Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ASL

Nu är jag också på Teams banan!

I måndags genomförde jag tillsammans med min kollega Carola Rehn-Lindberg vår första presentation på Teams. Det gick finfint och både deltagarna och vi själva blev nöjda.

Presentationen gällde kommande läsårs Språkpaket, det 9e! Första året vi erbjöd skolor att delta i Språkpaketet var 2012. Ja, tänk vad åren går.

Intresset har sedan 2012 varit stort för att få delta. Om du besöker min blogg (http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten) och skriver Språkpaket i sökrutan i högerkanten så får du upp alla inlägg jag tidigare har skrivit om just vår Språkpaket.

Vi försöker i Språkpaketet att ta ett översiktligt helhetsgrepp på den första språk-, läs- och skrivundervisningen. Lärarna som deltar får nya strategier för sin undervisning samt tid att fördjupa men också bredda sina kunskaper och sin kompetens inom språk-, läs- och skrivundervisning.

Nu står vi i startgroparna att börja. Skolledarna på de skolor som gjort intresseanmälan mejlar oss namn på de lärare/pedagoger som de vill ska delta. Sedan bli nästa steg  en första föreläsning om ASL, Att skriva sig till läsning. Ja, sedan är det hösttermin och alla moment rullar igång enligt det kalendarium som deltagarna har fått.

Du kan läsa närmare om vad Språkpaketet omfattar i detalj på utbildningsplattformen utbildning.stockholm.se.

Teams_collage

En första djupdykning

Jag har skrivit två inlägg tidigare utifrån boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Westlund 2020). Den är så innehållsrik så jag tänkte försöka mig på några djupdykningar för att gå närmare in på något eller kanske några områden. Idag har jag valt kapitel 4 Digital kompetens. Främsta anledningen är enkel och beror kort och gott på att jag och min kollega Carola Rehn-Lindberg just nu är i full färd att planera och förbereda för nästa års Språkpaket. Det gör förstås att jag läst just kapitel 4 med extra stort intresse. Deltagarna i Språkpaketet, lärare i förskoleklass och årskurs 1, arbetar i undervisningen med läs- och skrivinlärning enligt ASL-modellen, Att skriva sig till läsning. Det betyder konkret att deras elever lär sig läsa och skriva med iPad och/eller dator. Vanligast är att de har iPads till sina elever.

Ja, vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, jag finner att Barbro Westlund i sak har beskrivit ASL korrekt MEN modeller utvecklas och förändras i lärares praktik. Att vi benämner satsningen Språkpaketet beror på att vi försöker ta ett helhetsgrepp. Vi lär och handleder deltagarna inte enbart i hur de ska arbeta enligt ASL utan vi strävar efter att belysa den första läs- och skrivinlärningen ur ett större perspektiv för att fördjupa deltagarnas kunskaper. Ja, som sagt strävar vi efter ett helhetsgrepp i den här satsningen.

Vill du veta exakt vad som ingår i vårt Språkpaket så är mitt råd att du följer länken så får du veta alla detaljer. Din rektor kan också göra en intresseanmälan antingen via sidan med information eller via följande direktlänk till Språkpaketet 2020/21.

Tillbaka till kapitel 4. Digital kompetens är ett begrepp i förändring. Den digitala utvecklingen går snabbt. Kunskaper på området blir snabbt föråldrade. Kapitel 4 inleds med EU:s rekommendationer från 2018 för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sedan följer Skolverkets definition av digital kompetens som den lyder i kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (2017). Följande delar i Skolverkets definition presenteras (Westlund 2020, sid 97):

  • Med digital teknik menas olika sorters  redskap, utrustning eller system men kan också omfattar programvara.
  • Digitala medier omfattar t.ex. verktyg för skapande och kommunikation som e-tidningar, webbtjänster och sociala medier.
  • Med datalogiskt tänkande avses problemlösning, logiskt tänkande, att se mänster och att skapa algoritmer som kan användas vid programmering.
  • Med innovativ förmåga menas att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på et tkretivt sätt med hjlp av digital teknik men också att förstå hur programmering kan användas inoom olika ämnesområden och yrken.
  • Med lärverktyg menas både digitala och andra verktyg, t.ex. tryckta böcker och estetiska lärprocesser (dans, musik, konst) för lärande.
  • En lärplatta är synonym med datorplatta eller surfplatta.

Att fundera och reflektera över begrepps betydelse och innebörd är viktigt i alla sammanhang för tydlighetens skull och för att vi inte ska tala förbi varandra. Mitt förslag är att du tar chansen och diskuterar ovanstående termer med dina kollegor för då kommer du att upptäcka om ni är överens om termernas betydelse eller om ni tänker olika.

Vad gäller elevers egen läsning så vill jag framhålla de förslag Trageton tar upp i sin bok i kapitel 3. Här lyfts exempelvis vikten av att det finns böcker att upptäcka och läsa i klassrummet men också vikten av ett rikt klassrumsbibliotek. Här beskrivs hur klassrummet kan organiseras med olika stationer eller vrår där eleverna ägnar sig åt olika aktiviteter. Här argumenterar författaren för att eleverna ska arbeta parvis samt att de ska stå och arbeta. Det parvisa arbetet leder förstås till samarbete och att eleverna löser uppgifter med hjälp av varandra. Att stå och arbeta kan vara av stort mervärde för yngre elever som har svårt att sitta stilla. Att få arbeta i olika positioner och att få röra på sig är bra och kanske till och med nödvändigt för att våra yngsta elever ska orka hålla fokus. Här ser du vilka underrubriker som finns i kapitel 3 i Tragetons bok Att skriva sig till läsning (2014).

Trageton kap 3_b

ASL är inte ett arbetssätt i stället för allt annat. I Språkpaket erbjuder vi en mängd olika föreläsningar. Exempelvis har vi haft vår superduktiga föreläsare Karin Pettersson som föreläsare vid flera tillfällen. Hon föreläser kring hur lärare kan arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men även genrepedagogiskt integrerat med ASL. Karin Pettersson arbetar idag vid NCS, Stockholms universitet, med kompetensutveckling av lärare. Hon har också lång erfarenhet av att arbeta med ASL i den första språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Ja, Språkpaket  omfattar en stor mängd föreläsningar samt handledning kring ASL i undervisningen. Du som arbetar i någon av Stockholm stads skolor kan läsa mer om Språkpaket på vår, stadens, utbildningsplattform utbildning.stockholm.se.

En annan förtjänst med ASL är användningen av talsyntes. Vår och våra lärares erfarenhet är att talsyntesen snabbt förstärker kopplingen mellan grafem-fonem, dvs. bokstaven och bokstavsljudet.

Ja, detta var ett försök till en djupdykning inom ett begränsat område. Min tanke är att återkomma med fler djupdykningar. Först önskar jag er alla en Glad Påsk!

8e Språkpaketet!

JA! Nu kör vi Språkpaketet för 8e gången!

7 skolor är utvalda från de som anmält sig. 7 skolor som har ett mycket lärorikt år framför sig. 7 skolor som kommer att få jobba hårt med att ”tänka om”, lära nytt, prova nya förhållningssätt, samarbeta, arbeta digitalt i undervisningen och mycket annat.

Ansvariga för upplägg, planering och genomförande är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

190331_collage språkpaketet

Att delta i Språkpaketet  betyder att deltagarna får lyssna på föreläsningar om exempelvis ASL (Att skriva sig till läsning), flerspråkiga elevers väg in i skolspråket, aktuell forskning om språk-, läs- och skrivundervisning. Deltagarna får också handledning i att utveckla och förändra sitt arbetssätt och sin undervisning. De får tillfälle att diskutera den litteratur som ingår att läsa, vilket är tre böcker! Exempelvis blir det textsamtal kring Lära barn att läsa (Legilexi 2018). Vi har vikt platser åt deltagarna på vår studiedag om Läsa-, skriva-, räkna- garantin och Hitta språket/Hitta matematiken samt erbjuder en halvdag kring Nationellt Bedömningsstöd, åk 1-3. Deltagarna möter en forskare i en av föreläsningarna och de får göra studiebesök hos lärare som bjuder på inblickar i sin undervisning och visar sitt klassrum som en inspirationsplats. Deltagarna får ett bokpaket tillsammans med en inspirerande presentation av böckerna som vår duktiga kollega Maria Ronnås står för.

I och med att iPads används i undervisningen och digitala verktyg integreras i olika undervisningsmoment får både lärare och elever en ökad digital kompetens. I Språkpaketet  strävar vi efter att ge deltagarna kunskaper både med fokus på digitala verktyg och att bredda och fördjupa lärarnas kunskaper inom läs-, skriv- och språkundervisning.

När man bjuds på så mycket som jag listade så tar det tid, mycket tid. Det tar tid att läsa litteraturen. Deltagarna måste räkna med att delta i olika aktiviteter i stort sett var tredje vecka. Sist men inte minst så tar det både tid och energi att utveckla och förändra sin undervisning!

Grattis till er skolor som anmälde intresse och blev uttagna att delta! Ni har ett inspirerande, lärorikt, utvecklande men också ansträngande läsår framför er.

Vilka är då årets utvalda skolor? Det är Engelbrektsskolan, Kvarnbyskolan, Norra Ängby skola, Nya Elementar, Skarpatorpsskolan, Sätraskolan och Örbyskolan.

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Karin Pettersson är tillbaka med sin inspirationsföreläsning för deltagarna i årets Språkpaket. Karin har tidigare arbetat som klasslärare och då med ASL, genrepedagogik, cirkelmodellen och strategier för läsförståelse och understryker vikten av att arbeta utifrån en balanserad läs- och skrivundervisning.

600E02D5-10F1-4634-AF8B-4A74630AD64A

Karin talade om hur möbleringen påverkar undervisning och elevers arbete. Karin resonerade och reflekterade kring vad vi gör med alla texter eleverna producerar. Texter som är en guldgruva för vidare textarbete.

Vi fick exempel på finmotorikövningar, exempel på grundformer för bokstäverna och hur eleverna fick arbeta med at att forma bokstäver. Målet är en balanserad läs- och skrivundervisning där digitala verktyg används tillsammans med mer s k traditionnella verktyg och förhållningssätt. Det är inte bara iPads utan även skrivövningar, forma bokstäver, mycket böcker för egen och gemensam läsning men även för högläsning.

Karin P 1

Karin har en helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling. Hon presenterade genrepedagogiken och hur hon vävt in den i sin undervisning. En grundfråga som hela tiden är närvarande är hur ”jag som lärare stöttar mina elever i deras lärande”. Vi fick lära oss mer om Hallidays systematisk-funktionella grammatik.

Det var småfilmer som visualiserade sådant hon talade om. Exempelvis en kort trailer som instruktion till hur man kokar en kopp te. En annan film visade hur elever arbetat med argumentation. Vi fick själva arbeta med att fundera på vilka genrer ett antal givna texter kunde tillhöra.

Efter kaffepausen blev det mer exempel på hur läraren kan utveckla arbetet med texter men också lite praktiskt arbete för oss åhörare.

C71DD056-319F-4FB4-90E9-B635300D2F46

Karin beskrev arbetsgången vid ett skrivuppdrag efter en utflykt i förskoleklass enligt följande faser:

  • Fas 1 – muntligt återberättande med bildstöd
  • Fas 2 – tidsord används för att återberätta om utflykten
  • Fas 3 – skriva en gemensam text (BookCreator)
  • Fas 4 – skapa/skriva egna texter (WriteReader som webbapplikation)

645FD114-6E5B-4DEF-BCA2-80610C043499

Vi introducerades till bildpromenader för att stimulera intresse, nyfikenhet och ge eleverna utrymme att bearbeta sina förkunskaper.

232B66ED-8CD7-4A4A-9E14-FC09E89AA2F1

Tyvärr behövde jag gå lite tidigare så jag missade de sista gobitarna.

Stort tack Karin för en inspirerande eftermiddagsföreläsning!

Karin Pettersson arbetar idag vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetArbetet innebär att genom olika uppdrag arbeta med och handleda lärare i hur de kan förbättra för flerspråkiga elevers lärande. Karin har fokus på grundskolans tidiga år, dvs F-klass upp till och med årskurs 6.

Karin har också skrivit boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, F-3 (Studentlitteratur, 2017).

Kanske önskar du att du och dina kollegor fick delta i Språkpaketet!? Dock är det så att anmälningstiden för det Språkpaketet vi startar upp i maj redan har gått ut. Det kommer en ny möjlighet våren 2020 så börja gärna med att läsa mer om Språkpaketet så är du förberedd inför nästa omgång!

Språkpaketets erfarenhetsutbyte

Vi kläckte idéen och startade det första Läs- och språkpaketet redan 2012 med målet att stärka våra elevers kunskapsresultat genom ökade kunskaper hos lärarna. Forskning visar att det är viktigt att barn lär sig läsa senast under sitt fösta skolår. Detta för att inte från början kommer efter i andra skolämnen.

1/7 börjar en ny reviderad läroplan med reviderade kursplaner att gälla. Fokus ligger på digitalisering i skolan. Läs- och språkpaketet ger lärarna ett läsår fyllt av arbete med digitala verktyg.

Erfarenhetsutbytet skedde mellan deltagarna som deltog under perioden maj -17 – juni -18. De var vår sjätte omgång med Läs- och språkpaketet.

Efter lite teknikstrul var Backluraskolan först upp på scen. Vi fick höra om finmotoriska övningar, hur de arbetat med sammansatta ord, talsyntes och stafettskrivning. Barnen hade fått rita sammansatta ord t.ex. snö och gubbe och sedan snögubbe. För stafettskrivning fick barnen leta bokstäver till ord ute i korridoren för att sedan tillsammans se vad det blivit samt hitta på nya skrivningar.

Utvärderingen visade på för lite planeringstid, för få iPads och att dessa var  placerade för långt bort.

Till nästa läsår satsar de på fler iPads som kommer att placeras i skåp närmare klassrummet. De kommer också ha iPadsen mer tillgängliga hela tiden som arbetsverktyg i klassrummet och som alla andra satsar de på att vi kan ha varsin skrivare till varje klassrum. Detta underlättar arbetet oerhört!

Sammanfattningsvis

Vi känner stor inspiration efter denna kurs och ser fram mot ett nytt läsår med större kunskaper!

C0A30672-10A0-4DC9-98E5-29C3BEB3FD76

Akallaskolan berättade om spökskrift, hur de kopplat ASL till Bornholmsmodellen, stafettskrivning, koppling till olika temaområden samt arbetet med att skriva meningar som börjar med versal/ stor bokstav och punkt. På fritids fick barnen arbeta med skapande aktiviteter som t.ex rita, måla och pärla nyckelpigor.

En erfarenhet är att barnen arbetat så hårt att de blir jättetrötta. En annan erfarenhet är att nu var det runt 80% som knäckte läskoden redan i F-klass. Samarbetet i skrivpar gick bra, lättare att anpassa undervisningen både efter barnens kunskapsnivå. Svårast var att få ihop skrivpar där båda utmanas på sin nivå. Lärarna tyckte det var krångligt att ha skrivarna i en lokal längre bort. Inte lätt att hämta utskrifter för våra yngsta elever!

Tangentbord med sladd är det flera skolor som föredrar framför sladdlösa.

Eiraskolans utmaning är hur de på skolan ska ordna internutbildning för kollegor som vill arbeta på samma sätt. Deras elever fortsätter skriva, de skriver i olika sammanhang därför att de vill. Det skrevs pratbubblor med ny text till serier där lärarna först ”tömt” pratbubblorna. De har också jobbat intervjuer vilket aktiverar båda barnen i skrivparet; en intervjuar och en skriver. En erfarenhet är att barnen blir mer och mer noga med vad de skriver. De går in och ändrar i formuleringar, ordval och stavning.

Midsommarkransens skola berättade om sitt projekt luftsbalongsfärden. Projektet handlade om att tillsammans söka information som skrivs skapande i ord och bild. De sökte i Google maps för att se var i världen de var. Exempelvis presenterades Barriärrevet med målade fiskar med pratbubblor där fiskarna berättar om sitt liv. Pyramiderna pärlade barnen. Arbetssättet var fördelaktigt på flera sätt. Det fungerade språkutvecklande och barnen skrev längre texter. Det medförde också bättre återkoppling på skrivna texter. Kopplingen grafem-fonem blev starkare. Utmaningarna låg främst i organisation, samarbete och efterarbete. Dock blev de finmotoriskt övningarna lidande.

Björkhagens skola presenterade hur de arbetat med bl.a. instruerande texter och cirkelmodellen.

Generellt fann flera av deltagarna att det är viktigt att lägga tillräckligt med tid på att bekanta sig med tangentbordet. En fördel många uppgav är att arbetssättet gör det lättare att anpassa arbetet till olika elevers behov.

Många av deltagarna hade hämtat inspiration från Karin Petterssons bok Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3: Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL och IKT.

Farsta grundskola hade 15 iPads på 150 barn! Skolledningen satsade på lärarna i Språkpaketet. De fick tid att träffas varje vecka och planera. Tangentborden kom först vid jul. Samtidigt hade varje klass egen skrivare vilket underlättar arbetet. Ambitionen var att alla  barnen skulle få arbeta med iPads en gång varje vecka, det räckte inte till fler tillfällen. Lärarna lyckades ändå ro i land arbetet med ASL. Vi fick se exempel på elevarbeten som visade elever som utvecklats snabbt under läsåret.

Skanskvarnsskolan började med att fundera över hur de skulle presentera arbetssättet för föräldrarna. De talade om iPadsen som lärplattor för att understryka lärandeprocessen. De valde att utgå från Frimans bok Att skriva sig till läsning. De gav exempel på hur de arbetat med Pic Kids samt använt bilder från Pixabay. Pic Kids visar ingen reklam, alla stickets är gratis (stickers= bilder, klistermärken), den sparar dina collage i kamerarullen och det finns inga delningsfunktioner direkt i appen för sociala medier.

Avslutningsvis ett axplock reflektioner, vad deltagarna tar med sig, vad som varit bra och vilka utmaningar som funnits och förstås vad elever har sagt.

901BFE98-C7F7-48B0-A64E-166C6A73D1DD

Ja, den här gången följde jag upp erfarenhetsutbytet väl sent. Det håller jag med om men bättre sent än aldrig, eller hur!?

 

ASL, ett språkutvecklande arbetssätt

ASL är här ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av dator eller lärplatta. Arbetssättet har utvecklats över åren och innebär ett arbete som kombinerar ord, bild och ljud. Bästa kollegan Carola Rehn-Lindberg bjöd i måndags 24e på den första delen i sin jättepopulära ASL-föreläsning. Fullt hus!

1F0B754D-6B89-4FEE-9C8B-9F9F038E66A3

Carola kastade oss in i arbetssättet med några konkreta, praktiska exempel. Mycket bra grepp!

Det ”nya” är att vi skriver allt digitalt och att vi väntar med att forma bokstäver. I stället för att  forma bokstäver ligger fokus på motoriska övningar, språklekar, att skriva på läsplattan och att läsa vad vi skrivit. Det är egenproducerade texter som läses tillsammans med andra texter. Uppgifter utgår från individnivå, dvs. där barnen befinner sig i sin läsinlärning.Bbarnen skriver och läser väldigt mycket. Det är  också mycket pararbete vilket inte alltid är så lätt för 6-åringar.

Carola gav exempel på olika övningar. Det var finmotorik med klipp och klistra och bokstavsinlärning med talsyntes. Carola visade appen Skolstil. Skillnaden på Skolstil 2 och 3 är att 3:an använder iPadens inbyggda talsyntes. Detta är ett sämre alternativ jämfört med Skolstil 2.

Vi fick se filmer från det dagliga arbetet för klasser på olika skolor och höra deras lärare reflektera kring sina erfarenheter. Filmerna visade exempel från förskoleklass, åk 1 och åk 2. Allt som skrivs av barnen läses och blir också uppsatt så ”alla” kan se och läsa.

Carola gick kort igenom skrivandets olika faser. Det var pianoskrivande, även kallat spök- eller lekskrivande. Efterarbete med bokstavsjakt. Samla ord är ett av många sätt att arbeta med ordkunskap. Carola resonerade runt vikten av att tillåta den första s.k. invented spelling, dvs. egen påhittade stavning. Jag har tidigare i år skrivit om detta under rubriken Upptäckande skrivning.  Carola gav oss många elevexempel på olika arbeten. Temaorienterad undervisning är ett bra upplägg. Mängder av praktiska exempel visade på progressionen vi kan vänta oss. Spännande och inspirerande!

Carola visade också hur man kan diktera så texten skrivs i Skolstil 2. En lärare i en av mina kurser berättade tidigare om 6-åringen som gjort detta på egen hand och överraskat sin lärare med att skriva en längre text. Många gånger klurar våra elever ut saker genom att helt enkelt våga prova sig fram. Trial and error är ett bra förhållningssätt! Man måste misslyckas ibland för att kunna lyckas, eller hur!?

En lärorik och omväxlande eftermiddagsföreläsning! Stort tack till Carola!

Då var det dags igen!

I morse hade vi inbjudit intresserade skolledare till ett informationsmöte kring vår satsning ”Läs- och språkpaketet”. Det blir för 7e gången! Intresset har växt år för år. Nu börjar vi prata om huruvida det vore möjligt att ha två grupper. En grupp motsvarar 7-8 skolor med max 60 lärare. Vi vänder oss till lärare i F-klass och åk 1 och de som deltar ska dessutom tillhöra samma arbetslag och samarbeta. Vår erfarenhet är att det ger lärarna stöd i deras utvecklings- och förändringsarbete.

språkpaketet_180326A

Förberedelserna för det praktiska började tidigt. Ett särskilt tack till Anita som började förbereda kaffet direkt hon kom innanför dörren 7.30 i morse. Det är faktiskt en del att ordna med inför möten och kurser.

språkpaketet_180326D

Först presenterade vi innehåll, ramar, förutsättningar för att delta och viktiga datum för Läs- och språkpaketet 2018/19.

Exempelvis får varje deltagande skola långlåna en iPadvagn med 15 iPads under tiden lärarna deltar. Detta för att stärka upp deras egen tillgång till iPads, dels för att de ska få tillfälle att använda några andra appar som vi tycker är bra att ha provat. De appar som deltagarna behöver ha på sina iPads och som skolorna själva får bekosta är:

Förskoleklass:
  • Bornholmslek & Skolstil 2 eller ASL skrivbok & WriteReader/Skriv och Läs
Årskurs 1:
  • Skolstil 2 eller ASL skrivbok & Happy stavar.

Önskvärt är också att de har BookCreator för att lättare kunna skapa texter där ord och bild samspelar (som formuleringen lyder i kursplanen för svenska för åk 1-3). I BookCreator kan du skapa enkla böcker där du kombinerar ord, bild och ljud men också film. Du kan spela in din egen röst eller lägga på musik till en sida i boken eller både ock. Det går nämligen att lägga till flera ljud på en och samma sida. Du kan lägga till filmer från ditt eget bildarkiv och du kan rita. I kursplanen används inte begreppen multimodal och/eller multimodal textproduktion. I stället finner du formuleringar som exempelvis skapa texter där ord, bild och ljud samspelar; bilder digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer;  texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. 

I Läs- och språkpaketet  arbetar vi med den första läs- och skrivinlärningen med utgångspunkt i och med stöd av digitala verktyg. Enligt Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå så omfattar digitala verktyg både fysiska enheter som exempelvis en iPad, dator, smart tele­fon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Kommentarmaterialet presenterar 4 aspekter av digital kompetens. Dessa är:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.

Dessa fyra aspekter vävs in i arbetet i förhållande till elevernas ålder. Vi strävar efter att ta ett helhetsgrepp om elevernas läs- och skrivinlärning vilket vi visualiserar med en bild med olika pusselbitar. Dessa handlar bland annat om aktuell forskning inom ämnesområdet, bedömning, textsamtal, ASL handledning samt nu för första gången en föreläsning med titeln Flerspråkiga elevers väg in i skolspråket.

språkpaketet_180326BCarola höll en kort föreläsning om ASL och gav oss alla en inblick i hur det kan gå till när elever lär sig läsa och skriva i sitt ASL arbete.

Skolledare från 21 skolor var på plats och nu har de fram till den 20 april på sig att diskutera med sina lärare om dessa ska delta under kommande läsår. Senast 20 april vill vi ha besked och veckan därpå sätter sig Carola och jag och väljer ut de skolor som erbjuds att delta. Uppstarten blir en ASL föreläsning för deltagarna 25 maj. Sedan är vi igång – för 7e gången!

Inspiration

grupbild

Karin Pettersson visar på språk- och kunskapsutvecklande undervisning i tidigare skolår – och det skedde 5e februari. En riktigt inspirerande men också lärorik inspirationsföreläsning! Vi är alla vi som deltar i Språkpaketet. Det är Carola och jag som organiserar men också själva håller i de flesta av våra handledningar och föreläsningar.

Karin Pettersson använder iPads, dator och dokumentkamera. Barnen har hörlurar kopplade till en split för att kunna koppla två barn till samma dator. Det parvisa elevarbetet är centralt. Möbleringen påverkar hur läraren kan undervisa och avgör därmed hur det blir. Karin har inspirerats av Trageton för klassrumsmöblering, det parvisa elevarbetet och att hon valt att ha skärmar mellan vissa bord. Karin försöker skapa rum i rummet. Gemensamt arbete görs i grupp på golvet. Där ligger det en mjuk, ljuddämpande och allergigodkänd gummimatta som utgörs av ett antal pusselbitar, en pusselmatta (Ergo).

Eleverna står upp när de arbetar och de arbetar oftast parvis när de skriver.

Direkt vid skolstart börjar de skriva bokstavsräckor på sina iPads. Utvecklingen går fort med uppstart i att höra och hitta bokstäver med stöd av talsyntesen. Karins erfarenhet är att läraren redan från början måste tänka efter och bestämma sig för hur de färdiga texterna ska sparas och vad man ska göra med texterna. Ska texterna läsas för kamrater och hemma? Ska texterna sparas och i så fall hur?

Det är många finmotorikövningar. Penngreppet tränas på många olika sätt. Det är pyssel och fingerarbete. Bokstavsformerna tränas enligt hur det beskrivs i Erica Lövgrens böcker om ASL.

Karin integrerar ASL undervisningen med genrepedagogik utifrån undervisningens och lärandets fyra zoner.

IMG_1222

lärandets 4 zoner

Karin arbetar med vardags- och skolspråk och att göra eleverna medvetna om hur vi talar på olika sätt i olika sammanhang med olika människor. Vi använder helt enkelt olika språk utifrån syftet.

Karin återgav lite kort hur genrepedagogiken vilar på de tre benen: 1) Vygotskij 2) den funktionella grammatiken 3) cirkelmodellen. Hon exemplifierade och utvecklade också detta närmare. Hon presenterade olika stöttningsstrategier, gav exempel ur sin undervisning utifrån den funktionella grammatiken och visade en bild på aktions-, säges-, mentala- och relationerna processer samt tidsord. Hennes erfarenhet är att detta ger eleverna i åk 1 ett metaspråk som gör stor skillnad. Vi fick exempel på hur hon arbetar med cirkelmodellen. Karin presenterade de sex skolgenrer hon arbetar med i sin undervisning. Dessa är:

  1. återgivande
  2. narrativa
  3. beskrivande
  4. förklarande
  5. instruerande
  6. diskuterande/argumenterande

Karin presenterade de appar hon använder med sina elever och hur barnens alster kan se ut. Det var exempelvis: Läs och skriv som är en bra app för F-klass.

Karin visade hur hon arbetar med argumentation med elever i F-klass och mycket mer.

Vill du också få en kick-start med att arbeta med ASL och med en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan du anmäla dig till nästa Språkpaket som vi alldeles snart startar upp! Tala med din rektor och om ni är överens så kan du mejla mig eller Carola om att ni är intresserade. Det är alltid rektor som beslutar huruvida det finns tid inom skolans utvecklingsarbete att berörda lärare deltar.

Referenser

Ergo pusselmatta

Löfgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg. Stockholm: Sanoma utbildning.

Pettersson, K. (2017). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 : cirkelmodellen, genrepedagogik, ALS och IKT. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

appar:

  • Skriv och läs, en webbapp, vilket betyder att man går in via webben. Ca 109 kr.

Att möta ”hur det blir i praktiken”

Min övertygelse är att kontakten med klassrummen och den praktiska undervisningen är en absolut nödvändighet. Det händer sååå mycket hela tiden! En av de satsningar jag arbetar med är vårt Läs- och språkpaket. Oftast är vi lite slarviga och säger bara Språkpaketet. Utgångspunkten för Språkpaketet är att erbjuda skolor som vill arbeta mer digitalt och använda ASL för att utveckla sin läs- och skrivundervisning ska få stöd i det utvecklingsarbetet. Satsningen gäller F-klass – åk 3. Majoriteten av deltagarna arbetar i F-klass och åk 1 vilket är naturligt i och med att ASL handlar om den första läs- och skrivinlärningen. Satsningen är omfattande. I snitt träffas deltagarna var 3e vecka under tre terminer för föreläsningar och handledning.

I Språkpaketet ingår följande:

  • Föreläsning om arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”
  • Handledning för arbetslagen kring det egna arbetet enligt ”Att skriva sig till läsning”
  • Föreläsningar kring aktuell forskning om läsning, lässtrategier och bedömning
  • Litteraturläsning av tre fackböcker
  • Workshops kring bedömning av läs- och skrivfärdighet med Skolverkets Bedömningsstöd
  • Bokpresentationer
  • Ett bokpaket med böcker till alla deltagande skolor
  • Inspirationsföreläsning av en ASL-lärare
  • Klassrumsbesök hos en ASL-lärare
  • En forskarföreläsning (tidigare föreläsare har varit t.ex. Barbro Westlund, Carina Hermansson, Karin Jönsson)
  • Textsamtal kring kunskapsöversikten Att läsa och förstå.

Bokpaketet innehåller böcker för ca 30 000 kr som de deltagande skolorna sedan får behålla. Tanken är att under tiden som lärarna deltar i Språkpaketet så har de böckerna i sina klassrum som en lässtimulerande åtgärd. Efter det tillhör böckerna skolan.

Årets forskarföreläsare kommer att vara Tarja Alatalo och den föreläsningen ser vi alla fram  mot! Tarja Alatalo har lett arbetet med de två Lärarlyftsmodulerna Tidig läsutveckling (finns publicerad) och Tidig skrivutveckling som snart kommer att publiceras.

Som du kanske redan har förstått så är målet att deltagarna aktivt ska arbeta med att utveckla sin läs- och skrivundervisning. Det betyder att de ska arbeta med ASL. Som ett extra stöd får varje deltagande skola låna en vagn med iPads under tiden de deltar i Språkpaketet. Detta som är förstärkning av antalet iPads vilket underlättar klassrumsarbetet. Handledningen deltagarna deltar i utgör ett processtöd under arbetets gång. Föreläsningarna som ingår ramar in utvecklingsarbetet. Inspirationsföreläsningen hos en av våra duktiga ASL-lärare visar hur det kan se ut i den dagliga undervisningen hos en av våra erkänt duktiga ASL-lärare. Samma ASL-lärare har också en föreläsning där denne närmare presenterar lärarens tankar kring den egna undervisningen. Här handlar det om hur läs- och skrivinlärningen går till, hur arbetet knyts ihop kring läsförståelse, skrivundervisning, ASL och bedömning.

Häromdagen var jag ute och besökte en av våra deltagande skolor. Det är så intressant och spännande att få delta i undervisning i olika klassrum. Här ser du hur det ser ut i åk 1 hos Erik Gustavsson på Midsommarkransens grundskola.

IMG_0961

Inom läsforskning är man internationellt överens om att den första läs- och skrivundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics, dvs. undervisning kring sambandet mellan språkljud och bokstav. Hattie uttrycker att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av en kombination av phonics, ordförståelse och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på  läsinlärning. Här handlar det om både avkodning och om förståelse. Undervisningen ska ge eleverna metakognitiva strategier för både lästeknik och läsförståelse. Eleverna behöver också bli medvetna om att en läsare använder olika strategier vid läsning av olika texter eller läsning med olika syfte.

I Eriks klassrum finns en tydlig struktur för arbetet som fördelas med olika moment på olika stationer. Eleverna är indelade i grupper som benämns cirklar, rektanglar och kvadrater. Eleverna vet vilken grupp de tillhör och innan arbetet i stationer börjar så går Erik igenom förmiddagens uppgifter.

Ibland hör man kritik angående att elever som arbetar med ASL inte får använda pennor. Givetvis finns det pennor även i ASL klassrum. Idag arbetar eleverna med att skriva egna texter på en av stationerna. Idag var uppgiften att skriva på temat Vi gillar. På en annan station arbetar eleverna med att öva i olika appar.

När eleverna skriver egna texter använder de hörlurar och talsyntes. Det betyder att de hör dels varje bokstavsljud för de bokstäver de skriver, dels får sin skrivna text uppläst. Genom att trycka på symbolen för en högtalare kan de själva välja om de vill få ord och/eller text uppläst flera gånger. I Språkpaketet skriver eleverna i Skolstil som har talsyntes. Detta stärker elevernas medvetenhet om kopplingen bokstav – bokstavsljud. Hörlurarna parallellkopplas så eleverna kan arbeta parvis vid sina iPads. Det parvisa arbetet stärker också samarbetet något som också lyfts av bl.a. Hattie som en viktig faktor för effektivt lärande.

1_paddskärmar

På en tredje station arbetar eleverna med skrivövningar som finns i ett kortsystem och som erbjuder skrivuppgifter på mycket olika nivå.

2_handskrivning1

Några elever är ännu inte säkra på alla bokstäver och behöver mer fonologisk övning. En möjlighet som används är arbete i Lexia/Provia med just de moment som den enskilda eleven behöver arbeta med. Som alltid i ett klassrum är differensen stor mellan vad olika elever behärskar och förmår. Arbetet som pågår vid mitt besök ligger därför på olika nivå, dvs. arbetsuppgifterna är individualiserade utifrån olika elevers olika behov. Strävan är att ligga så nära varje enskilds proximala utvecklingszon som möjligt.

Hur är det då med den finmotoriska träningen i ett ASL klassrum? Jo, finmotoriken kan övas på en mängd olika sätt. Det är exempelvis uppgifter med att klippa med sax och att skapa pärlplattor.

Givetvis finns det pennförtjockare i form av små bollar som sätts på pennorna för att underlätta greppet för de elever som tycker att det är pilligt att hålla i en penna. För den som har myror i brallan finns särskilda sittkuddar, lite kilformade med ojämn dubbad yta, och kläm- och kännbollar för att ha något att hålla i. Det är specialpedagogerna som har satt ihop idéer med goodie bags till klasserna med olika saker som kan vara bra för elever som tycker sig behöva det.

Ja, det var ett givande besök. Ja, jag tror aldrig att jag har gjort ett besök som inte gett nya tankar och idéer! Det är också intressant att få tid att samtala med enskilda lärare och höra hur de tänker kring sin undervisning, vilka utmaningar de möter i det dagliga klassrumsarbetet och vilka vägar de väljer för att hjälpa sina elever vidare i deras lärande.

Stort tack till dig Erik för att jag komma ut och uppleva en förmiddag med ASL i praktiken!