Hitta matematiken.

OBS! du måste sitta vid en av stadens datorer för att kunna gå in på länken som för dig till stadens utbildningsplattform.

Välkommen att anmäla dig!

Att se lek som ett pedagogiskt verktyg

Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd inledde sin föreläsning förra veckan med att förklara vad ett aktionsforskningsprojekt är och vilka led som finns i ett sådant projekt. Kort förklaring är att ett aktionsforskning handlar om verksamhetsutveckling i samverkan mellan praktiker och forskare. Praktikern är expert på sin verksamhet och forskaren står för forskningskunskapen, håller strukturen och fungerar som katalysator i diskussioner och i processer. Kärnan i Maries och Evas forskningsprojekt var lek; leken som pedagogiskt verktyg.

Marie och Eva berättade under föreläsningen om de moment, aktiviteter, de lagt fokus på i sitt aktionsforskningsprojekt.

Först fick vi veta mer om det de kallar lekens lotteri. Tanken med lotteri är att det är slumpen som bestämmer vem barnen får leka med och vilken lek de ska leka. Aktiviteten håller på i 20 minuter. Marie och Eva ser flera pedagogiska vinster med aktiviteten. Exempel på vinster är:

  • barnen utmanas kontinuerligt till nya upptäckter
  • den fungerar som dörröppnare till nya aktiviteter
  • ger nya upptäckter kunskaper i trygg miljö
  • lek är viktig för eleverna i tidiga skolåren
  • öppnar för att pröva olika identiteter, förhållningssätt och intressen.

Ibland lägger de in teman i lekens lotteri, ibland lägger de in moment som barnen behöver träna. Ett tema kan exempelvis vara olika moment inom digitalt arbete. Elevgrupperna skiftar i storlek men är  oftast runt 35 barn.

Vi fick veta mer om lekens lådor och deras skogsdagar då barnen får lära sig saker som hur man gör upp eld och leker med naturmaterial. Att känna till skogen är en del i idrottsmålen. Barnen gör sällskap med årskurs 2 för då blir de fler personal tillsammans med barnen. De brukar lägga upp det som att en personal först går upp till vad de kallar mulleplatsen. Övriga barn får pricka av sig själva på klasslistan och sedan gå tillsammans med en kamrat vilket gör att det blir smidigt för alla att gå dit. Ingen onödig väntan. Marie och Eva ser många fördelar med skogsdagarna. Barnen lär sig om allemansrätt och de lär sig leka med de naturmaterial  som finns i skogen vilket leder till nya lekar. På köpet övar de på verksamhetens centrala begrepp som är empati, samspel, självkänsla och ansvar.

Fredagar har de gemensamma aktiviteter, så kallade gemensamma fredagsaktiviteter. Just nu tittar de närmare på melodifestivalen och gör olika uppdrag i samband med det.

Förskoleklass brukar delta efter vecka 44 då dessa hunnit lära känna varandra och blivit en grupp. Några av de pedagogiska vinsterna är:

  • meningsfull fritid
  • delaktighet, inflytande och ansvar
  • rekreation – vila
  • skapande och utforskande arbetssätt
  • pröva identiteter och uppfattningar

Barnen lär sig att våga prova något nytt. Oftast försöker de återkomma till samma aktivitet.

Äventyrspedagogik är ett annat tema de arbetar med. Detta är också en högskolekurs som löper över ett år. Den som utformat materialet till äventyrspedagogik är Sven Gunnar Furmark, Luleå tekniska högskola. Äventyrspedagogik handlar om samarbete, öka lusten att prova nytt, se skogen som en magisk plats för äventyr och mycket mer.

I tidningen Grundskolan kan du läsa om andra som arbetat med äventyrspedagogik enligt modellen som lärs ut i kursen och som följer Sven Gunnar Furmarks idé.

De har ordnat äventyrsdagar kring olika ämnen som exempelvis fotosyntes. Det börjar alltid med att barnen får ett problem som presenteras i ett brev som barnen läser och följer. Utgångspunkten är att barnen behöver faktakunskaper för att kunna lösa problemen, uppdragen, och för att sedan ta sig vidare till en lösning. De gör uppdragen i grupp så de kan hjälpa varandra. Deltagarna i gruppen har olika roller som peppare, spanare och ledare. Det lurar faror som de måste klara. En röd triangel uppsatt på ett träd kan vara en giftfälla där barnen måste gå in i en cirkel och ta ett piller för att överleva. I skogen kan barnen möta en oansvarig drake som gör saker som att sprida skräp som barnen sedan måste ta hand om och källsortera. De kan möta en riddare utan självkänsla som behöver hjälp med att förstå vad självkänsla är och stärka den eller de kan möta häxor som inte kan samarbeta och som behöver hjälp med det. När alla uppdrag är avklarade får barnen var sin stor diamant som de i sin tur lämnar till kungen som i och med detta får tillbaka kraften i sitt svärd. Avslutningsvis dubbas alla barn innan de slutar skolan. Dubbningen med kungens svärd är den stora finalen!

Skogsuppdragen kräver mycket personal men de är också populära och ingår i skolans värdegrundsarbete. Det är skolans fritidspedagoger som gått utbildningen och leder de äventyrspedagogiska uppdragen men HELA skolan deltar.

Marie o Eva1

Marie och Eva har funnit att de pedagogiska vinsterna av äventyrspedagogiken är att barnen uppmuntras till:

  • använda skogen/naturen som arena
  • fantasi
  • samspel
  • problemlösning
  • ansvar
  • omsätta teoretisk kunskap till praktik
  • våga anta utmaningar

Nu står Marie och Eva i startgroparna inför att starta ett nytt samverkansprojekt. Detta kommer att bygga på de ”djur”-grupper de delar in barnen i när dessa börjar i förskoleklass. Temat är den här gången språk och kommunikation. Upplägget är att den sista fredagen i varje månad planerar en fritidspedagog, eller förskollärare, tillsammans med en klasslärare en lektion. Planeringen sker utifrån att det ska vara olika yrkeskategorier som samplanerar. De lägger fokus på kunskap och hur kunskap kan se ut.

Marie och Eva ställde den retoriska frågan: Vilka avtryck ser vi i vår verksamhet?

Svaret är att det har blivit tydligare vad de gör, vilka de pedagogiska vinsterna är, att de kommit att se vikten av lek och att barnen lär i leken.  Statusen har höjts på deras aktiviteter och de arbetar tillsammans med fler, olika yrkeskategorier.

Rent praktiskt öppnar de fritidsverksamheten klockan 6 och stänger 18.30. De berättade också att barngrupperna är stora redan strax efter klockan 6 då det är många av barnen som har långa resor till och från skolan.

Marie och Eva är båda grundlärare med inriktning mot fritidshem, dvs. fritidspedagoger . De arbetar på Grebyskolan, en F-3 skola i Kimstad, en liten ort mellan Norrköping och Linköping. Marie och Eva jobbar både på fritidshemmet och skolan. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor för studenter på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Stort tack till Marie och Eva för en inspirerande och intressant föreläsning!