Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Lär dig mer om LegiLexi i tre korta filmer

Vi har filmat de presentationer vi har ordnat av LegiLexi för att även du som inte hade tillfälle att delta ska få ta del av vad vi andra fick veta. Vi valde att redigera filmerna så att de delades in i tre olika delar. Varje del är ungefär 10 minuter. Den första är en introduktion. Den andra delen handlar om formativ bedömning och RTI (Respons to Intervention). Den tredje delen presenterar The Simple View of Reading samt LegiLexis tester. Varsågoda!

Del 1

Del 2.

Del 3.

Boken ”Att lära barn att läsa” kan du antingen rekvirera genom att mejla Sofia Norén eller ladda ner kostnadsfritt från LegiLexis hemsida. Ja, jag skriver det igen. Alla delar i kartläggningsmaterialet är kostnadsfria!

LegiLexi står bakom och driver sidan jagharläst.se. En webbsida med olika läsuppdrag och läsutmaningar för läsårets olika lov. Det är ett kostnadsfritt verktyg som vänder lovens färdighetsförlust till läslust! Ja, åtskilliga studier visar att många av våra elever går tillbaka i sin läsning när de är lediga. Läsning är som kondition – den måste underhållas och utmanas hela tiden. Vi talar ibland om läskondition! Bakom fliken Boktips hittar du boken Dexter Olssons Adventures. Morfars hemlighet. av författaren Michael Wiander. En bok i 10 kapitel i lika många pdf-filer. En bok som passar elever i åldern 9-10 år. Du kan läsa mer om boken på adlibris webbsida.

Vill du välja att läsa andra böcker så gör det! Tänk på att:

  • Välja texter som intresserar.
  • Läs alltid och överallt.
  • Läs för ditt barn.
  • Läs tillsammans.
  • Läs själv och var en läsande förebild.

Hur lyder nu utmaningen? Jo, under sportlovet är utmaningen för oss:

Läs lite tillsammans varje dag!

Du kan läsa mina tidigare inlägg om LegiLexi HÄR. De har handlat om sommar- och jullovsläsning och lite om själva kartläggningsmaterialet.

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org, 180225.

Reading Rockets om The Simple View of Reading, 1802025.

Bedömningsprocessen åk 1-3; dag 1

är rubriken på Skolportens tvådagars konferens (Stockholm 29-30/1) kring bedömningsprocesser. För mig är det intressant att få höra andra föreläsa om sådant jag själv arbetar med. Hoppas på många nya perspektiv dessa två dagar som nyanserar, vinklar, fördjupar och problematiserar bedömningsprocessen!

Här kommer några glimtar från idag.

Skolan har ett ansvar för att elever erövrar vissa kunskaper. Kraven är tydliga och vi måste hålla oss till gällande regelverk. Eleverna har helt enkelt en kunskapsrätt.

Begreppet läsutveckling myntades ursprungligen för att hålla isär olika processer i elevers läsning. Utgångspunkten för läsning är en förståelsestyrd process liksom också processen att lära sig läsa.

Är det något lärare kan så är det att bedöma! Resultatstyrning förutsätter att man har resultat att styra utifrån. Resultatstyrning är att identifiera resultat och omfördela resurser.

Det är meningen att lärare ska ha utrymme för egna professionella beslut, det s k friutrymmet. Vi bedömer inte elever utan elevers kunskaper. Därför är det viktigt att inte använda formuleringar som du måste skärpa dig, hen är glad och positiv. Det är viktigt att tala om begrepp vi använder. Viktigt också att vi talar om vad vi lägger in i de begrepp vi använder. När vi bedömer ligger fokus på att utveckla och analysera. Lärare bedömer hela tiden.

Säkra kvalitet och på så sätt främja rättvisa och likvärdighet:

  • hur visar du dina kunskaper på bästa sätt?
  • att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt.
  • att bedöma rätt saker på olika sätt. (Citat från föreläsning med Anna Karlefjärd, 180129)

I åk 1-3 är det centralt huruvida det är skillnad mellan ämnen, vad som bedöms och vad som är kvalitet. Lärare ser kunskaper men sätter inte alltid ord på den utveckling och kunskap hos eleven som läraren observerar och iakttar. Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rapporten har titeln ”Vi har inte satt ord på det…”.

Anna tog upp risken med att elever dränks i återkoppling. HOn underströk att det är viktigt att elever får njuta av att ha nått ett mål. Annars bygger vi in stress i lärandet. Att bedöma elevers utveckling ger återkoppling till läraren. En återkoppling som är central för lärarens beslut kring sin undervisning.

IMG_1166

Anna problematiserade innebörden för t.ex. en sjuåring i att själv bedöma sina resultat men också ställa dessa i relation till egna arbetsprestationer och förutsättningar. Många elever vågar inte visa att de inte kan. Det kan leda till elever som styr mot annat som exempelvis ointresse eller utåtagerande beteende.

Kunskapskraven innehåller delar av ämnets centrala innehåll. Läraren får inte ta bort delar av det centrala innehållet men läraren får behandla det. Det betyder att läraren kan lägga mindre tid på vissa moment och mer tid på andra. Läraren bestämmer hur undervisningen läggs upp, hur mycket tid som läggs på vissa moment och hur djupt undervisningen går. Föreläsarna påminde oss om att Kunskapskraven är till för kommunikationen mellan staten och läraren. (citat 180129)

Anna exemplifierade och problematiserade formuleringar som  enkla och utvecklade resonmang, enkla och utvecklade omdömen m.fl..  Tolkningsutrymme är stort vilket kräver att lärare tar konkreta exempel och diskuterar dessa.

IMG_1168

Med stöd av begreppen i bilden fick vi diskutera elevexempel i smågrupper och tillsammans. Konkret betydde det att vi diskuterade elevexemplen utifrån kvaliteter utifrån bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering och konkretisering. Vi kom också in på var gränsen går mellan att eleven kan, på egen hand, och vad eleven kan med stöd av läraren. Svar utan resonemang räcker inte idag. I och med att förmågan att resonera är centralt så krävs att vi konkret undervisar i hur man gör när man resonerar. Ett sätt är att föra samtal runt en frågeställning samtidigt som vi skriver ner alternativt ritar de svar som eleverna ger. Frågeställningar kan röra sig runt exempelvis hur hade barn det jämfört med idag? i samband med ett temaarbete. Det behöver inte göras konstigare än att man läser skönlitterära böcker som beskriver livet förr och idag här och nu tillsammans med klassen diskuterar, ger exempel och jämför förr och idag.

Bedömning är ett riktigt intressant område! Ser fram mot fortsättningen i morgon!

Jag tog med mig fundera -frågan: Varför gör vi det vi gör, när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på? Vad lärde sig barnen?

Föreläsare idag 180129:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad:  www.sundbladsenskilda.se

Ett integrerat arbetssätt

är något som krävs även i arbetet med multimodala alster. Tisdag den 10e november hade vi sista omgången med multimodala texter. I alla fall inom vår forskarstödda seminarieserie. Vi fick använda modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter  på ett antal multimodala exempel. Vi arbetade med att bedöma olika aspekter på dessa i diskussionsform. Givetvis ramlade vi dit på att leta fel. Vi fick ta nya tag och göra nytt och göra rätt.  Kristina underströk att det inte går att diskutera bedömning utan att först tala om vilka förutsättningar som har getts. Vi leddes in på att tänka frågor kring hur de visade arbetena skulle kunna utvecklas och hur vi skulle kunna stötta eleven i det. Kristina underströk vikten av att vi arbetar med multimodala frågor utifrån ett integrerat arbetssätt. Detta för att ett fokus på specifika delar av multimodala alster inte ska leda till övningar som tas ur sitt sammanhang. Exempel på olika multimodala aspekter måste ingå i ett större sammanhang, en helhet. Vi kan inte bara träna på att använda ljud eller bild osv. utan ett multimodalt verk utgör alltid en helhet. Delarna måste bedömas utifrån givna förutsättningar och i sitt sammanhang.

Fina exempel på multimodala alster är exempelvis de sagofilmer vi kan se på Skarpatorpsskolans blogg åk 1-3. Kristina tyckte att de var ”stenduktiga”. Ett förslag på utvecklingsområde för den sagofilm vi tittade på och närdiskuterade var musiken. Ja, det är en konst att få alla delarna i ett multimodalt verk att samspela. Kristina formulerade det som att resurserna ska samspela; resurserna kan på olika sätt komplettera varandra.

Ja, det här är sista chansen att ta del av Kristinas föreläsning och workshop kring mulitmodala texter. Filmen raderas vecka 49 som är början av december.