Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
baklängesplanering

Planering och undervisning

Vad kan resultatstyrning användas till? Det handlade en av föreläsningarna om på Skolportskonferensen 29-30 januari, som jag har skrivit två inlägg om tidigare. Skriv Skolporten i sökrutan en bit ner till höger så får du upp de inläggen.

Först fick vi åhörare några begreppsdefinitioner.

  • Resultatstyrning = styra, prioritera, fördela lärares tid (pengar)
  • Ranking = jämföra med andra klassr/skolor/kommuner/länder – tävla
  • Systematiskt kvalitetsarbete = se över organisationen, utveckla nya arbetssätt.
  • Evidens = bevis. Vad menas med evidensbaserat?

Enligt föreläsaren är det en resultatstyrning som beskrivs i  Bedömningsstöden och inte ett systematiskt kvalitetsarbete. För att få grepp om innebörden i ett systematiskt kvalitetsarbete får man läsa mer på Skolverkets hemsida där de skriver så här om systematiskt kvalitetsarbete.

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skolverket, 180209)

Processen i det systematiska kvalitetsarbetet speglas av de faser som stödmaterialet till det systematiska kvalitetsarbetet är indelat i. Dessa faser åskådliggörs av frågorna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”  Varje fas har i sin tur underrubriker som beskriver vad de innebär och har också exempel på frågeställningar.

Systematiskt kvaltetsarbete
Systematiskt kvaltetsarbete (Skolverket)

En tänkvärd fras som yttrades var:

Den pedagogik som leder till att eleverna kan det de ska kunna är en bra pedagogik.

Samtidigt fungerar nästan allt för några elever vid något tillfälle! Detta ser jag också som ett sätt att komma in på RTI, Respons To Intervention. RTI handlar om att vi hela tiden ska veta vilka åtgärder, grepp, förhållningssätt, material, organisationsformer och metoder o.likn. vi använder i undervisningen. Vi ska förstås också löpande analysera och utvärdera i vilken grad våra elever lär sig det de förväntas kunna när jag planerat och lagt upp min undervisning enligt/med dessa. Med detta förhållningssättet har läraren hela tiden kännedom om vilka av dessa faktorer som faktiskt leder till att eleverna lär sig det de förväntas kunna. På Reading Rockets hemsida finns RTI beskrivet närmare.

Föreläsarna tog upp förutsättningarna för att kunna undervisa så att elever lär sig. Indikatorerna för detta är:

  • Det går inte att undervisa om eller genomföra en tillämpning eller övning utan att veta var gruppen befinner sig kunskapsmässigt.
  • För att se detta behöver läraren ha en klar idé om vad som är kärnan i det de håller på att lära sig.
  • Detta bedömmarkunnande är ofta omedvetet, en tyst kunskap.

Jag kan bara hålla med!

Vi lärde oss att baklängesplanering (alignmentplanering) handlar om vad eleverna ska kunna efter arbetsområdet är slutfört samt inte minst hur läraren ska undervisa för att de ska kunna det de förväntas kunna. Baklängesplanering/ alignmentplanering är med andra ord en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning för eleverna och för läraren.

Istället för att låta eleverna börja med att göra gamla provuppgifter (gör vi fortfarende det? Jag menar utgår vi i arbetet från gamla provuppgifter?) kan kan man tillsammans gå igenom en uppgift och hur den bedöms. Därefter låter läraren eleverna läsa elevlösningarna samt i smågrupper diskutera deras kvalitéer och brister utifrån bedömningsmallarna. Eleverna kan också betygsätta elevlösningarna. Efter det samtalar man om olika strategier som kan användas för att lyckas optimalt med uppgiften. Avslutningsvis får eleverna själva lösa uppgiften utifrån vad de lärt sig. Med detta arbetssätt kommer eleverna att vara väl insatta i vad som bedöms i uppgiften samt ha konkret kunskap om skillnaderna mellan de olika nivåerna i kunskapskraven. Klassen har även talat om olika strategier samt lärt sig nya och/eller utvecklat de strategier de använder.

Vi påmindes också om att en lärare ägnar sig åt myndighetsutövning.

Ja, detta var några sista glimtar från Skolportskonferensen som jag deltog i 29-30 januari. Alltid intressant att ta del av andra föreläsare när de föreläser om ämnen som jag själv arbetar med.