Glimtar från studiedagen den 14e augusti

Ja, då var det dags för den andra omgången med vår studiedag om  ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”. 70 nya lärare med glittrande, förväntansfulla ögon redo att ägna en heldag åt att lära om garantin och kartläggningsmaterialen. Härligt att få jobba med detta!

Igår tisdag hade vi en fantastiskt stimulerande heldag med många intressant diskussioner. Under dagen passade vi också på att slå ett slag för andra spännande föreläsningar och kurser som vi erbjuder. Vi  nämnde exempelvis följande:

Måndag 30/9 kan du höra Cecilia Segerby föreläsa om Språkliga aspekter i matematiken. Information och anmälningslänk hittar du i kalendariet på PS, Pedagog Stockholm: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/matematik/sprakliga-aspekter-i-matematiken/

Tisdag 1/10 föreläser de två förskolklasslärarna Monika Lång och Jessica Ekberg, Råtorpsskolan, Karlstad, om hur de bygger upp sin undervisning i förskoleklass kring bokstavsteman. Rubriken på deras föreläsning är Bokstavstema i förskoleklass. Läs mer i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/bokstavstema-i-forskoleklass/

Måndag 28/10 kommer jag och Matilda Östman att ha nästa tillfälle med just den  här studiedagen som vi nu har 13e, 14e och 15e augusti. Även denna hittar du i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/bedomning-och-betyg/lasa-skriva-rakna-en-garanti-for-tidiga-stodinsatser/

Vi lyfte också att våra kollegor Karin Källander och Camilla Liljedahl, Skoldatateket på Medioteket, ordnar många intressanta kurser som även passar förskollärare. Nytt är stadens nya centrala licens från Claro Software. Flera webbinarier och fysiska genomgångar ordnas på Medioteket i samarbete med Svensk talteknologi. Du kan läsa mer på Skoldatatekets webb. De ordnar också många andra vanliga kurser och workshops. Några exempel är följande workshops som är aktuella i början av höstterminen: Anpassa för elevers variationer, Ipad som stöd för nyanlända elever och Ipad för elever i läs- och skrivsvårigheter.

299C4FA4-FED9-45D6-979A-27383194BFC1

Idag onsdag 14e var programmet förstås samma som igår. Bra diskussioner, nya reflektioner och nya frågor.  Vi återkom till vikten av att i möjligaste mån göra uppgifter, uppdrag och övningar fysiskt så barnen får röra på sig även i klassrummet. Det kan handla om att hoppa ord i meningar, leka lekar som exempelvis ”gör si, gör så”, memory med bild och ord, sekvensbilder för sagor där händelserna  läggs i rätt ordning.

A82444C6-3239-4CFC-B6F3-5059DE708B51

Givetvis ägnas delar av mattemasset om taluppfattning åt att prova på uppgifterna! Mycket uppskattat med många glada skratt under arbetet.

9A8865A6-4F53-47E2-8888-6079BE034D67

Deltagarna fick också brottas med vad de tror att eleverna skulle komma fram till på frågorna: Vad har jag gjort? Vad har jag lärt mig? Vad har jag övat? Detta följt av frågan: Vad har jag, som lärare, lärt mig av detta? Några tankar som kom handlade om vikten av att vara väl förberedd, gärna ha övat på genomförandet av uppgifterna, veta vad jag som lärare ska göra vid kartläggningen. Ett förslag som kom var att uppgiften med sanden/riset  kanske kan göras med några barn i sandlådan ute och att jag som lärare kan tala om att vi gör kartläggningen för att jag i undervisningen ska göra rätt saker som är lagom svåra.

Välkommen att fortsätta besöka och läsa min blogg Läs- och språksatsningen!

Studiedagar 13e, 14e och 15e augusti

Ja, då var det dags! Vi står redo för dagen och vår studiedag kring ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”.

67A27C26-3876-4631-9E4B-16C40CD09441

Vi gjorde en rivstart med att ägna första timman åt en presentation och genomgång av ”Läsa-skriva-räkna”-garantin.

Efter en välbehövlig kopp kaffe med smörgås hade jag en genomgång av ”Hitta språket”. Matilda synar eftermiddagens godis. Vi tror att vi kommer att behöva ge deltagarna en sockerchock framåt tre-tiden!

BEC06323-16C8-4EF1-B682-D5C1D0D698BE

Efter lunch var det dags för ”Hitta matematiken”. Ett moment utgjordes av praktiska övningar. Vi spelade med tärningar, mätte ris och samtalade utifrån perspektiv.
FF2ED4BC-088E-48D6-8522-0529A40E6DDE

Deltagarna diskuterade engagerat och intensivt. Många bra frågor ställdes! Många bra reflektioner gjordes! Allt hade vi inte svar på! Humöret var på topp och alla hade fokus på kartläggningsövningarna trots en lång dag.

FA7B362F-9DEF-41BA-9BB7-DA4A4B9702D9

Ja, vi var riktigt imponerade av hur alla orkade engagera ända till slutet.

Vid tre hade vi fruktstund toppat med lite godis och sedan var vi framme vid analys. Det viktigaste av allt!

Önskemål som framfördes var exempelvis att prata mer om organisation, speciallärare/specialpedagog, anpassningar, extra stöd och hur arbetar vi med analyser. Som vi redan vet så finns inget facit på hur vi gör bäst. Obligatoriet gäller att vi måste göra kartläggning av de aktiviteter som finns i kartläggningsmaterialet.

Avslutningsvis tog vi upp ”Vad gör vi sen?” och hur kan en analys av en sammanställningsblankett för en grupp se ut? Matilda och jag hade förberett ett resultat för en fiktiv klass som vi använde för våra gemensamma diskussioner. Det blev många spännande diskussioner även här!

Får jag bjuda in till lite kollegialt lärande!?

Varsågoda! Här är den filmade föreläsningen med Ewa, Inga-Lill och Helena, eller rättare sagt föreläsningen uppdelad och redigerad i tre delar. Det handlar här om att se föreläsningen Språket på väg ur tre olika perspektiv. Första delen visar Ewa Bergh Nestlogs introduktion. De andra och tredje delarna bjuder på kollegialt lärande med kollegorna Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe. Fokus ligger på hur de arbetar med Språket på väg integrerat i undervisningen.

Del 1

Del 2

Del 3

Håll med om att det är härliga bilder på föreläsarna!

Personligen tycker jag att det är jätteintressant att höra Inga-Lill och Helena presentera hur de arbetar med materialet. Särskilt imponerad är jag av deras sätt att integrera bedömningsarbetet i ordinarie undervisning och inkludera eleverna i bedömningsarbetet. Att engagera eleverna själva i självbedömning är en utmaning för de flesta av oss lärare. Självbedömning och utveckling av förmågan av metareflektion är två framgångsfaktorer för elevers lärande och kunskapsutveckling. Oerhört bra när man lyckas! Stort grattis till er båda, Inga-Lill och Helena!

Jag skulle tycka att det vore intressant att få respons från er andra lärare i svenska som använder Språket på väg! Hör gärna av dig och dela dina erfarenheter och reflektioner!

Inspirationsdag!

Idag torsdag 13e juni är det återigen dags för vår heldag kring Berätta med ord, bild och ljud! I sista minuten visade det sig att kommunikationen kring anmälningarna av olika orsaker fallerat så vi blev en liten skara med 5 deltagare. Bra utgångspunkt för en riktigt lyxig dag med oceaner av utrymme för frågor och diskussioner. 637BDEAD-0EAF-41E7-A453-D8C0EBA8C92A Studiedagen är indelad i fyra pass med olika fokus men som tillsammans ger alster där innehållet berättar med ord, bild och ljud. Efter en kort introduktion och presentation introducerar Kia Knutsson-Norberg oss i de fem bilderböcker vi kan välja för dagens olika uppgifter men också lite mer allmänt om bildspråk. Elisabet Jonsved kompletterade med fler aspekter på vad man ska tänka på när man fotograferar, kopierar och beskär bilder för en uppgift. bild1 Efter att ha stärkt oss med kaffe och smörgås var det dags för andra passet När bild, musik och tempo samspelar. Elisabet presenterade hur man arbetar med trailers i iMovie. Appen ser ut så här! FA43EB03-3021-4AD5-86A9-7558A23A6C6C Hon visade exempel på trailers och vi fick fundera över vilken effekt tempo, ljud, musik och typsnitt kan ger.

Elisabet Jonsved
(Elisabet Jonsved)

Därpå följde en kort genomgång av själva trailerformatet och några saker för oss att tänka på i vårt eget skapande. bild2Lunch på egen hand och därefter ett arbetspass kring skriftligt berättande. Här är det jag själv som leder arbetet.

7A992F0B-67C5-474C-A481-4DE518AF3F78

Fjärde arbetspasset bjöd på animering i Puppet Pals under ledning av Katrin.

23B54140-DAB5-4C64-A081-26D4017EAA67

Katrin underströk att vi skulle använda oss av ljudeffekter, musik och djupeffekter i vårt arbete med att omforma slutet av vår berättelse. Till vår hjälp tipsades vi om att använda följande siter:

Malberts melodier finns också som app.

Givetvis blev det visning av gruppernas arbeten.

Vi avslutar alltid med att knyta ihop dagen tillsammans. Vi reflekterar, diskuterar och tittar på varandras alster. Nytt för det här tillfället är en modell av visuell läskunnighet som mina kollegor Elisabet Jonsved och Elin Jönsson har utarbetat och som är under utveckling. Spännande att få använda den i diskussionerna!

Vill du läsa mer om vår studiedag kan du läsa några  av mina tidigare inlägg här:

Under hösten kommer vi att ha studiedagen vid ett enda tillfälle. Dock är det så att det är ett av skolområdena som har beställt just det tillfället så du kan tyvärr inte anmäla dig. Detta är en lärorik, intensiv och mycket rolig dag för alla som deltar!

Har du läst?

jagharläst.se?

Annars är det dags! Målet är att undvika det så kallade sommarlovstappet. Läsning är som kondition! Det kräver regelbunden träning annars tappar man i flyt och läsningen blir återigen mer mödosam och energikrävande.

Tanken är enkel – när eleven läst klart en bok så går hen in på jagharläst.se och fyller i en recension om boken, ger den ett betyg och tar en bild (frivilligt). Bokrecensionen skickas sedan som ett digitalt vykort till dig som lärare och efter sommarlovet har ni tillsammans skapat en lång lista med boktips. 

Samtidigt kan klassen vara med och tävla om ett bokpaket genom att läsa så många böcker som möjligt under sommaren. (LegiLexi, 190610)

Uppdraget den här sommaren är med andra ord och uppdelat i punktform att:

  • eleven läser en bok
  • sedan går hen in på jagharläst.se och
    • fyller i en recension om boken
    • ger boken ett betyg
    • tar en bild som passar
  • bokrecensionen skickas som ett digital vykort till elevens lärare

När läraren möter sina elever igen i augusti så har eleverna tillsammans skapat sin egen lista med boktips. Bra, eller hur!?

Berätta för dina elever att forskare har funnit att en del elever läser mycket bättre efter sommarlovet och låt dem fundera över varför det är så! En riktigt bra kluring, eller hur! Frågan kan bli:

Hur kan jag bli en bättre läsare när jag har sommarlov?

Många av våra elever i Stockholm har avslutning i  morgon tisdag 11e juni. Det här får bli din sista utmaning till eleverna innan de alla går på ledighet.

jagharläst.se hittar du också vykorten, bokmärken och diplom till eleverna.

jagharläst

Formativ bedömning

Anders Jönsson (2017) ägnar kapitel 4 åt hur läraren kan använda provresultat och omdömen för formativa ändamål (Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen). Bedömning har en viktig funktion för att mäta kvaliteten i en prestation och utveckling. Att arbeta med formativ bedömning är att söka tecken på elevernas lärande med syfte att använda denna kunskap i planeringen av den fortsatta undervisningen.

Kärnan i formativ bedömning är dock att information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. (Jönsson 2017, sid. 73)

Formativ bedömning kan göras på både gruppnivå och individnivå.

Gruppnivå

På den här nivån används informationen för att ta ställning till hur den egna undervisningen ska läggas upp. Läraren kanske konstaterar att denne behöver lägga in nya lärandeaktiviter eller att låta eleverna ytterligare uppgifter på samma moment. Om eleverna presterar bättre än vad jag hoppats på kanske jag hoppar över vissa uppgifter/moment och går vidare. I båda fallen handlar det om att jag som lärare väljer att ändra i det jag planerat för min undervisning. Jönsson lyfter att formativ bedömning i Hatties meta-analyser visar på hög effekt på elevers prestationer. Jönsson väljer att när det gäller resonemang på gruppnivå tala om formativ utvärdering. Detta för att inte  få en sammanblandning med formativ bedömning på individnivå.

Individnivå

På individnivå ges den formativa bedömningen som återkoppling på enskilda elevers prestationer. Det är inte bara läraren som kan ge denna återkoppling utan det kan också ske av klasskamrater eller den enskilda eleven själv. Jönsson understryker att det finns starka belägg från forskning att just återkoppling har stora effekter på elevers lärande och prestationer. Det finns också starka kopplingar mellan övning i självbedömning och elevers möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. Återkoppling kan se ut på olika sätt och det finns vissa förutsättningar för att återkoppling ska ge resultat. Dessa är att återkopplingen ska vara:

  • uppgiftsrelaterad
  • informationsrik
  • framåtsyftande
  • dialogisk (Jönsson 2017, sid 75)

Jönsson understryker vikten av att återkopplingen har fokus på uppgiften och inte personen. En uppgiftsrelaterad återkoppling innebär att eleven kan ändra och förbättra sitt arbete. Likaså ska återkopplingen vara informationsrik och ge exempel på vilka styrkor och möjligheter till utveckling som finns hos elevens arbete; den ska fungera som vägledning för eleven. Att en återkoppling är framåtsyftande betyder att det inte räcker med att konstatera vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns för arbetet utan återkopplingen ska också ge förslag på hur arbetet kan bli bättre. Eleven ska få stöd i att prestera bättre. Med dialogisk menas att eleven ska använda återkopplingen för att revidera sin uppgift och/eller få göra en ny, likartad uppgift. Eleven ska involveras i processen. Jönsson skriver något som jag tycker är särskilt intressant och viktigt att komma ihåg.

Det ultimata målet med formativ bedömning är dock inte nödvändigtvis bättre prestationer, utan även ökad självständighet och ökat ansvarstagande för sitt lärande. Ett sätt att stärka självständighet och ökat ansvartagande genom självbedömning. (Jönsson 2017, sid 84)

På sidan 76 finns en bild som visar olika dimensioner i återkoppling (Jönsson 2017, sidan 76).

Jönsson återkoppling

Jönsson skriver i bildtexten att bilden visar några av de dimensioner som kan varieras i återkoppling. Dimensionerna är här sändaren, återkopplingen, mottagaren och kontexten. Sändaren kan vara en lärare, en klasskamrat eller kanske en lärplatta eller dator. Mottagaren är i det här fallet en elev. Återkopplingen kan handla om exempelvis:

  • form
  • timing
  • innehåll

Kontexten varierar förstås beroende på exempelvis elev, årskurs, ämne och huruvida återkopplingen ges tillsammans med betygsutlåtande. Formen för hur återkopplingen överlämnas kan skilja sig åt. Den kan lämnas muntligt, skriftligt, enskilt, i grupp, via ett digitalt verktyg och den kan vara kortfattad eller mer utvecklad. Timing kan handla om när eleven får återkoppling; I samband med utförandet av uppgiften och i samband med prestationen eller vid senare tillfälle. Innehållet för återkopplingen kan vara olika. Det kan gälla olika aspekter av elevernas prestationer i mer detalj eller mer övergripande.

Det är med andra ord många aspekter som ska beaktas vid formativ bedömning. Det är viktigt att komma ihåg och ta i beaktande att kontext och koppling till undervisning är centralt för en bedömning. Bedömningar sker i ett specifikt sammanhang. Resultaten är inte generaliserbara.

Lärares förmåga att arbeta med och göra bedömningar behöver stärkas. Detta kan ske genom utförliga bedömningsanvisningar men också genomg övning. Särskilt lärares sam- och/eller medbedömning har visat sig vara en bra väg att gå. Syftet med bedömningar är att läraren ska bedöma kvaliteten på elevernas prestationer. Jönsson understryker att:

Om informationen därför inte kan användas för att ge återkoppling till eleverna eller för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, är bedömningen inte valid för ett formativs syfte. (Jönsson 2017, sid 129)

För att optimera bedömingens påverkan på elevens lärande ska vi tänka på att:

  • anpassa bedömningssituationen efter eleven.
  • låta bedömningssituationen efterliknade situationer där eleverna förväntas använda sina kunskaper.
  • eftersträva öppenhet i bedömningen så att eleverna förstår vad som förväntas av dem.

Bedömningar och bedömningssituationer är verktyg för både lärare och elever. För läraren handlar det om att ta reda på om/hur dennes ska anpassa sin undervisning för att möjliggöra för eleven att lära. För eleven handlar det om att förstå sitt eget lärande och kunna uppskatta kvaliteten i sina prestationer. Målet att underlätta och stärka fortsatt lärande.

Jönsson lyfter också att det är viktigt att komma ihåg bedömningars signalvärde. Det vi bedömer ses som viktigt att kunna och detta i sin tur påverkar elevers lärande och val av strategier för sitt lärande.

Referens:

Jönsson, A. (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Malmö: Gleerups.

Boken kan du också köpa via exempelvis adlibrisbokus och LäroMedia Bokhandel.  

Ger du prov? Gör du bedömningar?

Ja, det gör du med all säkerhet! Har du funderat över vad det innebär? Vad får du veta om elevernas kunskaper?

Så här i slutet av en termin är det dags att knyta ihop, utvärdera både den egna undervisningen och hur eleverna utvecklats. Det är också dags att ge eleverna återkoppling på deras arbete med att lära nytt, fördjupa sina kunskaper och befästa tidigare kunskaper. Det aktualiserar begrepp som prov, kartläggning, bedömning, test, screeningar. I mitt eget arbete med att hitta nya aspekter och perspektiv på det jag arbetar med har jag just läst Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. (Jönsson, 2017). Första kapitlet öppnar med frågan Skillnaden mellan prov och bedömning. Jag som läsare får en utveckling och en definition av begreppen.

Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Medan prov används för att dra slutsatser om elevers kunskaper, handlar bedömning om att uppskatta kvaliteten i elevprestationer. (Jönsson, 2017:11)

Jönsson understryker att prov är konstruerade för  indirekta mätningar och utgörs av ett urval av uppgifter, som tillsammans används för att mäta individers kunskaper. Indirekta mätningar innebär att något inte går att mäta direkt utan vi måste, på något sätt, göra kunskaperna synliga. Prov är med andra ord ett verktyg för att synliggöra kunskaper. Han utvecklar och problematiserar olika aspekter som exempelvis kunskap i sig, de fyra F:en, kontexens betydelse, val av provuppgifter. Som läsare får jag med mig fakta, kunskap och förståelse för begreppens innebörd men också om kringfaktorers betydelse och inverkan.

Bedömning kan betyda flera saker men det kan också vara ett samlingsbegrepp där prov är ett sätt att bedöma. När vi talar om att bedöma kan vi syfta på processen (att bedöma) likaväl som på utfallet (ett omdöme). Jönsson understryker att han i boken syftar på processen. När han kommer in på utfallet använder han termen omdöme.

Bedömning handlar som sagt om att uppskatta kvaliteten i en elevprestation. För att kunna göra det krävs att vi har kriterier och dessa i sin tur är olika beroende på vad vi bedömer. Bedömning är i sig inte en mätning utan en uppskattning av hur bra något är. Det räcker inte att beskriva, inte ens utförligt, utan vi gör en värdering och det är den som förutsätter kriterier att värdera mot. För att kunna göra den här uppskattningen av kvalitet måste den som gör uppskattningen ha stor kunskap inom och erfarenhet av ämnesområdet.

I skolan arbetar vi med att bedöma utifrån kriterier i bedömningsstöd och matriser. Kanske till och med dagligdags!? Det är kartläggningsmaterial för förskoleklass (Hitta språket/Hitta matematiken), bedömningsstöd för årskurs 1-3 (Nationellt Bedömningsstöd) som är obligatoriska men också en mängd andra verktyg som exempelvis Nya Språket lyfter! – bedömningsstöd i årskurs 1-6 och olika bedömningsstöd i matematik. Det jag  nämner är endast exempel från Skolverkets sida. I skolorna används också flera andra verktyg för kartläggning och bedömning. I arbetet med bedömning är det viktigt att reflektera över aspekter som:

  • hur är kriterierna formulerade och utformade?
  • hur ser kvalitetsnivåerna ut?
  • vilka uppgifter bedöms?
  • hur ser jag på kunskap?
  • vilken betydelse har kontexten?
  • är min bedömning analytisk?
  • eller är min bedömnings holistisk?

Ja, det finns många frågor, aspekter och perspektiv som jag som lärare kan behöva fundera över och gärna tillsammans med kollegor. Vid en analytisk bedömning ser läraren till olika kriterier var för sig. Jag personligen tycker om att simma. När min coach hjälper mig i simningen kan hen göra det antingen utifrån en analytisk  eller en holistisk bedömning. I det förra fallet handlar det om att bedöma simteknik, snabbhet, styrka och inställning. Som exempel kan jag ha en bra teknik men sämre styrka och därmed inte så snabb. Jag skulle också kunna vara stark, snabb men inte ha så bra teknik. Med en konstruktiv inställning skulle jag i det första exemplet satsa på styrketräning och i det andra exemplet däremot satsa på teknikträning. Här leder den analytiska bedömningen in på formativ bedömning där vi strävar efter att identifiera styrkor och utvecklingsmöjligheter. Jag går inte in mer på formativ bedömning utan planerar för ett nytt inlägg om det bokavsnittet. I väntan på nästa inlägg tycker jag att du ska läsa intervjun Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna med Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet!

Det här var bara ett första axplock ur boken. Som du säkert anar tycker jag att läsningen var väl använd tid. Ja, jag är säker på att även du som arbetar i tidigare skolår och inte sätter betyg lär dig mycket av att läsa boken. Bedömning är ju något som vi arbetar med redan från årskurs 1. I förskoleklass gör vi ju en särskild bedömning för vissa av våra elever och då är det viktigt att reflektera över vad en bedömning är innan vi gör en särskild bedömning. Håller du inte med mig!?

Vill du veta mer om Jönsson? Fullständigt namn är Anders Jönsson och han är professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, vid Högskolan Kristianstad.

Boken kan du köpa via exempelvis adlibris, bokus och Gleerups.  Jönsson beskuren PS. Nu ska jag ta en löprunda i skogen, lite trailrunning, för att förbättra konditionen och få starkare ben så jag orkar sparka effektivare.

Funktionell läsning och skrivande

Thomas Nordström, fil.dr. i psykologi Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste för oss måndagen den 20e maj.

EB5E516F-F251-4BDA-8B26-7874949F819A

Thomas ingår i en forskargrupp tillsammans med Idor Svensson, Linda Fälth, Emma Lindeblad och Rickard Carlsson.

Thomas forskningsintresse har fokus på evidensbaserad praktik/undervisning och främst då läsning, effektiv undervisning, inkludering, funktioner och funktionsnedsättningar och vetenskaplig metod. Han ställde frågan Vilka elever är mest beroende av god undervisning? Här gick Thomas in på begreppet Achievement Gap som handlar om huruvida och/eller i vilken grad en elev kommer upp i förväntad utveckling. Förväntad kan vara i förhållande till ålder men också i förhållande till de anpassningar och stöd som eleven fått för att stödja dennes lärande.

Thomas fortsatte med definitioner av begreppen:

  • screening
  • kartläggning

Screening är ett kostnadseffektivt sätt att undersöka ett fenomen. Det kan exempelvis  handla om xatt identifiera elever i risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi screenar när vi vill fånga in många som har det vi letar efter. Enligt Thomas är det få test i Sverige är riktigt bra, dvs både valida och reliabla.

Kartläggning, assessment, är ett vidare begrepp och kan ha flera olika syften. Det finns ett generellt gott vetenskapligt stöd för effekterna av kartläggning, och kartläggning som grund för undervisning och interventioner.

Det är först och främst viktigt att veta vilket syfte vi har med våra screeningar/ bedömningar/ kartläggningar. Det är också viktigt att veta lite om vilka traditioner man arbetar utifrån. För att få bästa möjliga lärandeutfall ska man fokusera på framåtsyftande bedömningar .

Thomas presenterade RTI, Respons To Intervention. RTI bygger på att man först mäter en förmåga/färdighet hos eleven varefter eleven får undervisning under en tid för att till sist följa upp insatsen. På så vis kan man ta reda på och mäta vilken nytta och vilket resultat en specifik insats har gett. Thomas gav oss följande hållpunkter för RTI.

  • Tidig kartläggning (standardiserad) av läsfärdigheter.
  • Standardiserade procedurer om beslut baserat på kartläggning (tester) av läsfärdigheter.
  • Förutsätter god läsundervisning i år 1-3.
  • Intensiva och systematiska insatser under begränsade perioder (≈ interventioner).
  • RTI sätts in långt före eventuella diagnostiska utredningar.

Enligt Thomas har forskning visat att det inte är det effektivaste att låta en elev gå på specialundervisning t.ex. 30 min i veckan. Det är bättre och ger mer resultat när man satsare på intensivundervisning under kortare perioder. Bäst är en stund varje dag i sex veckor följt av en paus i insatsen för att sedan repeteras.

Det finns en del kritik mot RTI. Kritiken handlar om att RTI är resurskrävande, att det krävs kunniga skickliga lärare och att vi fortfarande har svårt att mäta responsen. Vi vet inte heller med säkerhet vilka insatser som passar varje elev. RTI förutsätter och kräver ett nära samarbete mellan praktik och forskande lärare.

Legilexi

Ett slutsats ur materialet i Thomas avhandling är att barns tidiga läsnivåer har relativt stor inverkan på skolresultat. Hur god läsare barnet är tidigt påverkar skolresultaten i senare skolår. Desto bättre läsare i tidig ålder, desto bättre allmänna skolresultat i senare årskurser. Att ha en god läsförmåga och kunna ta till sig information i skolans olika ämnen är centralt i skolan och detta upplever eleverna. Det påverkar i sin tur självkänslan och i förlängningen den psykiska hälsan. Elever som upplever sig underlägsna kamraterna kan utveckla undanvikandebeteenden som att man undviker att läsa. Korrelationen tidig läsnivå och betyg i senare skolår är alltså hög. Detta motiverar tidiga interventioner för att motverka försenad/begränsad/ nedsatt läsutveckling.

I Thomas Nordströms forskning har LegiLexi använts som bedömningsverktyg. Elevens resultat utgör i studien underlag för lärarens undervisningsplanering. Efter kartläggningen väntar arbetet med riktad undervisning och intervention. Frågan efter en kartläggning och/eller bedömning är alltid: Vad gör vi sedan? Thomas underströk att det idag inte finns några ursäkter för att inte känna till hur man planerar för en god läsundervisning. Idag finns det nämligen en massiv kunskap om vad god läsundervisning är. En evidensbaserad approach brukar beskrivas som att eleven är vårt facit och vi behöver ta reda på svaret till följande fråga:

What works for whom under what conditions.

Thomas gav oss också följande citat att fundera över:

If teachers are to be effective, they must be equipped to evaluate, understand, and to respond to each student’s instructional needs. (Cunninghamd 2015)

Vi behöver ha verktyg för att möta olika elevers behov av undervisning; vi måste arbete med olika upplägg, olika material, olika nivåer, olika metoder för att nå alla elever.

Nästa fråga Thomas ställde var:

Men när vi har tränat och tränat och tränat… Vad gör vi då?

balansgången

En tillräckligt god läsutveckling handlar om, utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt, att eleven hamnar inom normalutvecklingen. För detta krävs minst stanine 4 på läsresultaten.  Samtidigt säger värdet stanine 4 inget om huruvida läsförmågan är tillräckligt god. Effekter i interventioner översätts inte till praktisk betydelse och därför finns här ett stort behov av fortsatt utvecklingsarbete. Ett annat problem är att det inte finns någon konsensus kring läromedelsnivåer. Likaså är textkraven i skolan otydliga.

Föreläsningens tredje del handlade om AT, assisterande teknik. AT ersätter individens nedsättning och skapar funktion (ISO, 2011). Forskningsfältet för AT och läsförmåga är ett ungt forskningsområde med hitintills få studier. AT är en teknik i snabb förändring. Det har visat sig att det är enklast att påverka ordläsningsnivån. Svårast är det att påverka läsflytet (fluency) och läsförståelsen. Det visade sig i studien att de elever som hade störst problem med att läsa och skriva också var de som upplevde störst nytta med AT. Nyttan var i sin tur beroende av lärarstöd och träning av AT-funktioner, inklusive fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70% av eleverna fortsatte använda tekniken även efter interventionen.

Trycket på läraren lättar ju också när basen förstärks och fler elever lär sig läsa. Enligt Thomas ska AT sättas in efter att vi har tränat ordentligt utan att eleven uppnår en tillräckligt god utveckling. Vad tränat ordentligt betyder i praktiken är inte helt lätt at beskriva. Det förutsätter en kunnig och yrkesskicklig lärare med professionell nyfikenhet på sina elever och som erbjuder en väl strukturerad undervisning.

Det är skillnad på teknik och assisterande teknik. AT kommer från funktionshinderforskningen där det är ett naturligt inslag i motsats till ”vanlig” undervisning där läsningen i sig mäts. AT ersätter individens nedsättning och skapar möjligheter till funktion. Det finns fortfarande få studier kring AT och läsförmåga och mer forskning behövs.

Vad tyckte deltagarna om föreläsningen? Här är några röster:

  • Det var en tydlig presentation där Thomas gick igenom sin forskning på ett lättförståeligt sätt, lugnt och metodiskt.
  • Intressant innehåll, lagom längd, jättekul att höra om forskning som bedrivs!
  • Bra att alla lärare i mitt arbetslag var på plats, då lättare att jobba vidare med det vi fick höra.
  • Jag blir påmind om vikten av att hålla ögonen på mitt eget sätt att undervisa eleverna.
  • Mycket kring läsforskning och kartläggningar och även allmänt om vikten av god läsundervisning och tidiga insatser.

Du som inte kunde närvara får snart chansen att se Thomas föreläsning när vi är klara med redigeringen av den.

Referenser:

Nordström, T. (2018). Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Skolportens intervju med Thomas Nordström. Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling.

Språket på väg ur tre olika perspektiv

Intro

Ewa Bergh Nestlog inledde med att understryka att Språket på väg är ett öppet material. I läro- och kursplanernas nya skrivningar har Ewa inte funnit något som motsäger innehållet i materialet.

Centrala utgångspunkter för Språket på väg är:

  • Språk handlar om att skapa mening inte att följa regler!
  • Receptionsteorier
  • Dialogism: interaktion med den andre, konventioner från tidigare texter (genrer)
  • Funktionell språksyn: språk är situerat i en social kontext
    • Hur fungera kommunikationen?
    • Vad är lämpligt språk för att uttrycka de innehåll/erfarenhter med tanke på den andre?
    • Vilka språkliga val och val av andra resurser (bilder, diagram, ljud, rörelser…) görs och vilka möjligheter och begfränsningar har valen för meningsskapande?

(se t.ex. Langer; Bachtin, 1986; Haliday, 2014; Martin & Rose, 2007; Schleppegrell, 2004)

Ewa BN2

Här ser ni uppstarten och att vi även filmade föreläsningen. Redigeringen kommer att ta sin tid. Förhoppningsvis blir vi klara före midsommar!

Ewa underströk att innehållet alltid är det viktigaste och överordnat de språkliga strukturerna. Hon lyfte också att när hon talar om läsning så omfattar det även det multimodala perspektivet med läsning av exempelvis bilder.

Ewa BN

En fråga är förstås varför vi ska kartlägga elevers språk och texter? Ewa problematiserade och utvecklade sitt svar på den frågan. Lärare tar många beslut under en arbetsdag. Undervisningen måste anpassas efter olika elevers behov och intressen och ibland behöver läraren planera tillsammans med kollegor med specialpedagogisk komptens för särskilt stöd.  Lärare måste också kunna ge konstruktiv respons som stöder elevens arbete och utveckling. I arbetet med kartläggning får både lärare och elever syn på vad som betydelse i språk och texter. Kartläggningar används förstås även i betygssättning och för resursfördelning.

Inga-Lill och Helena

Inga-Lill och Helena började med att presentera vad som är viktigt för dem i undervisningen:

  • hur vi förhåller oss till en ingång för lära för livet
  • elevflytande
  • reflekterande klimat
  • lärandet i fokus
  • relevanta teman
  • att problematisera genom att vara nyfiken på vad som skaver
  • lärandet bygger på formativ undervisning

De berättade att de har 32 elever i sina klasser och att de planerar tillsammans men de har inte något tvålärarsystem.

De berättade om hur de tänker om sin undervisning utifrån aspekter som

  •  att aktivera eleverna till att vara ägare av sina egna lärprocesser,
  • aktivera eleverna som lärresurser för varandra,
  • återkompling som för lärandet framåt,
  • tydliggör mål och kunksapskrav
  • skapar aktiviteter som synliggör lärandet.

Inga-Lill och Helena arbetar helt utifrån elevmatrisen. De har kommit fram till att detta har gjort deras elever delaktiga i arbetet. Sammanfattningsvis så arbetar de utifrån följande tankegångar:

Inga-Lill o Helena

Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Detta är stor fråga som de brottas med! Den har inte heller något givet svar.

De anser att det är lättast att börja med matrisen för att samtala varför de alltid börjar med den.  De samtalar, arbetar med matriser och metareflektioner och ibland spelar de in. De ser många fördelar med att eleverna spelar in sina samtal. På detta vis kan var och en gå in i efterhand och lyssna på samtalet och det egna deltagandet i samtalet – hur man lyssnar, hur turtagningen fungerar och hur de samspelar.

De kallar det att de arbetar enligt NP-modellen.

NP modellen

I sitt arbete har de funnit att eleverna ofta skattar sig själv alltför lågt!

Läsa-området är mer omfattande. Här tar de delen som utgår från Langers teori och utgår från:

  • Text till mig
  • Text till text
  • text till världen

De har anpassat textskyltarna något för att passa åldersgruppen och arbetar med dessa. Vi fick se ett elevexempel på kopplingar och inferenser där de hade arbetat med Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött och Petters låt Mamma sa till mig.

Ibland kombinerar de samtal och läsning. Här använder de ofta Chambers samtalsmodell för samtalen.

Andra kopplingar de gjort är mellan Hungerspelen och vidare till Pippi och Avici.

De arbetar med läsläxor och eleverna får ofta läsa runt 80 sidor varje vecka.

I alla moment är det noga med att innehåll alltid går före form! En fråga de ofta ställer sig är Var är vi nu? En svårighet de ser är att få eleverna att förstå och känna att de kan ta med sig kunskaper från svenskan in i andra ämnen.

De presenterade oss för ett begrepp de myntat, nämligen skav. De gav oss exempel på olika skav och sina tankar om dessa skav. Ett sådant exempel är: Vad är syftet med undervisningen? Att visa vad man kan eller för att lära för livet?

Många diskussioner rör elevinflytande och här ett exempel:

Hur vill vi jobba och med vad?

  • Skriftliga reflektioner i dokument och samtal med kompis.

Vad kan vi redan?

  •      Tex NO och Hälsorådgivning.
  •      Skriftligt i dokument och samtal med kompis.

Vad har vi lärt oss?

  •    Hur vill vi visa det? Film? Pod?

Avslutningsvis

Avslutningsvis reflekterade de kring följande punkter:

slutreflektioner

Inga-Lill tycker att hon i och med att de arbetar med Språket på väg får hjälp att tolka kursplanerna, får syn på vad eleverna kan och hur hon kan gå vidare. Tidigare hade hon inte begreppen i samma utsträckning. Språket på väg har synliggjort för både Inga-Lill i hennes egenskap som lärare och för eleverna var de befinner sig och vad de behöver träna och utveckla. De har kommit ifrån betygspratet!

Detta var ett kort inlägg om en innehållsrik föreläsning. Vill du se och höra lite mer detaljer och ta del av allt som Ewa, Inga-Lill och Helena tog upp så får du göra det när vi hunnit lägga upp filmen.

Referenser:

Några tidigare blogginlägg om Språket på väg är:

Frukostseminarium med Lars Wallinder och FoU-enhetens verksamhet

Lars Wallinder är chef på FoU och ansvarar för stödinsatserna och arbetet med att se till att de hänger ihop och blir begripbara för användarna. Olika samarbeten är därför viktiga. Ett samarbete sådant samarbete finns med Medioteket och vår chef Klas. Här pågår ett samarbete och utvecklingsarbete kring att inlemma FoU:s erbjudanden i Mediotekets kurskatalog.

Lars rivstartade med att understryka att vi, FoU och Medioteket, har många gemensamma nämnare. Några exempel på sådana är litteracitets-/läs- och språksatsningar, NTA, läromedelspolicyn och utveckling av insatser kring programmering.

Fou-enheten har runt 30 medarbetare som återfinns inom PRIO, lärarcoacherna, fritidssamordnarna, litteracitetsgruppen och FoU-planegruppen. Du kan läsa mer på Pedagog Stockholm, FoU i Stockholm.

I arbetet med att få de olika insatserna som erbjuds skolorna att hänga ihop är utgångspunkten att det ska vara ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Här gick Lars in lite närmare på följande områden.

  • Från utveckling av enskilda delar och individer till förstärkning av självförbättringskapacitet.
  • Utveckling av det övergripande kvalitetsarbetet.
  • Från erbjudanden till svar på identifierade behov i det systematiska kvalitetsarbetet.
  • FoU-planen – Förvaltningsövergripande inriktningsdokument för 3 år med prioriterade områden.

PRIO Stockholm är ett stöd till skolan att genomföra ett grundligt kvalitetsarbete. Tanken är att alla grundskolor  i Stockholms stad ska genomgå PRIO. Vad är då PRIO?

PRIO som står för planering, resultat, initiativ och organisation består  av ett antal förändringsledare som hjälper skolorna att se över sin organisation. De kartlägger hur lärarna använder sin arbetstid och om skolan har fokus på rätt saker så att den på bästa sätt gagnar eleverna. (Pedagog Stockholm, 170705)

Mycket i PRIO arbetet har handlat om att skapa forum för samarbeten och modeller för strukturer för effektiva möten. PRIO arbetar med att stödja skolor att arbeta med processer enligt Visible Learning (Pedagog Stockholm, 171122). Ett fokus är huruvida satsningar ger effekt.

Lärarcoacherna handleder och föreläser ute på skolorna. De arbetar med arbetslag och ämneslag samt coachar på individnivå. Uppdraget görs på beställning av rektor och endast i grundskolorna.

En svaghet har varit att det hitintills inte funnits en tillräckligt stark koppling mellan PRIO skolorna och andra satsningar som görs i Stockholm stads grundskolor. Här kommer vi tillbaka till vikten av att arbeta med samarbeten mellan central förvaltnings olika enheter men också mellan olika satsningar som görs ute på skolorna.

Idag arbetar Lars främst med de satsningar och samordningsarbeten som FoU- enheten är involverade i. Lars utvecklade hur arbetet ser ut krig stöd till skolor kring litteracitet och flerspråkighet.

lars w

En stor satsning är förstås stöd till arbetet kring nyanlända barn i Stockholms skolor. På bilden ser du en folder som vänder sig till föräldrar, Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnadshavare med annan skolbakgrund än svensk (190515).

lars w 2 nyanlända

Du kan läsa mer om vårt arbete med nyanlända på Pedagog Stockholm, Nyanländ i Stockholms skolor.

Lars gick också in på skolforskning. Mycket forskning sker utanför skolan. Utbildningsförvaltningen strävar efter att underlätta för lärare att forska i sitt arbete men också att på olika sätt knyta forskning och forskare till skolorna och lärarna. En undervisningsutvecklande lärardriven forskning går in på:

  • Hur undervisning av ett ämnesinnehåll leder till lärande bör i högre grad preciseras, undersökas och kommuniceras av professionen.
  • Tyst kunskap, sällan systematiserad, sällan teorigrundad.
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi fick veta mer om STLS, Stockholm Teaching & Learning Studies.

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet. (Pedagog Stockholm, 170907)

Stadens FoU-projekt koordineras och bedrivs av sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av vetenskapliga ledare. Här handlar det inte om  fortbildningskurser utan lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen på skolorna.

STLS

(Bilden är hämtad från Pedagog Stockholm, 190515.)

Aktuella och heta frågor att arbeta vidare med just nu är att:

  • en plan för särbegåvade elever utarbetas
  • undersöka möjligheter till central rättning av NP
  • FoU-plan utökat uppdrag

Vi har då och då frukostseminarier för medarbetarna på Medioteket. Ett frukostmöte hos oss varar runt en timma och syftar till att vi ska få veta något om vad kollegor gör eller någon annat aktuell fråga. Det vi fick med oss idag är tydliggörandet av hur  mycket bra, konstruktivt, utvecklande och spännande arbete som pågår omkring oss men också idéer om vad vi kan göra nytt och mer framöver. Själv känner jag mig extra nöjd när jag tänker på att jag redan samarbetar med FoU genom vårt, Matilda Östmans och mitt, samarbete kring implementeringen av Läsa-, skriva-, räkna- garantin. Det första steget är våra augustidagar och du kan läsa mer i kalendariet på Pedagog Stockholm under 13e, 14e och 15e augusti. Sedan har vi tankar och idéer om fler insatser! Den som väntar på något gott….