Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
att läsa och förstå

1344 visningar!

Nu har vi kommit till sista veckan och filmen är borttagen! Barbro Westlund föreläser om den kunskapsöversikt hon har skrivit på uppdrag av Skolverket. Titeln på kunskapsöversikten är ”Att läsa och förstå”.

Tre veckor kvar!

Missa inte chansen att se Barbro Westlunds föreläsning om kunskapsöversikten ”Att läsa och förstå”.

I månadsskiftet tar jag ner filmen. Föreläsningen ger en bra översiktlig bild av kunskapsöversikten. Tänk så bra för alla er som föredrar att se och höra framför att läsa! Är du i första hand en läsare så rekommenderar jag varmt kunskapsöversikten! Den är lätt att läsa och ta till sig, klart och stringent språk, alla centrala begrepp och termer utvecklas och förklaras och den lämpar sig utmärkt att diskutera i ett arbetslag. Ja, enligt min åsikt borde kunskapsöversikten vara ett självklart inslag i skolors kvalitetsarbete och i lärares kompetensutveckling.

Jag har skrivit om kunskapsöversikten i tidigare inlägg från 29/1011/11 samt 26/11. Läs dessa tre inlägg och du vet en hel del! Filmen är nu borttagen!

Voilà! Varsågoda!

Här är det många väntat på sedan 9e november! Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig.

Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut.

Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Alla lärare som deltar med sina klasser i tävlingen Barn och böcker får ett alldeles eget exemplar av kunskapsöversikten!

Dela gärna dina reflektioner! Likaså är du välkommen med frågor!

Enligt överenskommelse så är nu filmen borttagen.

Reflektioner över kunskapsöversikten

Det har varit en läsande helg! Kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Westlund 2016) är läst och jag tänkte dela några snabba reflektioner.

Kunskapsöversikten är kortfattad, tydlig och lättläst. Figurer, tabeller och faktarutor utgör bra stöd och är bra att kunna gå tillbaka till. Kunskapsöversikten har 7 figurer som åskådliggör och förtydligar begrepp men också deras relationer. Det finns också 7 små rosafärgade faktarutor som lyfter tänkvärda sammanfattningar. En sådan faktaruta kan se ut så här:

Med färdighet menas att visa att man uppnått viss kompetens inom ett område. Med strategier menas de mentala verktyg som används för att uppnå en färdighet. Det finns ett reciprokt samband mellan utveckling av färdigheter och användning av strategier. När det handlar om läsförståelse används begreppet läsförståelsestrategier. (Skolverket 2016:65)

Barbro Westlund tar upp väsentliga begrepp inom lästeori och beskriver dessa. Vi får också en genomgång av olika läsforskare, vilka modeller de är kända för och vad de står för. Den som har läst Barbro Westlunds avhandling och/eller hennes böcker känner igen mycket. Samtidigt fungerar kunskapsöversikten som en bra repetition.

Figur 1 som visar relationen mellan literacy, läskompetens, läsförmåga och lässtrategier kommer jag att få nytta av. Figuren tillsammans med texten klargör både begreppen och hur de samspelar. Ett avsnitt som jag gillar särskilt mycket hittar du på sidan 37, Betydelsen av olika läsförmågor förändras med åldern. Vi glömmer ibland att elevens ålder och var denne befinner sig i sin läs- och skrivutveckling styr vad som är väsentligt att iaktta och observera.

Barbro Westlund lyfter vikten av att göra läsprofiler och att det inte finns ett enskilt läsförståelsetest som kan räcker för att ge en heltäckande bild av en elevs läsförståelse. När vi arbetar med läsprofiler så behövs både en kognitiv och en affektiv läsprofil. Den förra handlar om förmågan av förstå och tolka text. Den senare ”visar elevens intresse, motivation och engagemang för att läa och diskutera texter med andra” (Skolverket 2016:90).

Jag avslutar med ett intressant påstående som absolut kan vara värt en diskussion i arbetslaget!? Det gäller följande rader:

Efter 4-7 år i skolan har flera elever blivit kompetenta läsare, trots att alla inte lärt sig läsa flytande. Men de har fått mycket undervisning i läsförståelsestrategier, som kompenserar deras bristande läsflyt. (Skolverket 2016:39)

Det var lite kort om kunskapsöversikten för dig som väntar på att få ”sätta ögonen i den”!

Referenser

Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Skolverket.

Att läsa och förstå1

Att läsa och förstå

Trots snökaoset 9/11 var vi en stor grupp lärare som satt på plats i K-aulan, Konradsberg, för att höra Barbro Westlund presentera den kunskapsöversikt hon skrivit på uppdrag av Skolverket. Titeln är Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? (Skolverket 2016)

IMG_0613

Barbro lyfte vikten av att ha kunskap om teoretiska utgångspunkter i den egna läsundervisning. Svaga läsare läser utan att veta varför, de aktiverar inte tidigare kunskap, de läser snabbt för att bli klara, de är inte medvetna om när de inte förstår och de slutar snabbt att tänka på texten när de läst klart. Svaga läsare har inte strategier för läsning. Strategierna är våra mentala verktyg och det är viktigt att veta när man använder vilken strategi.

Det är en myt att alla elever förstår vad de läser – men de vet vad de ska göra när de inte förstår.

Här syftar Barbro på de starka läsarna.

Nytt för mig är begrepp i rörelse. Modellen på bilden är nyskapad och Barbro utvecklade tankarna bakom (Skolverket 2016, s 16-21). Mycket kort så handlar det om att innehållet i begrepp som literacy förändras över tid.

IMG_0616

En viktig fråga gäller relationen mellan begrepp som literacy, läskompetens och läsförmåga. Här möter vi olika förståelse och det är viktigt att ta del av forskningens definitioner.

Kunskapsöversikten har inte bara den sedvanliga innehållsförteckningen utan också ett index med centrala begrepp längst bak. Personligen är jag mycket förtjust i den här sortens index för det underlättar när jag vill hitta och läsa om specifika begrepp.

IMG_0619

Närläsning med textnära frågor. Närläsning kan användas i stället för att ge elever lättlästa texter. I närläsning rör frågorna flera aspekter av texten. Frågorna kan gälla texten som helhet, detaljer, vilka inferenser som behöver göras, struktur, författarens avsikt samt hur texten kommunicerar med läsaren. Barbro Westlund bjöd på oss på ett praktiskt exempel på närläsning (Skolverket 2016, s 71-72). Exemplet är Astrid Lindgrens Märit och kommer från novellsamlingen Kajsa Kavat. Läraren arbetar med vägledande textsamtal utifrån fem meningar. Meningarna visas en i taget tillsammans med det vägledande textsamtalet. På sidan 72  får du kan du läsa hur samtalet utvecklade sig. Texten, meningarna, var:

  • Det var en prinsessa som var död.
  • Åtta år bara var hon när hon dog.
  • Och  nu skulle hon begravas, denna heta, soliga majsöndag.
  • Hennes små kamrater skulle sjunga vid graven.
  • ”Blommande sköna dalar, hem för mitt hjärtas ro” skulle de sjunga. för den sången hade de övat i skolan hel vårterminen. Märit också.

Exemplet stimulerade oss lyssnare att vilja pröva. Ja, så till den grad att en av deltagarna skrev ut meningarna i exemplet och använde dem direkt nästa morgon. Jag träffade Sara dagen efter på min Nya Språket lyfter kurs och då hade Sara varit uppe tidigt och skrivit ut och förberett exemplet kvart i sex på morgonen! Barbro skulle bara veta vad hon sätter igång… – Tack Sara för att du delade filen med kursdeltagarna!

Pressley har visat att det finns elever som aldrig kommer att läsa flytande men de kan lära sig förstå vad de läser. Att använda effektiva läsförståelsestrategier kan kompensera för bristande läsflyt.

Barbro avslutade med att understryka:

  • Det finns inte ett enskilt läsförståelsetest som kan bedöma hela komplexiteten av läsförståelse.
  • Om bedömning integreras som en naturlig del i undervisningen kan den fungera som ett didaktiskt redskap.

I dessa tider då lärare förväntas använda allt fler bedömningsverktyg är detta två viktiga punkter att ta med sig. Du som läser min blogg minns nog bilden med de blinda männen och elefanten (19/10), eller hur!? Varje bedömning har en inneboende begränsning som vi måste förhålla oss till. Bedömningar vinner på att utgöra en naturlig del i vår dagliga undervisning även om det är enklare med ett traditionellt test som ger resultat i poäng och antal rätt. Låt oss arbeta vidare med att använda bedömningar som didaktiska redskap!

För dig som fastnade i snön och inte kunde ta dig fram så är den glada nyheten att vi filmade föreläsningen. Filmen kommer upp i min blogg under nästa vecka. Håll utkik!

Jag tog mig hem i trafikkaoset. Fick dock en timslång friskvårdspromenad på slutet då inga bussar gick. Nu väntar läsning av kunskapsöversikten för det har jag inte hunnit än.

Trevlig helg på er alla!

Referenser

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Att läsa och förstå1