Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Att bli utmanad

är stimulerande eller i alla fall för många. I flera olika kartläggnings- och bedömningsverktyg understryks vikten av att lärare utmanar sina elever. Givetvis utifrån den nivå de befinner sig på. Utmana kan betyda olika saker. Det kan handla om att lära sig något nytt. Den kan innebära att lära sig något som är svårare i betydelsen att det är mer abstrakt, mer okänt, något man har svårt för och/eller något man vanligtvis inte är intresserad av. Det kan förstås även handla om arbetsformer och upplägg.

Sällan talar vi om att även vi lärare ska utmanas. Jag har precis läst en bok som handlar om elever som utmanar oss. Detta är också titeln på boken. Författare är Veronica Gustafsson, lärare och speciallärare.

Boken Elever som utmanar oss handlar om de elever som på olika sätt utmanar oss lärare. Elever som på ett eller annat sätt kräver att jag som lärare tvingas fundera över hur jag ska lägga upp undervisningen för att hen ska nå målen, lära sig det jag planerat att eleven ska lära sig eller kanske överhuvudtaget delta i undervisningen,  komma till skolan och/eller inte upplevas störande.

Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att  kompensera och stötta. Hennes egna erfarenheter varvas med teori och forskning. (Gustafsson, 2019, baksidestext)

Jag tilltalas av författarens konstruktiva ansats. Uttrycket elever som utmanar oss är genialt särskilt mot bakgrund av att jag som lärare ska utmana mina elever så varför får inte eleverna utmana mig! Fokus ligger på att hitta lösningar som fungerar och återkommande termer (ord) är tillgänglighet, differentiering, samverkan, värdegrund och batteritid.

Redan i inledningen problematiserar Veronica kompensation vs träning; två aktiviteter som utgör viktiga moment i elevers lärande.  Givetvis måste den som lär sig något träna. Det gäller för både barn, unga och vuxna. Det gäller på fritiden likaväl som i skola och utbildning. Ibland räcker det dock inte med att träna. Detta kan vara fallet av många olika anledningar. Veronica problematiserar hur ett träning och träningsprogram kan förorsaka energiförlust, det vill säga leda till att träningen blir kontraproduktiv. Det är i dessa fall det blir intressant att kompensera för att spara energi. Veronica beskriver ett vanligt fenomen där eleven behöver lästräna och därför lägger mycket tid både i skolan och hemma till lästräning. Blir det för mycket tid så kan det leda till energiförluster som i sin tur släcker intresset för läsning och minskad motivation. Med det sagt menar Veronica inte att eleverna ska sluta träna utan att läraren ska ha en medvetenhet och strävan att balansera träning och kompensation.

Det inledande kapitlet handlar om exekutiva förmågor. Vi får lära oss mer om perceptionsstörningar och vad de kan innebära; mentaliseringsförmåga och vad brister i denna betyder för individen samt hur central koherens visar sig i svårigheter att sätta samman detaljer till en helhet. En svagare central koherens visar sig exempelvis i att eleven kan ha svårt att följa en röd tråd i en text eller ett samtal.

Veronica återger också rön från forskning och rapporter. En är Vetenskapsrådets rapport Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Rapporten utgörs av en studie, en metaanalys, av forskning om vilka stödinsatser, arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som främjar uppfyllelsen av lärande och kunskapsmål hos elever i behov av särskilt stöd. Främst fem arbetssätt analyserades och dessa var kamratlärande, explicit undervisning, metakognitiva strategier, samarbetslärande samt individuellt lärande. De tre första ger goda effekter. Det betyder att jag som lärare (i min undervisning) ska arbeta med kamratlärande, explicit undervisning och metakognitiva strategier. I boken får jag också exempel på hur jag som lärare kan lägga in detta i undervisningen.

Ett kapitel handlar om extra anpassningar, särskilt stöd och batteritid. Att tala om batteritid ger mig en konkret bild av vad de handlar om. Jag har börjat tala om min egen energinivå som vilken batteritid jag har kvar. Ibland har jag mycket och ibland har jag endast lite batteritid kvar och då behöver jag förstås på något sätt ladda mina batterier!

Veronica Gustafsson ger i sin bok en bra bild av de utmaningar jag som lärare kan ställas inför men hon beskriver också utmaningarnas bakgrund och hon ger exempel på verktyg jag som lärare kan använda. Själv har jag en bakgrund som speciallärare och har arbetat i många olika skolsammanhang som vanlig specialundervisning, SU-grupper (särskild undervisningsgrupp), skoldaghem och terapiskola. Boken är framskriven ur ett konstruktivt perspektiv. Ja, läraren möter utmaningar men det finns mycket att göra för att varje elev ska lära sig det vi förväntas lära ut. Det är bara det att jag som lärare ibland måste tänka till lite extra, behöver kunna lite extra och måste anstränga mig lite extra!

Referenser:

Gustafsson, V. (2019). Elever som utmanar oss. Lärarförlaget.

Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.

elever-som-utmanar-oss-hitta-losningar-som-fungerar 2

 

Skidsemestern lärde mig något om flerspråkighet

Jag har nyss varit i Val Gardena på skidsemester och det var förstås härligt. Det jag inte visste är att Val Gardena tillsammans med några andra orter är trespråkiga. Grunden till trespråkigheten läggs direkt när barnen är små. Julia, vår skidguide, berättade att i skolan, för årskurserna som motsvarar vår grundskola, undervisar man alla ämnen på tre språk; några veckor på italienska, några på tyska och några på Ladin. Det kan röra sig om återkommande perioder på tre veckor på varje språk. Ladin är ett språk som har sin bakgrund i Rhaetian (rätiska) och latin. Det lär vara de romerska erövrarna som förde in Ladin för 2000 år sedan. Exempel på orter som undervisar utifrån en trespråkig utgångspunkt är Val Gardena, Val Badia och Val di Fassa. Hela 90 % av befolkningen i detta område talar Ladin.

Enligt Julia är trespråkigheten inga problem. När ett barn inte hittar ord/uttryck på det för stunden talade språket använder man ord från något av de andra två språken. Det ses som helt naturligt att växla mellan olika språk. Julia hade själv en ettåring hemma och med hen talar hon i första hand Ladin men tillsammans med andra växlar hon mellan de tre språken. Det var verkligen spännande att tala om detta med trespråkighet med Julia och att möta hennes oförståelse för att trespråkigheten skulle vara ett problem. Så här hemkommen så tänker jag att det vore riktigt intressant att åka tillbaka och göra ett skolbesök!

Igår och idag har jag deltagit i en träff med den grupp av nätverksgruppledare som jag är en del av inom ramen för NCS. Fantastiskt givande dagar. Ja, det är alltid dessa dagar! Just idag fick jag med mig ett helt nytt begrepp, nämligen dynamisk flerspråkighet. Innebörden i begreppet handlar om att språken hos en flerspråkig individ samverkar och överlappar varandra. Detta motsvarar ett annat synsätt än det där den tvåspråkiga individen förutsätts hålla isär de olika språken och att språkblandning handlar om en mer bristfällig språkfärdighet. Den flerspråkighet som finns med tre parallella och jämbördiga språk i exempelvis Val Gardena är som jag förstår det ett praktiskt exempel på dynamisk flerspråkighet.

Den här skidveckan gav inte bara frisk luft och motion utan även nya perspektiv på något som är en del i mina arbetsuppgifter, språk-, läs- och skrivutveckling.

IMG_5423B

Läsa Skriva Räkna

Anmälningslänken är nu klar så det är möjligt att anmäla sig till vår studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken!

Dag: onsdag 4e mars

Tid: klockan 8.30 – 16.00

Lokal: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5

Anmäl dig på utbildning.stockholm.se (OBS! du måste sitta vid en arbetsdator på skolan för att kunna anmäla dig).

Direktlänken är: https://utbildning.stockholm.se/course/view.php?id=765.

Jag har skrivit om studiedagen förra månaden. Läs inlägget här: Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken.

Leken – aktivitet eller metod

Har du funderat över leken och lekens karaktär, syfte och betydelse? Helt enkelt frågan: Vad är lek?

I läroplanen lyfts det skapande och undersökande arbetet. Även lek lyfts fram som en viktig del av det aktiva lärandet. Under tidiga skolår anses lärande lek ha stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. I Skolverkets stödmaterial Pedagogik i förskoleklass kan du läsa mer om lärande lek.

Skolverket beskriver på vilka sätt lek är viktigt för barns lärande. Exempelvis ger leken barnen tillfälle att bearbeta intryck, att utveckla fantasi och kreativitet. Andra förmågor som övas och utvecklas inom ramen för lek är samarbets-­ och kommunikationsförmåga. Barn lär i och under lek! Mot bakgrund av att det idag är obligatoriskt att kartlägga vissa förmågor under höstterminen i förskoleklass anser jag att det är viktigt att vi lärare tar oss tid att reflektera kring hur vi kan arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg. När kartläggningen är genomförd och resultaten är analyserade är det dags att anpassa undervisningen utifrån det vi fått veta. Här behöver jag som lärare ha egna pedagogiska verktyg för att designa en undervisning som möter barnens behov och förutsättningar på ett differentierat sätt. Det är på sin plats att undervisa utifrån lek som ett pedagogiskt verktyg och en metod. I min lärarroll vinner jag på att reflektera över relationen mellan lek, lärande och undervisning.

Leken hjälper läraren att undervisa från barnens perspektiv (Skolverket, 200202).

Ja, nu var det sånär att jag glömde påminna om 13e februari och föreläsningen Leken som pedagogiskt verktyg med fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd.

Det finns fortfarande platser och du kan anmäla dig HÄR (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Referenser:

Skolverket: Lek i förskoleklass, 200202.

Skolverket: Pedagogik i förskoleklass, 200202.

Ny ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”

Ny studiedag, den sjunde i ordningen, går av stapeln onsdag den 4e mars. Jag och Matilda har planerat och bestämt oss för att fortsätta erbjuda fler studiedagar. Blir den fullbokad blir det ännu fler. Från chefshåll är detta också prioriterat. Upplägget är detsamma som vi har haft för höstens sex studiedagar. Det betyder att programpunkterna handlar om:

  • Läsa skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
  • Genomgång av Hitta språket
  • Genomgång av Hitta matematiken
  • Sammanfattande och avslutande pass utifrån ”Vad gör vi sen?”

Anmälningslänken kommer att finnas i utbildning.stockholm.se som du hittar förutsatt att du sitter vid en av stadens datorer. Du väljer ”Studiedag om Läsa-skriva-räkna samt Hitta språket och Hitta matematiken”. Vill du anmäla dig så håll koll! Jag kan inte säga vilken dag vi får upp detta.

Under hösten utbildade vi över 300 lärare på våra studiedagar. Vi kommer även fortsättningsvis att erbjuda dessa grundläggande studiedagar MEN vi vet att ni är många som frågar sig ”Vad gör jag när kartläggningen/bedömningen är gjord?”, ”Hur ska jag tänka kring och arbeta med extra anpassningar/särskilt stöd?”, ”Vad är skillnaden på ledning och stimulans respektive extra anpassningar respektive särskilt stöd?” och ”hur ser relationen språk och matematik ut?”. Därför har jag och Matilda nu påbörjat planeringen av en studiedag som är tänkt att fungera som en fortsättning, en del 2, på den första grundläggande. Går arbetet som vi tänkt oss så kommer den första pilotomgången av denna fortsättningsdag att ligga tisdagen den 28e april. Återkommer senare med mer information om detta!

Kom gärna med reflektioner, frågeställningar och tankar! Jag och Matilda vill gärna få nya aspekter och perspektiv på det vi idag erbjuder och planerar att erbjuda! Mejla oss eller skriv kommentarer!

Att lära för livet

eller närmare bestämt att undervisa för livslångt lärande är utmaningar som lärare brottas med.

Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv   är också titeln på Barbro Westlunds senaste bok som kom ut i början av året. Jag har nyss börjat läsa boken och får återkomma med mina egna tankar utifrån innehållet. Jag ser verkligen fram mot att läsa den redan efter att ha läst om den. Så här skriver Natur & Kultur:

Om vi betraktar lärande som en process som utvecklas under hela livet – ja, då borde vi också aktivt undervisa och förbereda våra elever för ett livslångt lärande. Att undervisa för livslångt lärande tar ett unikt helhetsgrepp genom att visa på samspelet inom och mellan ämnen i en utbildning för en gemensam, hållbar framtid.

Så sant, så sant! Lärande är absolut en så länge vi lever en pågående process. Jag har svårt att tänka mig en individ som inte lär! Ja, man kan diskutera vad vi lär oss men att vi alltid är i en lärande process håller jag helt med om!

Som grädde på moset så bjuder Barbro Westlund oss på en föreläsning utifrån boken. Så här beskriver Barbro Westlund själv vad hon går in på i föreläsningen:

Att undervisa för livslångt lärande innebär att aktivt och medvetet skapa rika undervisningssituationer som står i överensstämmelse med FN:s och EU:s riktlinjer om att ta aktivt ansvar för att verka för en hållbar framtid. Barbro beskriver i sin föreläsning vad dessa riktlinjer innebär. Hon gör det genom att koppla aktuell forskning till både ett allmändidaktiskt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

Under föreläsningen ges flera förslag på ett urval av de över 50 undervisningsmodeller som finns med i hennes bok Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Natur & Kultur).

Undervisningsmodellerna som presenteras i boken är alla evidensbaserade och lätta att omsätta till klassrumspraktik. De utgår från konkreta exempel som kan generaliseras, vilket gör dem användbara inom olika ämnesområden och årskurser.

Ja, detta låter så lockande att det redan är drygt 50 lärare som anmält sig. Av erfarenhet vet jag att även lärare får förhinder. Det är sjuldom, VAB, akuta händelser på skolan, överlämningskonferenser av utredningar och mycket mycket mer kan komma emellan. Därför ska du absolut anmäla dig om du är intresserad. Jag mejlar alltid reserverna när plats frigörs, ända in i sista stund!

Anmäl dig här: Anmälningslänk till föreläsning torsdag den 20e februari med Barbro Westlund.

Referenser:

Natur & Kultur Akademiska (2020). Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv .

fram och baksida

Leken som pedagogiskt verktyg

Är det viktigt för barn att leka? Vad gör barn egentligen när de leker? Kan jag som lärare arbeta pedagogiskt med barns lek och i så fall hur?

Torsdag den 13e februari föreläser fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd under rubriken ”Att utveckla leken som pedagogiskt verktyg”. Marie och Eva kommer att presentera hur de inom sitt aktionsforskningsprojekt har lärt sig att göra leken till ett lärtillfälle. Projektet genomfördes med stöd av forskare från Linköpings universitet.

Så här beskriver de själva sin föreläsning:

Vårt arbetslag fick för några år sedan förmånen att delta i ett aktionsforskningsprojekt i ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Vi fick då möjlighet att identifiera och samverka kring ett utvecklingsområde med rubriken ”Leken som pedagogiskt verktyg”. Under ett år arbetade vi tillsammans mot gemensamt formulerade mål. I föreläsningen får du veta mer om den processen och vad den ledde till för oss, våra elever, arbetslaget och hela enheten.

Du får i föreläsningen också ta del av många praktiska exempel från Maries och Evas arbete.

I föreläsningen får du exempelvis veta mer om:

  • Lekens lotteri
  • Hur de lär barnen att leka i nya konstellationer
  • Leklådor
  • Hur de lärt sig stödja eleverna på olika sätt
  • Hur de gått från görande till lärande

Marie och Eva arbetar både i fritidshem och i skolan, närmare bestämt på Grebyskolan som är en F-3 skola. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Visste du förresten att den nya yrkestiteln för fritidspedagog lyder grundlärare med inriktning mot fritidshem?

Vill du veta mer? I så fall kan du läsa en artikel i Tidningen Grundskolan från 18e maj 2018: Ny syn på leken.

Vill du veta ännu mer!? Anmäl dig i så fall här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=128545 (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Undervisning i förskoleklass

Ja, det är namnet på Skolverkets senaste webbkurs för dig som undervisar i förskoleklass. När du går den här webbkursen får du som lärare:

  • kunskaper om den tidiga läs-, skriv- och matematikundervisningen,
  • inspiration till fortsatt arbete med estetiska uttrycksformer och praktiska arbetssätt men också
  • exempel på hur dessa kunskapsområden kan integreras i undervisning om språk, kommunikation och matematiska uttrycksformer och resonemang.

Ett övergripande mål är att öka lärares kunskaper om hur undervisning kan utformas och utvecklas, så att den möter alla elevers behov.

webbkurs2

Webbkursen ger dig fördjupade kunskaper, inspiration och idéer. Dessutom får kursdeltagarna ta del av aktuell forskning samt praktiska undervisningsexempel.

Att gå igenom webbkursen tar runt 25 timmar och du kan göra det på egen hand eller tillsammans med kollegor. Du läser artiklar, ser filmer, lyssnar på poddar och provar parallellt olika undervisningsaktiviteter. I upplägget ingår också att reflektera kring hur aktiviteter gick i praktiken men också att ge varandra återkoppling och sammanfatta vad ni lärt er. Har du tidigare deltagit i någon av kurserna i Läslyftet så känner du igen dig i arbetsgången.

På Skolverkets webbsida med information om webbkursen hittar du också en kort film som introducerar kursen Undervisning i förskoleklass.

För att gå behöver du skapa ett konto och sedan loggar du in och väljer kurs. Webbkursen Undervisning i förskoleklass omfattar följande sju moment.

webbkurs3

Nu är det bara att köra!

När du gjort eller påbörjat webbkursen vore det intressant att höra din åsikt om kursen! Vad är bra? Något du saknar? Rekommenderar du kollegor och/eller andra förskoleklasslärare att delta i webbkursen?

 

Bli vän med det skrivna ordet!

Augusti 2020 går den 9e nordiska dyslexikongressen av stapeln. Närmare bestämt under dagarna 20-22 augusti. Det är Svenska Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen som i samarbete med Göteborgs universitet och Stockholms universitet står bakom program och genomförande av denna nordiska dyslexikongress.

Dyslexikongressen strävar efter att knyta ihop pedagogisk praktik med forskning genom att välrenommerade forskare deltar och delar med sig av den senaste kunskapen. Bland de medverkande professorerna är flera mycket väl kända som exempelvis: Catherine Snow, Richard Olson, Ulrika Wolff, Esther Geva, Pekka Niemi, Franck Ramus och Janne von Koss Torkildsen.

Följande fem viktiga ämnesområden behandlas:

  • Dyslexi – kognitiva och neurologiska grundvalar
  • Tidiga insatser, läsinlärning
  • Anpassning och särskilt stöd – bästa pedagogiska praxis
  • Dyslexi i ett andraspråksperspektiv
  • Dyslexi, dyskalkyli och andra inlärningshinder

Svenska Dyslexistiftelsens hemsida kan du läsa mer om dyslexikongressen. Där hittar du också programmet; som även jag lägger upp här i min blogg.

Den nionde nordiska dyslexikongressens fullständiga program hittar du alltså HÄR.

Programbladet som ser ut som i bilden här under hittar du här: Dyslexikongress 20-22 augusti 2020.

9e dyslexikongressen

Presentation av Språkpaketets bokpaket

Måndag och tisdag 9e respektive 10e december var det dags för presentationen av de böcker som deltagarna i Språkpaketet får som ett bokpaket till sina klasser. Maria Ronnås, en av våra skolbiblioteksutvecklare, har gjort årets urval. Bo presentationen presenterar samtliga böcker som ingår i årets bokpaket men av förklarliga skäl så nämner jag endast några av dem.

Maria öppnade bokpresentationen med fjolårets Augustvinnare  Gropen av Emma Adbåge tillika illustratör. Maria underströk specifikt att hon alltid är noga med att nämna även illustratören då text och bild samspelar så starkt. Juryns motivering får tala varför vi valt Gropen till vårt bokpaket:

Gropen är en livsbejakande hyllning till den fria leken bortom trygghetstänk och säkerhets-certifierade sandlådor. Med dråplig humor och suverän bildbehandling visas att fantasin gror i det obevakade och vilda. Med ett konsekvent barnperspektiv gestaltas barn som ett ”vi” som gör barndom på egna villkor mitt inför de vuxnas ängslan inför all denna urkraft. Aldrig har väl en bok om den grå skolvardagen varit så färgsprakande!

På förlagets hemsida, Rabén & Sjögren, hittar du också en Lärarhandledning till Gropen. Boken finns också på arabiska, persiska och dari.

Ja, många böcker ingår i Språkpaketets bokpaket 2019 ! Böcker för drygt 40 000 kr! Böcker som efter att deltagarna har slutfört sitt deltagande i Språkpaketet tillhör respektive skolas skolbibliotek. Det var så svårt att ta in att vi fick upprepa det flera gånger ”ni får behålla böckerna på skolan när ni är klara”!

Haj Jenny är skriven av Lisa Lundmark och illustrerad av Charlotte Ramel. Boken handlar om rätten att få vara olika. En bok om flickor som inte syns, tar plats eller PRATAR HÖGT. Magistern säger prata högt. Mamma säger var inte blyg. Magistern vill att alla ska räcka upp handen som bläckfiskar men glömmer hajarna som är de tysta som inte säger så mycket. Jenny känner sig som en haj. En haj simmar själv.

Ingen bråkar med dem, ingen vågar säga PRATA HÖGT till en haj. Hajar har inga händer, så jag skulle inte kunna räcka upp handen. Och när jag vill sitta ensam och läsa på rasten och magistern frågar: »Är du ledsen, Jenny?« så kan jag bara svara: »Hajar gillar att simma ensamma.«

Lennarts listor är en bok om Lennart som börjar varje dag med att skriva en lista över vad han ska göra just dagen idag. Albert flyttar in i Lennarts hus och de blir vänner. Albert tycker om äventyr och lever efter devisen vart jag än beger mig – där befinner jag mig.

Albert påstår att det är ett äventyr att ändra sig! De får uppleva en fantastisk dag tillsammans, dagen som förändrar Lennarts liv…

Författare Barbara Bottner och Gerald Kruglik och illustratör Olof Landström.

Listor är något som fascinerar den här åldersgruppen. Att skriva listor är ett sätt att börja skriva. I Viggo och rädslolistan möter vi Viggo som också skriver listor, listor där han ritar vad han är rädd för. Viggo kan något alldeles speciellt. Han kan nämligen svära på danska. Viggo blir vän med Malte vilket inte är helt oproblematiskt. En fin högläsningsbok med vardagsdramatik. Författare är Lisa Bjärbo och illustrationerna som är i svart-vitt har gjorts av Johanna Magoria. Det finns en Lärarhandledning till Viggo och rädslolistan skriven av Lina Stoltz.

Stick iväg är en populär bok bland yngre elever och handlar om Jon som är rädd när han går hem. En kamrat skriker elaka saker till Jon som går omvägar till en dag då han kommer på hur han ska göra för att lösa problemet. Författare Sverre Henmo och illustratör Solveig Rasmussen.

Spökdiscot (Mystiska skolan) av Katarina Genar och illustrationer av Alexanders Jansson. En lättläst och lagom läskig, mysläskig, bok för nybörjarläsaren. Det händer något spännande nästan varje dag. Just i kväll är det spökenas afton, Halloween, med disco i matsalen. Vad är det som hörs från vinden? Är det fest? I den här skolan hör man väsande andetag, det steg och kusliga suckar. Spöken!? Spöken som gömmer sig överallt, men som inte alla kan se!

bokpresenation

Min vän Jim är en bok om kärlek mellan två killar med olika bakgrund. Det är både en kärlekshistoria och en berättelse om litteraturens kraft. Boken är skriven och illustrerad av 2010 års ALMA-pristagare Kitty Crowther. Det är en bok som är rolig! UR har också kompletterat boken med en rörlig bildberättelse.

Givetvis fick vi förslag på faktaböcker. Ett exempel är Lätta fakta om katter  som ingår i serien Lätta fakta. Vi får bland annat veta varför katter spinner och hur de pratar med varandra. Ett annat exempel är Lätta fakta om ödlor. Här får vi bland annat veta om de kan gå på vatten och hur det går till att ömsa skinn.

Minifakta om djurungar i staden (Ann-Charlotte Ekensten) är en liten bok som får plats i fickan. I boken presenteras fem av våra vanligaste djur. Det är lite text och mycket bilder som lockar den läsovane till läsning. Det finns en innehållsförteckning och något enkelt diagram precis som det ska finnas i en faktabok.

Ormtjusarna är en bok i Intresseklubben fakta. Det är en bok med kort, lättläst text och pratbubblor skrivna med versaler. Vi får veta att ormar lyssnar med underkäken och luktar med tungan! Snokar lägger sig på rygg och spelar döda när de blir rädda. Författare Anna Hansson och illustratör till alla roliga och kluriga bilder är Maria Andersson Keusseyan.

Har du funderat på vilka som bor i samma hus som du? Det har Lena Sjöberg, författare till I huset där jag bor, gjort. Det är mycket detaljer och många spännande personer i Lenas hus. Text och bild inbjuder till samtal, diskussioner och kanske en del frågor. Det är lätt att föra samma utforskande samtal med eleverna i klassen utifrån de hus de bor i! På så sätt kan historien förändras varje gång jag läser och samtalar kring boken. Varför inte prova några av de förslag för vidare arbete som du hittar i Lärarhandledningen till I huset där jag bor. En handledning utarbetad av Lena Sjöberg och Malin Wedsberg. Det lär också finns en affisch som följer med boken.

Det är fler som rymmer. I Jag rymmer av Eva Lindström (författare och illustratör) är det ett får som inte känner sig sedd och därför rymmer. Först verkar det inte som att någon märker att hon har rymt och därför skickar hon ett vykort. På färden möter fåret också en mård som blir dennes vän. Fåret finns med på alla uppslag men är inte den dominerande figuren. Bilderna är milda i sina färger och passar fint till sinnesstämningen.

På Rödluvan tema har vi Söta Salma. Här är det Salma som ska gå till marknaden och handla åt sin gamla mormor med en rad förvecklingar på vägen. Salma låter sig luras av en hund. När hunden besöker mormor så känner hon inte igen Salma. Författare är Niki Daly och illustratör Britt Isaksson.

Boksamtal med bilderböcker (Agneta Edwards) ingår också i bokpaketet som deltagarna får. Det är en metodbok som inspirerar och ger förslag på hur läraren kan läsa och leda ett textsamtal med en barngrupp.

Ja, många böcker är det! Stort tack till Maria som berättade så fint!

Referenser:

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen.

Läararhandledningar till böcker från Rabén & Sjögren. Lärarhandledningar.

Mediotekets boktips hittar du i Cirkbloggen under Boktips för jul- och sommarlovsläsning.

Språkpaketets bokpaket. Språkpaketets bokpaket 2019

Du vet väl att vi har det mycket bra för vi har ju våra fantastiska kollegor på Cirkulationsbiblioteket!? Det här är Cirkulationsbiblioteket:

Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga. Böckerna passar olika ämnesområden och de lånas ut i klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor, för att användas till gemensam läsning. Vi har också lättläst litteratur, poesi, sagor och klassiker i olika bearbetningar samt ett mindre antal titlar på engelska. Sammanlagt finns det här närmare 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar.