Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
att läsa är att tänka

Med bilden i fokus

Nordisk forskningskonferens 2016.

skylt

Det var tre fullmatade dagar med många olika infallsvinklar på bilden i textsammanhang. Spännande att möta forskare från andra discipliner. Helhetsupplevelsen var mångfald. Mycket som jag inte är insatt i eller har tänkt på. Frågestunderna visade hur väl initierade deltagarna var och jag kände mig oftast ganska okunnig! Det var korta 20 minuters föreläsningar blandat med längre. Föreläsarna var doktorander, professorer, lektorer men även barnboksförfattare som Øyvind Torseter. Ja, har du inte läst bilderboken Hålet så gör det. En märklig historia om en man som flyttar in i en ny lägenhet och ser ett hål i väggen. Ett hål som flyttar på sig. Ett hål som mannen låter undersöka och som slutligen arkiveras! Boken har också ett hål rakt igenom alla sidor. Att göra dessa hål var en historia för sig och riktigt roligt var det att förlaget när boken var klar skickade en låda med alla hål till författaren. Tyvärr hann jag inte fota av den bilden. Øyvind Torseter berättade hur han arbetar med sitt berättande både grafiskt och innehållsmässigt. En riktig höjdpunkt som också avslutade konferensen. Och vi lär ha boken i Cirkulationsbiblioteket! Besök också Cirkbloggen; där hittar du bok- och lästips.

Rättelse: Vi, Cirkulationsbiblioteket, har inte Hålet för utlåning. Boken har dock varit med i Språkpaketets bokgåva till klasserna några år.

En annan höjdpunkt som däremot öppnade konferensen var Boel Westins keynote och tillika öppningsföreläsning. Rubriken var Tiden och bilden. Hon talade om hur texten materialiserar bilden och hur visualiseringen förvandlar läsaren. Vi fick se bilder på den första bilderboken tillsammans med en historisk tillbakablick. Visste du att det fanns motsvarigheter till dagens små Pixie böcker för flera hundra år sedan!? Vi fick se många exempel på hur läsande barn avbildas och att de får en ikonisk status. Här ser du den unge Cicero som läser sin bok med ett förnöjt ansiktsuttryck, blicken vänd inåt mot läsupplevelsen. Notera också den bekvämt avslappnade ställningen. Tänk att läsning återges med samma förtecken som vi lägger in idag! Enligt uppslagsverket levde Cicero mellan 106 f.Kr – 43 f.Kr. Det är ett tag sen… Tavlan är målad av Vincenzo Foppa ca 1464 (nc, nd; commons.wikimedia.org ).

Foppa_young Cicero reading

En annan kortföreläsning som jag tog med mig var Hanne Kiils Når barnelitteraturens reisemotiv blir en roadmovie-lek. Hanne Kiils exemplifierade med en barnbok som jag tyvärr inte minns namnet på. Det var många dråpliga bilder, uttryck och lek med ord som lockade till skratt och lust att läsa! Bland annat uttrycket Vi lever for å leve som är en anspelning på det norska postverkets slogan Vi lever for å levere.

Hanne Kiil är litteraturpedagog vid Norsk barnebokinstitutt.

Ja, det var en nordisk forskningskonferens så det var till att lyssna på danska och norska också. Här måste jag erkänna att det kostade på. Visst förstår jag det mesta men jag blev tröttare i och med att det krävde större koncentration.

På tal om något helt annat. Vi på Medioteket är bra föreläsare! Det tänkte jag på under några av föreläsningarna. Som föreläsare är det viktigt att inte bara läsa sitt manus och att inte heller bygga föreläsningen på att läsa exakt det som står i PowerPointen. På Medioteket har vi haft ett antal fortbildningar kring presentationsteknik och det har gett resultat – vill jag påstå. Så kamrater – sträck på er och var stolta över att ni är bra föreläsare!

Martin Hellström, fil.dr. och biträdande lektor vid Linnéuniversitet, tog oss med in i boksamtal med barn kring Maria Gripes Tappa inte masken. Vi fick se en sekvens med ett boksamtal med den grupp barn som ingår i hans studie och som han planerar att följa i flera år. Detta för att se hur de tar till sig Gripes böcker när de går från barndom till ungdom. Spännande projekt! Kanske får vi läsa om det i en artikel om några år!?

Andra föreläsare som jag lyssnade på och deras rubriker var exempelvis:

  • Ulf Boëthius, Att skildra låtsaslekar i text och bild. en analys av Barbro Lindgrens ”Nu är vi gorillor låssas vi”.
  • Lars Wallner, Med serietidningen som interaktionell resurs i skolan.
  • Sarah Mygind, Harry Potter, drengen med de mange ansigter.
  • Ayoe Quist Henkel, Digital ungdomslitteratur som visuelle tekster.
  • Nina Christensen, Fingrene læser. Billedbogen og det haptiske.

Ja, det var många intressanta, spännande, oväntade presentationer. Riktigt fullmatade dagar! Samtidigt var jag lite förvånad över att de flesta föreläsarna var litteraturvetare. Jag hade kanske väntat mig fler med starkare inriktning på bilden och det visuella.

Jag måste också nämna Jill Walker Rettberg, professor i digital kultur vid Universitetet i Bergen. Rubriken var Fortelle med bilder. Den visuelle vendingen i sosialer medier. Men det får bli i nästa inlägg för det är något särskilt!

Referenser

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning. Tidskrift (fritt tillgänglig).

Norsk Barnebokinstitutt.

SBI, Svenska Barnboks Institutet.

Hur ska vi ha´t?

Vad ska vi träna? Vem har rätt? Ska vi träna arbetsminne eller metakognitivt tänkande? Vart hör nu det  här med lässtrategier?

Vi möts av en mängd påståenden, forskningsrapporter, avhandlingar och kunskapsöversikter. Vi måste varje dag göra val. Vem ska vi tro på? Vad ska vi välja? Vilka moment i min undervisning ger effekt? Förresten, vilken/a effekt/er vill jag ha?

Nu senast har jag läst en artikel om Petri Partanens studie Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs  (Specialpedagogik 2016, nr 3). Partanen är fil.dr. i pedagogisk psykologi vid Mittuniversitetet och leg. psykolog. Partanens studie Metacognitive Strategy Training…  omfattar 64 barn i åk 2-3 och enligt honom är det viktigt att vi läser på innan vi startar upp nya satsningar och ny träning för våra elever. Arbetsminnesträning går inte att avfärda då forskning pekar åt olika håll, både för och emot. En viktig fråga är huruvida effekter av en insats är bestående eller avtar efter en tid. Partanens studie visar att de elever som fick en kombination av arbetsminnesträning och metakognitiv träning förbättrade sitt arbetsminne. Detta gjorde inte den grupp som enbart fick arbetsminnesträning. Metakognitiv träning innebär att eleven får träna på att reflektera över sitt tänkande och lärande. Mycket tänkvärt för mig som lärare. Det betyder att strategiträning som omfattar att öka medvetenheten kring samt träna metakognitivt tänkande är bra för att förbättra elevers läsning, skrivning och räkning. I senaste numret av Lära hittar jag två artiklar om tänkande. Dels Det ska vara kul att tänka (sidan 26-29), dels Faktatextens frontfigur (sidan 19-21). Den första handlar om en aktivitet på Adolf Fredriks musikklasser som de kallar Kreativ torsdag och som går ut på att eleverna får till synes enkla problem att lösa, problem som visar sig kräva både list och tänkande. Läs artikeln! Den beskriver en kreativ idé som fler borde prova!

Alla ska förstå problemet, men för att lösa det krävs list. Eleverna ska helt enkelt tycka att det är kul att tänka, säger Micke Hellström. (Lära 2016 #3, sid 29)

Den andra artikeln handlar om Adrienne Gear och det är slutklämmen jag vill lyfta fram.

Bara för att du stänger boken slutar inte tänkandet. En bra läsare fortsätter tänka när boken slutar. (Lära 2016 #3, sid 21)

Metakognitiv träning omfattar till exempel att träna på att planera, reflektera och analysera. Undervisning kring att reflektera och analysera ingår i  lässtrategiundervisning. Det gör också momenten att utvärdera arbetet med läsning samt de strategier läsaren har använt. Den riktiga godibiten är en annan artikel i The Reading Teacher som handlar om hur RT, Reciprocal Teaching, lär och hjälper unga läsare att övervaka sin egen läsning samt korrigera sig själva. Det får bli nästa inlägg!

Referenser:

Lära Stockholm, 2016 #3.

Partanen, P. (2016). Ifrågasätter värdet av minnesträning. I tidningen Specialpedagogik, 2016, nr 3, sidan 16.

Partanen, P.,  Jansson, B., Lisspers, J., Sundin, Ö. (2015). Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs. I International Journal of Psychological Studies7.3 (2015): 130-140.

Skolporten om Partanen och hans avhandling: ”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”, 2016.

Partanen, P. (2016). Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training. Skolporten, avhandling Mittuniversitetet, 2016-03-16.

Lära 2016_3