Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Adrienne Gear skrev om det här i sin Facebook grupp Reading Power Gear. Inlägget hade titeln A Game Plan for Writing Workshop Transitions och länkade till den lärarblogg där förslaget om att skapa en game plan finns beskrivet i sin ursprungsversion.

Jag tyckte förslaget var så bra så jag gjorde en bearbetning till svenska och det är det som det här inlägget handlar om.

Samtliga elever i klassen tilldelas en skrivkamrat. Läraren tar hänsyn till elevernas personligheter, attityd till och förmåga att skriva, språkfärdigheter, deras styrkor som skribenter och deras utvecklingsområden. Ibland är skrivkamraten samma som läskamraten men inte alltid.  Varje par med skrivkamrater har en egen skrivplats, ”Writing spot”, som de använder när de skriver tillsammans. Skrivplatserna kan vara vid ett bord likaväl som i ett hörn någonstans. Skrivkamraterna väljer skrivplats som de sedan behåller för att skapa kontinuitet. Det gör också att förflyttningarna i klassrummet från den egna arbetsplantsen till skrivplatsen lugnare.

klassrummet 1
Figur 1

Färgerna på de tänkta eleverna i figur 1, ovan, symboliserar skrivkamrater i klassrummet.

klassrummet 2
Figur 2

Vid varje bord får en av eleverna uppgift att vara ansvarig för bordet, ”table captain”. Läraren låter den bordsansvarige dela ut material åt läraren. Det är lite som att ha en klassvakt fast för varje bord. Läraren har gjort i ordning en korg med skrivhäften, post-it lappar, pennor och allt annat som eleverna kan behöva för skrivuppgiften. Den bordsansvarige har alltså i uppgift att hämta de fyllda korgarna och ställa dem på sina respektive skrivplatser.

Eleverna får bord för bord komma och sätta sig i lärarhörnan. Läraren modellerar i början av läsåret hur det går till att gruppvis gå från sin plats till lärarhörnan. Ja, detta modelleras så tydligt att läraren själv visar konkret hur de ska göra. Hur det ser ut när man ställer sig upp, ställer in sin stol, går lugnt och tyst till mötesplatsen och sätter sig där.

klassrummet 3
Figur 3

Varje bord har en bestämd plats, gruppering, på mötesplatsen. Eleverna sitter alltid tillsammans med sin skrivkamrat. Fördelen är att det går smidigt när läraren ber dem att vända sig till kamraten för att samtala i bikupor, ”turn and talk”. Det är både ett socialt och ett språkligt stöd att ha samma skrivkamrat. Dessutom gör det att förflyttningarna flyter smidigare.

Förflyttningen till mötesplatsen  ger också variation i hur de sitter. En del elever fungerar och trivs bäst med att sitta rätt upp och ner på sin plats, andra är mer bekväma med att ibland få flytta på sig och sitta i smågrupper på golvet. Den här läraren vill också gärna ha hela gruppen så nära inpå sig som möjligt vid samtalen  kring skrivuppgiften.

Dessa tillfällen när eleverna samlas vid den gemensamma mötesplatsen används också till att öva aktivt lyssnande. Läraren kallar det  för de magiska fem, ”magic five”. Dessa är:

  1. korsade ben (legs criss-cross)
  2. titta med ögonen (eyes looking)
  3. lyssna med öronen (ears listening)
  4. händer i knät (hand in lap)
  5. stängda läppar (lips closed)

När lärarens minilektion är slut ska eleverna gå tillbaka till sina platser.

klassrummet 4
Figur 4

En grupp i taget går tillbaka till sina platser. De som satt längst bak börjar så slipper eleverna kliva över varandra. I och med att de satt tillsammans med sin skrivkamrat på mötesplatsen går de tillbaka till borden tillsammans. I början av läsåret modellerar läraren hur denne vill att det ska gå till genom att visa hela förflyttningen. När smågrupperna börjar gå tillbaka en grupp i taget får kamraterna iaktta varandra och observera hur dessa börjar skriva direkt när de satt sig utan att vänta. All väntan ses som en risk för eleverna att tappa fokus och intresse för skrivuppgiften.

I slutet av läsåret är rutinerna så väl inarbetade att denne bara behöver säga nu går ni tillbaka, ”off you go!”

När eleverna inte längre behöver fundera över vem de ska ha som skrivkamrat, var de ska sitta och vart de ska gå blir det lättare att ägna all uppmärksamhet åt skrivandet.

Jag uppfattar exemplet som ganska typiskt anglosaxiskt. Termerna som används är från sportvärlden. Läraren talar om att skapa en game plan och läraren har table captains. Kanske behöver vi modifiera förslaget till svensk kontext. Grundidén tycker jag själv låter bra. Det är väl strukturerat och förutsägbart för eleverna. Struktur, planering och förutsägbarhet är ju viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning enligt forskare som Hattie.

De här rutinerna borde vara ett bra stöd i våra ASL klassrum! Eleverna måste ju inte skriva på papper med penna utan det kan lika gärna handla om att skriva på lärplatta eller dator. Rutinerna fungerar förstås lika bra vid vanligt skrivande. Kanske gör du redan så här!? Eller så har du ett bättre sätt att få till smidiga förflyttningar och övergångar. Dela gärna hur du gör!

Referenser

A Game Plan for Writing Workshop Transitions. Blogginlägg på Two Writing Teachers. Länken är: : https://twowritingteachers.org/2016/08/25/a-game-plan-for-writing-workshop-transitions/

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Motivation en förutsättning för lärande

Det som brukar kallas ”att motivera eleverna” handlar mycket om att skapa förutsättningar för skolarbetet på ett sätt som gör att eleverna blir motiverade. (Skaalvik & Skaalvik, 2016:7)

Detta är också det centrala i Motivation och lärande (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Motivation handlar inte om att läraren ska vara rolig utan i stället behöver vi diskutera och lära oss hur man skapar förutsättningar för motivation med utgångspunkt i teori och forskning. I boken presenteras åtta forskningsanknutna motivationsteorier i åtta kapitel. Vi får också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter.

Att tro på sin egen förmåga är avgörande för den enskilda individens motivation. För att kunna skapa en positiv uppfattning om sig själv behöver man få uppleva att man klarar de uppgifter man får att arbeta med. Detta i sin tur kräver anpassning av undervisningen utifrån enskilda elevers förutsättningar.

En likhet mellan de teorier som presenteras i boken är vikten av målorientering. En sådan innebär att läraren formulerar kunskapsorienterade mål, väljer lärostoff och uppgifter som utgör optimala utmaningar för den enskilda eleven, hjälper elever att sätta upp kortsiktiga, personliga och realistiska mål, kommunicerar till eleven när denne gör framsteg samt hanterar alla bedömningar med den enskilda eleven och inte inför gruppen.

Andra aspekter som behandlas är betydelsen av att eleverna ser värdet av de olika skolämnena, att de har möjlighet att göra egna val och kan påverka, att eleverna känner tillhörighet till skolan, att läraren hjälper dem att se prestationer som ett resultat av ansträngning och strategi. Det är också viktigt att inte jämföra sig med varandra.

Sambandet mellan motivation och skolresultat är något som jag tror att de flesta lärare känner igen. Det är också något som Hattie lyfter i sin metaanalys Visible Learning (2009). Anledningen kan tänkas vara att ju mer motiverad någon är, desto mer anstränger sig denne. Elever som ä motiverade engagerar sig mer i uppgifterna och är också  mer uthålliga när de arbetar med svårare uppgifter.

Boken har en bra bilaga med en tydlig översikt över hur teorierna i boken används i praktiken. Jag har skrivit av bilagan och du hittar den här dels i A4 format, dels i A3 format.

Hur teorierna i boken kan används i praktiken. (A3 format)

Hur teorierna i boken används i praktiken. (A4 format)

Bilagan om hur teorierna i boken används i praktiken är i sig ett utmärkt underlag för vidare lärardiskussioner. Det är inga iögonfallande nyheter samtidigt som den stora frågan är hur jag planerar och lägger upp min undervisning så att jag praktiserar förslagen. Mycket handlar om förhållningssätt. Ja, dessa förslag skulle jag gärna diskutera!

Boken använder en del lågfrekventa begrepp varför jag här förklarar några med hjälp av Henry Egidius Termlexikon.

Begrepp

attribut: verbform, tillskriva

attributionsteori: psykologisk och socialpsykologisk teori om människors olika sätt att tilldela sig själva eller yttre omständigheter orsaken till varför de lyckas eller misslyckas med något eller varför de överhuvudtaget reagerar som de gör i olika sammanhang; vanligen tillskriver man egna förtjänster de framgångar man har och yttre svårigheter de misslyckanden som man drabbas av.

holistisk: helhetssyn

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2015). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

motivation och lärande stor

Vad tittar de på?

Det var det många bland deltagarna som undrade när Carin Wolf, utredare  på Skolinspektionen, i måndags 10/3 presenterade granskningen ”Läs- och skrivundervisning i tidigare skolår”. Skolinspektionens övergripande mål vid inspektioner är att bidra till:

  • En god utbildning i en stimulerande och trygg miljö för alla barn och elever
  • Att alla elever når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen
  • Barnet kommer i främsta rummet vid varje beslut och varje bedömning.

Carin Wolfs presentation förtydligade många aspekter. Vi fick veta att det finns en del vanligt förekommande brister som rör t.ex.:

  • skolornas systematiska kvalitetsarbete
  • anpassning av undervisningen
  • det särskilda stöd som erbjuds elever
  • bedömning och betygssättning
  • delaktighet
  • undervisning utifrån målen.

Dagens fokus var ”Kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år”. Denna granskningen utgår från fyra centrala frågeställningar:

  1. Utgår den tidiga läs- och skrivundervisningen från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande?
  2. Används en variation av material, medier och metoder i läs- och skrivundervisningen i syfte att individanpassa undervisningen så att elevernas läsande och skrivande stimuleras och utvecklas?
  3. Följer skolan upp och utvärderar elevernas läs- och skrivutveckling så att undervisningen förbättras och utvecklas?
  4. Används skolbiblioteket aktivt i syfte att stimulera elevernas läsande och skrivande?

Till de centrala frågeställningarna fanns det detaljfrågor. Dessa rörde bland annat huruvida eleverna får möta och bearbeta olika texttyper, om eleverna får undervisning i att använda olika lässtrategier, huruvida lärarna använder olika metoder och medier i undervisningen, huruvida lärarna följer upp elevernas läs- och skrivutveckling samt använder detta underlag till att anpassa och utveckla sin undervisning och förstås en del om huruvida skolbiblioteken används som en resurs i läs- och skrivundervisningen.

Bristerna som nämndes gällde bland annat att läs- och skrivundervisningen är inte tillräckligt individanpassad och att vi inte möter eleverna på deras nivå; tystläsningen av ”bänkbok” används ofta för att sysselsätta elever som är färdiga med sina uppgifter; att eleverna i alltför liten utsträckning får möta vardagsnära texter som bloggar, serier, chattar och nyheter; skolbiblioteken inte används tillräckligt som ett verktyg i läs- och skrivundervisningen.

Carin Wolf jämförde också resultaten av granskningen med andra granskningar som Skolinspektionen gjort tidigare vilket visade på stor samstämmighet, dvs. bristerna i ovanstående granskning var vanligt förekommande i tidigare granskningar.

Dagens tips var att hålla utkik efter Skolinspektionens dag som genomförs varje höst. Vill du se programmet för Skolinspektionens dag 2013 så hittar du det här.

Skolinspektionen genomför också olika webinarier och om dom kan du läsa här.

Schemat och några ord om hur observationer av lektioner går till hittar du här.

Observationsschemat hittar du här: Observationer i granskning av undervisning.

Denna presentation ingick som ett moment i den forskarstödda seminarieserien ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Deltagarna är alla läs- och språkutvecklare vid stadens grundskolor.

Det blev ”a smashing success!”

I fredags 27/4 var den stora finalen på pilotprojektet ”Vilka elever kommer till vår skola?”. Ett fyriotal pilotprojekt från hela landet presenterades under dagen ute på Radisson Blu, Arlandia. Lika men ändå olika, både till innehåll och presentationsteknik. En utgångspunkt var att ge lärare i ämnet svenska kunskaper och metoder för att organisera en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  En annan utgångspunkt var att språk, lärande och identitet ömsesidigt påverkar varandra. Oavsett kön och bakgrund ska alla elever få en undervisning som gör det möjligt för var och en att utvecklas maximalt.

Detta blev en dag med fokus på elevers lärande och ämnet svenska.

Vilka elever kommer till vår skola?

Nu är alla sju skolorna i full färd med sina utvecklingsarbeten och snart är det dags att presentera dem. 27/4 sker ett erfarenhetsutbyte för alla deltagare i projektet. Till dess kommer gruppledarna att få sina gruppers handlingsplaner upptryckta så att de kan delas ut i samband med deltagarnas presentationer. Erfarenhetsutbytet sker under en heldag ute på Hotell Radisson Blu, Arlanda, i och med att deltagarna kommer från hela landet. Jag ser väldigt mycket fram mot att få lyssna på våra Stockholmslärare.

Förhoppningsvis klarar vi att också ordna en egen presentation en eftermiddag i maj för våra kollegor i Stockholm.

Syftet med projektet är att ge senarelärare (åk 7 – 9) i ämnet svenska kunskaper och metoder för att organisera sin undervisning på ett sätt som gör att alla elever, oavsett kön och bakgrund i övrigt, har möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Alla grupper har haft en vetenskaplig handledare. Stockholm har fått handledning och stöd av Gunilla Molloy.

Du kan läsa lite mer om projektet på NCS webbsida. Med tiden kommer här också mer information efter erfarenhetsutbytet 27/4.

Traggel lönar sig

Nu är det bevisat igen! En mycket strukturerad och intensiv undervisning under kortare perioder  förbättrar elevers läsning märkbart. Läsforskaren Ulrika Wolff har genomfört ett projekt där 9-åringar fick träna fonem-grafem koppling (ljud – bokstavssamband), läsförståelse, ordavkodning och läshastighet i 45 minuter varje dag i tolv veckor. Det gjorde susen och eleverna tyckte det var roligt!

Läs mer på: Riksbankens Jubileumsfond

Slutrapporten hittar du här: Slutrapport