Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
anafora referenser

Små ord som gör stor skillnad

I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln  A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Syftningar kan göras inom en mening, mellan meningar likaväl som från en mening till ett helt annat textstycke. I artikeln får vi flera praktiska exempel. Jag börjar med…

Anaforer

Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. En anafor är en tillbakasyftning. Ett exempel på en sådan syftning har vi i meningen:

Pojken log stort för han kände sig glad.

I meningen är han anafor och pojken korrelat.  Här finns en relation mellan pojken och han; de refererar till samma enhet. Anaforen måste inte vara placerad i samma mening utan kan lika gärna återfinnas i en annan mening och då blir det svårare för läsaren att förstå syftningen.

Tusentals träd var planterade i parker och längs flodbanker. När de blommade, blev träden till moln av rosa blommor. När kronbladen föll av, var det som ett rosa snöfall. Japanerna älskade körsbärsträden som deras nationella symbol. Folkmassor samlades för picknick under träden. Människor skrev dikter och målade bilder för att hedra dessa sakura. (min översättning ur Eliza´s Cherry Trees av Andrea Zimmerman, 2011:10)
För att förstå kopplingen mellan körsbärsträd och sakura krävs att läsaren lägger märke till ordet dessa; det ordet är nämligen det enda som kopplar ihop körsbärsträd och Sakura (som är det japanska ordet för körsbärsträd).
Två andra exempel är:
  1. Jim gick till biblioteket. Han ville låna några böcker.
  2. Jim gick till biblioteket för att låna några böcker. Den fokuserade läsaren sökte mer information om korallrev.
Den andra meningen kräver mer av läsaren än den första. Författare använder anaforer för att göra beskrivningar mer målande, använda färre upprepningar vilket gör en text mer omväxlande. Dock ställer användningen av anaforer större krav på läsaren. Är denne inte van vid anaforer så kan texten bli svår att förstå. Här krävs det att läraren i sin undervisning arbetar med anaforer så att eleverna lär sig hur denne kan packa upp texten.

Thread

Författarna föreslår en arbetsmodell som de kallar Thread. Arbetsmodellen passar utmärkt som minilektion där läraren utgår från en exempeltext i vilken denne markerar syftningarna med markeringspennor. Det kan se ut så här:
fig2
Läraren diskuterar utifrån texten vad olika ord ersätter: Vad syfter t.ex. They och them på i ovanstående stycke? Likaså får eleverna reflektera kring vad process syftar på i texten. Här gäller syftningen alla de steg i Damian och Marias förberedelser inför konstutställningen som beskrivs i den föregående mening. Det tydliggör hur författaren slipper upprepningar genom att använda ett ord som täcker in flera steg.

Anaphora Mad Libs

Ett annat arbetssätt som beskrivs är Mad Libs. Mad i betydelsen tokiga, lustiga och /eller märkliga. Här får eleverna byta ut pronomen mot substantiv som är spännande, roliga, annorlunda eller på något sätt fångar läsarens uppmärksamhet. Läraren sätter upp meningar där de pronomen som ska bytas ut är understrukna. Eleverna arbetar parvis eller gruppvis med att hitta på fångande ersättningar. Dessa skriver de upp på papper som sedan placeras in under/över respektive pronomen. Det kan se ut så här:
fig6
I exemplet utgår eleverna från meningen:
Sheila körde nerför motorvägen. Hon log över det vackra vädret. Det fick henne att le.
Hon och det kan varieras i det oändliga; mer eller mindre tokiga ersättningar. Hon kan bli den hänsynslösa föraren, den fina damen eller den snabba läraren. Det kan bli Det varma solskenet, den glittrande snön eller den blå himmelen. Eleverna läser de nya meningarna de har skapat när de ersätt pronomenen med andra uttryck.
Genom att både arbeta med exempelmeningar i texter de läser och genom att skapa egna variationer blir de medvetna om hur en författare kan skapa variation, spänning, mystiska inslag osv. i sina texter.
Som alltid är det bra att arbeta med den här typen av språkligt medvetandegörande inslag i autentiska texter. Samtidigt är det inte alltid lätt att hitta sådana. Ibland måste jag arbeta med uppgifter lösryckta ur ett autentiskt sammanhang. I det här fallet blir det till en lek med ord och språk.
En reflektion är att det här borde vara en utmärkt övning att göra på våra smartboards, eller hur!?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.