Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
assisterande teknik

Funktionell läsning och skrivande

Thomas Nordström, fil.dr. i psykologi Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste för oss måndagen den 20e maj.

EB5E516F-F251-4BDA-8B26-7874949F819A

Thomas ingår i en forskargrupp tillsammans med Idor Svensson, Linda Fälth, Emma Lindeblad och Rickard Carlsson.

Thomas forskningsintresse har fokus på evidensbaserad praktik/undervisning och främst då läsning, effektiv undervisning, inkludering, funktioner och funktionsnedsättningar och vetenskaplig metod. Han ställde frågan Vilka elever är mest beroende av god undervisning? Här gick Thomas in på begreppet Achievement Gap som handlar om huruvida och/eller i vilken grad en elev kommer upp i förväntad utveckling. Förväntad kan vara i förhållande till ålder men också i förhållande till de anpassningar och stöd som eleven fått för att stödja dennes lärande.

Thomas fortsatte med definitioner av begreppen:

  • screening
  • kartläggning

Screening är ett kostnadseffektivt sätt att undersöka ett fenomen. Det kan exempelvis  handla om xatt identifiera elever i risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi screenar när vi vill fånga in många som har det vi letar efter. Enligt Thomas är det få test i Sverige är riktigt bra, dvs både valida och reliabla.

Kartläggning, assessment, är ett vidare begrepp och kan ha flera olika syften. Det finns ett generellt gott vetenskapligt stöd för effekterna av kartläggning, och kartläggning som grund för undervisning och interventioner.

Det är först och främst viktigt att veta vilket syfte vi har med våra screeningar/ bedömningar/ kartläggningar. Det är också viktigt att veta lite om vilka traditioner man arbetar utifrån. För att få bästa möjliga lärandeutfall ska man fokusera på framåtsyftande bedömningar .

Thomas presenterade RTI, Respons To Intervention. RTI bygger på att man först mäter en förmåga/färdighet hos eleven varefter eleven får undervisning under en tid för att till sist följa upp insatsen. På så vis kan man ta reda på och mäta vilken nytta och vilket resultat en specifik insats har gett. Thomas gav oss följande hållpunkter för RTI.

  • Tidig kartläggning (standardiserad) av läsfärdigheter.
  • Standardiserade procedurer om beslut baserat på kartläggning (tester) av läsfärdigheter.
  • Förutsätter god läsundervisning i år 1-3.
  • Intensiva och systematiska insatser under begränsade perioder (≈ interventioner).
  • RTI sätts in långt före eventuella diagnostiska utredningar.

Enligt Thomas har forskning visat att det inte är det effektivaste att låta en elev gå på specialundervisning t.ex. 30 min i veckan. Det är bättre och ger mer resultat när man satsare på intensivundervisning under kortare perioder. Bäst är en stund varje dag i sex veckor följt av en paus i insatsen för att sedan repeteras.

Det finns en del kritik mot RTI. Kritiken handlar om att RTI är resurskrävande, att det krävs kunniga skickliga lärare och att vi fortfarande har svårt att mäta responsen. Vi vet inte heller med säkerhet vilka insatser som passar varje elev. RTI förutsätter och kräver ett nära samarbete mellan praktik och forskande lärare.

Legilexi

Ett slutsats ur materialet i Thomas avhandling är att barns tidiga läsnivåer har relativt stor inverkan på skolresultat. Hur god läsare barnet är tidigt påverkar skolresultaten i senare skolår. Desto bättre läsare i tidig ålder, desto bättre allmänna skolresultat i senare årskurser. Att ha en god läsförmåga och kunna ta till sig information i skolans olika ämnen är centralt i skolan och detta upplever eleverna. Det påverkar i sin tur självkänslan och i förlängningen den psykiska hälsan. Elever som upplever sig underlägsna kamraterna kan utveckla undanvikandebeteenden som att man undviker att läsa. Korrelationen tidig läsnivå och betyg i senare skolår är alltså hög. Detta motiverar tidiga interventioner för att motverka försenad/begränsad/ nedsatt läsutveckling.

I Thomas Nordströms forskning har LegiLexi använts som bedömningsverktyg. Elevens resultat utgör i studien underlag för lärarens undervisningsplanering. Efter kartläggningen väntar arbetet med riktad undervisning och intervention. Frågan efter en kartläggning och/eller bedömning är alltid: Vad gör vi sedan? Thomas underströk att det idag inte finns några ursäkter för att inte känna till hur man planerar för en god läsundervisning. Idag finns det nämligen en massiv kunskap om vad god läsundervisning är. En evidensbaserad approach brukar beskrivas som att eleven är vårt facit och vi behöver ta reda på svaret till följande fråga:

What works for whom under what conditions.

Thomas gav oss också följande citat att fundera över:

If teachers are to be effective, they must be equipped to evaluate, understand, and to respond to each student’s instructional needs. (Cunninghamd 2015)

Vi behöver ha verktyg för att möta olika elevers behov av undervisning; vi måste arbete med olika upplägg, olika material, olika nivåer, olika metoder för att nå alla elever.

Nästa fråga Thomas ställde var:

Men när vi har tränat och tränat och tränat… Vad gör vi då?

balansgången

En tillräckligt god läsutveckling handlar om, utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt, att eleven hamnar inom normalutvecklingen. För detta krävs minst stanine 4 på läsresultaten.  Samtidigt säger värdet stanine 4 inget om huruvida läsförmågan är tillräckligt god. Effekter i interventioner översätts inte till praktisk betydelse och därför finns här ett stort behov av fortsatt utvecklingsarbete. Ett annat problem är att det inte finns någon konsensus kring läromedelsnivåer. Likaså är textkraven i skolan otydliga.

Föreläsningens tredje del handlade om AT, assisterande teknik. AT ersätter individens nedsättning och skapar funktion (ISO, 2011). Forskningsfältet för AT och läsförmåga är ett ungt forskningsområde med hitintills få studier. AT är en teknik i snabb förändring. Det har visat sig att det är enklast att påverka ordläsningsnivån. Svårast är det att påverka läsflytet (fluency) och läsförståelsen. Det visade sig i studien att de elever som hade störst problem med att läsa och skriva också var de som upplevde störst nytta med AT. Nyttan var i sin tur beroende av lärarstöd och träning av AT-funktioner, inklusive fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70% av eleverna fortsatte använda tekniken även efter interventionen.

Trycket på läraren lättar ju också när basen förstärks och fler elever lär sig läsa. Enligt Thomas ska AT sättas in efter att vi har tränat ordentligt utan att eleven uppnår en tillräckligt god utveckling. Vad tränat ordentligt betyder i praktiken är inte helt lätt at beskriva. Det förutsätter en kunnig och yrkesskicklig lärare med professionell nyfikenhet på sina elever och som erbjuder en väl strukturerad undervisning.

Det är skillnad på teknik och assisterande teknik. AT kommer från funktionshinderforskningen där det är ett naturligt inslag i motsats till ”vanlig” undervisning där läsningen i sig mäts. AT ersätter individens nedsättning och skapar möjligheter till funktion. Det finns fortfarande få studier kring AT och läsförmåga och mer forskning behövs.

Vad tyckte deltagarna om föreläsningen? Här är några röster:

  • Det var en tydlig presentation där Thomas gick igenom sin forskning på ett lättförståeligt sätt, lugnt och metodiskt.
  • Intressant innehåll, lagom längd, jättekul att höra om forskning som bedrivs!
  • Bra att alla lärare i mitt arbetslag var på plats, då lättare att jobba vidare med det vi fick höra.
  • Jag blir påmind om vikten av att hålla ögonen på mitt eget sätt att undervisa eleverna.
  • Mycket kring läsforskning och kartläggningar och även allmänt om vikten av god läsundervisning och tidiga insatser.

Du som inte kunde närvara får snart chansen att se Thomas föreläsning när vi är klara med redigeringen av den.

Referenser:

Nordström, T. (2018). Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Skolportens intervju med Thomas Nordström. Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling.

Hur vi med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation får en funktionell läsning och skrivande som är inkluderande

Måndagen den 20e maj har du chans att lära dig mer om hur lärare med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation kan hjälpa sina elever till en funktionell läsning och skrivande som dessutom är inkluderande! Nog är det något du har funderat över!? Nog vill du veta mer!? Nog vill du veta hur man gör!? Det är forskaren Thomas Nordström som har gått på djupet med dessa frågor.

Thomas disputerade i höstas, 2018, med en avhandling som bland annat undersöker betydelsen för elevers lärande när läraren arbetar med kartläggning och bedömning följt av en riktad och väl strukturerad undervisning. Thomas går också in på när digital teknik bör sättas in som stöd för de elever som inte utvecklar sina kunskaper som förväntat. Han lägger stor vikt vid att det är viktigt att inte bara kartlägga och screena utan att tänka framåt, dvs. vad kommer efter screeningen? Läraren bör, enligt Thomas, fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov.

Extra spännande tycker jag är att lärarna i hans studie använt LegiLexi! Jag har tidigare ordnat flera presentationer av LegiLexi med Sofia Norén, verksamhetschef. Nu senast i början av mars erbjöd vi en fördjupningsträff där deltagarna efter en kort introduktion och repetition av LegiLexi fick arbeta gruppvis med analyser av de resultat som läraren kan ta ut när eleverna gjort sina uppgifter.

Dag och tid: Måndag 20/5 kl. 14-16.30

Adress: Medioteket

Föreläsningen kommer att behandla följande:

God läsförmåga är en grund för att lyckas i skolan. Att tidigt kartlägga och sätta in anpassade undervisningsinsatser utifrån elevens utvecklingsbehov är därför av stor vikt för att lyckas få så många elever som möjligt att utveckla en god läsförmåga.

Men hur kan man tänka kring tidiga insatser och hur vet man om eleven utvecklas i tillräcklig bra utsträckning? En allt mer aktuell fråga är också när traditionella insatser bör minska till förmån för användandet av så kallad assistive technology (dvs, teknikanvändning i syfte att assistera eller kompensera för funktionsnedsättning).

Föreläsningen utgår från Thomas Nordströms avhandling och annan aktuell forskning så som stärkt klassrumsundervisning med kartläggning, anpassad undervisning, behov av kartläggningspraktiker för att kunna ta pedagogiska beslut samt teknikanvändning för elever som trots goda åtgärder inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga.

Föreläsningen är indelad i följande tre delmoment:

  1. Skapa ordning – om betydelsen av bedömnings- och kartläggningspraktiker
  2. Efter kartläggning – riktad undervisning och lärdomar från LegiLexi
  3. När traditionella insatser inte räcker – om potentialen av digital teknik

Thomas Nordström är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Anmäl dig här: Thomas Nordström om kartläggning, kompensation, funktionella läsning och skrivande i ett inkluderande sammanhang

PS. jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om en annan föreläsning jag hade förmånen att höra med Thomas Nordström. Du kan läsa den här: Mer om AT och RTI (30/11 -18).

Skolporten gjorde en intervju i samband med disputationen och den kan du läsa här: Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling, Skolporten december 2018.

Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende

Svenska Dyslexiföreningen ordnar idag 15e november en utbildningsdag som tar upp forskningsbaserade insatser för elever som har läs- och skrivsvårigheter och det för elever från F-klass till och med gymnasiet. Dagens rubrik är just Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

3762951E-878A-4309-AA90-F74952CAC842

Christina Hellman, ordförande i Svenska Dyslexiföreningen, inledde dagen med en kort presentation av Svenska Dyslexiföreningen samt tips om fler utbildningstillfällen.

73179101-3C88-47E9-A5B0-D3241F5D5258

Först ut var Idor Svensson med föreläsningen Assisterande teknik för personer med läs- och skrivsvårigheter; vilka förutsättningar är nödvändiga och vad fungerar? 

D3C830A0-7C0A-464F-8172-A02F37A4B7EA

Idor sparkade igång med en presentation av några olika interventionsstudier och forskarmiljön. Han använder begreppet assisterande teknik och gav oss följande definition. Under föreläsningen förtkortade han assisterande teknik med AT.

0D28A8BC-330F-468D-8759-A01361F03525

Idor gick in på hur lång tid vi kan se som acceptabelt att det tar mellan stegen att lära sig läsa till den funktionella läsningen i  att läsa för att lära.

Vi fick en introduktion i de senaste 20 årens forskning kring assisterande teknik. Idor började arbeta med att undervisa om assisterande teknik redan 1969. Det var datorer, lärplattor och smarta telefoner. Förändringen kom 2011 med billigare och mer lättanvänd teknik och appar.

För att bli självgående krävs en viss nivå av läsförmåga. Idor talade om  tre grupper: slow starters, slumrare och dyslexi. Har man en åk 3 nivå i läsförmåga klarar man sig hjälpligt på egen hand. När individen inte nått en åk 6 klarar man inte att själv gå vidare i och utveckla  sin läs- och skrivförmåga. Det är viktigt att kunna ta till sig och kunna förmedla text. AT kan här vara en hjälp:

  • till att läsa på traditionellt sätt
  • som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT
  • AT som alternativ och då passar inte negrep0 som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna- förståelse och textförståelse.

För de som har svårt att komma igång med sin läsning är det viktigt att träna relationen ljud och bokstav med fokuserad klassrumsundervisning i åk 1, undervisning i mindre grupper i åk 2 och enskild undervisning i åk 3. En systematiserad undervisning i intensivperioder är det som enligt foskning ger efffekt. Exempel på fungerande träningsprogram är Lexia, Bravo, Flashcard och Animega och dessa kommer forskarna att titta närmare på framöver. Vissa program som Skolstil 3 erbjuder kombinationer. I senare delen i åk 3 är det viktigt att sätta in intensivträning därför att det inte hjälper att göra mer av samma . Detta förutsatt att man gått igenom tidigare insatser med systematisk klassrumsundervisning.

Idor gav oss exempel på några program som i dagsläget fungerar hyfsat.

CACE6119-B34D-48D1-A680-A8CB79C76B60

Han delade in programmen i de som ger teknisk kompensation och de som ger språkstimulering och stödjer motivationen.

Idor presenterade ett nytt begrepp för läsning och att ta till sig text nämligen funktionsvariation.

Idor presenterade  Också resultaten av en enskild studie. När  vi arbetar med undervisning och AT ska vi utgå från:

  • individens personlighet
  • aktiviteten i sig
  • AT
  • omgivningen

Läraren måste kunna tekniken men också vara beredd på att utbilda eleven!

Talsyntes fungerar, rättstavning fungerar, talböcker fungerar jättebra, taligenkänning fungerar ganska bra och översättning fungerar, allt enligt Idor. 

Följande bild sammanfattar Idors föreläsning.

FD906147-C2BB-4E4F-A3A3-826A0C837567

Vi fick också med oss några frågor att fundera vidare över.

B3903A60-D52A-411E-A0A1-128D4D0209F2En informationstät föreläsning i högt tempo. Hoppas jag fick med huvdinnehållet! Hoppas också min paddas smarta tangentbord inte gett mig alltför många siffror i stället för bokstäver!

Referenser:

Utbildningsdag med Svenska Dyslexiföreningen  15/11 2018. Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.