”Upptäckande skrivning”

Hur barn upptäcker skriftspråket? Alla som har följt barn i den första skrivprocessen vet att det är oerhört spännande att se barn skriva de första krumelurerna och ansats till bokstäver och några bokstäver på riktigt. Att höra barnet med största självklarhet läsa vad där står samtidigt som det är oläsbart för den vuxne. För lärare är det självklart att be barnet läsa vad denne skrivit och inte säga något om att ”jag kan inte läsa din text”.

Stadierna i den första skrivutvecklingen beskrivs bra i boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m.fl. 2013). Det presenteras också i artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) i Literacy today (ILA, March/April 2018).

Dahlgren (2013) använder tre termer för de första huvudkategorierna: begynnande skrivning, upptäckande skrivning och konventionell skrivning. I det första skrivstadiet begynnande skrivning använder barnen olika tecken eller egna symboler. De har en avsikt att skriva. I det andra stadiet upptäckande skrivning har barnen förstått att skriften är synonymt med nedtecknat prat. De använder sig nu av ett undersökande och kreativt skrivande. I det tredje stadiet konventionell skrivning visar barnen att de har förståelse för att det finns en skriftspråksnorm som de försöker använda sig av.

Författarna understryker vikten av att konsekvent utgå från det individuella perspektiver i den tidiga skriftspråksundervisningen. Läraren behöver vara nyfiken på och öppen för var barnet befinner sig i sin skritsspråksutveckling. Lärarens förmåga att möta och entusiasmera barnet är viktig. Det är också avgörande att kunna ge kontinuitet i vardagsarbetet med barnet och i undervisningen. Resonemanget kring kontinuitet gäller också övergångarna mellan förskola, F-klass och åk 1. Detta underlättar för barnet i dess lärande. Läraren kan också skapa möjligheter för barnet att arbeta inom sin närmaste utvecklingszon  genom att utgå från de lärprocesser som redan pågår hos barnet och utmana till ett fortsatt lärande. Detta är också tankar som finns i kursplanerna för F-klass och skola. I Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter finns det tydligt utskrivet. Karakteriserande för bokens utgångspunkt är följande citat:

Ju mer tid som ägnas åt skriftspråket, desto bättre för skriftspråksutvecklingen. (Dahlgren m.fl. 2013:152)

Jag har presenterat boken Barn upptäcker skriftspråket i ett tidigare blogginlägg redan 2015. Vill du läsa det så hittar du det här: Små barns lust och nyfikenhet för det skrivna (151108).

Artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) handlar om stadiet invented spelling som motsvaras av upptäckande skrivning. Stadiet karaktäriseras av att eleven är nyfiken på och börjar förstå hur bokstavsljud och bokstäver hör ihop. När läraren uppmuntrar försöken att skriva så stödjer det elevens tidiga läs- och skrivutveckling, ljud-bokstavskännedomen och allmänt den fonologiska medvetenheten. När elever ljudar ut ord så använder de färdigheter i fonemigenkänning för att identifiera ljudet för att till slut välja det mest passande grafemet, bokstaven, för att skriva. De använder därmed sina grundläggande kunskaper och bygger vidare på dessa när de arbetar med att skriva. Att uppmuntra elever att använda sina begynnande kunskaper för att skriva utvecklar deras förståelse för hur fonem bildar orden. Lärarens återkoppling på elevers första skrivande är mycket viktig. Återkopplingen omfattar även en acceptans för elevens stavning även då denna inte är korrekt. I stället för att rätta eller markera felaktig stavning kan läraren ge minilektioner i stavning och stavningsregler. Läraren är den som i första hand och i störst utsträckningen ger återkoppling och respons på elevers skrivande och det är viktigt att ge detta på ett sätt som uppmuntrar eleven att fortsätta skriva. Ett annat sätt att stötta elevernas skrivande är genom modellering. Här kan upplägget vara att skriva tillsammans. Tillsammans med kamrater och eller tillsammans i grupp, lett av läraren. I det gemensamma skrivandet modelleras olika strategier för skrivandet. Modelleringen sker både av läraren och genom att ta del av och få syn på hur kamraterna löser olika problem i skrivandet. Författaren understryker vikten av att eleverna är omgivna av olika sorters skrift; ord, meningar och texter. Klassrummet ska helst erbjuda en mängd skyltar med ord, meningar och korta texter så att eleverna hela tiden inbjuds till att läsa. Författaren rekommenderar också ordväggar med ord från böcker, sight words (ord som läses som helord) och olika högfrekventa ord. Detta gör att eleverna möter mönster och normer för stavning.

Avslutningsvis skriver Grassmeyer:

It´s imperative for teachers to support any kind of student writing that is developmentally appropriate. Using invented spelling gives students the freedom to explore language, develop their writing and literacy skills, and ultimately become more sophisticated readers and writers. (Grassmeyer 2018: 16) 

Referenser:

Dahlgren, G. Gustafson, K, Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Grassmeyer, C. , (2018). Exploring Language and Literacy. I Literacy Today, March/April 2018, Volume 35, Issue 5. ILA, International Literacy Association.

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Förändringar i styrdokumenten för sv och sva

Dags för ett seminarium kring förändringarna i styrdokumenten för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Birgitta Thorander, utvecklingslärare på FoU-enheten, höll i eftermiddagen där Katarina Lycken Rüter, svensklärare på gymnasiet, i en föreläsning diskuterade hur vi förhåller oss till skrivningar i styrdokumenten med fokus på svenskämnet.

AC82BE49-CDAD-479E-9654-CEA43880DFD4

Birgitta öppnade i skolans uppdrag där skillnaden ligger i att elverna nu ska kunna agera utifrån de nya skrivningarna för digitaliseringen. En annan förmåga som är central är att kunna söka, välja ut och sammanställa information men också kritiskt granska information. Av betydelse är också det etiska perspektivet. Eleverna måste utveckla sin förmåga till ställnings- och ansvarstagande. Birgitta gav oss också en genomgång av nya formuleringar i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Jämförelserna gjordes parallellt för åk 1-3, 4-6 och 7-9 vilket var ett bra grepp då det gav en överskådlig bild av likheter och skillnader i formuleringarna.

Katarina Lycken Rüter bjöd oss på en föreläsning om Att läsa på, mellan och bortom raderna – om digitalisering i styrdokumenten. En föreläsning med fyra tydliga fokus, vilka var:

  1. Kontextens betydelse.
  2. Nya skrivningar – manual eller manus? (att läsa på raderna?)
  3. Gamla förmågor i nya sammanhang (att läsa mellan raderna)
  4. Berättelsens betydelse (att läsa bortom raderna)

Vad är då digital kompetens? I Skolverkets kommentarmaterial beskrivs digital kompetens utifrån fyra aspekter:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017: 10-12)

I styrdokumenten utgår begreppet bland annat från EU:s nyckelkompetenser och digitaliseringskommissionens betänkande Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28. Katarina problematiserade begreppet och belyste det ur olika aspekter. Hon gav exempel på hur vi kan se på de nya skrivningarna som en manual eller ett manus vilket jag tyckte var en bra och tänkvärd liknelse.

Vi fick några glimtar från resultatet av VA rapporten (Vetenskap & Allmänhet). Här var det intressant att höra att den visade att tonåringarna inte var medvetna om att de ingår i ett flöde. De ansåg att de själva valde och såg inte hur nyheter kommer till dem. För övrigt läser och delar svenska tonåringar i första hand trovärdiga nyheter.

A734AD78-B6F5-4088-A94F-AA72B367187B

Kunskapsbildningens nya villkor innebär en skiftning från less – published, individuated, author-centric och expert-dominated till more – participatory, collaborative, distributed. Vi rör oss alltså mot mer av deltagarstyrning, samarbete och en större spridning.

Nytt för mig var att höra, lite av kuriosa, att tidningen The Detroit News varje vecka presenterar några exempel på fake news under rubriken A look at what didn´t happen this week. Jag tycker att det är ett roligt grepp i dessa tider att lyfta nyheter som lästs och delats av många men som inte är sanna. Värt en titt!

Det visade sig att Katarina delar min fascination inför att räkna förekomsten av vissa begrepp i olika texter. Här fick vi med oss följande exempel.

Katarina

 

Katarina underströk att bibliotekarien är en viktig person i arbetet med informationskunskaps, MIK. Informationssökning är inte en linjär process utan mer som ett virrvarr av vägar i informationen. Det krävs också teoretisk förståelse för att gå på djupet. Generellt spelar det  roll var och när vi läser. Läsaren, texten och aktiviteten samspelar med varandra samtidigt som även sammanhanget påverkar läsprocessen och dess delar. I vår digitala värld är det fortfarande viktigt att förstå berättelser och hur de är konstruerade. Läsaren behöver kunna känna igen berättelser. Vi behöver också ett språk för att tala om texter, textelement och bilder.

Katarina spelade upp och visade hur hon med några gester lär sina elever en ramsa med de klassiska frågorna Vem säger vad till vem, när och var, varför och med vilken effekt? Har du förmånen att få lyssna till Katarina någon gång så passa på och be henne demonstrera. Det är det värt!

Katarina underströk att digital kompetens också är en del i bildningsbegreppet och några nyckelbegrepp är orientering, mångsidighet och subjektsformering. Skolan har en särställning i och med att den är en mötesplats på flera plan. I skolan möter vi dagligen medmänniskor med andra värderingar och synsätt än våra egna. Något som gör skolan unik.

Vi fick också i slutet se en kort film Imagine -Pentatonix (klicka om du blir nyfiken och vill se den) där budskapet i filmen kommuniceras med verbaltext, bild, ljud och gester.

Stort tack till er båda, Birgitta och Katarina, för en givande eftermiddag kring de nya skrivningarna i kursplanerna och tänkvärda reflektioner på ämnet digitalisering med anknytning till svenska och svenska som andra språk.

PS. jag måste bara göra lite reklam för dels min föreläsning Digital läsning, dels Mediotekets hela studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Referenser:

Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.

GDPR

Dags för introduktion till GDPR (General Data Protection Regulation). Vår kollega Sebastian har specialkunskaper om GDPR som han delar med sig av.

GDPR :

  • är en ny dataskyddsförordning
  • stärker skyddet för den personliga integriteten
  • mycket är detsamma
  • det finns 6 lagliga grunder
  • varken praxis eller kompletterande lagstiftning är klara

De sex lagliga grunderna kan i sin tur delas upp i två grupper. Företag, föreningar och organisationer i privat verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • samtycke
  • avtal
  • rättslig förpliktelse
  • intresseavvägning.

Myndigheter och andra inom offentlig verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • rättslig förpliktelse
  • uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning
  • avtal.

Du kan läsa mer om detta på Datainspektionen om Rättslig grund för personuppgiftsbehandling.

3460FB4C-A821-4FF1-B0FF-3AF52CD791DD

Sebastian gick igenom vad som innefattas i begreppet personuppgifter och datainspektionen definition lyder så här:

All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även bilder (foton) och ljudupptagningar på individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns. Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som exempelvis IP-nummer, räknas som personuppgifter om de kan kopplas till fysiska personer. (Datainspektionen 180503)

Ett annat sätt att formulera detta är det är all information som går att koppla till en fysisk person som är i livet.

Det är också viktigt att RENSA! Detta gäller mejl, listor och dokument men också Websurvey.  Vi uppmanades att ta bort så många identifierande uppgifter som bara är möjligt. Kvar ska bara vara sådant som är aktuellt och nödvändigt att ha tillgång till just nu.

Framöver behöver vi tänka särskilt på exempelvis att vara återhållsamma med all form av lagring av personuppgifter, tillse att endast personer som behöver har tillgång till uppgifterna har det, informera om hur vi behandlar uppgifterna och se till att vi har samtycke till bilder vi använder. Alla upp till 16 år räknas som barn och därmed får de inte själva ge samtycke. Ett samtycke gäller det specifika syftet som formulerat i samtyckesblanketten och gäller utan tidsgräns.

Personuppgifter som behövs och används under en pågående insats (kurs, föreläsningsserie o.likn.) anses befogade och är tillåtna att spara och använda. Ansvaret för att se till att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen ligger alltid på den som hanterar personuppgifterna.

Inget företag kan äga en personuppgift.

Än är rutinerna inte helt klara. På SKL:s webb hittar vi närmare uppgifter som gäller kommuner. Det finns också mer information på stadens intranät.

25 maj 2018 blir dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag. I filmen GDPR på en minut! får du veta det viktigaste.

Kanske inte så roligt ämne men ack så viktigt att vara insatt!

Läs mer:

Dataskyddsinspektionen: Dataskyddsreformen. Allt om dataskyddsförordningen (GDPR), 180503.

SKL, Sveriges kommuner och landsting: Dataskyddsförordningen, 180503.

Stockholm stads intranät: Nya dataskyddsförordningen, 180503.

Lärarreflektioner kring LegiLexi

tankebubblor_180221

Jag har besökt flera lärare på olika skolor under tiden deras elever har arbetat med LegiLexi. Vi har samtalat om deras erfarenheter och lärarna har delat med sig av sina reflektioner. Många råd, tips och bra iakttagelser har lyfts. För att avstämningarna med stöd i LegiLexi ska flyta så smidigt som möjligt är det viktigt att läraren har förberett arbetet. Att vara väl förberedd är ju alltid viktigt i undervisning! Lärplattorna behöver vara iordningsställda. Hörlurarna ska ha kollats före allt tas in i klassen.

collage på genomgång

Här följer läraren med i läsningen med sitt finger. Många av våra yngsta läsare kan ha svårt att följa en rad med blicken och då är läslinjaler och/eller ett finger till stor hjälp.

collage ord på 1 minut

När eleven läst en minut så markerar läraren sista ordet genom att dra ner en flagga.

resultaten2_IMG_1293_180221

På bilden har jag dolt elevernas namn under en vit ruta. Klassens alla elever finns i en lista till vänster. När jag markerar ett namn så syns till höger vilka delavstämningar som är gjorda.

En styrka i kartläggningsmaterialet är de både översiktliga och detaljerade resultatredovisningar som presenteras. En vy visar klassens elever i en klasslista tillsammans med elevens resultat på de olika deltesten avkodning, språkförståelse samt läsförståelse. I sista kolumnen anges kort ett förslag på fokus för nästa steg. Markeringarna orange, gult och grönt anger har klarat kravnivån. Orange ruta till vänster i bild är för att dölja elevernas namn.

2 resultatöversikt

En vy i klassresultatet anger elevernas prestationer på de olika deltesten. Till vänster återfinns elevens namn och sedan följer siffran för den målnivå som eleven klarat respektive deltest på.

1 detaljerade klasslista

En vy i klassresultatet visar hur många elever som klarat de olika deltesten. Nedanstående bild är en kopiering av den vyn. I de tomma fälten skriver programmet in namnen på alla de elever som klarat respektive deltest på de olika målnivåerna. På så sätt får läraren en mycket tydlig bild av vilka som har mycket god färdighet inom vilka områden osv. Det underlättar den pedagogiska planeringen för vilka elever som behöver ytterligare utmaningar och vilka som behöver anpassningar och särskilt stöd.

3 tabell

En vy i klassresultatet visar resultaten för den enskilda eleven tillsammans med en kortfattad individuell rekommendation för den fortsatta undervisningen. Fokusområdet för eleven är angivet till Bokstäver och ljud. Under den individuell rekommendation finns också två länkar som leder till fördjupad kunskap för läraren. I nedanstående bild gäller länkarna Här kan du läsa fördjupande artiklar om avkodning respektive Här kan du läsa fördjupande artiklar om språkförståelse.

4 enskild elev

En av lärarna jag har besökt vid ett screeningtillfälle lyfte att en del av bilderna i läsförståelsetesten är väldigt små. Detta leder ibland till att läsförståelsen hänger på små detaljer som kan vara lätta att missa. Har någon av klassens elever nedsatt syn så kan det bli problem. Enligt uppgift arbetar man med att se över just den aspekten för att öka tillgängligheten för alla elever.

Screeningen görs vid tre tillfällen under läsåret. Första gången i september, andra tillfället under december-januari och det avslutande screeningtillfället genomförs i maj inför läsårets slut.

Ett tips till lärare som börjar använda LegiLexi är att när testen väl är nedladdade behövs inte någon uppkoppling till nätet. Eleverna klarar fint att arbeta självständigt med screeningmaterialet. Texterna i deltesten för läsning och läsförståelse blir ganska snabbt längre och svårare. Alla elever kanske inte har kommit så långt och då får de eleverna vänta med just de deltesten till senare.

Ett förtydligande är att LegiLexi är ett screeningmaterial och inget träningsprogram. Jag fick en fråga om LegiLexi jämfört med Lexia Provia. En aspekt är att Lexia Provia i första hand är ett program för elever med dyslexi och andra språkliga betingade inlärningssvårigheter (Sanoma Utbildning, 180426).  Lexia Provia kan användas både i skolan och hemma. Det är gjort för elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Innehållet anpassas av läraren för varje enskild elev så att det blir individuellt och möter den enskilda elevens behov. En strävan är att öka elevens självkänsla inför det fortsatta skolarbetet. Du kan läsa mer om Lexia ProviaSanoma Utbildning där du hittar en omfattande information med bland annat användarmanual, webbinarier och filmer om programmet.

LegiLexi används för screening av samtliga elever i klassen och är tänkt att stötta ett formativt arbetssätt. En annan strävan är att fungera kompetensutvecklande och stödjande för läraren. Alla delar i LegiLexi är helt kostnadsfria och ligger fritt att använda för alla intresserade lärare.

Använder du både LegiLexi och Lexia Provia i din undervisning så dela gärna med dig av dina erfarenheter!

Läskonferensen 2018

En fantastisk konferensdag med fantastiskt innehåll och fantastiska föreläsare!

Anne-Marie Körling öppnade med en kvarts exempel och tankar kring läsning och skrivning; dråpliga, roliga, varma och tänkvärda elevexempel.

Behöver vi rödpenna eller en relation? (Körling)

Förmiddagens huvudtalare var Georgia Heard, en av grundarna till Teacher Collage Reading and Writing Project.  Föreläsningen fokuserade två områden, poesi och heart maps

Läskonferens2018GH

Poesi

Själv har jag inte varit så intresserad av poesi men Georgia fick mig att tänka om! Georgia visade oss hur poesi kan lära oss att se världen på nya sätt. Hon talade om att se skönhet i det fula, låta känslorna vara källa till en dikt, runt oss finns frön till nya dikter. Var nyfiken och skriv! – det var Georgias uppmaning till oss.

Georgias talade om skrivandets fem dörrar:

  1. heart door
  2. observation door
  3. the world door
  4. wonder door
  5. memory door

Metaforen med dörr handlar om att gå in i olika världar. The heart door anknyter till Georgias heart maps. Utgångspunkten är det personliga. The observation door handlar om att gå nära, dvs. titta närmare på något. Titta och notera något i din omgivning, i klassrumet, en sak som en penna eller en händelse. Skriv om det du upptäcker när du tittar riktigt nära. The world door kan vara något som oroar, skrämmer eller skaver. The wonder door motsvarar sådant du undrar över; stort såväl som något smått. The memory door ber dig att minnas. Tänk tillbaka på ett ögonblick, en händelse, en känsla, en sinnesupplevelse och beskriv varför den/det är så speciellt för dig.

Metaforen med dörrar som ingångar till skrivande fungerar som stöd och igångsättare. Vi bjöds på mängder av exempel skrivna av elever vilka visade hur fantastiskt dessa doors fungerade för att öppna för skrivande.

Heartmaps

But take a look inside your heart,
that´s where a poem truly likes to start. (citat Georgia Heard)

Hjärtat kan vara från en mall lika gärna som ett egetritat hjärta. Georgia arbetar utifrån ett 20 tal varianter på hjärtan. I och med att det varit svårt att hitta ett bra svenskt begrepp för heartmaps så är det den termen som används när man talar om arbetssättet.

Arbetsgången är att fylla hjärtat genom att rita och skriva i ditt hjärta. Använd färger. Syftet är att fånga elevernas lust att skriva utifrån vad de bär på i sina hjärtan. Att skriva om något som verkligen berör och engagerar. Att skriva där texter och bilder samspelar men också hjälper eleverna att organisera sitt skrivande.

How do we get students to “ache with caring” about their writing instead of mechanically stringing words together?

Georgia har tagit fram 20  heartmaps som samtidigt erbjuder 20 lektionsförslag med olika utgångspunkter inom olika genrer.  Exempel på dessa heartmaps är:

  • Ett tomt papper
  • Jag som författare
  • Jag som läsare
  • Minna minnesbilder
  • Jag är tacksam för …

Du kan se samtliga heartmaps om du besöker smakprov.se för boken Heartmaps.

Eftermiddagens programpunkter

Ingvar Lundbergpriset

Efter lunch följde prisutdelningen av Ingvar Lundbergpriset. I år gick priset till Anne-Marie Körling. för hennes outtröttliga arbete att motivera barn och unga att läsa. Läs om priset, Anne-Marie Körling och juryns motivering HÄR. Är du nyfiken på Anne-Marie Körling kommentar om att tilldelas Ingvar Lundberg priset så se videon med henne HÄR:

Funderar du på vilka de tidigare pristagarna har varit så är de:

  1. 2014 – Karin  Taube
  2. 2015 – Monica Reichenberg
  3. 2016 – Katarina Herrlin
  4. 2017 – Barbro Westlund

Vill du läsa mer om dem så hittar du presentationer och motiveringar HÄR.

Läskonferens2018collage

Under eftermiddagen lyssnade vi på Erica Eklöf, Johanna Kristensson, Anna Eva Hallin och Negra Effendic.

Erica Eklöf tillsammans med Johanna Kristensson gav oss insikter i digitala lärverktyg för alla. Allra bäst gillade jag deras utgångspunkt i vilka appar behöver vi/den enskilda individen. Behovet styr! Erica och Johanna bjöd på en väl genomreflekterad och genomtänkt syn på digitala lärverktyg.

HTTP://bit.ly/laskonf

Anna Eva Hallin föreläste om vikten av att arbeta med fonologisk och fonemisk medvetenhet med våra yngsta elever. Rubriken på föreläsningen var Vägen till fonemisk medvetenhet. Avslutningsvis uppmanades vi att komma ihåg några punkter för vägen till fonemisk medvetenhet:

  • Tidig (helst förebyggande!) – men också viktig för elever som redan är i svårigheter.
  • Fokuserad på att leda barnen till MEDVETENHET – sedan kan man träna för automatisering.
  • Systematisk för att få bäst effekt.
  • Glöm ej de andra formerna av språklig medvetenhet!

Negra Efendic talade utifrån egna upplevelser och sin självbiografiska bok Jag var precis som du och beskrev flykten och mötet med Sverige, det nya landet. Hon gjorde det utifrån barnets perspektiv. Mycket fängslande och gripande.

Dagen avslutades med mingel. Tyvärr hade jag inte tillfälle att vara kvar. Stort tack för att fantastiskt bra konferens! Natur & Kulturs årliga Läskonferenser är ett måste! Trevliga, givande och absolut bästa kompetensutvecklingen man kan önska sig. Nu är det bara 12 månader kvar till nästa tillfälle!

Läskonferens2018

Referenser:

Efendic, N. (2016). Jag var precis som du. Stockholm: Natur & Kultur.

Eklöf, E. & Kristensson, J. (2017). Alternativa lärverktyg – Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Heard, G. (2018). Heartmaps – elevens väg till autentiskt och kreativt skrivande. Stockholm: Natur & Kultur. https://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-4-6/Svenska/Heartmaps/

Heard, G (2007). Allt gott på jorden och i solen. Om dikt och diktskrivning. Göteborg: Daidalos förlag.

N&K, 2 min video om Heart maps – ett nytt verktyg i studieteknikslådan.

8B513112-612F-4953-8219-4A01CEC0EBA6

Idag fick vi – delvis – svar på frågan

Varför läsa litteratur?

Åtminstone fick vi förslag på olika aspekter och perspektiv på litteraturläsning. 

Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö universitet, föreläste på just det ämnet för oss idag, måndag 16 april.  Han har ett särskilt forskningsintresse för frågan Varför läsa litteratur? Frågan i sin tur berör forskningsområden som lästeori, kultur- och litteraturteori, litteratur- och mediedidaktik samt receptionsstudier.

MP före

Litteraturläsning betraktas allmänt sett som något gott och uppbyggligt. Tiderna förändras och därmed förändras också argumenten för att läsa. Anledningarna till varför eller varför vi inte läser måste sättas in i ett större sammanhang. Bokens status har också förändrats på grund av förändringar i samhället. Trots kampanjer  av olika slag har läsandet ändå minskat. Förr handlade läsning om nationell uppfostran. Magnus tog exempelvis upp det arbete med att revidera läroplanen som pågick runt 1999 och synen på litteratur som då formulerades så här:

litteraturen fungerar som ett kitt i en kulturgemenskap (citat Magnus Persson 180416)

Magnus utvecklade men problematiserade också tankar kring och aspekter av legitimeringar av litteraturläsning.

MP legitimering

Nytt för mig var när Magnus lyfte att det ingenstans i styrdokumenten eller kursplanerna står att litteratur ska läsas kritiskt. Läroplan och kursplaner genomsyras annars av vikten av kritisk läsning av texter. Däremot ses tydligen litteraturen som överordnad detta. Utgångspunkten är att den goda litteraturen motverkar dålig kultur. Det handlar fortfarande om fostran.

  1. Moralisk fostran
  2. Estetisk fostran
  3. Medial fostran

Magnus reflekterade också kring begreppen kritisk vs naiv läsning och lyfte hur olika begrepp och utgångspunkter listas som varandras motsatser. Några exempel på sådana är: tolkande – upplevelse; textcentrerad – erfarenheter; arbete – lust/njutning; reflexivitet – immersion; hög (kultur, klass) – låg (kultur, klass) och manligt – kvinnligt. Här kom Magnus också in på vikten av att det går alldeles utmärkt att arbeta med kritisk läsning även med små barn. Pröva att låta eleverna kasta om maktförhållandet i en berättelse och se hur det påverkar!

Jag lärde mig några nya förkortningar. En sådan är DWEM som är en akronym för Dead White European Male; det behöver knappast vidare utveckling, eller hur?

Annat som påverkar vårt förhållningssätt till litteraturläsning och vårt läsande är exempelvis globalisering och medieutveckling.

Magnus har utvecklat sina tankar om litteratur och läsning i sin bok Den goda boken. Den bjuder på en kritisk granskning av vilka föreställningar som förknippas med litteratur och läsning i vår tid.

Exemplen är hämtade från en mängd väntade och oväntade sammanhang både inom och utanför utbildningssystemet: svenskämnets styrdokument, handböcker i konsten att läsa litteratur, kanondebatter, läsfrämjande kampanjer, biblioterapi, skönlitterära författares försvarstal för litteratur. Vilka värden tillskrivs litteraturen och läsningen i dessa vitt skilda sammanhang? Vad kännetecknar egentligen den goda boken? (bokens baksidestext)

Själva föreläsningsdelen avslutades med en utveckling av och en diskussion kring nya legitimeringar av litteraturläsning.

  • demokrati och narrativ fantasi
  • kreativ läsning
  • omkringläsning
  • smakutveckling

Av dessa fyra begrepp var det tredje, omkringläsning, nytt för mig. När Magnus talade om omkringläsning refererade han också till Italo Calvino och  Om en vinternatt en resande. Själv har jag googlat på omkringläsning för att få lite mer exempel och hittade följande:

Vad innebär det att läsa runt omkring texten? En sådan frågeformulering tvingar oss att ta läsningens inramningar och andra faktorer som tenderar att förpassas till marginalen på allvar. Det kan handla om platsen för läsning, texten som fysiskt objekt, andra människor, aktiviteter och artefakter som blir betydelsefulla i praktikerna. Att närma sig läspraktikernas mångfald betyder flera olika saker: att undersöka läspraktiker också utanför utbildningssystemet; att se enskilda läspraktiker som komplexa helheter där texttolkning bara utgör en av många aktiviteter; att i högre utsträckning anlägga intersektionella perspektiv på läsning. (Magnus Persson)

Idag nöjer vi oss inte med att läsa som en enskild aktivitet. Vi vill dela tankar och upplevelser med andra, shared reading. Den som läser mycket och brett och djupt blir en bättre läsare!

Magnus inbjöd i sin föreläsning till en fördjupad reflektion över bland annat litteraturens värderingsfrågor.  Magnus bjöd också in och uppmuntrade oss till nya, hitintills otänkta, kreativa svar på frågan om vad läsning ska vara bra för.

MP föreläsning

Avslutningsvis fick vi en bra stund till diskussion och utrymme att ställa frågor. En mycket inspirerande stund. Givetvis kom det upp tips, förslag och tankar. En utvikning som samtalet ledde till gällde författaren Daniel Pennacs bok Som en roman. Om lusten att läsa. Pennac presenterar i boken en läsares rättigheter i form av tio budord.

  1. Först rätten att inte utnyttja sina rättigheter: Rätten att inte läsa.
  2. Rätten att hoppa över sidor.
  3. Rätten att inte läsa färdigt en bok.
  4. Rätten att läsa om.
  5. Rätten att läsa vadsomhelst.
  6. Rätten till bovarysme. 
  7. Rätten att läsa varsomhelst.
  8. Rätten att läsa här och där (här och där i böckerna).
  9. Rätten att läsa högt.
  10. Rätten att tiga.

Kan bli intressanta diskussioner om och när vi diskuterar dessa med våra elever!?

Magnus är en föreläsare som inte ger några enkla svar utan i stället sätter igång nya tankar och säkert väckte en del nya frågor hos oss åhörare. Jag tyckte att det var en mycket inspirerande föreläsning!

Referenser:

Persson, M. (2012). Den goda boken. Lund: Studentlitteratur.

MP den goda boken

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Varför läsa litteratur?

Det är titeln på en bok av Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Det är också rubriken på hans föreläsning nästa måndag 16 april.

Magnus Persson menar att vi behöver fundera över varför elever ska läsa litteratur. Blir vi goda människor av att läsa? Ökar läsning vår empatiska förmåga? Varför ska vi överhuvudtaget läsa litteratur?

Vi läser som aldrig förr men inte nödvändigtvis papperstexter och litteratur.  Magnus Persson menar att vi bör vara kritiska även till litteratur. Hitintills har vi satt likamedtecken mellan böcker och litteratur. Samtidigt har vi sedan nästan 20 år arbetat utifrån det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen. I och med digitaliseringen och de digitala medierna har läsningens och litteraturens ställning förändrats. 1 juli, dvs. om knappt tre månader, börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. I kursplanerna står det att texter innefattar, förutom skrivna och talade texter, bilder, avlyssning, film, video och annat. Idag är det är inte bara böcker som definieras som litteratur. Eller är det bättre att använda termen texter?

Det är minst sagt slående att det inte i någon av de senaste fyrtio årens kursplaner i svenska talas om att litteratur ska läsas kritiskt. (citat från en föreläsning med Magnus Persson)

Magnus Persson menar att litteratur kan användas på olika sätt. Litteratur kan vara basen för att dels diskutera demokratifrågor, dels till kreativ och lustfylld läsning. En läsning som kan vara uppslukande, lustfylld och kritisk.

Magnus Persson kommer i sin föreläsning att bjuda oss på en fördjupad reflektion över vad läsning egentligen skall vara bra för.

Nästa måndag 16 april mellan kl. 14.30-16.30 föreläser Magnus Persson. Informationen och erbjudandet gick ut till skolornas läs- och språkutvecklare men i och med att det finns platser kvar så öppnar jag upp för alla er lärare, och skolbibliotekarier, som är intresserade av frågan Varför läsa litteratur?

Ta chansen att vässa argumenten för läsning!

Du anmäler dig här: anmälningslänk till Varför läsa litteratur?

Vi gör det ”med och utan digitala verktyg”

vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.

Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?

bild1

Tisdagen 27 mars var en dag fylld av kreativitet. Kia presenterade ett urval bilderböcker och lyfte exempel på hur bilden/bilder kan påverka läsaren. Första passet ägnades sedan åt att lära känna några av böckerna samt fota bilder ur dessa. Bilder som vi arbetade med under resten av dagen.

bild6alla

Det fotades ur alla tänkbara vinklar, i rummet, i korridoren, i motljus och mot väggar.

bild 10 trio

Det jag beskriver är vår satsning på en heldag, en studiedag, som vi gett titeln Berätta med ord, bild och ljud. Dagen omfattar fyra olika moment vilka leds av oss fyra olika kursledare:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film i trailerformat.

Här pratar mina kollegor ihop sig inför nästa moment! Vi kursledare och kollegor har upptäckt att vårt samarbete har lett till att vi fått syn på varandras kompetenser på ett alldeles nytt sätt. Att samarbete kring ett gemensamt program som den här studiedagen leder till ett kollegialt lärande i sig. Våra kompetenser och kunskaper jackar in i varandra och gör att vi själva känner att vi bjuder på extra allt.

bild 7 personal

Elisabet introducerade iMovie och visade hur vi gör trailers.

489AE256-4CCA-4377-843E-886E54889EF5

Arbetspasset med trailers ledde till ett halvdussin spännande, roliga, läskiga trailers. Karaktärer i en bok fick i några exempel en helt annan roll i filmerna.

Efter lunchen var det dags för att leka med ord. Jag talade lite kort om hur man kan utveckla, fördjupa och förstärka text. Sedan var det dags att skriva, vilket vi gjorde parvis. De slutliga texterna fick deltagarna lägga in i Padlet för att vi skulle se och läsa varandras. Padlet var något nytt för de flesta och spontant kom det flera förslag på hur man kan använda Padlet i undervisningen.

A14296D5-A803-4970-81E8-876F816386FE

4e och sista arbetspasset handlade om att animera i appen PuppetPals. Katrin guidade oss genom arbetsgången och sedan hade vi tid för att göra egna animerade produktioner. bild11Katriin

Reflektioner och kommentarer från några deltagare:

  • Tänker att lärare i fler ämnen skulle ha nytta av detta och att det skulle kunna framgå tydligare i presentationen av kursen.
  • Nu fick jag uppslag till en mängd lektionsplaneringar! 
  • Jag vill stanna här och jobba vidare!
  • Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Saknade att det inte går att förlänga tiden i trailern.
  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda.
  • Jag fick syn på andra figurer när vi gjorde animeringen. 
  • Jag vill genast prova detta med mina elever!

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske vill du prova på att kombinera det analoga med det digitala!?

Läs mer på vår webbsida: Medioteket om Berätta med ord, bild och ljud. (11 juni är fullbokad men vi har nu lagt till 13 juni. Skynda dig att boka dig!).

När man jobbar ihop om något så lär man sig själv också nya saker! Idag lärde jag mig att använda kameran på min padda som QR läsare. Det är nytt i och med IOS 11 att kameraappen numera läser av QR koder. Jag tillhör användarskaran som inte läser igenom alla tips och vad som är nytt när jag uppdaterar. Det är bara att rikta kameran mot QR koden så visas den lilla dialogrutan du ser i bilden och sedan är det bara att klicka på den lilla blå symbolen. Vips öppnas webbsidan. I det här fallet gällde det vår utvärdering av dagen.

bild QR kod

Behöver jag säga att vi har roligt också!

PS. Deltagarna har sagt ja till att bilderna används.