Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
appositiva referenser

Appositioner

Vad är då appositioner? Ja, det är fokus i mitt tredje och sista inlägg utifrån artikeln  A Closer Look at Close Reading.

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, börjar med ett elevexempel. Flickan läser följande text:

Den tropiska ön var täckt med rik vegetation, frukter, blommor, träd, och många olika sorters djur. Geologer, människor som studerar jorden, hade till och med upptäckt lager av rik vulkanisk jord som göder den rika vegetationen.

Läraren frågar flickan vad en geolog är men hon förstår inte. Flickan ser inte sambandet mellan människor som studerar jorden (appositionen) och geologer.

Ett annat exempel är det här: Vår korrespondent, Olle, har åkt hem. Här är Olle apposition

En apposition är enligt författarna en substantiv, en substantiv fras eller ett substantivsats som avgränsas med kommatecken och som följer direkt på ett substantiv. En apposition måste inte ramas in av kommatecken utan kan stå direkt efter substantivet det representerar vilket kan förändra betydelsen. Ett exempel på detta är:

  1. Min syster, Jenny, tycker om röda äpplen.
  2. Min syster Jenny tycker om röda äpplen.

Jenny är ett appositiv i båda meningarna. Dock kan de förstås på två olika sätt. I den första meningen har jag en syster som heter Jenny och som tycker om röda äpplen. I den andra meningen kan jag ha flera systrar varav en är Jenny och hon tycker om röda äpplen.

Författarna ger tre exempel på hur vi lärare kan arbeta med appositioner i vår undervisning.

Block it out

Utelämna appositionen och låt eleven läsa meningen som i exemplet: Hans, Grandma´s feisty pet dachshund who always barked, sounded off ferociously at the mailman, Herb. Utelämna kan man göra genom att antingen lägga över det som är överstruket i exemplet eller genom att arbeta med sönderklippta meningar. Först läser eleven grundmeningen och samtalar med läraren om innebörden. Sedan lägger läraren in eller tar fram det överstrukna, eleven läser meningen igen och lärare och elev samtalar om vad meningen betyder.

Different Names for Me

Här är idén att eleverna får hitta på appositioner som definierar dem själva. Läraren modellerar i en minilektion och utgår från sig själv när denne visar hur det är tänkt att alla ska göra. Det kan bli något i stil med: Magister Knut, tidigare landslagsspelare i handboll, visade hur en anfallsspelare ska ta sig förbi motståndslagets spelare.

Eleverna får i uppgift att skriva ner sina namn samt lista smeknamn, syster/bror, medlemskap, egenskaper, förmågor osv. Sedan får de skriva meningar där de väver in vad de har listat.

Dikter

Läraren modellerar ett exempel. Det kan se ut så här.

Vinden

Vinden,
en kall och isig varning för en kommande storm,
en ovänlig granne i natten,
rev genom träden

Efter att ha arbetat tillsammans med att skriva sådana här fyrradiga dikter med appositioner får eleverna antingen parvis eller på egen hand skriva egna. Ett nästa steg kan vara att när alla har skrivit en dikt med appositioner skickar man sin dikt vidare till grannen som skriver till en andra vers på fyra nya rader.

För den som brukar använda Wikipedia så förklaras termen apposition så här:

Apposition är ett nominalt attribut där två element, oftast nominalfraser, placeras sida vid sida, och där ett av elementen definierar eller bestämmer den andra. Appositionen kan placeras både före och efter det som den definierar.

Författarna ger tre råd:

  1. Leta efter och använd exempel från texter som eleverna läser, gärna också exempel från NO och SO texter.
  2. Leta efter exempel i de tester eleverna själva skriver. Dela dessa med klassen.
  3. Låt eleverna skriva meddelanden direkt på morgonen. Låt dem vara kreativa och  dela tankar och förslag.

Har du arbetat med den här typen av bestämningar i läs- och skrivundervisningen? Hur gjorde du då? Har du kunnat utgå från och bygga på exempel ur litteratur som klassen läser? Jag vill gärna höra mer från undervisning i våra egna klassrum här i Sverige!

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Små ord som gör stor skillnad

I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln  A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Syftningar kan göras inom en mening, mellan meningar likaväl som från en mening till ett helt annat textstycke. I artikeln får vi flera praktiska exempel. Jag börjar med…

Anaforer

Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. En anafor är en tillbakasyftning. Ett exempel på en sådan syftning har vi i meningen:

Pojken log stort för han kände sig glad.

I meningen är han anafor och pojken korrelat.  Här finns en relation mellan pojken och han; de refererar till samma enhet. Anaforen måste inte vara placerad i samma mening utan kan lika gärna återfinnas i en annan mening och då blir det svårare för läsaren att förstå syftningen.

Tusentals träd var planterade i parker och längs flodbanker. När de blommade, blev träden till moln av rosa blommor. När kronbladen föll av, var det som ett rosa snöfall. Japanerna älskade körsbärsträden som deras nationella symbol. Folkmassor samlades för picknick under träden. Människor skrev dikter och målade bilder för att hedra dessa sakura. (min översättning ur Eliza´s Cherry Trees av Andrea Zimmerman, 2011:10)
För att förstå kopplingen mellan körsbärsträd och sakura krävs att läsaren lägger märke till ordet dessa; det ordet är nämligen det enda som kopplar ihop körsbärsträd och Sakura (som är det japanska ordet för körsbärsträd).
Två andra exempel är:
  1. Jim gick till biblioteket. Han ville låna några böcker.
  2. Jim gick till biblioteket för att låna några böcker. Den fokuserade läsaren sökte mer information om korallrev.
Den andra meningen kräver mer av läsaren än den första. Författare använder anaforer för att göra beskrivningar mer målande, använda färre upprepningar vilket gör en text mer omväxlande. Dock ställer användningen av anaforer större krav på läsaren. Är denne inte van vid anaforer så kan texten bli svår att förstå. Här krävs det att läraren i sin undervisning arbetar med anaforer så att eleverna lär sig hur denne kan packa upp texten.

Thread

Författarna föreslår en arbetsmodell som de kallar Thread. Arbetsmodellen passar utmärkt som minilektion där läraren utgår från en exempeltext i vilken denne markerar syftningarna med markeringspennor. Det kan se ut så här:
fig2
Läraren diskuterar utifrån texten vad olika ord ersätter: Vad syfter t.ex. They och them på i ovanstående stycke? Likaså får eleverna reflektera kring vad process syftar på i texten. Här gäller syftningen alla de steg i Damian och Marias förberedelser inför konstutställningen som beskrivs i den föregående mening. Det tydliggör hur författaren slipper upprepningar genom att använda ett ord som täcker in flera steg.

Anaphora Mad Libs

Ett annat arbetssätt som beskrivs är Mad Libs. Mad i betydelsen tokiga, lustiga och /eller märkliga. Här får eleverna byta ut pronomen mot substantiv som är spännande, roliga, annorlunda eller på något sätt fångar läsarens uppmärksamhet. Läraren sätter upp meningar där de pronomen som ska bytas ut är understrukna. Eleverna arbetar parvis eller gruppvis med att hitta på fångande ersättningar. Dessa skriver de upp på papper som sedan placeras in under/över respektive pronomen. Det kan se ut så här:
fig6
I exemplet utgår eleverna från meningen:
Sheila körde nerför motorvägen. Hon log över det vackra vädret. Det fick henne att le.
Hon och det kan varieras i det oändliga; mer eller mindre tokiga ersättningar. Hon kan bli den hänsynslösa föraren, den fina damen eller den snabba läraren. Det kan bli Det varma solskenet, den glittrande snön eller den blå himmelen. Eleverna läser de nya meningarna de har skapat när de ersätt pronomenen med andra uttryck.
Genom att både arbeta med exempelmeningar i texter de läser och genom att skapa egna variationer blir de medvetna om hur en författare kan skapa variation, spänning, mystiska inslag osv. i sina texter.
Som alltid är det bra att arbeta med den här typen av språkligt medvetandegörande inslag i autentiska texter. Samtidigt är det inte alltid lätt att hitta sådana. Ibland måste jag arbeta med uppgifter lösryckta ur ett autentiskt sammanhang. I det här fallet blir det till en lek med ord och språk.
En reflektion är att det här borde vara en utmärkt övning att göra på våra smartboards, eller hur!?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.