Språkliga aspekter i matematiken

Att läsa matematiska texter ställer krav på elevernas läsförmåga och det gäller både avkodning och läsförståelse. Genom att integrera matematikundervisningen med mer läsning och skrivande som är kopplat till dessa texter kan bland annat elevernas förståelse av begrepp, ord och symboler stödjas. Detta ger också eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget lärande.

Dagens seminarium var en kombination av föreläsning och workshop baserat på olika övningar som visade på varför och hur olika språkliga aspekter kan aktiveras, användas och integreras i matematikundervisningen.

Cecilia Segerby har 15 års erfarenhet som lärare i skolår 4-9 där hon bland annat har arbetat med elever som har bedömts ha svårigheter i matematik. Detta väckte hennes intresse och önskan om att forska på området. Efter sommaren doktorerar Cecilia i matematikdidaktik vid Malmö Högskola.  I sin avhandling undersöker Cecilia hur skrivandet kan påverka elevernas förståelse för matematik. Som jag förstod det så bygger Cecilias forskningsstudie på elever i åk 4 och det var huvudsakligen den åldersgruppen seminariet ägnades åt.

IMG_0243

Dagen till ära invigde vi Medioteket nya mikrofon Catchbox. Föreläsaren slänger ut den till den åhörare som vill ställa en fråga som i sin tur talar in i den svarta knoppen på lådan. Sååå mycket bättre än en handmick!

Texter i matematikböcker ställer stora krav på elevers läsning. Det gäller exempelvis avkodning, förståelse, förmåga att läsa diagonalt, det specifika ämnesspråket.

Ämnesspecifika ord ställer också ofta till problem. Det är ord som produkt, rymmer, axel, udda, negativa, rot, funktion, uttryck och sträcka. Ord som betyder olika saker i olika sammanhang. Tal är ett problematiskt ord för många elever. I matematikens värld syftar det på uppgift som ligger långt från att tala.

Bygga ordlistor är en central uppgift. Cecilias tips var att använda kursplanen som grund i val av ord och begrepp då det är dessa som eleverna förväntas lära sig.

Cecilia visade oss också hur vi kan arbeta med strategierna från reciprocal teaching, dvs. att förutspå/förutsäga, ställa frågor, utreda oklarheter och sammanfatta, i matematikundervisningen.

Symboler är ett annat problematiskt område. Matematiskt är 2+3=5 men språkligt ger det ett sammansatt ord, hund+valp= hundvalp. 12/3 kan handla om divisionsuppgift men lika gärna vara ett datum, 12e mars. 10-3=7 är ett subtraktionstal men i 1-19 kan det handla om att läsa sidorna 1 till 19.

Cecilia visade ett exempel där ett tal, i detta fallet, 2908, var storleksmässigt större än ett värdemässigt större tal, här 6849. Frågan här var vilket tal är störst och det påminner mig om frågan vilket ord är längst. Ett exempel på det senare är om ordet tåg eller tändsticksask är längst. Den typen av frågor indikerar graden av elevers fonologiska medvetenhet och jag har som klasslärare aldrig reflekterat över om elever kan missuppfatta storleken på ett tal utifrån den fysiska storleken på talet. Du som har klass kanske kan undersöka detta när du skriver uppgifter på tavlan? Påverkar det elevernas uppfattning om tals storlek om du skriver det värdemässigt mindre talet med större siffror? Jag undrar om frågan om vilket tal är störst också säger något om den fonologiska medvetenheten eller enbart något om elevens kognitiva mognad. Vad anser du?

IMG_0257

Cecilia hade i sitt avhandlingsarbete undersökt hur en vanlig matematiklektion ser ut. Hon visade oss hur en sådan är disponerad och så fick vi diskutera och reflektera kring detta. Vi fick under seminariet också ta oss an ett antal praktiska uppgifter som skulle lösas. En del riktigt kluriga! Det var teori och praktik om vartannat.

Dagens tema visade sig vara geometri. Vi fick fyra minuter att skriva ner vad vi tänker på när vi hör ordet geometri och sedan reflektera över vad vi skrivit.

I matematik ska eleverna utveckla följande fem förmågor:

  1. begreppsförmåga
  2. procedurförmåga
  3. kommunikationsförmåga
  4. resonnemangsförmåga
  5. problemlösningsförmåga

Cecilia utvecklade, presenterade med exempel och problematiserade de fem förmågorna.

Vi åhörare fick med oss många tänkvärda fakta, frågor och iakttagelser från Cecilias forskning. Nu ser vi fram mot att efter sommaren få läsa Cecilias avhandling.

Cecilia har skrivit ett kapitel, Läsning i matematik, i Tarja Alatalos bok Läsundervisningens grunder. I mitt blogginlägg från den 20e mars -16 kan du läsa mer om läsning i matematik.

Det här var en mycket intressant och givande eftermiddag. Söker någon av er ute på fältet tips på föreläsare så är Cecilia Segerby ett givet förslag!

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Minneslekar

Läsning utmanar vår förmåga att processa, samla in och bearbeta information i en process där allt sker simultant. Vi kräver av vår hjärna att den känner igen ord, skapar mening från lästa ord och text, känner igen meningsstrukturer, innehåll och kan ta ställning till varje dels relevans för läsningen och läsförståelsen. Detta kan vara nog så svårt för våra nybörjarläsare som kämpar med avkodningen. Det blir helt enkelt ingen energi eller utrymme kvar för själva meningsskapandet. Det är också svårt för de av våra elever som har brister i sin minneskapacitet. Problem med minnet kan ha många orsaker som exempelvis biologiska, dvs. individen har helt enkelt dåligt minne. Problem med minnet kan också bli ett resultat av en uppmärksamhetsproblematik eller av mer tillfälliga orsaker som sjukdom, att individen befinner sig i en svår livssituation eller är stressad. Hur man ger stöd för att minska konsekvenserna av problem med att minnas styrs förstås av orsakerna. Som alltid finns det inte en one size fits all.

Under de år jag arbetade som speciallärare/specialpedagog arbetade jag med en programvara som hette RoboMemo. Det här var i början av 2000 talet och RoboMemo föddes ur forskning som leddes av bland annat Torkel Klingberg. Forskning som visade att arbetsminnet kunde övas upp genom systematisk träning. Minnesträningen skedde under en femveckors period med ett träningspass varje dag. Det skrevs och talades mycket om minnesträning vid den tiden och snart följde andra upp med mer lekbaserade minnesträningsprogram. Diskussionerna gällde huruvida denna minnesträning hade stöd i forskning eller inte.

Minnesträning var något som jag sysslade med redan som klasslärare; fast jag inte var medveten om detta på den tiden. Här talar jag om 1980-talet. Det kunde handla om lekar som att öva på veckans läxord i engelska genom att jag skrev upp orden på tavlan. Klassen körläste orden varefter jag suddade ut ett ord i taget och de fortsatte körläsa tills alla ord var utsuddade. Det här var något de gillade att göra! Ja, kanske var eleverna mer lättroade på den tiden!?

En annan minneslek var att fem elever fick sitta på var sin stol framför klassen. De valde själva hur de skulle sitta. En elev gick ut ur klassen och de fem sittande eleverna gjorde någon liten ändring i hur de satt. Sedan kom kamraten in och uppgiften var att lista ut hur de fem sittande kamraterna hade ändrat i hur de satt. Också en mycket populär lek!

Häromdagen läste jag ett nummer av Literacy Today som blivit liggande hemma. En artikel hade titeln Working with memory deficits och handlade om just minneslekar. Förslagen var indelade i tre grupper:

  1. lek minneslekar
  2. övning ger färdighet
  3. gör två saker samtidigt.

Den första gruppen ger exempel på tre minneslekar som inte kräver läsning. Den försa minnesleken heter jag ska på picknick. Den första eleven säger något som denne vill ta med sig på picknicken. Nästa elev upprepar vad den första ville ta med sig samt lägger till något eget. Så fortsätter man tills alla har bidragit med något de vill ta med. Utmaningen är att se hur lång listan på saker kan bli utan att eleverna glömmer något som en tidigare kamrat har nämnt.

Den andra leken är djurläten. En lekfull lek som bjuder in i sin egen tokighet. Läraren ger exempel på flera djurläten som eleverna ska upprepa. Även här kan man gå rundor och låta eleverna komma med djurläten som sedan upprepas.

Den tredje leken är den raderade bilden. Läraren ritar upp en enkel bild på tavlan/smartboarden. Eleverna tittar på bilden en kort stund varefter läraren släcker ner den samt raderar något. Eleven får sedan se bilden igen och ska nu se vad som fattas. Den här övningen kan också göras med ett antal föremål på en bricka som visas en kort stund varefter en duk läggs över. Läraren tar bort ett föremål varefter brickan visas igen och eleverna ska kunna tala om vad som fattas.

I den andra gruppen övning ger färdighet ligger fokus på att läsa och du känner säkert igen den som upprepad läsning. Eleven läser ett stycke eller en kort text. Sedan får eleven läsa stycket flera gånger och tiden det tar skrivs upp varje gång. Tanken här är att eleven kommer att bli motiverad av att jämföra sina olika läsningar då de blir snabbare och säkrare för varje gång. Det har visat sig att upprepad läsning har bäst effekt om texten inte är helt lätt för eleven. Detta innebär att eleven inte endast skall läsa texter på bekvämlighetsnivå.

I den tredje gruppen gör två saker samtidigt utmanas elevens förmåga att göra flera saker samtidigt. Detta är något som brukar kallas för multitasking; vilket i sig är omdiskuterat. Lekarna som föreslås är först en klapp och rytmlek. Eleverna upprepar ett rim, en dikt eller kanske en kort sång samtidigt som de klappar och/eller stampar takten. Här tvingas hjärnan att hålla reda på det som sägs samtidigt som kroppen gör rörelser. Det andra exemplet på minneslek är läsa, gå och fråga. Eleven läser högt samtidigt som denne går. I slutet av varje stycke ska eleven ställa en fråga kring stycket som denne just läst. Den här sista leken är faktiskt något som en del använder. Jag träffade i ett sammanhang en psykolog som berättade om sina erfarenheter av att ha ADHD och hur hen hade läst in sin psykologexamen genom att just läsa högt samtidigt som hen gick fram och tillbaka på sitt rum och också ofta samtidigt klappade takten. Att läsa högt, röra sig och klappa takten hade varit det enda sättet för hen att läsa och komma ihåg kurslitteraturen.

Det som är viktigt att komma ihåg – som alltid – är att alla arbetssätt, alla lekar osv. inte passar alla. Det finns ingen one size fits all. Som lärare måste jag vara öppen och nyfiken på varje elev för att kunna hitta de arbetssätt som passar just denne.

Referenser:

Lukimat, Träna läsflyt i skolan, 170329.

Nordman, J. (2017). Working with memory deficits. In Literacy Today, July/August 2016, Vol 34, Issue 1.

Analogt och digitalt

Efter lunch var det dags för kreativa övningar med syfte att bygga ut och utveckla några korta meningar ur bilderböckerna som utgör utgångspunkten för allt arbete idag. Efter en kort och intensiv stunds skrivande kopierade vi och klistrade on våra meningar i Padlet. Ett lätt sätt att se och dela det skrivna i en grupp. Texterna projiceras på duken allteftersom de blir inklistrade i Padlet.

IMG_0228

Fjärde arbetspasset utgjordes av animering i Puppet Pals. Tänk på att  ladda ner Puppet Pals HD Directors Pass. Det som skiljer är att du i den kan lägga in egna bakgrunder. Dessa bakgrunder kan vara egna foton eller fotade bilder som eleverna målat själva. Det ger frihet att berätta på ett helt annatt sätt jämfört med att vara styrd av de fasta bakgrunder som Puppet Pals 1 och 2 erbjuder.

IMG_0225

Kort instruktion och sedan jobba, jobba, jobba!

IMG_0233

Det skrivs, dras, skrattas, suckas och mjauas i alla hörn. Riktigt roligt!

Allra sist är det förstås filmpremiär för allas animeringar!

Trailerdax!

Vips var fikat slut och diskussionerna igång!

IMG_0191

Elisabeth lär oss nya grepp och begrepp. Det är storyboard, Ken Burns klipp, översikt och hur man ändrar och lägger till nytt. Man slänger in alla bilder… tittar på hur det blev, justerar igen. Det finns en klar-knapp längst till vänster. Sist måste jag förstås spara! Elisabeth rekommenderade oss att spara i den upplösning som benämns stor; HD storlek blir väl stort och tar därmed mycket plats. Jag får sån lust att göra egna trailers!

IMG_0205

Kaffet är slut!!!

Och vi som har en hel studiedag kring att skapa text där ord, bild och ljud samspelar… Säg inget men vi har fixat två termosar så vi och våra 10 deltagare klarar oss.

IMG_0185

Vi, Katrin, Kia, Elisabeth och jag genomför denna heldag i samarbete och bidrar med var sina delar. Kia introducerar bilderböcker som deltagarna först får bekanta sig med och sedan fota bilder ur. Bilder som används under resten av dagen som arbetsmaterial när vi arbetar vidare med Puppet Pals, gör trailers i iMovie samt arbetar med att utveckla text. Det analoga och digitala arbetet går i vartannat och är tänkt att avslutningsvis bilda en helhet. Jag ska försöka följa och visa lite dagens arbete.

Ljud, bild och ord i samspel!

Tillsammans ger de en multimodal text. På måndag 27/3 har vi en studiedag om hur ”jag” som lärare kan göra i klassrummet. Vill du också komma igång? Undrar du vad vi kommer att göra på måndag? Vill du delta?!

Läs mer i Kalendariet på PS, PedagogStockholm under 27e mars. Jag ser att anmälningslänken är stängd men du kan mejla min kollega Katrin Jäverbring om du vill anmäla dig. Undrar du över e-posten så har vi alla e-post efter mallen fornamn.efternamn@stockholm.se.

Jag har beskrivit den här heldagen i ett tidigare inlägg från i höstas som du hittar HÄR.

Vill du se det aktuella programbladet så hittar du det här: Programblad för 27/3.

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

Fler tips från i måndags

Förra måndagens besök hos Karin på Kvarnbackaskolan gav rikligt med förslag på olika sätt att stötta eleverna i deras skolarbete. Det var tydliga och väl inarbetade rutiner, mallar av olika slag som stöd i arbetet, tidigare arbeten satt uppe och kunde tas ner och tas fram för att påminna om och visa hur ”vi” gjorde sist och flitig användning av Smartboarden där bilder, filer och filmsnuttar visades. En del var självklart som exempelvis att alla visste vad Karin menade när hon inför rasten sa: Alla som bara har 25 % sätter sin iPad på laddning. Jag kan tänka mig att procenträkning stöds av erfarenheter från laddning av alla våra digitala enheter på samma sätt som 25 öringarna användes i matematikundervisningen när jag var nybliven lärare på -70 talet.

Karin visade hur böckerna i läromedlet Stjärnsvenska nu finns som digitala böcker där eleverna kan välja på att läsa själva, lyssna, skriva, bara se text respektive bara bilderna och rita. Enkelt och lätt att använda. Stjärnsvenska är ett läromedel med småböcker på 11 olika svårighetsnivåer och passar bra både för elevers självständiga läsning och läsgrupper. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och erbjuder böcker på 7 olika läsnivåer.

IMG_0132

Jag nämnde i förra inlägget att Karin lät oss prova på stafettskrivning. Karin lät oss prova en variant där 10 meningar fanns uppsatta utanför klassrummet. 10 meningar som tillsammans utgjorde en dikt. Arbetet gjordes parvis. Meningarna var numrerade så uppgiften var att först gå ut och läsa mening 1, gå in till kamraten, säga meningen så att kamraten kan skriva ner meningen. Sedan byter kamraterna i paret uppgift. Den som skrev går nu ut och letar upp och läser mening 2 samt går in och säger meningen till kamraten som skriver ner den. Sedan fortsätter de så. Varannan gång får de ut, letar efter nästa mening, läser den och går tillbaka till sin parkamrat och säger meningen så att kamraten kan skriva ner den. Här tränas läsning lika mycket som skrivning. Likaså tränas förmågan att hålla fokus för att komma ihåg det eleven nyss läste på lappen.

Stafettskrivning kan göras på  olika sätt med olika åldrar.

Tillsammans med elever som nyss börjat lära sig bokstäver kan det handla om att hitta bokstäver som tillsammans blir till ett ord som de ska läsa när de skrivit ner alla bokstäver.

Tillsammans med elever som kan skriva läggs större fokus på skrivandet. Eleverna kan jobba enskilt eller grupp. Låt dem börja på en berättelse. Under en kort tid, t.ex. 3 minuter, får de skriva en början, utveckla handlingen och till sist ett avslut. Eleverna/gruppen börjar att skriva och efter att tiden har gått ut skickar man pappret vidare till nästa person eller grupp. På så vis får alla ett papper med något som någon annan har börjat skriva. Eleverna läser igenom vad som står skrivet. Sedan blir det nytt skrivande och ny tidtagning. Inför sista bytet är det bra att förbereda eleverna på att de ska skriva en avslutning på berättelsen. De kan då behöva lite längre tid på sig. Avslutningsvis får alltid läsa upp de färdiga berättelserna. Skrivarbetet kan också kompletteras med ”två stjärnor och en önskan” där läraren tillsammans med eleverna ger respons på alla skrivalster. Vad var bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda?

Ett annat tips är att skaffa appen Bibblix för då kan eleverna enkelt låna böcker digitalt med sina lånekort. Carola har provat detta och tycker att det är värt att rekommendera. Gäller dig som bor i Stockholm, Malmö eller Katrineholm och är 6 till 12 år. Finessen är att du läser böckerna direkt i din surfplatta eller mobiltelefon.

IMG_0137

Sist vill jag lyfta vikten av att hålla mobiler och iPads ”rätt” för att inte få ont i nacken. Ergonomi är viktigt! Nackproblem blir vanligare och vanligare då vi sitter med våra enheter och läser och lyssnar allt längre tid. Vill du slippa paddnacke, SMS-tumme och musarm så tänk på hur du sitter när du läser och skriver på dina mobila enheter. Ett tips är att hålla handen under armbågen och mobilen i handen i ögonhöjd som Karin gör på bilden.

IMG_0129

Andra mobilergonomiska tips är:

  • lär dig använda andra fingrar än tummen när du sms:ar, swipar och skriver.
  • håll inte mobilen lägre än brösthöjd.
  • hemma kan du lägga dig på rygg i soffan med fötterna upp när du använder mobilen.
  • paddan ställer du med fördel på bordet framför dig så kommer du att sitta med en för rygg och nacke bättre hållning.

Lär du dig inte att använda dina digitala enheter på ett ergonomiskt bra sätt kommer du att få problem med karpattunneln i handloven, tumleden, nacken och/eller ryggen. Inte roligt! På våra arbetsplatser är vi noga med att inte drabbas av belastningsskador men privat slarvas det. Detta måste vi också lära våra elever!

Vill du se hur andra lärare arbetar med ASL så har Mössebergsskolan i Falköping gjort en kort (9 min) men bra film om sitt arbete med ASL. Se den här: Att skriva sig till läsning – Så gjorde vi. 

Språket på väg

är titeln på Skolverkets stöd för kartläggning av språkutvecklingen hos elever i åk 7-9.
Det betyder att Språket på väg (2011) är det kartläggningsmaterial som följer på Nya språket lyfter (2016) och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (2016). De två senare vänder sig till åk 1-6 respektive åk 1-3.

Skolverket benämner Språket på väg som ett kartläggningsmaterial medan Nya språket lyfter  och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling benämns som bedömningsstöd. Alla tre materialen ligger dock under fliken Bedömningsstöd på Skolverkets webb. Jag måste erkänna att jag inte är säker på vad som är skillnaden! Redan i förordet beskrivs kartläggningsmaterialet dessutom som ett stöd för bedömning.

Materialet ska vara ett stöd för bedömning av i vilken utsträckning eleverna uppfyller kunskapskraven för årskurs 9 och utgår från kursplanerna i de båda svenskämnena. (Skolverket 2011, sid 4)

Nu är det så bra att jag kan erbjuda två seminarietillfällen med Ewa Bergh Nestlog som är en av de forskare som har utarbetat Språket på väg. Datumen för detta är tisdag 3/4 samt måndag 15/5. Så här beskriver Ewa innehållet i de två föreläsningarna.

Vilka föreställningar om skrivande och skrivundervisning förekommer hos lärare? Hur kan Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg för årskurs 7–9 vara ett stöd i svenskundervisningen, för elevers skrivande och vid bedömning av elevtexter? Det är exempel på frågor som kommer att aktualiseras och diskuteras under seminarietillfällena, som också kommer att beröra olika didaktiska funktioner för skrivandet, skrivandet syften, skrivhandlingar och tolkningsgemenskaper.

Mellan de två tillfällena förväntas deltagarna pröva aktiviteter i sin undervisning  med utgångspunkt i Språket på väg. Jag erbjuder kurser kring Nya språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling men har aldrig tagit upp Språket på väg varför det känns riktigt bra att kunna göra det nu och dessutom med huvudförfattaren till  materialet.

Dessa föreläsningar är gyllene tillfällen att lära känna Språket på väg, prova hur det fungerar att använda i undervisningen samt ta med frågor till Ewa Bergh Nestlog.

Ewa Bergh Nestlog är fil.dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon har en bakgrund som lärare i grundskolan, gymnasieskolan och lärarutbildningen. Ewas forskning rör i första hand elevers skrivande och skrivundervisning i grundskolan.

Det finns fortfarande platser kvar så är du intresserad av att få en presentation av Språket på väg är du välkommen att anmäla dig här: anmälningslänk.

Referenser

Skolverket (2011). Språket på väg.

Skolverket (2016). Nya Språket lyfter.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

”Hemma hos Karin”

Ja, den här gången blir det lite av ett hemma hos reportage. På grund av brist på lokaler så skulle Carola ha Språkpaketets ASL-handledning ute på Kvarnbackaskolan. Handledningen skedde idag i samarbete med Karin Pettersson. Eftersom jag ofta missar saker jag vill vara med om på grund av dubbelbokningar så hade jag preliminärbokat den här dagen för länge sedan. Jag vill nämligen gärna delta i någon av handledningstillfällena varje år. Högeffektiv som man är (!?) så hade jag också passat på och frågat Karin Pettersson om jag kunde få besöka henne och hennes klass, en åk 2a, när jag ändå skulle dit för att vara med på ASL-handledningen. Att höra Karin berätta om sin undervisning är så inspirerande att jag bara måste få vara med och se henne och hennes elever in action; nu när jag ändå var på plats.

Idag fick jag delta i uppstart av en skrivuppgift i Karins åk 2. Karin började en repetition för att alla elever skulle få stöd i att komma ihåg hur de gjorde sist samt att känna att de vet vad som förväntas.

IMG_0120

Repetitionen utgår från arbetet kring ett tidigare besök på Riksidrottsmuseet. Tillsammans tittar Karin och hennes klass på mallen för arbetet. Uppgiften är att skriva utifrån:

  1. Rubrik
  2. Orientering
  3. Händelse
  4. Slutkommentar

Andra punkten orientering består av fem delar, nämligen: Vem; Var; När; Vad; Varför. Tillsammans tar de fram förslag på vad som är aktuellt att skriva för varje delfråga.

Händelserna ställs upp i kronologisk ordning där händelse 1 startas med att först… Sedan följa händelse 2 där eleverna väljer tidsord och formulerar händelse för händelsen. Sedan bygger de på med fler händelsers för att berätta hela förloppet.

Karin startade med ett samtal kring mallen med förslag på vad som kan skrivas in idag. Sedan var det parvis skrivarbete för eleverna. I det parvisa skrivarbetet har alla elever egna iPads, de samtalar om vad de ska skriva men skriver var sina texter, dvs. egna texter. På så vis har de stöd i varandra samtidigt som de har frihet att skriva sin egen text.

IMG_0121

Ja, alla elever har egna iPads! Det tog skolan tre år att komma dit. I förskoleklass är det dock en iPad på två elever. Tips: märk tangentborden och parkoppla dem med iPaden med Bluetooth så slipper du problem med korsvisa kopplingar.

Givetvis har de tillgång till talsyntes på sina paddor. Givetvis har de också hörlurar för att inte störa sina kamrater. Inget sladdtrassel här! Alla hörlurar ligger i egna små påsar. Fritids har hjälpt till med att sy dessa.

IMG_0124

På Kvarnbackaskolan är rutinen att läraren arbetar tillsammans med F-klassläraren i klassrummet. Det betyder att de alltid är två lärare i klassen. Just idag hade Karin dessutom en lärarkandidat med sig.

Dagen avslutades med att Karin berättade för våra deltagare i Språkpaketet lite mer om sitt dagliga arbete och om ASL i praktiken. Det blev också en del praktiska pröva på uppgifter som exempelvis Stafettskrivning.

Vill du läsa mer om Karins arbete så besök hennes blogg. Länken dit är: Fröken Karin.  Jag har också skrivit ett inlägg om den inspirationsföreläsning hon hade i januari i år (2017) för våra deltagare i Språkpaketet 2016/17.

Snart kan du dessutom läsa den bok hon har skrivit. Titeln är Språk och kunskapsutvecklande undervisning (Hallgren & Fallgren, 2016). Kommer ut i april.