Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ASL

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

”Hemma hos Karin”

Ja, den här gången blir det lite av ett hemma hos reportage. På grund av brist på lokaler så skulle Carola ha Språkpaketets ASL-handledning ute på Kvarnbackaskolan. Handledningen skedde idag i samarbete med Karin Pettersson. Eftersom jag ofta missar saker jag vill vara med om på grund av dubbelbokningar så hade jag preliminärbokat den här dagen för länge sedan. Jag vill nämligen gärna delta i någon av handledningstillfällena varje år. Högeffektiv som man är (!?) så hade jag också passat på och frågat Karin Pettersson om jag kunde få besöka henne och hennes klass, en åk 2a, när jag ändå skulle dit för att vara med på ASL-handledningen. Att höra Karin berätta om sin undervisning är så inspirerande att jag bara måste få vara med och se henne och hennes elever in action; nu när jag ändå var på plats.

Idag fick jag delta i uppstart av en skrivuppgift i Karins åk 2. Karin började en repetition för att alla elever skulle få stöd i att komma ihåg hur de gjorde sist samt att känna att de vet vad som förväntas.

IMG_0120

Repetitionen utgår från arbetet kring ett tidigare besök på Riksidrottsmuseet. Tillsammans tittar Karin och hennes klass på mallen för arbetet. Uppgiften är att skriva utifrån:

  1. Rubrik
  2. Orientering
  3. Händelse
  4. Slutkommentar

Andra punkten orientering består av fem delar, nämligen: Vem; Var; När; Vad; Varför. Tillsammans tar de fram förslag på vad som är aktuellt att skriva för varje delfråga.

Händelserna ställs upp i kronologisk ordning där händelse 1 startas med att först… Sedan följa händelse 2 där eleverna väljer tidsord och formulerar händelse för händelsen. Sedan bygger de på med fler händelsers för att berätta hela förloppet.

Karin startade med ett samtal kring mallen med förslag på vad som kan skrivas in idag. Sedan var det parvis skrivarbete för eleverna. I det parvisa skrivarbetet har alla elever egna iPads, de samtalar om vad de ska skriva men skriver var sina texter, dvs. egna texter. På så vis har de stöd i varandra samtidigt som de har frihet att skriva sin egen text.

IMG_0121

Ja, alla elever har egna iPads! Det tog skolan tre år att komma dit. I förskoleklass är det dock en iPad på två elever. Tips: märk tangentborden och parkoppla dem med iPaden med Bluetooth så slipper du problem med korsvisa kopplingar.

Givetvis har de tillgång till talsyntes på sina paddor. Givetvis har de också hörlurar för att inte störa sina kamrater. Inget sladdtrassel här! Alla hörlurar ligger i egna små påsar. Fritids har hjälpt till med att sy dessa.

IMG_0124

På Kvarnbackaskolan är rutinen att läraren arbetar tillsammans med F-klassläraren i klassrummet. Det betyder att de alltid är två lärare i klassen. Just idag hade Karin dessutom en lärarkandidat med sig.

Dagen avslutades med att Karin berättade för våra deltagare i Språkpaketet lite mer om sitt dagliga arbete och om ASL i praktiken. Det blev också en del praktiska pröva på uppgifter som exempelvis Stafettskrivning.

Vill du läsa mer om Karins arbete så besök hennes blogg. Länken dit är: Fröken Karin.  Jag har också skrivit ett inlägg om den inspirationsföreläsning hon hade i januari i år (2017) för våra deltagare i Språkpaketet 2016/17.

Snart kan du dessutom läsa den bok hon har skrivit. Titeln är Språk och kunskapsutvecklande undervisning (Hallgren & Fallgren, 2016). Kommer ut i april.

Språkpaketet möter forskaren Carina Hermansson

Fokus för dagens föreläsning var Att läsa och skriva i det nya medielandskapet. Vi vet att möjligheterna att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som stöd och som en resurs för barns tidiga läsande och skrivande ökar för varje år. Carina Hermansson belyste olika aspekter som i barns digitala språkaktiviteter. Exempelvis gick hon in på hur kropp och plats – i samspel med läs- och skrivstrategier – har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker) och hur de gör när de skapar egna texter.

Carina började sin föreläsning i skrivandet med hur vi kan skapa rum för skrivandet. Hon beskrev hur det först var svårt för henne i avhandlingsarbetet att själv sätta ord på vad som egentligen händer när barnen lär sig skriva.

Skrivande är å ena sidan traditionell inlärning, å andra sidan lek, utforskande och experimenterande. Det finns en spänning mellan förskolan och skolans mål. Samma gäller de konventionella och postmoderna utbildningsmålen. Skrivandet har dessutom geografiska och socioekonomiska aspekter. Nätet är inte lika uppkopplat i alla delar av Sverige. Tillgången till digitala resurser är olika i olika hem.

IMG_0041

Carina belyste att barn kan mycket och att vi ska bygga vidare på det. Frågan kvarstår:

Hur gör barn när de skapar text?

Vi fick se exempel på 6-åringars letter-jingel.  GlädjeEtt glatt skrivande. Inga problem. De skriver. Intensivt arbete. De ljudade. Deras frågor visar att de har tankar om konventionellt skrivande då de frågor om stavning och liknande formaspekter. Samtidigt är deras skrivande oförutsägbart. Det bara händer.

Beroende på vilka glasögon jag tar på mig så ser jag olika saker i barnens skrivande. Skrivande kan ses som en individuell handling. Det kan också ses mot bakgrund av sociala och kulturella dimensioner. Ett tredje sätt att se på skrivande är som en relation mellan olika handlingar.

Skrivandet är i beroende av både utforskandet och det konventionella. Kunskapen om hur det ska gå till behöver kombineras med experimenterandet.

Nomadiskt skrivande

Uttrycket beskriver den mångdimensionella, rörliga och prövande process som barnets skrivande och skrivutveckling är. För barnen i filmen vi fick se tidigare kan bokstaven V både springa och vara ett träd i skogen.

När barn skapar text uppstår både en experimenterande, utforskande process där barnet prövar och testar och en process som stabiliserar mot att exempelvis lära sig särskilja bokstäver från varandra, skilja på små och stora bokstäver. (Hermansson, Skolporten 2013)

Processer av skrivande blir till i aktiviteten. Tankar hos oss deltagare var exempelvis: Läraren ser kunskaper i aktiviteten och det är viktigt att som lärare sätta ord på det vi ser i samtal med barn. Vi behöver vara nyfikna; ha äkta nyfikenhet!

Lyssna, se och höra! Uppmärksamma ögonblick av förändring i tillblivelseprocesserna.

En härlig eftermiddag med många praktiska undervisningsexempel tillsammans med teori. Kunskapsskapande. Levande.  Stort tack Carina!

IMG_0048

Inspirationsföreläsning om ASL

Idag är de lyckligt lottade deltagarna de som deltar i årets Språkpaket. Lite presentation av Karin och hennes syn på ASL tillsammans med genrepredagogik och sedan vidare till rivstart med en film från förskoleklass. Alltid lika fantastiskt att se 6-åringars superfokusering när de läser och försöker tyda vad som står skrivet. Arbetet sker i skrivpar och med stöd i talsyntes. Karins elever har namn från hela världen vilket talsyntesen inte klarar att säga men det är något klass och lärare bara konstaterar och kan skratta åt. Karin skapar skrivparen utifrån elevernas nivå inom skrivinlärning men också hur de samarbetar. Skrivparen arbetar ihop under en hel termin för att eleverna ska känna trygghet och lära känna varandra. De som har svårigheter med samarbete får stöd av läraren kring samarbetet. IMG_0302 Eleverna skriver bokstavsräckor när de börjar. Vid terminsstart i förskoleklass (OBS! inte åk 1 som jag skrev först) var det flera av barnen som inte kunde läsa och skriva sina namn och många kunde enbart ett fåtal bokstäver. En bokstavsräcka kan se ut så här:

ekhåfdsqerfdyrdxcvfdrdrfyguyu

uu3id6376ie76re7eygie76te

Barnen får individuella uppgifter att ringa in vissa bokstäver, leta efter ord osv. Snabbt börjar de koppla bokstäver med bokstavsljud när de fortsätter arbeta. Karin berättade målande om hur hon lägger in små utmaningar kring att skriva ord. I början är det många praktiska frågor som vad gör jag med elevernas alla texter de har skrivit och hur och var skapar jag deras portfolios.

Finmotoriksövningar är en annan viktig fråga. Här får barnen trä pärlor, göra pärlplattor och fina armband men också olika uppgifter med penna. När bokstäver ska formas så är det olika uppgifter med stödlinjer och övningar som att rita motsolingar. I åk 2 lägger Karin in välskrivning på schemat. Hon gör förstås en bokstavsdiagnos där hon markerar de bokstäver och bokstavsljud som barnen kan. Sedan sommaren är just detta ett obligatoriskt moment i bedömningen av elevernas läs- och skrivkunskaper med Skolverkets Bedömningsstöd och här använder Karin enbart det underlaget för bedömning.

Karin talade om vardagsspråk och skolspråk. Läraren behöver hjälpa eleverna att gå från det vardagliga, personliga och nära (vardagsspråk) till det specificerade, opersonliga och distanserade (skolspråk). Ämnesundervisning ställer stora krav på förmågan att använda skolspråket. Detta satte Karin in i sammanhanget för den cykel för undervisning och lärande som hon undervisar efter.

cykeln för undervisning och lärande

Vi fick också en liten praktisk övning för parvis arbete med att sortera texter enligt genre. Bra timat efter semmelpausen!

Karin använder termer som narrativ, instruktion, och argumenterande text med sina elever i åk 2. I klassen kallar de dessa termer för expertord.

Vi fick oss se exempel på skrivuppgifter som Karin har använt i förskoleklass. Några exempel som visades var:

  • berätta det roligaste ur en bok ni läst högt
  • veckans ljud
  • vi har …
  • vi tycker om …
  • olika listor, önskelistor, djurlistor, färger, listor på sådant som finns i klassrummet
  • stafettskrivning
  • personligt återgivande texter
  • argumenterande texter
  • sagor

Talsyntesen använder Karin även i det gemensamma arbetet.

Det var exempel på  muntligt återberättande från utflykter med stöd av ord och bilder. Nästa fas i detta återberättande var att arbeta med bilderna och orden i appenWright and read”. Givetvis gjordes detta som gemensamt arbete på SmartBoarden så barnen fick hjälpa till att komma på vad som ska vara med. Det gemensamma återberättandet följs upp av parvis arbete på paddorna med att skriv och läsa in sina berättelser.

Wright and read

BookCreator är en annan app som Karin använder mycket. Det finns också en bok app  hos NE som är kostnadsfri för lärare i Stockholm och som liknar BookCreator. På NE Junior kan du se vilka olika appar som finns. Andra tips var svenska-djur.se samt Sock Puppets som vi fick se exempel på.

Karin arbetar förstås med mallar i förskoleklass. Det är börjor som eleverna får använda, först i gemensamma texter och när de kommit igång för att skriva egna texter. Karins erfarenhet är att parvis skrivande fungerar smidigare än skrivande i grupp.

exempel2

Vi fick se mängder av exempel på hur Karin arbetar med elever i förskoleklass – åk 2. En mycket inspirerande föreläsning med praktiska exempel och kopplingar till ASL och genrepedagogik.

Stort tack Karin! Du som inte hade möjligt att vara med på Karins föreläsning kan läsa mer på Karins blogg: Fröken Karin.

Arbetar du i förskoleklass eller åk 1? Skulle du vilja delta i nästa års Språkpaket? Snart får alla rektorer ett mejl med information och en länk till en intresseanmälan till ett informationsmöte. Om många, för många, mejlar intresse för att komma på detta informationsmöte så gör vi ett urval. Vi är här Carola och jag. Är du intresserad så tala med din rektor!

Läs mer om Språkpaketet här:

Medioteket: Läs- och språkpaketet

Referenser:

Hultin & Westman (2014). Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups.

Lövgren, E. (2009). Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Sanoma.

Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg – Vad? Hur? Varför?  Stockholm: Sanoma.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.

Å några får böcker!

De lyckligt lottade är vårt 50-tal deltagare i satsningen Språkpaketet. Deltagarna kommer från sju olika skolor och i samband med den bokpresentation som ingår som en pusselbit i Språkpaketet så får varje skolan ett bokpaket. Dessa omfattar ett 30 tal böcker och oftast hittar du tre böcker för varje titel. Deltagarna arbetar med böckerna under de tre terminer som Språkpaketet pågår och sedan lämnas böckerna över till skolans bibliotek så att även övriga elever får läsa dem.

Här hittar du vilka böcker som ingick i årets bokpaket: Bokpaket 2015

Så här ser några av titlarna ut.

Hitintills har deltagarna utsetts av våra grundskolechefer. Framöver kommer intresserade skolor att få anmäla sig till oss. Närmare besked om hur man går tillväga kommer vi ut med under nästa termin. Deltagarna utgörs av pedagoger som arbetar med F-klass, åk 1 och 2 och som vill lära sig att arbeta med ASL, dvs. läsinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning. Språkpaketet omfattar fler delar som föreläsningar om aktuell forskning, inspirationsföreläsning av lärare som arbetar med ASL, föreläsning med en forskare, kurs och handledning i arbetet med ASL samt workshops kring bedömning av elevers läsande och skrivande.

Du kan läsa mer om Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

 

Varför blogga med klassen?

Möjligheterna! Själv fångades jag av bloggandets möjligheter när jag deltog i ett seminarium om QuadBlogging på BETT 2014. Det ledde till att jag startade en bloggkurs för lärare förra året. Några deltagare hade bloggat tidigare och några var nya som bloggare. Vi har tillsammans lärt oss väldigt mycket under året som gått. Deltagarna är lärare i åk 1-9 och de har bildat smågrupper utifrån vilka årskurser de undervisar.

För att du ska kunna se lite hur det ser ut när de bloggar så får du här några bloggadresser.

  1. Skarpatorp (åk 1)
  2. Hjulsta grundskola (åk 3)
  3. Kristallerna (åk 3)
  4. Turkoserna (åk 3)
  5. Hägern (åk 5)
  6. Mellanblogg (åk 5)
  7. Litteratur (åk 5)
  8. Orion (åk 5)
  9. Betraktelser (åk 5)
  10. 8Ds bokblogg (åk 8)
  11. Litteraturreflektioner (åk 8)

Vi var fler när vi startade men några kände sig tvungna att hoppa av. En svårighet som några drabbades av var bristen och tillgängligheten på datorer/paddor. Tillgången skiljer sig åt mellan olika skolor!

Till hösten startar jag upp två nya grupper. Dels en bloggkurs för nybörjare där vi kommer att göra allt tillsammans, steg för steg. Denna grupp träffas vid 6 tillfällen. Dels en grupp för lärare som kan blogga. Här kommer jag att ordna tre IRL-träffar, dvs. vi träffas fysiskt vid uppstart, halvvägs och runt påsk. IRL betyder In Real Life och syftar på att man faktiskt träffas. Dessa tre träffar syftar till erfarenhetsutbyte, gemensamma samtal och diskussioner om bloggandet med tips och trix.

Som extra grädde på moset bjuds alla in till tre extra, frivilliga tillfällen med gästföreläsande kollegor. Jag arbetar för att kunna erbjuda följande:

  1. Ett tillfälle handlar om hur man söker bilder samt hur och vilka man får använda. Föreläsare är Linda Spolén.
  2. Elisabet Jonsved lär oss hur man gör en boktrailer i iMovie samt hur man skapar ett Youtube-konto.
  3. Kanske kan det bli kurs/workshop kring iMovie.

Nog vore det roligt och utvecklande för dina elever!?

Betydelsen av att utveckla skrivandet

Skrivandet är en fråga som är lika aktuell i samtliga av IRA’s tidskrifter (International Reading Association). De kallar frågan för ”a Cross-Journal Virtual Issue”. Som en extra bonus så har de samlat ett antal artiklar kring skrivande på sin webb och artiklarna är tillgängliga för alla intresserade till augusti 2014. Du hittar dem här: http://onlinelibrary.wiley.com/subject/code/000048/homepage/custom_copy.htm

Artiklarna tar upp frågor som exempelvis: skrivundervisning för alla åldrar, hur man intresserar och engagerar elever att skriva, skrivande i sakämnen och hur man motiverar elever att skriva.

En artikel fokuserar vad de kallar ”graphic stories” vilket motsvarar böcker som kombinerar bild och text. Detta ses som ett första steg mot att arbeta med ”new literacies”, dvs. multimodala texter.

Artikeln redogör för en studie där eleverna som deltar är ”second graders” vilket betyder att de är runt 7-8 år gamla. Klassen bestod av 18 elever vars bakgrund presenteras så här: ”59 % African American, 32 % Latino, and 9 % European American. Seven of the students were English learners whose first language was Spanish. Thirteen of the students were considered reading below grade level according to Fountas and Pinnell running records.”.

Artikeln är indelad i ett antal delar och det går att navigera i artikeln med hjälp av en rullgardinsmeny vid varje rubrik.

Det gör det mycket smidigt att läsa artikeln eller de delar av den som väcker mitt första eller största intresse.

Författarna föreslår en undervisningsplan för att introducera och arbeta med ”graphic stories” i undervisningen. Arbetet med eleverna, dvs. undervisningen, delas in i tre faser:

1. uppstart och det första mötet med ”graphic stories
2. elevernas skapande egna ”graphic stories” och
3. slutligen deras skapande av multimodala texter.

Resultatet av detta undervisningsprojekt blev att eleverna läste ett mycket stort antal ”graphic stories”, 171 stycken, de tyckte det var roligt att skriva och ville skriva mer, deras egna ”graphic stories” innehöll alltid karaktärer, miljöer och handling. 14 av 18 av elevernas ”graphic stories” hade en tydlig handling. Eleverna läste efter avslutat projekt mer än tidigare och de utvecklade läsflyt och läsförståelse mer än förväntat för deras ålder.

Avslutningsvis tipsar artikeln om en webbsida med ”graphic stories”, Toon-books. Utöver att besökaren här hittar exempel på sådana böcker så finns det förslag på frågor som läraren kan ställa till respektive bok. I och för sig så kan en svensk lärare inte använda detta rakt av men de ger ändå förslag på hur man kan resonera och reflektera tillsammans med elever runt en ”graphic story”. Vi hittar frågor som motsvarar våra ”läsfixare” och frågor att ställa före, under och efter läsningen. Ett exempel på en sådan bok hittar du här: The Secret of the Stone Frog.  

Jag känner mig ganska säker på att alla ni som använder t.ex. Book Creator i er undervisningen kan ha glädje av att läsa den här artikeln.

Artikeln i sin helhet hittar du här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.1211/full



Ny omgång i Språkpaketet

Förra torsdagen träffade vi chefer och representanter från de skolor som erbjudits att delta i Språkpaket 2014. Det blir tredje omgången vi startar. Intresset att få delta är jättestort. Deltagarna är främst lärararbetslag från åk F – 2. Att delta medför att man i läsinlärningen arbetar med ASL, att skriva sig till läsning. Kurser och handledning i ASL kompletteras med föreläsningar om aktuell forskning inom språk-, läs- och skrivområdet, bedömning av läsning, bokpresentationer och inspiratonsföreläsningar av lärare och vid ett tillfälle en forskare. Varje Språkpaket avslutas med att deltagarna får presentera vad Språkpaketet har betytt för dem, deras undervisning och elever. Juni 2013 filmade vi en sådan presentation.  Är du nyfiken på vårt Språkpaket ska du titta på filmen!

Du hittar mer information om Språkpaketet och oss som arbetar med det på Mediotekets webbsida.

PS. Att börja med en ny omgång ”Språkpaketare” är som att börja med en ny klass. Jättespännande och lite pirrigt!

Gissa vad jag har gjort idag!

Jo, jag har slagit in paket! Inte vilket paket som helst utan ett Språkpaket. Nu blev du allt nyfiken. Saken är den att vi filmade slutpresentationerna som lärarna i Språkpaketet 2012 gjorde i juni förra året. Ja, det har tagit sin tid med redigeringen. Men nu är filmen klar och ska bara betittas av oss närmast berörda innan den publiceras. Paketinslagningen blir vinjetten i filmen. Hasse filmade och jag slog in paketet med allra bästa presentpappret man kan tänka sig. Ett papper med bokstäver på. Det blev även snören runt. Till detta har vi spelat in ordet ”Språkpaket 2012″ med talsyntes. Vi arbetar ju med ASL i Språkpaketet. Ni som jobbat med talsyntes vet hur det låter; en bokstav i taget med den där lustiga rösten och sist hela ordet. Paketinslagning och talsyntes matchade vi ihop tidsmässigt och så drog vi upp farten också. Hasse och jag tycker att det blev en riktigt rolig start på filmen om Språkpaketet! Vi får se vad ni tycker när vi lagt upp filmen. Roligt har vi på det här jobbet! Varje dag är det något nytt. Undrar vad som händer i morgon?

Arne Trageton på Medioteket

Imorgon torsdag är alla deltagare i Språkpaketet 2012 de lyckligt lottade! Åhörarna har förberett dagen genom att skicka in frågor runt ASL-arbetet och Arne kommer att utgå ifrån dessa när han leder dialogen. Det blir med all säkerhet en givande dag i en härligt kreativ atmosfär!