Språkpaketets erfarenhetsutbyte

Vi kläckte idéen och startade det första Läs- och språkpaketet redan 2012 med målet att stärka våra elevers kunskapsresultat genom ökade kunskaper hos lärarna. Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa senast under sitt fösta skolår. Detta för att inte från början kommer efter i andra skolämnen.

1/7 börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. Fokus ligger på digitalisering i skolan. Läs- och språkpaketet ger lärarna ett läsår fyllt av arbete med digitala verktyg.

Erfarenhetsutbytet skedde mellan deltagarna som deltog under perioden maj -17 – juni -18. De var vår sjätte omgång med Läs- och språkpaketet.

Efter lite teknikstrul var Backluraskolan först upp på scen. Vi fick höra om finmotoriska övningar, hur de arbetat med sammansatta ord, talsyntes och stafettskrivning. Barnen hade fått rita sammansatta ord t.ex. snö och gubbe och sedan snögubbe. För stafettskrivning fick barnen leta bokstäver till ord ute i korridoren för att sedan tillsammans se vad det blivit samt hitta på nya skrivningar.

Utvärderingen visade på för lite planeringstid, för få iPads och att dessa var  placerade för långt bort.

Till nästa läsår satsar de på fler iPads som kommer att placeras i skåp närmare klassrummet. De kommer också ha iPadsen mer tillgängliga hela tiden som arbetsverktyg i klassrummet och som alla andra satsar de på att vi kan ha varsin skrivare till varje klassrum. Detta underlättar arbetet oerhört!

Sammanfattningsvis

Vi känner stor inspiration efter denna kurs och ser fram mot ett nytt läsår med större kunskaper!

C0A30672-10A0-4DC9-98E5-29C3BEB3FD76

Akallaskolan berättade om spökskrift, hur de kopplat ASL till Bornholmsmodellen, stafettskrivning, koppling till olika temaområden samt arbetet med att skriva meningar som börjar med versal/ stor bokstav och punkt. På fritids fick barnen arbeta med skapande aktiviteter som t.ex rita, måla och pärla nyckelpigor.

En erfarenhet är att barnen arbetat så hårt att de blir jättetrötta. En annan erfarenhet är att nu var det runt 80% som knäckte läskoden redan i F-klass. Samarbetet i skrivpar gick bra, lättare att anpassa undervisningen både efter barnens kunskapsnivå. Svårast var att få ihop skrivpar där båda utmanas på sin nivå. Lärarna tyckte det var krångligt att ha skrivarna i en lokal längre bort. Inte lätt att hämta utskrifter för våra yngsta elever!

Tangentbord med sladd är det flera skolor som föredrar framför sladdlösa.

Eiraskolans utmaning är hur de på skolan ska ordna internutbildning för kollegor som vill arbeta på samma sätt. Deras elever fortsätter skriva, de skriver i olika sammanhang därför att de vill. Det skrevs pratbubblor med ny text till serier där lärarna först ”tömt” pratbubblorna. De har också jobbat intervjuer vilket aktiverar båda barnen i skrivparet; en intervjuar och en skriver. En erfarenhet är att barnen blir mer och mer noga med vad de skriver. De går in och ändrar i formuleringar, ordval och stavning.

Midsommarkransens skola berättade om sitt projekt luftsbalongsfärden. Projektet handlade om att tillsammans söka information som skrivs skapande i ord och bild. De sökte i Google maps för att se var i världen de var. Exempelvis presenterades Barriärrevet med målade fiskar med pratbubblor där fiskarna berättar om sitt liv. Pyramiderna pärlade barnen. Arbetssättet var fördelaktigt på flera sätt. Det fungerade språkutvecklande och barnen skrev längre texter. Det medförde också bättre återkoppling på skrivna texter. Kopplingen grafem-fonem blev starkare. Utmaningarna låg främst i organisation, samarbete och efterarbete. Dock blev de finmotoriskt övningarna lidande.

Björkhagens skola presenterade hur de arbetat med bl.a. instruerande texter och cirkelmodellen.

Generellt fann flera av deltagarna att det är viktigt att lägga tillräckligt med tid på att bekanta sig med tangentbordet. En fördel många uppgav är att arbetssättet gör det lättare att anpassa arbetet till olika elevers behov.

Många av deltagarna hade hämtat inspiration från Karin Petterssons bok Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3: Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT.

Farsta grundskola hade 15 iPads på 150 barn! Skolledningen satsade på lärarna i Språkpaketet. De fick tid att träffas varje vecka och planera. Tangentborden kom först vid jul. Samtidigt hade varje klass egen skrivare vilket underlättar arbetet. Ambitionen var att alla  barnen skulle få arbeta med iPads en gång varje vecka, det räckte inte till fler tillfällen. Lärarna lyckades ändå ro i land arbetet med ASL. Vi fick se exempel på elevarbeten som visade elever som utvecklats snabbt under läsåret.

Skanskvarnsskolan började med att fundera över hur de skulle presentera arbetssättet för föräldrarna. De talade om iPadsen som lärplattor för att understryka lärandeprocessen. De valde att utgå från Frimans bok Att skriva sig till läsning. De gav exempel på hur de arbetat med Pic Kids samt använt bilder från Pixabay. Pic Kids visar ingen reklam, alla stickets är gratis (stickers= bilder, klistermärken), den sparar dina collage i kamerarullen och det finns inga delningsfunktioner direkt i appen för sociala medier.

Avslutningsvis ett axplock reflektioner, vad deltagarna tar med sig, vad som varit bra och vilka utmaningar som funnits och förstås vad elever har sagt.

901BFE98-C7F7-48B0-A64E-166C6A73D1DD

Ja, den här gången följde jag upp erfarenhetsutbytet väl sent. Det håller jag med om men bättre sent än aldrig, eller hur!?

 

Tre centrala aspekter för skrivutvecklande feedback

Bokmässans Forskartorg presenterade Skolforskningsinstitutet sin systematiska forskningsöversikt om Feedback i skrivundervisningen. Det var Johan Samuelsson, docent, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet tillsammans med Åsa Hirsh, fil. dr, universitetslektor, Göteborgs universitet, som stod på scen.

FCEA5DC1-1924-46B0-881D-0C60EC3CE135

En skillnad på denna översikt och exempelvis John Hatties översikter är att här ligger fokus på enbart feedback i skrivundervisningen och målgruppen är begränsad till elever i grundskolans årskurser 4-9 samt gymnasiet.

Att de har valt att använda termen feedback beror på att det, enligt dem, är den term som används mest i internationell litteratur och även är etablerad i svenska språket.

Med skrivutveckling menar de positiva förändringar av en persons skrivande.

Mina snabbt nerskrivna anteckningar handlar om att jag som lärare ska lägga mer tid på att ge feedback i skrivandet  och inte först kring slutresultatet. Det är viktigt att fokusera på mångsidigheten i texten och inte se till enskildheter som stavning. Ett exempel är att lyfta fram aspekter hos skrivandet i en speciell genre. Fokusera alltså inte för mkt på färdighetsaspekter. Forskningen visar att eleverna ges bättre möjligheter att ta tillvara feedback om den är mångsidig, det vill säga avser fler dimensioner av texten än endast språklig korrekthet. Skrivuppgifter ska också vara tillräckligt utmanande annars blir feedbacken endast till ett irritationsmoment.

Jag tog också med mig att vikten av att feedback involverar två parter, en givare och en mottagare. Detta kan ses som självklart men är inte alltid utgångspunkten. Relationen givare – mottagare är viktig! Dialogens betydelse är central! Givarens förmåga till att känna in mottagaren är viktig. Feedbacken behöver  också, förstås, anpassas till den enskilda mottagaren. Tänk in elevers olikheter. Feedback ska ges till den enskilda personen med fokus på process och produkt och under det löpande skrivarbetet men också fungera så att eleven och dennes arbetsinsats synliggöra. Feedbacken ges både muntligt och skriftligt.

Hur bör feedback ges för att kunna främja elevers skrivutveckling?

Som svar bjuds vi på fyra slutsatser som kommer ur materialet.

  1. dialogens centrala betydelse
  2. vikten av att vara lyhörd för elevernas olikheterd
  3. dilemmat i att balansera mellan att få feedbacken att skapa motivation och att det skrivna ska mätas och bedömas
  4. vikten av en god relation mellan lärare och elev.

Forskningsöversikten omfattar 22 studier varav de flesta är amerikanska studier och endast några nordiska.

Presentationen lockar till att läsa mer i forskningsöversikten!

#forskartorget

D9D3884F-A71F-4759-8552-2352220D79EE

ASL, ett språkutvecklande arbetssätt

ASL är här ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av dator eller lärplatta. Arbetssättet har utvecklats över åren och innebär ett arbete som kombinerar ord, bild och ljud. Bästa kollegan Carola Rehn-Lindberg bjöd i måndags 24e på den första delen i sin jättepopulära ASL-föreläsning. Fullt hus!

1F0B754D-6B89-4FEE-9C8B-9F9F038E66A3

Carola kastade oss in i arbetssättet med några konkreta, praktiska exempel. Mycket bra grepp!

Det ”nya” är att vi skriver allt digitalt och att vi väntar med att forma bokstäver. I stället för att  forma bokstäver ligger fokus på motoriska övningar, språklekar, att skriva på läsplattan och att läsa vad vi skrivit. Det är egenproducerade texter som läses tillsammans med andra texter. Uppgifter utgår från individnivå, dvs. där barnen befinner sig i sin läsinlärning.Bbarnen skriver och läser väldigt mycket. Det är  också mycket pararbete vilket inte alltid är så lätt för 6-åringar.

Carola gav exempel på olika övningar. Det var finmotorik med klipp och klistra och bokstavsinlärning med talsyntes. Carola visade appen Skolstil. Skillnaden på Skolstil 2 och 3 är att 3:an använder iPadens inbyggda talsyntes. Detta är ett sämre alternativ jämfört med Skolstil 2.

Vi fick se filmer från det dagliga arbetet för klasser på olika skolor och höra deras lärare reflektera kring sina erfarenheter. Filmerna visade exempel från förskoleklass, åk 1 och åk 2. Allt som skrivs av barnen läses och blir också uppsatt så ”alla” kan se och läsa.

Carola gick kort igenom skrivandets olika faser. Det var pianoskrivande, även kallat spök- eller lekskrivande. Efterarbete med bokstavsjakt. Samla ord är ett av många sätt att arbeta med ordkunskap. Carola resonerade runt vikten av att tillåta den första s.k. invented spelling, dvs. egen påhittade stavning. Jag har tidigare i år skrivit om detta under rubriken Upptäckande skrivning.  Carola gav oss många elevexempel på olika arbeten. Temaorienterad undervisning är ett bra upplägg. Mängder av praktiska exempel visade på progressionen vi kan vänta oss. Spännande och inspirerande!

Carola visade också hur man kan diktera så texten skrivs i Skolstil 2. En lärare i en av mina kurser berättade tidigare om 6-åringen som gjort detta på egen hand och överraskat sin lärare med att skriva en längre text. Många gånger klurar våra elever ut saker genom att helt enkelt våga prova sig fram. Trial and error är ett bra förhållningssätt! Man måste misslyckas ibland för att kunna lyckas, eller hur!?

En lärorik och omväxlande eftermiddagsföreläsning! Stort tack till Carola!

Läsning mitt i bruset!

Nu är hösttermingen i full gång. Första forskarföreläsningen är om två veckor. Cecilia Segerby föreläser om Att arbeta med lässtrategier i matematiken.

Sedan följer Läsning mitt i bruset, en spännande föreläsning med Frida Monsén (måndag 15/10).  Föreläsningen tar avstamp i frågan ”Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?”. Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter? I föreläsningen får vi med oss Frida Monséns förslag på hur vi kan arbeta och undervisa som svar på dessa frågor.

Frida Monsén är legitimerad lärare i svenska, föreläsare, processledare och författare till boken Digital kompetens i skolan och klassrummet (N&K) och medförfattare i antologin Navigera i den digitala samtiden (Lärarförlaget). Hon har i många år arbetat med projekt rörande skola och digitalisering, både i och utanför klassrummet, bland annat för Skolverket.

Du kan också möta henne i två framträdanden på Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Dels i en föreläsning med rubriken Hur svårt kan det vara? Digitalare undervisning i 7 steg. Här lyfter hon ledarskapet i det digitala klassrummet och vikten av att planera och strukturera den digitala undervisningen. Dels i ett samtal tillsammans med Per Kornhall, Joanna Lundin och Adam Palmquist. Moderator för samtalet är Linda Mannila, forskare vid Linköpings universitet.

Vi är på Medioteket i Storavan, och vi håller på mellan kl. 14.30-17.00. Tillfället är måndag 15/10. Detta är för alla er som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

Du kan anmäla dig genom att klicka på länken: Läsning mitt i bruset. Strategier för digital läsning.

Nu kan du se Annikas presentation av betänkandet!

För en månad sedan, 29e augusti, hade jag finaste besöket! Annika Hellewell (ämnesråd vid Utbildningsdepartementet) presenterade Läsdelegationens betänkande. (SOU 2018:57)

Jag fick tidigare frågan om vi skulle filma och det gjorde vi! Vi har redigerat filmerna så att den första filmen visar Annikas presentation av betänkandet och den andra delen har fokus på erfarenheter och resultat från de intervjuer som Läsdelegationens medlemmar gjorde med elever i Stockholms skolor, så kallade fokusgruppssamtal. Här kan du också se och höra vad vi fick veta. Längre ner hittar du den PowerPoint hon använde och avslutningsvis har jag skrivit några rader om eftermiddagen.

Del 2. Läsdelegationen träffade 17 elevgrupper från F-klass till och med åk 9 för samtal.

Generöst nog så får jag också lägga upp den PowerPoint/bildspel som Annika Hellewell använde i sin presentation. Varsågod!

Presentation: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.

Vad lärde jag mig som var nytt för mig?

Jo. I en delegation som denna arbetar medlemmarna utåtriktat med att träffa olika aktörer som exempelvis idrottsledare, bibliotekarier,  lärare och elever för att samla information och diskutera olika frågeställningar. Det handlade om ett brett uppdrag med fokus på att se alla de läsfrämjande insatser som görs i och utanför skolan samt se hur dessa kan samverka för att bidra till mer likvärdiga förutsättningar. Målet är förstås att barn och unga ska uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Delegationen skulle utgå från relevant forskning och beprövad erfarenhet men också hämta inspiration från olika initiativ inom det läsfrämjande området i och utanför Sverige. De tittade närmare på barns och ungas egna erfarenheter av läsning och läsfrämjande insatser. En fråga var hur en ökad likvärdighet kan nås.

Betänkandet berör och går in på följande områden:

  • Små barns språkutveckling
  • Läsning i skolan
  • Skolbibliotek och läsning
  • Läsning på fritidshem
  • Läsning på lov
  • Bibliotek och läsning
  • Läsande förebilder
  • Uppföljning av och samverkan kring läsning

Betänkandet innehåller en del förslag för förskolan och skolbiblioteken. Vad gäller skolans arbete ger betänkandet några bedömningar och för fritidshemmen ges både förslag och bedömningar. Exempelvis föreslår betänkandet att läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolans läroplan håller på att revideras och den nya reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Här möter vi bland annat ett förtydligande och en del kompletteringar för målen när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling. En ny formulering är målet…utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. När utbildningsministern Gustav Fridolin presenterade förslaget så underströk han högläsningens viktiga roll och barnens rätt att få bekanta sig med böcker.

Läsning lyfts fram

I den reviderade läroplanen lyfter regeringen fram barns förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om olika texter. Det är en viktig del i regeringens prioritering av läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan, och kan knytas samman med regeringens investeringar i böcker till varje förskola. (Regeringskansliet, 180829)

Särskilt intressant tycker jag att svaren på intervjufrågorna är. Här finns det många guldkorn! Här finns också många frågor som kan diskuteras tillsammans med våra elever; även vi som inte deltog i Läsdelegationens intervjuer.

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Läsdelegationen och deras betänkande. Att läsa dessa inlägg ger dig lite mer allmän information. Dels Kom och lyssna så slipper du läsa! (23/8 -8), dels Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället  (29/6 -18) och dels Hela Sverige läser med barnen (19/4 -17).

Referenser:

Kulturdepartementet, SOU 2018:57: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Läs- och skrivaktiviteter som stöd i matematiken

Cecilia Segerby har många års erfarenhet som matematiklärare i årskurs fyra till nio. Under de åren har hon sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter och här väcktes hennes intresse för att undersöka läsningens betydelse för elevernas matematiska lärande.

Cecilia är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan designas för att stödja elevers resonemangsförmåga och därmed deras matematiska kunskaper. Hennes avhandling Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit bygger på en interventionsstudie i en årskurs fyra. Studien pågick under en termin.

Med stöd i resultaten utformade Cecilia i samarbete med klassens matematiklärare olika aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga. Detta kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna kopplades till de fyra läsförståelsestrategierna i RU, dvs. Palinscar och Browns reciproka undervisningsmodell för läsförståelse. De fyra läsförståelsestrategierna, som du känner igen från En läsande klass och från Barbro Westlund böcker om läsförståelse, är: förutsäga, klargöra, fråga och summera.

I föreläsningen får du också veta hur läsning i matematik skiljer sig från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Tidigare forskning visar på en korrelation mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga. Detta visar sig redan i tidiga skolår och ser ut att följa eleverna upp genom hela deras skolgång. Det blir därför viktigt att utveckla elevernas läsförmåga i matematiken. Några saker som karakteriserar matematiska texter är att de oftast är multimodala, innehåller många abstrakta begrepp och ord med flertydig betydelse, läsriktning och symboler.

Det mest betydelsefulla resultatet – tycker jag – är att de elever som ansågs lågpresterande utvecklade sin resonemangsförmåga mest. Detta understryker vikten av att lärarens roll och undervisningens betydelse för eleverna lärande och kunskapsutveckling.

En intressant aspekt är att det krävdes ett förändrat förhållningssätt i undervisningen som även innebar en kulturell förändring. Eleverna utmanades att gå från att arbeta själva i sina böcker till att tillsammans resonera och kommunicera med klasskamrater och läraren.

Torsdagen den 4e oktober har du chansen att höra Cecilia Segerby berätta mer om detta. Välkommen att anmäla dig här: Att arbeta med lässtrategier i matematiken. (OBS! föreläsningen är öppen för intresserade lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor)

Mina tidigare blogginlägg om Cecilia Segerby hittar du här:

Cecilia Segerby arbetar idag som universitetslektor vid Högskolan Kristianstad där hon undervisar bland annat blivande speciallärare i matematik.

Referenser:

Segerby, C. (2017) : Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit. Akademisk avhandling, Malmö högskola.

Skolportens intervju med Cecilia Segerby (171017): Språket viktigt i matematiken.

Cecilia Segerby

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

”Hitta matematiken” – jag hittade…

Vad hittade jag? Jo, med hjälp av ett tips från en av mina kursdeltagare fick jag veta att PRIM-gruppen ordnar ett öppet seminarium med en presentation och genomgång av Skolverkets nya kartläggningsmaterial Hitta matematiken Kartläggningsmaterialet är framtaget för förskoleklass. Det är fortfarande frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med juli 2019.

Här kan du läsa mer och anmäla dig: Stockholms universitet.

Under september leder jag själv kurser kring Hitta språket. Dock blev dessa snabbt fullbokade.  Jag kommer att lägga in fler tillfällen men har ännu inte gått ut med datum. Du kommer att hitta information och datum i kalendariet på PedagogStockholm.

Jag har tidigare skrivit inlägg om Hitta språket. Du kan läsa ett inlägg som är från 12/7 här: Hitta språket.

Ny reviderad upplaga

och då tänker jag på Skolverkets Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Du undrar säkert vad som är nytt!? Namnet är justerat från Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Denna nya reviderade upplaga publicerades på Skolverkets webb 3/7  i år.

Det som är nytt är i korthet följande:

  • Materialet har kompletterats med en uppgift för enskild läsning (tyst läsning) i avstämning C tillsammans med textuppgifter vilka löses enskilt av eleverna.
  • Två exempel ges på analys av elevlösningar till den enskilda läsningen.
  • Lärarhandledningen till Läsa har utökats med en faktatext om Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad.

Texten för enskild, tyst läsning har rubriken Gömma nyckel och är skriven av Ulf Stark. Personligen tycker jag att det är en finurlig text som fångar läsaren. Texten är skriven  i dialogform och det finns en bild på varje sida. Textuppgifterna som hör till Gömma Nyckel är av traditionell karaktär med dels flervalsfrågor, dels öppna frågor där läsaren svarar med egna ord, dvs. behöver tänka själv. Sista uppgiften går ut på att numrera meningar i den ordning händelserna kommer i texten. När eleverna självständigt svarar på frågorna så kan det göras skriftligt, muntligt eller med digitala verktyg. Analyserna av elevläsningarna har kompletterats med exempel på två olika elevers enskilda läsning.

Faktatexten Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad går igenom olika språkliga särdrag som kan indikera och leda till en texts komplexitetsgrad, dvs. hur svår den är att läsa. Två viktiga sidor som ökar lärarens medvetenhet om hur både innehåll och textens form (språkliga och textuella drag) påverkar läsbarheten. Jag får också med mig exempel på frågor som jag som läraren kan tänka på när jag avgör en texts svårighetsgrad. Sex bra frågor som handlar om både innehåll, textens form och huruvida texten är intresseväckande.

I lärarhandledningarna ges för varje avstämning förslag på frågor att ställa till undervisningen. Detta följer samma struktur som vi finner i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter där också varje avstämning följs av förslag på frågor att ställa om undervisningen. Dessa frågor i Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är desamma som läraren finner i Nya språket lyfter med den skillnaden att det i Nya språket lyfter finns förslag på fler frågor att ställa om undervisningen.

I informationsmaterialet finns på sidorna 7 och 8:

  • frågor att ställa kring extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning samt
  • exempel på sådana extra anpassningar.

Dessa exempel överensstämmer förstås med vad du kan läsa på Skolverket om Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd.

I Läsa – Analys av elevuppläsningar har de gjort en omformulering under rubriken Vidare undervisning för elevens fortsatta läsutveckling för elevexemplet Arvid. Tidigare löd förslaget Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ordbilder. (Analys, Arvid – 2016). Den nya formuleringen lyder:

Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ljudningsmetoden och träning i fonemisk medvetenhet och fonem/grafemkoppling. (Analys, Arvid – reviderad version 2018)

En välbehövlig justering som understryker hur viktigt det är att eleverna får undervisning i läsning med just ljudningsmetoden tillsammans med medföljande träning i fonemisk medvetenhet och fonem-grafemkopplingen.

Revideringen av bedömningsstödet stärker den röda tråden som går genom Skolverkets kartläggnings- och bedömningsmaterial. Strukturerna är likartade och innehållet följer en progression. När man använt ett material och fortsätter med nästa så känner man igen sig. Detta gör det avsevärt lättare att använda nästa material vilket givetvis är bra. Lärare kommer ofta att arbeta både i F-klass och i årskurserna 1-3 vilket betyder att de kommer att använda alla tre materialen, dvs. Hitta språket (F-klass), Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (åk 1-3) samt  Nya språket lyfter (åk 1-6).

PS. Om du lärare som använder materialet hittar fler skillnader mot den tidigare versionen så hör av dig och berätta för mig!

Referenser:

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

Nationellt bedömningsstöd 2018a

Kom, möt och lyssna på en forskare!

De forskarföreläsningar som jag ordnar under hösten 2018 har fokus på digitalisering. Det är en stor uppgift för alla oss lärare att anpassa och utveckla vår undervisning utifrån de nya skrivningarna. Med andra ord är bearbetning, tolkning och på olika sätt arbete med begreppet digitalisering ”aktuellt” och nödvändigt.

Du som arbetar i någon av Stockholm stads kommunala grundskolor kan under hösten lyssna på någon, eller alla för den delen, av följande forskare:

13/9 – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum

Lisa Molin, fil.lic., doktorand, Göteborgs universitet

Som en konsekvens av att få har anmält sig till föreläsningen 13/9 med Lisa Molin och att hon har fullt upp med arbetet med sin avhandling har Lisa  och jag beslutat ställa in föreläsningen om Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum. Tyvärr har Lisa inte tid att komma vid ett senare datum då hon är i slutskedet med sin avhandling. Om möjligt kommer jag att boka en annan forskare men det blir först längre fram. Det är mycket som ska stämma; föreläsaren ska ha tid och jag måste kunna ordna lokal. Det är inte alltid det går som man vill.

4/10 – Att arbeta med Lässtrategier i matematiken

Cecilia Segergy, fil.dr., Malmö universitet 

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115977

Obs! Nytt datum mot vad jag gick ut med från början. Cecilia har börjat ett nytt jobb som lektor vid XXX högskola och undervisar nu bland annat blivande speciallärare i matematik.

15/10 – Läsning mitt i bruset. Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Frida Monsén, svensklärare, författare, föreläsare inom digitalisering.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115981

29/11 – Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Anna-Lena Godhe, fil.dr., Göteborgs och Malmö universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

2019, forts.

30/1 – Kollaborativa berättaraktiviteter med digitala verktyg

Ewa Skantz Åberg, fil.dr., Göteborgs universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Närmare presentationer av forskarna och deras föreläsningar hittar du i följande fil: program för forskarföreläsningar hösten 2018.

Allra bäst är förstås om ni är flera från din skola som deltar för då har du någon att diskutera ämnet med. Ta chansen att få möta och lyssna på en aktuell forskare! Välkommen att anmäla dig!