Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömning av ”new literacies”

Barn behöver någon att berätta för!

Autentiska åhörare är en förutsättning för att vilja fortsätta berätta. Det är här bloggandet har en uppgift att fylla. De första bloggarna börjar komma igång. Jag syftar på det dussin som startat inom kursen QB, Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging. Några av lärarna har lagt upp arbetet så att de själva lägger upp sina elevers inlägg och respons. Andra lägger in eleverna som användare så att eleverna själva kan skriva och redigera. Vilket man väljer är en smaksak. Har man yngre barn eller känner sig lite ovan i början så går det utmärkt att börja med att ha ”helkoll”, dvs. sköta publiceringen själv. Det är inga problem att allteftersom man kommer igång släppa på eleverna som självständiga användare.

Idag presenterar jag åk 1:s blogg på Skarpatorpsskolan. De har hunnit en hel del som du kan se om du besöker deras blogg. De har också hunnit få kommentarer. De bildar tillsammans med tre andra skolor en grupp. Uppgiften är att minst var fjärde vecka skriva inlägg och övriga veckor skriver de respons på varandras inlägg. Givetvis får man skriva inlägg varje vecka men man lovar att göra det de veckor gruppen har kommit överens om.

Hitintills har vi gått igenom hur man skapar kategorier, lägger upp dessa på menyraden, skriver inlägg, godkänner kommentarer och skriver respons. Vi börjar så smått lägga in bilder också. Det tar några gånger innan handgreppen sitter. Dessutom har vi upptäckt det som är så vanligt när man jobbar i olika program; det ser inte alltid likadant ut på olika enheter. Exempelvis har jag själv just upptäckt att det här med att lägga till widgets inte är så lätt på Stockholm stads datorer på grund av att vi där har Explorer 9. Widgets lägger man med fördel till på paddan eller på en privat dator med Explorer 10 eller senare. authors widget_141016

Vad är då en widget? Titta i bloggens högerkant. Där ser du fält; exempelvis ett fält med rubriken ”Vi som skriver går i årskurs 1.” – det är en widget. Den kallas ”authors widget” och den visar vem som skriver inläggen. Här kan man lägga upp klassens samtliga elever som användare. Namnen på användarna kan visas i en lista som fälls ut eller fast, på rad undervarandra. I exemplet med Skarpatorpsskolan är det klassens lärare som skriver in barnens inlägg och därför har de valt att det ska stå ”1b på Skarpatorpsskolan”. Parentesen (9) betyder att det just nu finns totalt 9 inlägg.

Det här är det första du ser när du besöker bloggen.

Skarpatorp hem

 

Under kategorin Texter vi skriver och sedan ASL på menyraden hittar du ett antal filmade sagor som barnen fått hjälp att arbeta fram. Så här presenterar klassens lärare Marie-Louise hur de gör: ”Vi har i svenska jobbat med att göra egna sagor tillsammans. Först har barnen hittat på sagan sen har de fått rita varsin bild och sist har de fått läsa in sagan i programmet PhotoStory. Det här är första gången eleverna i åk 1 läser.

Skarpatorp_141016

Nog blev du sugen på att titta och lyssna på några av sagorna? Bloggadressen är: Skarpatorpsskolan blogg åk 1-3

Fler bloggar finns det och jag kommer att tipsa om allihop!

Psst! Skriv gärna själv en kommentar när du besökt bloggen. Jag vet att barnen blir överlyckliga när de ser att någon har besökt deras blogg.

Hett var’e här!

Hur heta är olika frågor inom literacyfältet? Hur tar man reda på det och vem gör det? Vad bygger ett sådant antagande på? Dessa frågor får man svaret på i en artikel i Reading Today, medlemstidningen i IRA.

Jag börjar med svaret. 2015 är sex områden riktigt heta. Fyra av dessa var med på listan 2014 och två är nya inför 2015.

4chili

De fyra som är ”very hot” redan från i år 2014 och som anses vara det även nästa år är:

  • College and career readiness
  • High-stakes assessment
  • Informational/nonfiction texts
  • Text Complexity

2chili

De två nya för 2015 är:

  • Digital literacies/new literacies
  • Writing, argumentative and based on sources

Att göra sådana här listor över vad som är ”hett” just nu började IRA med för 20 år sedan. Hur går det till när man gör de här ”heta” listorna?! Jo, 25 erkänt skickliga ”literacy leaders” från USA, Kanada men också från andra länder intervjuas kring vilka ämnen som är mest aktuella på dagordningen innevarande år. Likaså vilka områden som uppmärksammas. För att klassas som ”very hot” krävs att minst 75 % av de som intervjuas är eniga om uppgiften. För att rankas som ”hot” krävs att 50 % är eniga. Samma ordning för de ämnen som anses ”Cold”, dvs. 75 % är överens om att ämnesområdet inte är av intresse och ”not hot” kräver att 50 % är eniga i frågan. På de punkter där samtliga tillfrågade har samma åsikt listas området som ”extremely hot” respektive ”extremely cold”.

Artikeln understryker att listningen av vad som rankas som heta områden inte är liktydigt med vad som är viktiga områden! I stället handlar det om att se trender inom språk-, läs- och skrivområdet. En lista över vad som är viktigt skulle kunna se helt annorlunda ut. Syftet med dessa undersökningar är att stimulera intresset för fortsatta studier kring delområden inom ”literacy”-området.

För att bestämma årets ”hetta” för olika ämnesområden intervjuas föregående års respondenter som får föreslå tillägg och justeringar.

High-stakes assessment syftar på prov där resultatet har stor betydelse för den som prövas. Exempel på high-stakes assessment är gamla tiders studentprov som där studenten kunde bli underkänd och därmed inte kunde gå vidare. Idag skulle man kunna se våra nationella ämnesprov som exempel på sådana prov även om dagens elever inte behöver gå om på grund av proven. Andra exempel är körkortsprov där resultatet på själva testet avgör om den som prövas kommer att få körkort eller inte.

För dig som är nyfiken på hela listan så har jag fotat av den så du ser den här.

Här är hela listan på de områden som är "heta" och står på dagordningen för 2015. Här är hela listan på de områden som är ”heta” och aktuella för 2015.

 

Du kan läsa mer om hur uppgifterna som listan bygger på har samlats in här: The What’s Hot in Literacy Survey: How the 2015 Data was Gathered

Jag tycker att ett medlemskap i IRA är ”ett måste” för alla oss som arbetar med dessa frågor!

Fortsatt multimodalitet på schemat

Imorgon leder Kristina Danielsson, professor SU, en workshop kring multimodalitet. Kristina kommer att börja med en snabbrepetition av analysmodellen som hon har utarbetat och presenterar i sin bok ”Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete” (Gleerups 2014). Kristina föreläste kring multimodalitet i våras och jag har skrivit om detta i tidigare blogginlägg. Besök och läs mitt inlägg ”Filmtajm med Kristina” om du känner att du behöver fräscha upp minnet. Där hittar du också vår inspelning av vårens föreläsning. Även i morgon kommer vi att spela in den kombinerade föreläsningen och workshopen. Detta med multimodalitet är oerhört viktigt. I Skolinspektionens granskningar påpekas att fler textarter behöver användas i större utsträckning i undervisningen samt att vi trots satsningar på IT behöver utveckla arbetet med digitala texter i ett multimodalt perspektiv.

Deltagarna är våra lokala läs- och språkutvecklare på Stockholms kommunala grundskolor. Vi är drygt ett 80-tal varav en mindre grupp ingår i en forskningscirkel som jag också har bloggat om tidigare. Du kan läsa om forskningscirkeln i inlägget ”Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14”.

Återkommer om morgondagens föreläsning och workshop tillsammans med inspelningen i veckan som kommer.

 

Betydelsen av att utveckla skrivandet

Skrivandet är en fråga som är lika aktuell i samtliga av IRA’s tidskrifter (International Reading Association). De kallar frågan för ”a Cross-Journal Virtual Issue”. Som en extra bonus så har de samlat ett antal artiklar kring skrivande på sin webb och artiklarna är tillgängliga för alla intresserade till augusti 2014. Du hittar dem här: http://onlinelibrary.wiley.com/subject/code/000048/homepage/custom_copy.htm

Artiklarna tar upp frågor som exempelvis: skrivundervisning för alla åldrar, hur man intresserar och engagerar elever att skriva, skrivande i sakämnen och hur man motiverar elever att skriva.

En artikel fokuserar vad de kallar ”graphic stories” vilket motsvarar böcker som kombinerar bild och text. Detta ses som ett första steg mot att arbeta med ”new literacies”, dvs. multimodala texter.

Artikeln redogör för en studie där eleverna som deltar är ”second graders” vilket betyder att de är runt 7-8 år gamla. Klassen bestod av 18 elever vars bakgrund presenteras så här: ”59 % African American, 32 % Latino, and 9 % European American. Seven of the students were English learners whose first language was Spanish. Thirteen of the students were considered reading below grade level according to Fountas and Pinnell running records.”.

Artikeln är indelad i ett antal delar och det går att navigera i artikeln med hjälp av en rullgardinsmeny vid varje rubrik.

Det gör det mycket smidigt att läsa artikeln eller de delar av den som väcker mitt första eller största intresse.

Författarna föreslår en undervisningsplan för att introducera och arbeta med ”graphic stories” i undervisningen. Arbetet med eleverna, dvs. undervisningen, delas in i tre faser:

1. uppstart och det första mötet med ”graphic stories
2. elevernas skapande egna ”graphic stories” och
3. slutligen deras skapande av multimodala texter.

Resultatet av detta undervisningsprojekt blev att eleverna läste ett mycket stort antal ”graphic stories”, 171 stycken, de tyckte det var roligt att skriva och ville skriva mer, deras egna ”graphic stories” innehöll alltid karaktärer, miljöer och handling. 14 av 18 av elevernas ”graphic stories” hade en tydlig handling. Eleverna läste efter avslutat projekt mer än tidigare och de utvecklade läsflyt och läsförståelse mer än förväntat för deras ålder.

Avslutningsvis tipsar artikeln om en webbsida med ”graphic stories”, Toon-books. Utöver att besökaren här hittar exempel på sådana böcker så finns det förslag på frågor som läraren kan ställa till respektive bok. I och för sig så kan en svensk lärare inte använda detta rakt av men de ger ändå förslag på hur man kan resonera och reflektera tillsammans med elever runt en ”graphic story”. Vi hittar frågor som motsvarar våra ”läsfixare” och frågor att ställa före, under och efter läsningen. Ett exempel på en sådan bok hittar du här: The Secret of the Stone Frog.  

Jag känner mig ganska säker på att alla ni som använder t.ex. Book Creator i er undervisningen kan ha glädje av att läsa den här artikeln.

Artikeln i sin helhet hittar du här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.1211/full



QuadBlogging

är titeln på en ny kurs som jag planerar för till hösten. Inspirationen fick jag på BETT mässan tidigare i år.

Syftet är att med bloggandet som verktyg utveckla våra elevers skrivande. I kursen får deltagarna hjälp och stöd i att skapa en blogg, lägga upp profiler och komma igång med att låta eleverna blogga. Vi delar in oss i quaddar, dvs. fyrlingar, eller med andra ord smågrupper med fyra skolor i varje grupp. Uppdraget att skriva blogginlägg går runt bland skolorna i varje quad i 4-veckors cykler. Vecka 1 bloggar klass A och övriga tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Vecka 2 bloggar klass B och tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Så går det sedan runt. Tanken är att det tar lite tid att förbereda och skriva blogginlägg men också att skriva respons. Responsskrivandet är en viktig del! Finessen med quadblogging är att deltagarna är garanterade att andra läser och ger respons.

quadblogg bild1
Bilden kommer från siten quadblogging.net.

Upplägget är: 6 tillfällen á 90 min (ev. 2 timmar) under hösten 2014 samt våren 2015.

I kursen diskuterar vi också ramar för hur man skriver respons, kommer överens med eleverna om vad man får skriva i blogginlägg och i respons, lär oss mer om PUL och liknande frågor. Min tanke är också att diskutera skrivande och teori runt skrivande som en del i kursen. För de deltagare som vill fördjupa sig mer i själva skrivkonsten finns det möjligheter att anmäla sig till skrivargrupper inom KUL 2014/15. Elisabeth Söder har berättat för mig att lärare under hösten kommer att erbjudas wokshops i kreativt skrivande, bildberättande, dramaturgiskt skrivande, spoken world och mycket annat. Några av oss får chansen att delta i workshops ledda av t.ex. Martin Widmark, Magnus Nordin och Maria Ådahl (från Årstaskolan). Det finns också planer på lärarworkshop i att skriva musiktexter med Timbuktu. Här finns en fantastisk möjlighet att kombinera deltagandet i kursen ”Quadblogging” med dessa workshops.  Information om KUL 201415 läggs enligt Elisabeth kontinuerligt upp på PS (Kulan) och Kulans facebook.

Två kursomgångar för nybörjare har startat hitintills (1/9 -15). En omgång genomfördes lå 14/15 och en kursomgång startar september -15. Anmälningstiden har gått ut och gruppen är fulltecknad.

Du kan läsa mer om QuadBlogging där jag fick min inspiration: http://quadblogging.net/

Integrera IKT i literacy-undervisning

En av artiklarna i senaste RT presenterar delar av de amerikanska kursplaneinnehållet för att integrera IKT i ”literacy instruction” i överensstämmelse med de så kallade CCSS, dvs. The Common Core State Standards (English Language Arts & Literacy in History/Social Studies, Science, and Technical Subjects). CCSS är den amerikanska motsvarigheten till våra kursplaner.

Utgångspunkten är att IKT, i betydelsen digitala verktyg och miljöer, förändrar betydelsen av att vara ”literate”.  Formerna för bild, ljud och färg i digitala texter påverkar vårt läsande både till form och funktion. Vi skapar mening utifrån bild, ord, text och ljud. Dessa delar samspelar sinsemellan. Konsekvensen blir att vi måste undervisa explicit i hur detta samspel fungerar, hur vi och vår förståelse av olika texter påverkas och hur vi själva kan använda oss av det när vi uttrycker oss, kommunicerar, skriver och läser. 

Författarna, Hutchison & Woodward, utgår i artikeln från en teoretisk modell kallad TPACK, Technological Pedagogical Content Knowledge framework. Denna är utarbetad av forskarna Mishra & Koehler (2006). Mishra & Koehler menar att det effektivaste sättet för lärare att integrera IKT i undervisningen är att de parallellt applicerar och använder sig av sina tekniska, didaktiska och innehållsliga kunskaper.  TPACK modellen ”emphasizes the connections, interactions, affordances, and constraints between and among content, pedagogy, and technology” (Mishra & Koehler, 2006, sid. 1025).

Hutchison & Woodward har i sin studie utarbetat en planeringsmodell i form av ett hjul för att intregrera IKT i litteracitetsundervisningen. Syftet med detta är: “Our cycle is specifically aimed at helping literacy teachers consider whether their planned instruction contributes to both digital and nondigital literacy development” (sid. 462). Detta planeringshjul identifierar sju kritiska moment som påverkar lärarens planering av en undervisning där IKT ingår som ett moment. Nyckelorden för de sju kritiska punkterna är:

  1. …instructional goal… (undervisningens syfte och mål)
  2. …instructional approach… (förmåga att hitta en ingång i förhållande till syfte och mål)
  3. …tools… (val av digitala och icke-digitala verktyg)
  4. …contribute to the instructional goal… (förmåga att se hur det valda verktyget bidrar till syfte och mål)
  5. …constraints… (eventuella hinder)
  6. …instruction… (hur undervisningen ska läggas upp)
  7. …ability to reflect… (förmåga att reflektera över undervisning, resultat och vilka förändringar som kan behövas)

Dessa sju kritiska punkter utvecklas, presenteras och problematiseras i artikeln tillsammans med praktiska exempel utifrån två fingerade lärare, Ms Thomas och Ms Kay. Författarna fann att dessa var representativa för de klassrumsstudier de gjort. Ms Thomas och Ms Kay gestaltar två lärare som mött två typer av svårigheter när de integrerar IKT i sin undervisning. Ms Thomas finner när hon använder iPads att trots att eleverna lär sig använda den app som de har fått i uppgift att arbeta med så är hon osäker på om de förstått det centrala innehållet för lektionen. Ms Kay upptäcker att hennes elever använder för mycket tid till att välja bilder vilket leder till att hon och eleverna inte hinner till det moment i den planerade lektionen som utgör det centrala innehållet. Författarna fann att dessa två lärares upplevelser är allmängiltiga och utgör problem för många lärare. 

Personligen tycker jag att de sju kritiska punkterna gäller även för svensk undervisning. Undervisningens syfte och mål styr förstås planering och val av verktyg, material och arbetsformer. Läraren måste ju kontinuerligt analysera sina val och reflektera kring dessa i förhållande till elevernas lärande, lärsituation och förväntat resultat.

Jag fann det också intressant att möta formuleringar ur de amerikanska kursplanerna, CCSS. De framstår som mer tydligt och konkret formulerade än våra svenska motsvarigheter. I artikeln citeras CCSS’ standards i förhållande till de exempel som nämns. Artikeln väckte min nyfikenhet på CCSS så mycket att jag faktiskt har laddat ner och tittat lite översiktligt på dessa.  Du hittar CCSS för English Language Arts Standards här: http://www.corestandards.org/ELA-Literacy/

Artikeln jag refererar har rubriken ”A Planning Cycle for Integrating Digital Tecknology into Literacy Intruction” (Reading Teacher, Vol. 67, sid. 455 – 464, March 2014).

Du hittar artikeln på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1225/abstract

En annan direktlänk är: http://www.academia.edu/5151373/A_Planning_Cycle_for_Integrating_Digital_Technology_Into_Literacy_Instruction

Referenslistan finns i artikeln. Där hittar du likaså bilderna på TPACK modellen samt planeringshjulet för att integrera IKT i litteracitetsundervisningen.

PS. Nu ser jag att denna artikel knyter an även till Kristina Danielssons föreläsning! Det tänkte jag inte på när jag läste den.

Filmtajm med Kristina

och ”multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”. En föreläsning som bara måste ses!

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit sammanfattande anteckningar om centrala ord och begrepp som används i föreläsningen. I och med att jag skrev en del inlägg under SETT mässan igår så har inlägget hamnat lite längre bak i flödet på min blogg. Här får du därför direktlänken: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/06/korta-anteckningar-fran-kristinas-forelasning/

Här har jag skrivit lite mer allmänt om bakgrunden till Kristina och hennes föreläsning: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/04/dags-for-multimodala-texter-i-amnesdidaktiskt-arbete/

Enligt överenskommelse från början tog vi bort filmen till Kristi Himmelfärdshelgen. Av olika anledningar har vi kommit överens om att lägga upp den igen, dvs. nu kommer filmen upp här för andra gången. En anledning är att en del av oss som arbetar på Medioteket ska se Kristinas filmade föreläsning som en del i en utbildning kring mulitmodala texter i ämnesdidaktiskt arbete som vi kommer att ha under hösten. Filmen är nu raderad.

Jag är väldigt intresserad av att få dela dina tankar om läsförståelse och lässtrategier i förhållande till föreläsningen om  multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Kommentera och/eller reflektera gärna! Här eller på FB.

PS. För er som vill läsa och lära mer om analysmodellen som Kristina presenterar i föreläsningen så finns den närmare beskriven i den bok som Kristina skrivit tillsammans med Staffan Selander. Boken kom ut häromdagen och titeln är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups)

Korta anteckningar från Kristinas föreläsning

En riktigt bra föreläsning! Ett stort tack till Kristina! Föreläsningen gav oss mycket att tänka vidare kring och jag kan bara bjuda på några pärlor. Många nya ord och begrepp var det. Har du klart för dig betydelsen av multimodalitet och multimedialitet. Inte? Det förra syftar på texten och är ett semiotiskt begrepp. Det senare syftar på tekniken. Semiotiskt, vad betyder då det? Jo, det rör tecken och symboler och hur vi tolkar dessa. Kristina diskuterade det vidgade textbegreppet och underströk att de sätt man skapar mening på bidrar till den mening som skapas. Detta får i sin tur konsekvenser för vad vi betraktar som ”tecken på lärande” och vad som bedöms som relevant kunskap.

Hon diskuterade hur en resurs kan innebära svårigheter och hur vi kombinerar olika resurser i multimodala uttryck kan vara mer eller mindre komplext. En resurs betyder här exempelvis begrepp, illustrationer och ljud. En semiotisk resurs kan vara bokstäverna och dessa bildar i sin tur ord. Kristina visade exempel utifrån frågan huruvida bild och verbalspråk i hennes exempel gav samma information och/eller fungerade motsägelsefullt. Verbalspråk betydde i föreläsningen helt enkelt ord.

Kristina menade att lärare ofta behöver en större medvetenhet kring hur vi använder olika semiotiska resurser och vad dessa förutsätter och vilka utmaningar som ligger i olika semiotiska resurser. Ett annat begrepp hon använde var semiotisk modalitet och det känns lite klurigare att förklara.  Jag tror att de motsvaras av t.ex. skrift, tal, gester, bilder och annat som man kan använda som kommunikativ resurs.

I föreläsningen presenterades också en modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Denna modell presenteras mer ingående i boken ”Se texten!”.

Avslutningsvis fick vi se och diskutera ett antal exempel ur olika läroböcker. Vi fick ta ställning till förväntad läsordning, vilka centrala begrepp som de olika texterna tog upp, hur bild och text samspelade mm. Vi diskuterade visuell dominans i läroboksuppslagen och hur detta styr oss in i avläsningen av en sida men hur det också kan leda oss fel så missförstånd uppstår. Vi fick se exempel på hur den visuella dominansen kan se olika ut inom olika kunskapsdomäner.  Något jag inte tänkt på tidigare var hur metaforer och liknelser används i lärobokstexter och att dessa kan ge problem. Det är inte alltid de underlättar förståelsen för läsaren.

Jag lärde mig också ett ord som var helt nytt för mig, nämligen affordance. Ett sätt att förklara begreppet är att tala om relationen mellan individ och aktuell modalitet samt vad denna relation erbjuder för möjligheter och begränsningar. Individen förhåller sig till en modalitet och kan använda den på ett eller flera sätt (på samma sätt som med ett föremål). Det finns en bok med titeln ”The design of everyday things” skriven av Donald Norman, professor emeritus i kognitionsvetenskap och psykologi, UC San Diego, som utvecklar och exemplifierar olika designprinciper i vardagssammanhang.

Du kan se professor Donald Norman förklara affordance på 1,5 min i denna lilla video.

Som sagt – Kristina gav oss en mycket bra föreläsning. Se den när jag har lagt upp den! Och den kommer upp när som helst.

Dags för multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete

Imorgon är det måndagen den 5/5 och det betyder att Kristina Danielsson föreläser i vår forskarstödda seminarieserie. I föreläsningen kommer Kristina bland annat att presentera hur man kan analysera multimodala texter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textens utformning som ämnesinnehållet. Deltagarna har haft möjligheter att mejla över skannade uppslag ur läroböcker de använder och det ska bli spännande att se vad Kristina säger om dessa.

Vi filmar föreläsningen och så fort mina kollegor Hans och Magnus lättredigerat och lagt upp den så kommer den upp här i min blogg. Det tar någon dag eller två. Filmen kommer att ligga här för alla intresserade att se fram till om ca två veckor då den raderas.

Kristina är professor vid Institutionen för Språkdidaktik vid Stockholms universitet. Hon har en gedigen bakgrund och är från början ämneslärare i ämnena svenska, engelska och svenska som andraspråk (1988). Kristina är  filosofie doktor i Nordiska språk (2003),  docent i språkdidaktik (2011) och nu professor i läs- och skrivutveckling (2014).

För dig som vill lära mer om analys av multimodala texter så kommer Kristina Danielsson, tillsammans med professor Staffan Selander, när som helst ut med en ny bok i ämnet. Bokens titel är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Jag har förstås inte läst den än men planerar att göra det så snart den går att få tag på. Sedan återkommer jag med mina reflektioner kring boken.

CORI – snart på film!

Idag har jag, tillsammans med mina proffsiga kollegor Hasse (film) och Magnus (ljud), varit och filmat hos Emma i hennes 6a. De arbetar med läsförståelse enligt CORI-modellen; en begreppsorienterad läsförståelsestrategi för faktatexter. CORI = Concept-Oriented Reading Instruction. Vi försöker fånga hur arbetet enligt CORI-modellen gestaltar sig i praktisk undervisning. Nästa fredag är det dags att filma samma elever när de kommit in på nya moment inom CORI. 

Det pedagogiska upplägget för CORI och dess delmoment kan kort beskrivas så här:

  • aktivera elevers förkunskaper
  • formulera frågor du vill ha svar på
  • informationssökning
  • summering
  • arbeta med att organisera och visa grafiskt
  • strukturera presentationen

 Ett dilemma som Emma tog upp är frågan ”hur bedömer vi vad eleverna har lärt sig?”. Ett fråga som utgör ett dilemma i all undervisning där interaktion, samarbete och/eller multimodalitet kommer in.

Våra två filmbesök hos Emma ska resultera i två korta filmer om CORI i klassrummet. Dessa kommer längre fram i höst att läggas upp på PedagogStockholm bland de så kallade Lus-filmerna.