Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömning av ”new literacies”

Vi fortsätter skapa

Dagens tredje pass handlade om att skriva. Respektive par fick en mycket kort mening, 3-4 ord, ur sina respektive bilderböcker. Uppgiften var att prova på att utveckla meningen, bygga ut, justera berättarrösten osv. En fråga vi ställde oss var: Vad händer med en text när vi går in och ändrar? Inga individuella prestationer utan kreativt skapande i par. Textalstren kopierades och klipptes in i Padlet så att alla deltagare kunde läsa alla texter på skärmen. Så här såg det ut.

IMG_0563

Bensträckarpaus och sedan dags för dagens fjärde arbetspass, animering. Katrin visade hur vi planerar och gör en animering i Puppet Pals. Bilderna vi tog i morse återanvändes och fick bli bakgrund och karaktärer i våra animeringar. Vi provade förstås att lägga till inspelningar också. Teaterapan i oss släpptes lös! 

IMG_0567

En lärdom var att det är bra att ha ett manus klart innan man börjar skapa sin animering. Det finns storyboards att hämta på nätet.

Dagen tydliggjorde att alla momenten bygger på samarbete.

IMG_0571

PS. Vill du lära mer om upphovsrätt och fritt material så har vi en kurs, kostnadsfritt, om detta 15/11!  Du anmäler dig via kurser på Medioteket webb.

IMG_0570

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Ja, så står det i kursplanen för svenska och svenska. Vi på Medioteket månar om att de kurser vi har i vårt program relaterar och lever upp till kursplanerna i läroplanen.

Rykande färskt är vårt pilotprojekt Berätta med ord, bild och ljud. Det utgörs av en hel studiedag som omfattar fyra olika moment som leds av fyra olika kursledare.

koncept berättande

Vi som leder dig genom studiedagen är:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film.

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske behöver du prova att kombinera det analoga med det digitala!?

För närmare detaljer – ladda ner och läs programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 nov

Vi erbjöd denna studiedag som en testdag 1/11 till en grupp lärare. Kostnadsfritt! Vi fick mycket snabbt fullbokat varför vi nu erbjuder ett nytt datum, nämligen måndagen den 28e november. Är du intresserad och kan komma – anmäl dig! Ni kan vara flera i en grupp eller ett helt arbetslag som anmäler er men du kan också anmäla enbart dig själv.  Det är först till kvarn som gäller.

Denna studiedag är öppen för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Anmälan sker via länken i programmet eller den här direktlänken (gäller nu 28/11): https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Tänk inte på en rosa elefant!

Ja, ni vet resten!? För mig är den rosa elefanten bilderböcker. Bilderböckerna dyker upp lite överallt. I Barbro Westlunds böcker både ALK för mellanstadiet (s 186-196) men också i ALK för högstadiet (s 166-178) hittar jag runt 10 sidor som handlar om hur läraren kan använda bilderböcker i arbetet med textsamtal. Westlund (2015) ger oss 10 skäl för att arbeta med bilderböcker. Bland dessa hittar jag t ex skäl som att olika illustratörer kan återge samma tema på olika sätt, texterna i en bilderbok ofta är korta samtidigt som de har ett komplext innehåll, läsaren behöver göra inferenser utöver det som skrivs ut i texten, bilderboken ger tillfälle att diskutera hur bild och text kontrasterar och samverkar (berättar text och bild samma historia?), parallellhandlingar mm.

Westlund (2015) understryker att bilderböcker har en stor potential för att arbeta med att förstå komplexa samband, göra inferenser, lära oss fakta med stöd av bilder och bli berörda. Författaren beskriver detaljerat, till ett halvdussin namngivna bilderböcker, hur jag som lärare kan arbeta med dessa i min undervisning. Frågan är om man inte ska skynda sig att köpa några av förslagen innan de är slutsålda!? Det går förstå lika bra att läsa in sig på någon av Westlunds förslag på arbetsgång och sedan applicera den på en annan bok som passar in i min undervisning just nu.

En bok jag själv är sugen på är nyutgåvan av Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Westlund påminner oss om att forskare idag beskriver bilderboken som åldersöverskridande och kan läsas ur olika perspektiv. Hon kopplar också detta till Rosenblatts teori, transaktionsteorin. Minns du inte riktigt vad den handlar om så kan du antingen läsa de runt fem sidorna i någon av Westlunds ALK-böcker eller gå till källan och läsa Rosenblatts Litteraturläsning – som utforskning och upptäcksresa. Kanske återkommer jag längre fram med ett inlägg om detta!?

I samma nummer av The Reading Teacher som jag refererade i blogginlägget om bilderböcker (från den 15/12) hittade jag också en kort glimt från ett klassrum. Tidskriften har alltid en sida som de kallar View From the Chalkboard. Här får läsaren ta del av ett utvecklingsarbete som någon lärare har arbetat med. I detta nummer av tidningen råkar det handla om att arbeta med bilderböcker tillsammans med third-graders, dvs. 9-åringar. Läraren, Stephanie Hager,  använder sedan tidigare bildböcker för att stärka läsförståelsen men så en dag börjar hon utgå från bilderböcker i skrivundervisningen. Hager lyfte i sin högläsning av bilderböcker olika författargrepp som att använda onomapoetiska uttryck (ord som är ljudhärmande), teckenstorlek, typsnitt, olika drag och karaktäristika o.likn. Det gemensamma arbetet med bilderböcker ledde till att eleverna började ta efter författarna till de bilderböcker de hade studerat. Eleverna började själva skriva och illustrera med hänvisning till de verktyg och grepp de lärt sig att se i bilderböcker. Som grädde på moset förvandlades skrivtimmarna till deras favoritstunder i skolan. Ja, eleverna började till och med att tjata om extra skrivtid. Hager avslutar med att arbetet med bilderböcker fått en transfereffekt och att hon nu använder strategin inom andra skrivgenrer också.

Referenser:

Lindgren, A. (2015). Allrakäraste syster. Stockholm: Rabén Sjögren.

Rosenblatt, (2002). Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur  AB.

Villarreal, A., Minton, S. & Martinez, M. (2015). View from the Chalkboard. I The Reading Teacher Nov/Dec 2015, Vol. 69, No. 3, p. 297.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse (en ALK riktar sig till mellanstadiet och en till högstadiet). Stockholm: NoK.

Inspirationsföreläsning

Tisdagen den 31a mars ordnade vi med en inspirationsföreläsning där Cecilia Westblad, Eva Lindholm (Sätraskolan) och Marie-Louise Engstrand (Skarpatorpskolan) var inspiratörerna. Deltagarna var årets Språkpaketare. Föreläsarna bjöd på sina tankar, erfarenheter, råd men också exempel på resultat som deras arbete lett till. Alla tre arbetar med ASL. Detta kompletterat med undervisning i läsförståelsestrategier, multimodalt berättande och film. Eva möter upp undervisningen genom att bland annat filma på fritids. Här var det iMovie som var verktyget. Marie-Louise lär sina ettor att berätta med hjälp av PhotoStory och vi fick en snabbvisning av hur det kan gå till. Filmerna läggs upp i klassbloggen för andra att läsa och ta del av.

Det var berättelser om att utmana sig själv som lärare; våga ta in digital teknik och pröva nya vägar i undervisningen. Nya, högre förväntningar på eleverna som visar vad de kan till lärarnas förtjusning.

Besöker du SETT2015? Då kan du också få höra Cecilia, den här gången tillsammans med kollegan Ewa, samt Marie-Louise. Cecilia och Ewa hittar du i sal E5 tisdag 14/4 kl. 15.45-16.30. Rubriken är Vi vågade utmana oss själva!

Marie-Louise kan du höra i sal E4 på onsdag 15/4 kl. 16.30-17.15. Rubriken är Motivation och språkstärkande med ASL och blogg.

Vi ses på SETT2015!

M-L E3

Marie-Louise Engstrand

EvaL

Eva Lindholm

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Varje dag något nytt!

Igår torsdag 22/1 fick vi en duvning om ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap av Christina Olin-Scheller, professor vid Karlstads universitet.

Igår vidgade jag också mitt ordförråd med en del nya begrepp. Jag lärde mig inte bara betydelsen utan fick orden insatta i olika sammanhang. Orden ingår liksom i ett gigantiskt nätverk med andra ord och begrepp jag har mött i mitt arbete. En del har sin betydelse tydligt utmejslad och andra är fortfarande lite luddiga och diffusa.

Konvergenskultur handlar om en deltagarkultur då vi både läser och skriver i en sådan utsträckning att det i slutändan blir svårt att dra gränsen till vem som egentligen är upphovsmakare till ett alster. Den som läser och skriver här kan benämnas prosument och är någon som både själv producerar och konsumerar, i det här sammanhanget handlar det om att skriva och läsa texter. När man talar om konvergenskultur och prosumenter blir det intressant att utveckla begreppen plagiera, imitatio och intertextualitet. Jag är själv fortfarande osäker på var gränserna går i praktiken. Christina gav oss exempel från fanfiction. Dessa gällde när elever skriver alternativa fortsättningar och/eller nya avsnitt om Harry Potter. Det finns särskilda forum där skrivarna lägger upp sina texter men också diskuterar dessa i diskussionstrådar. På så vis får de respons men också en chans att utveckla hur de tänkte och varför. Spännande exempel som gjorde mig nyfiken på att börja googla fram sådana forum.

Ett annat nytt uttryck jag lärde mig var wikipetter. En wikipetter är någon som alltid tar reda på allt genom att snabbt googla fram svaret. Christina menade att en del av oss, i alla fall många av de yngre, har mobilen som en förlängning av armen. Då är det också lätt att söka svaren på nätet. Hur går det då med källkritiken för en wikipetter? Christina gav oss ett underbart exempel på en uppgift som utfördes av en grupp elever på ett byggprogram någonstans i Värmland. Titta på föreläsningen så får du höra den historien. Det är den värd!

OBS! filmen med Christina Olin-Schellers föreläsning togs bort 10/4 -15.

Christina visade under sin föreläsning två korta Youtube-filmer. I och med att Youtube-filmerna inte finns med i vår inspelning så lägger jag upp dem separat.

Den första har anknytning till våra yngsta. Titeln för denna är: This one works.

Den andra var avslutningen på Christinas föreläsning. Den visar ett exempel på elevers förmåga att berätta en historia. Eleverna som gjorde filmen ingår i en av hennes studier. När man ser antal visningar förstår man att eleverna ångrade att de lät skolan lägga upp den! Titeln för denna är: Late to school.

Christina har förstås skrivit flera böcker. Jag blev nyfiken på hennes bok om fanfiction med titeln Författande fans (2010, Studentlitteratur).

Författande fans

En annan bok som kommer ut om någon vecka är Svensk forskning om läsning och läsundervisning (2014, Gleerups). Christina är tillsammans med Michael Tengberg redaktörer för boken. I boken bidrar 17 svenska läsforskare med analyser och skolans läspraktiker och ungas läsning och tolkning. Den sägs erbjuda en fördjupning inom flera områden och det är något jag skulle uppskatta. Det måste ju vara något för mig! En måste läsa…, eller hur!?

Här hittar du Gleerups beställningsblad för boken.

sv forsk bokbild

 

Kan du de här orden?

Vill du vidga ditt ord- och begreppsförråd? Jag tänker på ord och begrepp som textrörlighet och tolkande läsförmåga. Var de för lätta för dig!? I så fall kan du fundera över prosument, konvergenskultur, fokalisator och imitatio!

Jag har ett fåtal restplatser till föreläsningen med Christina Olin-Scheller imorgon torsdag 22/1.

Föreläsningens rubrik är ”Barns och ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”.

Lokal: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Tid: 14:30-15:45 för föreläsningen i storgrupp

Anmälningslänk och mer info: Klicka här! 

Multimodalitet i en skolvärld av möjligheter; NCS 27e november

Några centrala termer på Skolverkets nationella konferens 27-28/11. Två dagar fyllda av möten, samtal, ny och gammal kunskap och mycket, mycket mer.

Först ut som föreläsare var Christina Olin-Scheller med en föreläsning om ”Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”. Jag lärde mig en ny term, prosument. Det är producent och konsument i samma person, dvs. du och jag i dagens medielandskap. Christina gjorde en snabböversikt av olika läsprojekt som är aktuella idag och menade att de har en förenklad syn på vad läsning är. Därmed har de också förenklade förslag på lösningar om hur vi ska stärka våra elevers läsfärdighet. Christina liknade läsning vid indiska elledningar. De är många, vi vet inte varifrån de kommer, vart de leder, vilken effekt de ger, om de fungerar osv. Tillsammans med en mycket talande bild av en härva elledningar mellan ett antal stolpar gav det en talande bild av hur komplicerad och svårbegriplig färdigheten läsning är.

Christina gav oss också en indelning av våra digitala användningsmönster. Vi kan vara besökare (visitors) eller bosatta (residents). I det förra fallet använder vi nätet som ett redskap. I det senare fallet är nätet en plats där vi ständigt är närvarande. Telefonen och paddan ligger alltid framför oss. Lika mycket som vi håller koll på personer omkring oss håller vi koll på eventuella digitala meddelanden. Tänk så bra att vi i vår forskningsbaserade seminarieserie får möta Christina i en föreläsning i januari! Ni som deltar i den har något att se fram mot!

Anna-Lena Godhe följde upp med bedömning av multimodala texter. Hon berättade om sin forskning på området.

Dagen erbjöd också ett antal pauser där jag hade tillfälle att möta många både bekanta och obekanta ansikten. Du kan tänka dig hur häftigt det är att möta lärare jag inte känner som säger saker som ”Är det inte du som bloggar på PedagogSTockholm?” följt av att de alltid läser vad jag skriver. Tack alla ni som gav mig sådan improviserad respons. Det värmer ska jag säga! Jag håller med dig Erica Löfgren när du skriver att NCS konferensen känns som en riktig branschträff med många kära möten.

På eftermiddagen följde två kortare seminarier i smågrupper. Anne Öhman guidade oss genom ett antal elevexempel från åk 3 där eleverna hade fått i uppgift att ta fram en reklamfilm för en resa till en planet. Anna-Lena guidade oss in i diskussioner kring bedömning av processen i elevarbetet. Det är lätt att fastna i att bara titta på produkten. Givande och tankeväckande.

Avslutningsvis lyssnade jag på Dan Åkerlunds översiktliga presentation av didaktiska grepp och konsekvenser av vår multimodala utveckling, om kommunikation, bedömning och att designa undervisning. Dan är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet och forskar kring vad digitaliseringen av skolan innebär för lärandet och minnandet under de första skolåren. Dan tog oss med på en färd från början vad gäller de tekniska finesserna i undervisningen mot det multimodala medielandskapet. Han bjöd oss på flera mycket talande bilder. Minns ni dessa fantastiska, på sin tid moderna, apparater? Jag har faktiskt, en gång för länge sedan, gått kurs där jag lärde mig att klippa i bandet till Tandbergbandspelaren. Rent fysiskt klippte och tejpade vi ihop bandinspelningar för att förändra budskap och skapa effekter. Det var tider det….

IMG_1184A

PS. Dan glömde blåstencilen. Minns du hur det var när läraren delade ut blåstenciler och alla barn satt och luktade på pappren?

Barn behöver någon att berätta för!

Autentiska åhörare är en förutsättning för att vilja fortsätta berätta. Det är här bloggandet har en uppgift att fylla. De första bloggarna börjar komma igång. Jag syftar på det dussin som startat inom kursen QB, Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging. Några av lärarna har lagt upp arbetet så att de själva lägger upp sina elevers inlägg och respons. Andra lägger in eleverna som användare så att eleverna själva kan skriva och redigera. Vilket man väljer är en smaksak. Har man yngre barn eller känner sig lite ovan i början så går det utmärkt att börja med att ha ”helkoll”, dvs. sköta publiceringen själv. Det är inga problem att allteftersom man kommer igång släppa på eleverna som självständiga användare.

Idag presenterar jag åk 1:s blogg på Skarpatorpsskolan. De har hunnit en hel del som du kan se om du besöker deras blogg. De har också hunnit få kommentarer. De bildar tillsammans med tre andra skolor en grupp. Uppgiften är att minst var fjärde vecka skriva inlägg och övriga veckor skriver de respons på varandras inlägg. Givetvis får man skriva inlägg varje vecka men man lovar att göra det de veckor gruppen har kommit överens om.

Hitintills har vi gått igenom hur man skapar kategorier, lägger upp dessa på menyraden, skriver inlägg, godkänner kommentarer och skriver respons. Vi börjar så smått lägga in bilder också. Det tar några gånger innan handgreppen sitter. Dessutom har vi upptäckt det som är så vanligt när man jobbar i olika program; det ser inte alltid likadant ut på olika enheter. Exempelvis har jag själv just upptäckt att det här med att lägga till widgets inte är så lätt på Stockholm stads datorer på grund av att vi där har Explorer 9. Widgets lägger man med fördel till på paddan eller på en privat dator med Explorer 10 eller senare. authors widget_141016

Vad är då en widget? Titta i bloggens högerkant. Där ser du fält; exempelvis ett fält med rubriken ”Vi som skriver går i årskurs 1.” – det är en widget. Den kallas ”authors widget” och den visar vem som skriver inläggen. Här kan man lägga upp klassens samtliga elever som användare. Namnen på användarna kan visas i en lista som fälls ut eller fast, på rad undervarandra. I exemplet med Skarpatorpsskolan är det klassens lärare som skriver in barnens inlägg och därför har de valt att det ska stå ”1b på Skarpatorpsskolan”. Parentesen (9) betyder att det just nu finns totalt 9 inlägg.

Det här är det första du ser när du besöker bloggen.

Skarpatorp hem

 

Under kategorin Texter vi skriver och sedan ASL på menyraden hittar du ett antal filmade sagor som barnen fått hjälp att arbeta fram. Så här presenterar klassens lärare Marie-Louise hur de gör: ”Vi har i svenska jobbat med att göra egna sagor tillsammans. Först har barnen hittat på sagan sen har de fått rita varsin bild och sist har de fått läsa in sagan i programmet PhotoStory. Det här är första gången eleverna i åk 1 läser.

Skarpatorp_141016

Nog blev du sugen på att titta och lyssna på några av sagorna? Bloggadressen är: Skarpatorpsskolan blogg åk 1-3

Fler bloggar finns det och jag kommer att tipsa om allihop!

Psst! Skriv gärna själv en kommentar när du besökt bloggen. Jag vet att barnen blir överlyckliga när de ser att någon har besökt deras blogg.