Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
att skriva sig till läsning

Nu är jag också på Teams banan!

I måndags genomförde jag tillsammans med min kollega Carola Rehn-Lindberg vår första presentation på Teams. Det gick finfint och både deltagarna och vi själva blev nöjda.

Presentationen gällde kommande läsårs Språkpaket, det 9e! Första året vi erbjöd skolor att delta i Språkpaketet var 2012. Ja, tänk vad åren går.

Intresset har sedan 2012 varit stort för att få delta. Om du besöker min blogg (http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten) och skriver Språkpaket i sökrutan i högerkanten så får du upp alla inlägg jag tidigare har skrivit om just vår Språkpaket.

Vi försöker i Språkpaketet att ta ett översiktligt helhetsgrepp på den första språk-, läs- och skrivundervisningen. Lärarna som deltar får nya strategier för sin undervisning samt tid att fördjupa men också bredda sina kunskaper och sin kompetens inom språk-, läs- och skrivundervisning.

Nu står vi i startgroparna att börja. Skolledarna på de skolor som gjort intresseanmälan mejlar oss namn på de lärare/pedagoger som de vill ska delta. Sedan bli nästa steg  en första föreläsning om ASL, Att skriva sig till läsning. Ja, sedan är det hösttermin och alla moment rullar igång enligt det kalendarium som deltagarna har fått.

Du kan läsa närmare om vad Språkpaketet omfattar i detalj på utbildningsplattformen utbildning.stockholm.se.

Teams_collage

En första djupdykning

Jag har skrivit två inlägg tidigare utifrån boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Westlund 2020). Den är så innehållsrik så jag tänkte försöka mig på några djupdykningar för att gå närmare in på något eller kanske några områden. Idag har jag valt kapitel 4 Digital kompetens. Främsta anledningen är enkel och beror kort och gott på att jag och min kollega Carola Rehn-Lindberg just nu är i full färd att planera och förbereda för nästa års Språkpaket. Det gör förstås att jag läst just kapitel 4 med extra stort intresse. Deltagarna i Språkpaketet, lärare i förskoleklass och årskurs 1, arbetar i undervisningen med läs- och skrivinlärning enligt ASL-modellen, Att skriva sig till läsning. Det betyder konkret att deras elever lär sig läsa och skriva med iPad och/eller dator. Vanligast är att de har iPads till sina elever.

Ja, vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, jag finner att Barbro Westlund i sak har beskrivit ASL korrekt MEN modeller utvecklas och förändras i lärares praktik. Att vi benämner satsningen Språkpaketet beror på att vi försöker ta ett helhetsgrepp. Vi lär och handleder deltagarna inte enbart i hur de ska arbeta enligt ASL utan vi strävar efter att belysa den första läs- och skrivinlärningen ur ett större perspektiv för att fördjupa deltagarnas kunskaper. Ja, som sagt strävar vi efter ett helhetsgrepp i den här satsningen.

Vill du veta exakt vad som ingår i vårt Språkpaket så är mitt råd att du följer länken så får du veta alla detaljer. Din rektor kan också göra en intresseanmälan antingen via sidan med information eller via följande direktlänk till Språkpaketet 2020/21.

Tillbaka till kapitel 4. Digital kompetens är ett begrepp i förändring. Den digitala utvecklingen går snabbt. Kunskaper på området blir snabbt föråldrade. Kapitel 4 inleds med EU:s rekommendationer från 2018 för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sedan följer Skolverkets definition av digital kompetens som den lyder i kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (2017). Följande delar i Skolverkets definition presenteras (Westlund 2020, sid 97):

  • Med digital teknik menas olika sorters  redskap, utrustning eller system men kan också omfattar programvara.
  • Digitala medier omfattar t.ex. verktyg för skapande och kommunikation som e-tidningar, webbtjänster och sociala medier.
  • Med datalogiskt tänkande avses problemlösning, logiskt tänkande, att se mänster och att skapa algoritmer som kan användas vid programmering.
  • Med innovativ förmåga menas att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på et tkretivt sätt med hjlp av digital teknik men också att förstå hur programmering kan användas inoom olika ämnesområden och yrken.
  • Med lärverktyg menas både digitala och andra verktyg, t.ex. tryckta böcker och estetiska lärprocesser (dans, musik, konst) för lärande.
  • En lärplatta är synonym med datorplatta eller surfplatta.

Att fundera och reflektera över begrepps betydelse och innebörd är viktigt i alla sammanhang för tydlighetens skull och för att vi inte ska tala förbi varandra. Mitt förslag är att du tar chansen och diskuterar ovanstående termer med dina kollegor för då kommer du att upptäcka om ni är överens om termernas betydelse eller om ni tänker olika.

Vad gäller elevers egen läsning så vill jag framhålla de förslag Trageton tar upp i sin bok i kapitel 3. Här lyfts exempelvis vikten av att det finns böcker att upptäcka och läsa i klassrummet men också vikten av ett rikt klassrumsbibliotek. Här beskrivs hur klassrummet kan organiseras med olika stationer eller vrår där eleverna ägnar sig åt olika aktiviteter. Här argumenterar författaren för att eleverna ska arbeta parvis samt att de ska stå och arbeta. Det parvisa arbetet leder förstås till samarbete och att eleverna löser uppgifter med hjälp av varandra. Att stå och arbeta kan vara av stort mervärde för yngre elever som har svårt att sitta stilla. Att få arbeta i olika positioner och att få röra på sig är bra och kanske till och med nödvändigt för att våra yngsta elever ska orka hålla fokus. Här ser du vilka underrubriker som finns i kapitel 3 i Tragetons bok Att skriva sig till läsning (2014).

Trageton kap 3_b

ASL är inte ett arbetssätt i stället för allt annat. I Språkpaket erbjuder vi en mängd olika föreläsningar. Exempelvis har vi haft vår superduktiga föreläsare Karin Pettersson som föreläsare vid flera tillfällen. Hon föreläser kring hur lärare kan arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men även genrepedagogiskt integrerat med ASL. Karin Pettersson arbetar idag vid NCS, Stockholms universitet, med kompetensutveckling av lärare. Hon har också lång erfarenhet av att arbeta med ASL i den första språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Ja, Språkpaket  omfattar en stor mängd föreläsningar samt handledning kring ASL i undervisningen. Du som arbetar i någon av Stockholm stads skolor kan läsa mer om Språkpaket på vår, stadens, utbildningsplattform utbildning.stockholm.se.

En annan förtjänst med ASL är användningen av talsyntes. Vår och våra lärares erfarenhet är att talsyntesen snabbt förstärker kopplingen mellan grafem-fonem, dvs. bokstaven och bokstavsljudet.

Ja, detta var ett försök till en djupdykning inom ett begränsat område. Min tanke är att återkomma med fler djupdykningar. Först önskar jag er alla en Glad Påsk!

8e Språkpaketet!

JA! Nu kör vi Språkpaketet för 8e gången!

7 skolor är utvalda från de som anmält sig. 7 skolor som har ett mycket lärorikt år framför sig. 7 skolor som kommer att få jobba hårt med att ”tänka om”, lära nytt, prova nya förhållningssätt, samarbeta, arbeta digitalt i undervisningen och mycket annat.

Ansvariga för upplägg, planering och genomförande är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

190331_collage språkpaketet

Att delta i Språkpaketet  betyder att deltagarna får lyssna på föreläsningar om exempelvis ASL (Att skriva sig till läsning), flerspråkiga elevers väg in i skolspråket, aktuell forskning om språk-, läs- och skrivundervisning. Deltagarna får också handledning i att utveckla och förändra sitt arbetssätt och sin undervisning. De får tillfälle att diskutera den litteratur som ingår att läsa, vilket är tre böcker! Exempelvis blir det textsamtal kring Lära barn att läsa (Legilexi 2018). Vi har vikt platser åt deltagarna på vår studiedag om Läsa-, skriva-, räkna- garantin och Hitta språket/Hitta matematiken samt erbjuder en halvdag kring Nationellt Bedömningsstöd, åk 1-3. Deltagarna möter en forskare i en av föreläsningarna och de får göra studiebesök hos lärare som bjuder på inblickar i sin undervisning och visar sitt klassrum som en inspirationsplats. Deltagarna får ett bokpaket tillsammans med en inspirerande presentation av böckerna som vår duktiga kollega Maria Ronnås står för.

I och med att iPads används i undervisningen och digitala verktyg integreras i olika undervisningsmoment får både lärare och elever en ökad digital kompetens. I Språkpaketet  strävar vi efter att ge deltagarna kunskaper både med fokus på digitala verktyg och att bredda och fördjupa lärarnas kunskaper inom läs-, skriv- och språkundervisning.

När man bjuds på så mycket som jag listade så tar det tid, mycket tid. Det tar tid att läsa litteraturen. Deltagarna måste räkna med att delta i olika aktiviteter i stort sett var tredje vecka. Sist men inte minst så tar det både tid och energi att utveckla och förändra sin undervisning!

Grattis till er skolor som anmälde intresse och blev uttagna att delta! Ni har ett inspirerande, lärorikt, utvecklande men också ansträngande läsår framför er.

Vilka är då årets utvalda skolor? Det är Engelbrektsskolan, Kvarnbyskolan, Norra Ängby skola, Nya Elementar, Skarpatorpsskolan, Sätraskolan och Örbyskolan.

Nästa Språkpaket på väg…

Igår måndag, 20/3, hade vi det första informationsmötet inför uppstarten av nästa Språkpaket. Intresset har växt från år till år och nu är det dubbelt så många som anmält intresse som de som erbjuds plats. Jätteroligt, tycker vi!

Det är kaffe och smörgås när vi samlas, förstås.

IMG_0169

Titta i böcker kunde man också. Det är tre böcker som är obligatorisk läsning för deltagare i Språkpaketet. Det är Att läsa och förstå (Westlund 2016), Att skriva sig till läsning (Hultin & Westman) samt Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren 2013). Den första boken är en kunskapsöversikt skriven av Barbro Westlund på uppdrag av skolverket. En bok som är utmärkt för att läsas i arbetslag för att komma vidare i samtal om litteracitet ur olika aspekter. Den andra är en bok som kombinerar presentation av forskning kring ASL och kapitel skrivna av praktiker som skriver om sin undervisning och olika utmaningar de har mött vid implementeringen av ASL. Den tredje boken Barn upptäcker skriftspråket  presenterar forskningsrön kring barns skriftspråksutveckling samt avsnitt om praktisk, didaktisk tillämpning, dvs. hur det kan se ut i undervisningen. Alla tre böckerna diskuteras vid olika träffarna under läsåret.

IMG_0170

Vi berättade om Språkpaketet, bakgrunden, tankarna som Språkpaketet grundar sig på, vad som ingår och vad deltagarna får med sig. Det är föreläsningar, handledning, inspirationsföreläsningar, möte med en forskare, bokläsning och boksamtal, bokpresentationer av böcker som deltagarna får till sina klasser och NYTT FÖR I ÅR…bcarola

… Medioteket lånar ut en laddningsvagn laddad med iPads. En vagn till varje deltagande skola. Tanken bakom detta är att deltagarna under det läsår som de deltar i Språkpaketet har tillgång till fler iPads än annars. Givetvis måste de deltagande skolorna själva köpa in egna iPads och appar också! Vi vet dock att det tar några år för en skola att köpa in iPads i en sådan omfattning att lärarna blir nöjda. I och med denna lånemöjlighet så blir det rivstart för deltagarna! Bra, eller hur!?

Vi vet från utvärderingarna och erfarenhetsutbytet med tidigare deltagande skolor att Språkpaketet har varit mycket uppskattat av lärarna.

Nu står vi inför vår 6e omgång Språkpaket!

Vi som har huvudansvaret för genomförandet är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

Du kan läsa mer om SpråkpaketetMediotekets webb under Kompetensutveckling: Språkpaketet.

Inspirationsföreläsning om ASL

Idag är de lyckligt lottade deltagarna de som deltar i årets Språkpaket. Lite presentation av Karin och hennes syn på ASL tillsammans med genrepredagogik och sedan vidare till rivstart med en film från förskoleklass. Alltid lika fantastiskt att se 6-åringars superfokusering när de läser och försöker tyda vad som står skrivet. Arbetet sker i skrivpar och med stöd i talsyntes. Karins elever har namn från hela världen vilket talsyntesen inte klarar att säga men det är något klass och lärare bara konstaterar och kan skratta åt. Karin skapar skrivparen utifrån elevernas nivå inom skrivinlärning men också hur de samarbetar. Skrivparen arbetar ihop under en hel termin för att eleverna ska känna trygghet och lära känna varandra. De som har svårigheter med samarbete får stöd av läraren kring samarbetet. IMG_0302 Eleverna skriver bokstavsräckor när de börjar. Vid terminsstart i förskoleklass (OBS! inte åk 1 som jag skrev först) var det flera av barnen som inte kunde läsa och skriva sina namn och många kunde enbart ett fåtal bokstäver. En bokstavsräcka kan se ut så här:

ekhåfdsqerfdyrdxcvfdrdrfyguyu

uu3id6376ie76re7eygie76te

Barnen får individuella uppgifter att ringa in vissa bokstäver, leta efter ord osv. Snabbt börjar de koppla bokstäver med bokstavsljud när de fortsätter arbeta. Karin berättade målande om hur hon lägger in små utmaningar kring att skriva ord. I början är det många praktiska frågor som vad gör jag med elevernas alla texter de har skrivit och hur och var skapar jag deras portfolios.

Finmotoriksövningar är en annan viktig fråga. Här får barnen trä pärlor, göra pärlplattor och fina armband men också olika uppgifter med penna. När bokstäver ska formas så är det olika uppgifter med stödlinjer och övningar som att rita motsolingar. I åk 2 lägger Karin in välskrivning på schemat. Hon gör förstås en bokstavsdiagnos där hon markerar de bokstäver och bokstavsljud som barnen kan. Sedan sommaren är just detta ett obligatoriskt moment i bedömningen av elevernas läs- och skrivkunskaper med Skolverkets Bedömningsstöd och här använder Karin enbart det underlaget för bedömning.

Karin talade om vardagsspråk och skolspråk. Läraren behöver hjälpa eleverna att gå från det vardagliga, personliga och nära (vardagsspråk) till det specificerade, opersonliga och distanserade (skolspråk). Ämnesundervisning ställer stora krav på förmågan att använda skolspråket. Detta satte Karin in i sammanhanget för den cykel för undervisning och lärande som hon undervisar efter.

cykeln för undervisning och lärande

Vi fick också en liten praktisk övning för parvis arbete med att sortera texter enligt genre. Bra timat efter semmelpausen!

Karin använder termer som narrativ, instruktion, och argumenterande text med sina elever i åk 2. I klassen kallar de dessa termer för expertord.

Vi fick oss se exempel på skrivuppgifter som Karin har använt i förskoleklass. Några exempel som visades var:

  • berätta det roligaste ur en bok ni läst högt
  • veckans ljud
  • vi har …
  • vi tycker om …
  • olika listor, önskelistor, djurlistor, färger, listor på sådant som finns i klassrummet
  • stafettskrivning
  • personligt återgivande texter
  • argumenterande texter
  • sagor

Talsyntesen använder Karin även i det gemensamma arbetet.

Det var exempel på  muntligt återberättande från utflykter med stöd av ord och bilder. Nästa fas i detta återberättande var att arbeta med bilderna och orden i appenWright and read”. Givetvis gjordes detta som gemensamt arbete på SmartBoarden så barnen fick hjälpa till att komma på vad som ska vara med. Det gemensamma återberättandet följs upp av parvis arbete på paddorna med att skriv och läsa in sina berättelser.

Wright and read

BookCreator är en annan app som Karin använder mycket. Det finns också en bok app  hos NE som är kostnadsfri för lärare i Stockholm och som liknar BookCreator. På NE Junior kan du se vilka olika appar som finns. Andra tips var svenska-djur.se samt Sock Puppets som vi fick se exempel på.

Karin arbetar förstås med mallar i förskoleklass. Det är börjor som eleverna får använda, först i gemensamma texter och när de kommit igång för att skriva egna texter. Karins erfarenhet är att parvis skrivande fungerar smidigare än skrivande i grupp.

exempel2

Vi fick se mängder av exempel på hur Karin arbetar med elever i förskoleklass – åk 2. En mycket inspirerande föreläsning med praktiska exempel och kopplingar till ASL och genrepedagogik.

Stort tack Karin! Du som inte hade möjligt att vara med på Karins föreläsning kan läsa mer på Karins blogg: Fröken Karin.

Arbetar du i förskoleklass eller åk 1? Skulle du vilja delta i nästa års Språkpaket? Snart får alla rektorer ett mejl med information och en länk till en intresseanmälan till ett informationsmöte. Om många, för många, mejlar intresse för att komma på detta informationsmöte så gör vi ett urval. Vi är här Carola och jag. Är du intresserad så tala med din rektor!

Läs mer om Språkpaketet här:

Medioteket: Läs- och språkpaketet

Referenser:

Hultin & Westman (2014). Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups.

Lövgren, E. (2009). Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Sanoma.

Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg – Vad? Hur? Varför?  Stockholm: Sanoma.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.