Adrienne – en succé!

Att läsa faktatexter är precis den bok vi alla väntat på. Bilden på besöksstatistiken från min blogg säger allt!

besöksstatistik

Du kan få en glimt av oss i publiken om du besöker Adriennes Facebookgrupp. Detta var en föreläsning där vi fotade varandra! FB-gruppen heter Reading Power Gear om du vill diskutera läsning med likasinnade.

Adrienne har en webbsida där du kan läsa mer: Reading Power Gear. På webbsidan finns en flik till Adriennes blogg. Du vill förstås följa henne på Twitter!? Det gör du med @AdrienneGear.

starten2

Adrienne presenterade sig själv med bilder från familj, fritidsintressen, familjens hund, foton från närmiljön och sist men inte minst sin egen klass. Så ville hon ta en bild på oss åhörare också för att kunna visa sina barn att det faktiskt kom ett gäng lärare för att lyssna på henne!

kombo

Vissa förkunskaper om Sverige ville hon visa att hon hade. Dessa förkunskaper sammanfattade hon i ovanstående bild my connections.

I föreläsningen diskuterade Adrienne ingående hela processen kring att tänka. Detta för att hon ville impregnera oss med synen på läsning med att läsning är att tänka. Frågan är bara hur vi synliggör tänkandet och hur vi lär ut hur man tänker. Vi fick själva rita vårt eget tänkande i våra hjärnor vilket också är en uppgift hennes elever brukar få. Rituppgifterna under föreläsningen följdes av samspråk med närmaste granne. I undervisningen använder Adrienne en affisch på ett barn där man kan sätta fast en eller flera av de fem förståelsestrategierna. Affischen finns med en pojke respektive en flicka med olika utseende.

5 strategier pojken2

 Varje förståelsestrategi är ett exempel på ett tänkande. Nyckelbegreppet i begreppet Reading Power är metakognition som i sig består av tre komponenter:

  1. Awareness of thinking (know it is there)
  2. Applying thinking (thinking about it)
  3. Articulating thinking (talk about it)

Det svåra är nr två och tre, att tänka om något och att prata om sitt tänkande. Det bjöds på många exempel på hur jag som lärare kan göra i min undervisning. Ett sådant där Adrienne lägger upp skönlitterära böcker och faktatexter bredvid varandra för att jämföra och leta särdrag. Särdragen identifieras och diskuteras och kan också skrivas in i en tabell. Ett annat exempel var där Adrienne visar en text om ett djur. En text utan bilder, rubriker, tabeller, siffror för sidorna. Ja, ingenting förutom texten. Sedan var uppgiften att tillsammans lägga till alla dessa särdrad som är typiska för faktatexter.

spiderman

Tycker du att bilderna är barnsliga? Adrienne utmanade vår fantasi med en spiderman bild där man också kan sätta på pusselbitarna för förståelsestrategierna. Varför inte!?

Läs boken och låt dig inspireras!

PS. På NoK:s webbsida har du nästan 40 formulär ur boken att ladda ner kostnadsfritt.

Mitt första intryck

av boken Att läsa faktatexter  (Adrienne Gear). Idag har jag haft en läsa hela dagen dag. Härligt men tröttsamt! Jag är halvvägs igenom boken. Målet är att ha läst den före Adriennes föreläsning på onsdag. Få se om jag hinner. Mitt första intryck, så här långt, är att jag absolut rekommenderar den. Det jag uppskattar är:

  • sakregistret
  • alla kopieringsunderlag på NoK:s webbsida
  • lektionsförslagen
  • att det på många av lektionsförslagen står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det är så befriande skönt att kunna titta i sakregistret och se vilken sida jag kan läsa mer om t.ex. transformera, UI eller OUI (nya förkortningar!? lovar att återkomma). Det gör att jag kan återvända och använda boken längre fram när jag går och funderar över något begrepp, uttryck eller strategi.

Kopieringsunderlag som används i bokens exempelövningar finns att ladda ner från NoK:s webbsida. Det är nästan 40 olika kopieringsunderlag. Suveränt! De är layoutmässigt rena och lätta att använda oavsett årskurs.

Lektionsförslagen är anpassade till svenska förhållanden varför de är lätta att följa. Det som kan vara lite svårare kan bli att välja vilka jag som lärare vill prova. Lägga upp studiegången med hjälp av lektionsförslagen får jag göra själv. Förutsatt att jag inte får in för att arbeta med samtliga lektionsförslag så krävs det att jag skapar mig en överblick av hela materialet och sedan gör ett eget upplägg. Ett upplägg anpassat till mina elever, deras förkunskaper, behov och ålder. Men å andra sidan får läraren som läser den här boken många förslag och uppslag.

Jag tycker att det är bra att det på en del lektionsförslag står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det jag saknar är ett register över lektionsförslagen. Här måste jag bläddra fram och tillbaka när jag vill skapa min överblick och välja.

Det här var några reflektioner kring mitt första intryck av boken vid en punkt när jag är halvvägs igenom. Jag har sådan tur att jag kommer att möta Adrienne Gear både på onsdag och på fredag. Onsdag föreläser hon för våra lärare i Stockholm och på fredag möter jag henne på Läskonferensen som arrangeras av Natur och Kultur. Ja, jag får återkomma när jag har träffat Adrienne och hört hennes föreläsning också!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur och Kultur.

Du hittar allt kopieringsunderlag till uppgifterna i boken på NoK:s webbsida om boken: Kopieringsunderlag (se under fliken Formulär)

Hört talas om Reading Power?

Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa:

  1. Connect/ göra kopplingar
  2. Question/fråga
  3. Visualize/visualisera
  4. Infer/göra inferenser
  5. Transform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något)

Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Adrienne ställer sig frågor som: Vad är det skickliga läsare och skribenter gör? Vilka tankeprocesser och strategier använder de sig av? Hur kan lärare planera och utforma sin undervisning för att utveckla eleverna till aktiva och reflekterande textbearbetare?

Vem är då Adrienne Gear? Jo, hon är lärare, författare och ”school literacy developer” i British Columbia, Canada.

Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. Några andra exempel är: Reading Power; Nonfiction Reading Power; Nonfiction Writing Power; Comprehension Connections: Bridges to Strategic Reading. Som framgår av titlarna skriver Adrienne Gear om att läsa och skriva både skönlitterärt och inom fackämnen.

I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Du kan läsa om boken i NoK:s katalog för 2015 (se sidan 14). Förordet är skrivet av Barbro Westlund. Boktiteln är Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Så här skriver Adrienne själv i sin blogg om att boken ges ut översatt till svenska.

Adrienne Gear

Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Fokus för denna föreläsning ligger på att läsa faktatexter ur ett helhetsperspektiv på läsa-skriva. För dig som är intresserad så hittar du information om lokal, datum, tid mm. i anmälan och du anmäler dig här: Anmälningslänk

Föreläsningen, som genomförs på engelska, är öppen för alla lärare i Stockholms kommunala grundskolor som är intresserade av ämnet.

Här kommer återigen länkarna till:

PS. Ett litet förtydligande behövs. Vad gäller faktatexter är de fem Reading Powers inte helt identiska utan två är annorlunda. De fem är:

  1. Connect
  2. Question/infer
  3. Transform
  4. Zoom-in
  5. Determine importance

Detta får du lära mer om i föreläsningen!

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!

Skrivande i tidiga skolår

I måndags eftermiddag deltog jag i två olika seminarier. Det första var: 1) Jenny Wiksten Folkeryd och hennes föreläsning  Skrivande i tidiga skolår. Det andra var: 2) Jakob Åsberg Johnels och hans föreläsning Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter.

Tidigt skrivande är riktigt intressant mot bakgrund av Skolverkets olika  bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som publicerats under 2016 och i år.

Jenny Wiksten Folkeryd har deltagit i utarbetandet av flera av Skolverkets bedömningsstöd.  Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Målgruppen för föreläsningen var lärare i förskoleklass samt grundskolans årskurs 1-3. Fokus för dagens seminarium var:

6C465FAE-920B-4979-81C2-E22369E126F8

Vi kastades in i frågeställningen Vad är bra i/med respektive text? Vi uppmanades att fundera över den frågan i förhållande till flera olika textexempel.

Jenny Wiksten Folkeryd underströk att det krävs andra kunskaper än enbart formfärdigheter i den tidiga skrivundervisningen. Det handlar om att känna till hur skrivande kan förmedla innehåll och hur budskap kan förtydligas och förstärkas. Detta gäller förstås för såväl berättande texter som för sakprosatexter. Vi fick  med oss exempel på frågor som jag som lärare kan ställa mig för att hjälpa mina elever i deras skrivande.

F603EEAE-6B9C-480B-A51B-8A1BCED3D52F

Ett stort ordförråd hänger oftast ihop med språkligt bättre texter. Frågor läraren kan ställa sig är exempelvis: hur ser ordvariationen ut? Återkommer samma ord. Finns det en variation mellan olika ordklasser? Är de använda orden informationstäta? Finns det nominaliseringar? Förekommer långa ord? Används bildspråk?

Andra kvalitetsmarkörer för en text är exempelvis hur eleven skapar ett sammanhängande innehåll och hur de utvecklar detta innehåll. Det kan göras med hjälp av makro- och mikroteman, relativa betydelser, hur innehållet utvecklas, förtydligas, omformuleras, exemplifieras och hur specificeringar görs. Läraren kan ställa sig frågor som exempelvis:

  • Hur använder elever ord i sina texter för att uttrycka och berika ett innehåll?
  • Hur skapar elever ett sammanhängande innehåll (en röd tråd) och hur utvecklar de detta innehåll?
  • Hur använder eleverna uttryck som drar in läsaren i textens innehåll?

I sin senaste forskning fann hon stor variation i kvalitet mellan olika elevtexter. Samtidigt fann forskarna många bra texter med sammanhängande innehåll, varierat ordförråd och tydliga teman.

Forskarna fann skillnader i texter som tagits fram i olika lärprocesser. Vid arbete med stödord var det vanligast med en sammanhållen lista med få teman och utvidgningar. När läraren arbetat med tankekarta var det vanligast med sammanhållna texter med många teman och utvidgningar.

Något annat som kan styra lärarens bedömning av en text är huruvida och hur eleven använder uttryck som drar in läsaren i textens. Här tittar man exempelvis efter vad som benämns röster, tilltal, omtal, attityder, värderingar med personliga känslor och bedömning av mänskligt beteende.

A83C3307-279E-48C7-914B-6984A1A50AA6

Faktatexter ska inte innehålla värderande drag. Uttryck som implicerar värderingar stärker texten som får bättre omdömen.

I konferensprogrammet fick vi med oss förslag på diskussionsuppgifter och frågor för självinventering av vår skrivundervisning. Riktigt bra frågor!

Jenny Wiksten Folkeryd_a

Här har vi ett upplägg som ser till hela texten och fokuserar på att stödja elevens skrivutveckling. Ett upplägg där funktion, innehåll och form samspelar. Utöver ovanstående självinventering av min egen skrivundervisning fick med oss diskussionsuppgifter att ta upp tillsammans med våra kollegor. Dessa hade fokus på huruvida eleverna får bygga upp och utveckla kunskap om innehållet i sina texter samt huruvida eleverna får använda sin text i ett meningsfullt sammanhang. Får eleverna läsa upp och dramatisera sina texter? Får de ta med texten hem? Får de skicka in sina texter till t.ex. en tidning eller lägga ut dem på klassens egen  nyhetssida?

Föreläsningen var innehållstät och gick i rasande tempo. Mängder av spännande tankar och inspel att ta med sig!

Läsutveckling från 4:an till 9:an

Hur utvecklas våra elevers läsning från årskurs 4 till årskurs 9? Blir de säkrare och bättre läsare? Detta är något som Karin Stenlund har undersökt och presenterar i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Vad är då de viktigaste resultaten?

Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet. (Skolportens intervju 170325)

Under senare år har undervisning i läsförståelse varit i fokus. Min erfarenhet är att lärare idag har goda kunskaper om hur de kan undervisa i läsförståelse. Samtidigt behöver vi fortsätta utveckla vår läsundervisning. Exempelvis behöver vi hitta modeller för lässtrategier vid läsning av faktatexter. Även digital läsförståelse behöver belysas närmare. Förhoppningsvis kommer undervisning i läsförståelse vara fortsatt centralt i olika kompetensutvecklingsinsatser även framöver. I min lärarroll är det nödvändigt att knyta teori till praktik. Forskning måste översättas till praktisk undervisning.

Ett intressant resultat i Stenlunds avhandling är att ett högt resultat på ett läsförståelsetest inte innebär att eleven med automatik använder olika strategier. Stenlunds resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

[…] en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.  (Skolportens intervju 170325)

Under de första skolåren lär vi eleverna att läsa för att sedan gå vidare till att lära barnen strategier för att lära dem läsa för att lära. Det är här vi behöver arbeta vidare för att få verktyg för att utveckla just de mer avancerade läsfärdigheterna. Dessa förutsätter bland annat ett högre kognitivt tänkande som exempelvis innebär att läsaren har strukturerings-,  bearbetnings- och övervakningsstrategier. Redan 10-åring förväntas kunna lokalisera och explicit återge uttryckt information, göra enkla slutledningar, tolka och integrera tankar och information samt granska och bedöma olika textaspekter. Dessa förmågor bedöms i PIRLS.

Onsdagen den 7e februari kommer Karin Stenlund till oss på Medioteket. Hon presenterar resultaten, tänkbara bakomliggande orsaker till dessa samt diskuterar olika dilemman som lärare ställs inför samt hur undervisningen kan läggas upp. Vilken lärare har inte frågat sig ”Hur kan vi hjälpa elever med lässvårigheter att utvecklas som läsare även i de högre stadierna?”.

Intresserad? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till årskurs 9!

Referenser

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter

En femetta!

Ja, det är ett uttryck för en fullträff och det kan man verkligen säga om dagens föreläsning med Jenny W Folkeryd.

Folkeryd 11

Föreläsningen berörde fyra dimensioner av textanalys:

  1. Textens innehåll
  2. Textens struktur – makrostruktur
  3. Textens struktur – mikrostruktur
  4. Textens deltagaraktivitet

Jenny Folkeryd gick igenom varje dimension och exemplifierade med olika exempel från läromedel men också på elevtexter.

Den första dimensionen presenterade forskning och fakta om ordförråd, makro- och mikroteman samt multimodalitet. Vi fick se exempel på nominaliseringar i läromedel och vad de gör för textens komplexitet. Vi fick en genomgång av makroteman och mikroteman och hur de fungerar tillsammans. Ett mikrotema under ett makrotema kan inom sitt avsnitt utgöra det avsnittets makrotema. Innebörden i detta är att betydelsen är relativ och beroende på sammanhanget. Det var olika typer av expansioner, utvidgningar, av textinnehåll.

På området för textens deltagaraktivitet tog hon upp röster, tilltal och omtal samt om attityder och värderingar (appraisal). Det hela belystes med exempel på hur man kan uttrycka attityd samt gradering utifrån styrka och fokusering. Tydligen fokuserar läsförståelse på de avsnitt som är värdesättande.

Hon påtalade att när man skapar tankbanor är struktur och innehållslig hierarki viktigt då det styr elevernas skrivande. När vi skapar tankekartor tillsammans med eleverna är dessa inte alltid till stöd för eleverna i deras arbete med att skapa struktur i sina texter. Kunskap om struktur påverkar vår förståelse. Hon lyfte att det alltför ofta saknas process när vi skriver faktatexter.

Jag lärde mig också ett helt nytt ord idag. Termen rema. Tema-rema är principen bakom tematisk bindning. När jag googlar och läser vidare om tema-rema så hittar jag följande:

Tema är det första som står i meningen, det som förutsätts vara känt sedan innan, medan rema innebär det som kommer senare i meningen, den information som är ny.

Vi fick också höra mycket om semantiska kedjor med tillhörande exempel. På slutet fick vi själva prova på att ta ut de ord i en text som bildade de semantiska kedjorna.

Vi var många som lyssnade och intresset var på topp. Det märktes att åhörarna var kunniga lärare med stort intresse för skrivundervisning. Hur märker man det? Jo, på frågorna som ställs och reflektionerna som uttalas.

Nu har vi en liten hemuppgift att göra till nästa föreläsning tisdagen den 18e oktober då vi träffar Jenny Folkeryd nästa gång.

Jag ska också repetitionsläsa kapitlet Bedömning av läsförståelse som Jenny Folkeryd har skrivit och som du hittar i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Jag skrev ett inlägg om boken i våras som du hittar HÄR (29/3 -16). Den gången skrev jag dock inte om just detta kapitlet så det har jag kvar att skriva nu.

Folkeryd 22 grupp

Jenny W Folkeryd är disputerad i lingvistik och arbetar som universitetslektor i didaktik  med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör framför allt olika aspekter av läs- och skrivutveckling i skolans tidigare år samt bedömning av läs- och skrivutveckling i nationella och internationella test. Hon har bland annat varit med och tagit fram Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Nya Språket lyfter samt PIRLS.

Adrienne Gear filmades i Höganäs också!

En del av er som var med hörde Adrienne Gear berätta om sitt besök i Höganäs. Där föreläste hon för skolledare och lärare men gjorde också flera skolbesök. Höganäs kommun filmade hennes föreläsning hos dem. Filmen ligger på Facebook i gruppen Höganäs kommun och inlägget med filmen är från den 25e april. Klicka på bilden så kommer du till inlägget med filmen (som är drygt 5 min.). Du behöver scrolla ner en liten bit!

Höganäs kommun

Du har väl inte missat att se den föreläsning vi filmade 20/4 med Adrienne Gear (förra inlägget från i söndags den 24e april)? Passar bra som utgångspunkt för diskussioner i arbetslaget runt undervisning i att läsa och skriva faktatexter! Filmen ligger uppe till vecka 21; sedan raderas den enligt överenskommelse med Adrienne.

Bästa besöket!

Igår hade vi bästa besöket! Adrienne Gear föreläste om att undervisa i att skriva faktatexter. Adriennes första PowerPoint bild handlade om vikten av att reflektera för att sedan förbättra: Reflect > Refine. Föreläsningen presenterade den teori som hon bygger sin undervisning på och en mängd praktiska exempel tillsammans med personliga erfarenheter. Vi var ett hundratal lärare på plats och lyckan över att få vara där gick inte att ta miste på. Adrienne lockade till igenkännande skratt och eftermiddagen gick i ett rasande tempo. Jag hörde många nöjda kommentarer i pausen och genomgående tyckte publiken att det var lätt att följa med. Adriennes engelska flyter lätt och det var inga problem att förstå.

Adrienne lyfte vikten av hur vi undervisar. Det är viktigt att arbeta med minilektioner, modellera hur man gör och sedan prova i pararbete innan eleverna förväntas klara nya uppgifter på egen hand. Adrienne arbetar med en återkommande veckorutin som består av momenten:

PLAN – DRAFT – REVICE

Vi fick lära oss att skrivarens fokus ska ligga på läsaren. När vi skriver ska vi skriva för att bjuda in till läsning. Tesen är:

Write to invite

Adrienne har sitt eget citat uppsatt i sitt klassrum och det lyder:

Your reader is the most important part of your writing.

Vi fick målen för den som skriver. Det gäller två mål som utgör grunden för att det jag skriver ska fånga läsaren; två mål som skrivaren ska försäkra sig om.

  1. För att försäkra mig om att min läsare är intresserad.
  2. För att försäkra mig om att min läsare inte blir förvirrad. (Gear 2016:57)

Adrienne använder många korta uppmaningar till sina elever. Exempel på sådana är:

3, 2, 1 … check it!

Här ska eleverna när de skrivit klart leta efter 3 fall av stavning som de tycker att de behöver kontrollera och/eller 3 fall av interpunktion. 2 handlar om ord som behöver följas upp (lägg till, radera, byt ut). Siffran 1 uppmanar eleven till att bearbeta en mening i texten; en mening som kan behöva utvecklas, raderas, omformuleras osv. Uppmaningen är att check it!

Adrienne spelade upp något som alla lärare känner igen och det är elever som följer efter läraren i klassrummet i väntan på att få veta hur ett ord ska stavas. Här säger hon bara:

GUM

GUM är en uppmaning till att:

  • Give it a try
  • Underline it
  • Move on!

En talande liknelse är den med byrån. Här lär sig eleverna hur de kan organisera sina fakta enligt samma princip som vi lägger kläder i byrån därhemma. Sockar i en låda, linnen och t-shirt i en osv. Utrymmet mellan lådorna motsvarar avsnitt i texten. Hon förklarar hela liknelsen i föreläsningen så titta på filmen så förstår du alldeles säkert.

Allt handlar om att:

Hook your reader!

och det gjorde Adrienne med oss i sin föreläsning! Superduper! På fredag får jag höra hennes föreläsa igen på Läskonferens 2016 (arrangerad av Natur & Kultur) och det ser jag fram mot!

Tittar du noga på bildcollaget så ser du att vi filmade föreläsningen. Det betyder att även du som inte hade förmånen att vara med oss kan höra Adriennes föreläsning. Jag räknar med att lägga upp den i början av nästa vecka och sedan ligger den där runt tre veckor framåt. Vår förhoppning är att många ska ta chansen att se hennes föreläsning och allra helst diskutera detta med att undervisa i att skriva faktatexter.

Adrienne Gear_160420_mindre1

Ja, du ser helt rätt. Efter föreläsningen fick jag följa med och äta middag med Adrienne, hennes kollega Donna och några till. En middag med intensiva diskussioner!

Referenser:

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Adrienne har en FaceBook grupp där hon skriver om ”att läsa och skriva” ur olika aspekter med tips om undervisning och böcker. Den heter: Reading Power Gear. Så här presenterar hon syftet med gruppen:

I wanted to have a page where I could connect with other educators, share interesting, innovative, funny, thoughtful ideas, lessons, links and BOOKS!
Hon har förstås en webbsida med mängder av boktips, reflektioner mm: http://www.readingpowergear.com/
Vill du följa henne på Twitter så är adressen: @AdrienneGear

Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS)

Ett evidensbaserat arbetssätt med läsning. PALS i praktiken.

Vad gör man egentligen när man arbetar med PALS?

De färdigheter som tränas är förväntat läsflyt och textförståelse med fokus på att kunna återberätta händelser ur texten i rätt ordning, förmågan att hitta grundtankarna i texten samt kunna göra förutsägelser. PALS (Peer-Assisted Learning Strategies) är ett läsprogram framtaget för att möta mångfalden i klassrummen och det är också avstämt med den amerikanska kursplanen CCSS (Common Core State Standards). Det är utformat för att användas i förskoleklass till och med årskurs 5/6 men har vidareutvecklats för att passa undervisning av äldre elever och vuxna.

Eleverna ska arbeta på sin kunskaps- och färdighetsnivå och man arbetar i par. Varje par består av en starkare respektive en svagare läsare. Tillvägagångssättet för att bilda dessa läspar är lite speciellt. Läraren listar alla elever enligt deras läskompetens från den starkaste till den svagaste. Sedan parar läraren ihop den som är bäst bland de starkare läsarna med den som är bäst bland de svagare läsarna hela listan igenom. Tanken är att paren ska varje heterogena men inte utgöra ytterpolerna.

Texterna väljs så att de inte är för lätta för den starkare läsaren men inte heller för svåra för den svagare läsaren. Eleverna turas om att ta uppgiften som coach och läsare. Den starkare läsaren är alltid den som börjar läsa för att modellera för kamraten. Coachens roll är att först lyssna, sedan ge respons samt ta upp frågor kring text och lässtrategier. Texterna som läses kan vara både skönlitterära och sakprosa. Alla par behöver inte läsa samma text.

Arbetet med PALS sker tre gånger i veckan. Varje tillfälle är cirka 35 minuter. Läraren börjar alltid med 12 lärarstyrda övningslektioner för att modellera arbetsgången för eleverna. Paren som läser för varandra arbetar alltid med samma fyra moment:

  • Högläsning för parkamraten
  • Återberätta texten
  • Identifiera huvudtanken i texten
  • Stämma av gjorda förutsägelser och göra nya

Det fjärde arbetsmomentet, att stämma av förutsägelser och göra nya, benämner artikelförfattarna prediction relay. Innebörden är att förutsägelser kontinuerligt stäms av och nya görs. Ett relä är en elektrisk apparat som slår till och från strömmen för att styra en annan elektrisk apparat. På samma sätt stämmer läsaren av gjorda förutsägelser för att direkt göra nya förutsägelser.

PALS tabell svenska

Tabellen som PDF-fil.

Det finns också filmer som visar de olika momenten i elevernas parläsning.

PALS 3 filmer

Filmerna som visar hur det kan gå till när eleverna arbetar med att göra sammanfattningar och återberättar hittar du HÄR (grade 2-5 vilket motsvarar åldrarna 8-12 år) och för elever på high-school (åldrarna 13-18 år) ser du hur de arbetar med samma moment, dvs. att göra sammanfattninga och återberätta,  HÄR.

Vill du se hur läraren modellerar hur parläsningen går till i förskoleklass? Det gör du HÄR. En film visar hur läraren först modellerar varefter barnen själva får prova att leda arbetet. Läsningen handlar för de yngsta om att ljuda enskilda bokstäver, dvs. bokstav-ljud kopplingen, ordavkodning, fonologisk medvetenhet och ordbilder. Den andra filmen visar barnen när de arbetar med parläsningen enligt PALS.

PALS är som undervisningsmodell mycket väl genomlyst. Det finns rikligt med forskning som visar att arbetsgången ger goda effekter på läsförmågan. Denna forskning finns refererad i artikeln. Du kan också läsa mer om PALS på WWC  (What Works Clearinghouse), the Best Evidence Encyclopedia samt Blueprints. Jag kanske skriver ett inlägg med fokus på evidensen för PALS.

PALS är riktigt intressant. Överväger om jag inte ska planera för en fortsättningskurs kring ”att undervisa i läsförståelse” och här lägga in PALS. Kanske tillsammans med Adrienne Gears Reading Power modell för faktatexter. Bidra gärna med förslag på vad du tycker skulle kunna utgöra ett nästa steg!

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

Du kan få en förhandstitt på artikeln HÄR.