Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömning av ”new literacies”

Multimodalitet

en form av ett utvidgat textbegrepp där kommunikation och lärande sker med flera semiotiska (teckensystem) resurser samtidigt. Text kombineras, åtföljs av och  interagerar med bild, foto, film, ljud, färg, symboler osv. En visuell multimodal text blir mindre låst vid att läsas i en viss ordning. Sammanhanget och verksamheten runt själva läsandet får större betydelse.

Vår föreläsare, docent Kristina Danielsson, gav oss mycket att fundera över. Exempelvis fick vi göra följande övning:

Passar vilken modalitet som helst för att göra vad som helst?
Beskriv en elefant:

  • Med bara ord
  • Med ord och gester
  • Med bara bild

Beskriv hur man kokar kaffe:

  • Med bara ord
  • Med ord och gester
  • Med bara bild

Prova själv! En annan tråd som togs upp var att det kan framstå som eftersträvansvärt att elever får söka information i olika medier. MEN när det kommer till att redovisa vad eleven kan och har lärt sig är det inte ovanligt att det är endast ”svarttext” som gäller, dvs. eleven ska skriva traditionellt och vi vill gärna ha ett prov också. Att bedöma elevers kunskaper och lärande genom att ta del av multimodala elevverk känns ovant och osäkert av många lärare. Vi kan helt enkelt inte bedöma multimodala elevarbeten. Ett utvecklingsområde för oss lärare!

Avslutningsvis fick vi med oss två frågeställnngar att fundera över:

  1. Barnens målstyrda textanvändning på fritiden – skolans fokus på ”lära läsa och skriva”
  2. Mediet: för att göra det vi brukar, eller öppning för nytänkande?

En viktig fråga att ställa oss själva – hur använder vi våra datorer och iPads? För att göra det vi brukar eller för att möjliggöra ett ”annorlunda” arbetssätt och lärande?

Dags för den forskarstödda seminarieserien!

Kristina Danielsson är först ut som föreläsare och idag är det dags. Kristina är docent och forskare vid Stockholms universitet och rubriken för föreläsningen är ”Literacy i en multimodal och multimedial värld. Tidigt textskapande i och med nya medier”.  Nog låter det spännande! Kristinas vetenskapliga inriktning beskrivs bäst med nyckelord som literacy, multimodalitet, läsinlärning, läsutveckling, lässtrategier. Olika aspekter på läsande kombinerat med multimodalitet och literacy är centrala områden för många av de insatser som Medioteket erbjuder. Det känns fantastiskt bra att kunna erbjuda fördjupning med vetenskaplig förankring för detta. Ja, förväntningarna är högt uppskruvade! Jag får ge lite glimtar från föreläsningen i mitt nästa blogginlägg.

Nu undrar du förstås var, hur och när man kunde ha anmält sig… Seminarieserien med sju olika forskare och föreläsare erbjöds de kommunala grundskolornas läs- och språkutvecklare. De är ju våra spjutspetsare och förväntas driva frågor runt läs-, skriv- och språkutveckling ute på skolorna. Här får de en chans att uppdatera sig med fokus på  ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”  som också är rubriken på seminarieserien.

Fredag

och det är strax tid att gå hem. Den här veckan har jag startat en kurs runt bedömning med Skolverkets stödmaterial ”Nya Språket lyfter”. Vi kommer att träffas vid fyra tillfällen och det känns väldigt bra redan nu! Vi jobbar oss igenom materialet, diskuterar kursplanen i relation till vad forskning säger och litteracitetsbegreppet men gör också bedömningar i praktiken. Deltagarna har som uppgift att följa, observera, reflektera runt samt bedöma minst 2 elever var. Detta sker med stöd av Nya Språket lyfter samt givetvis i förhållande till kursplanemålen för de aktuella eleverna. Givetvis blir det ett rikt erfarenhetsutbyte på området. Det är så roligt att diskutera och utbyta erfarenheter med erfarna kollegor, det tycker vi alla!

Trevlig helg!

få lärare klarar att bedöma multimodala verk

detta enligt författarna till boken Assessing New Literacies (förf. Burke & Hammett). Medier är idag i allt högre grad multimodala vilket betyder att innehållet förmedlas genom text, tal, bild och ljud som kombineras och kompletteras med rörlighet, hypertexter och  interaktivitet. I multimodala verk är det inte längre författaren som ensam leder läsaren/besökaren framåt utan läsaren/besökaren väljer själv i stor utsträckning sin väg i ”läsandet”. Redan skapelser av mycket unga elever i t.ex. Book Creator (en app för iPad) utmärks av detta. Burke & Hammett skriver att lärare generellt är ovana vid att bedöma och värdera multimodalt berättande; här är det inte bara hur texten är skriven som är viktigt utan också hur bilder, ljud, länkningar och rörligheten tillsammans förmedlar berättelsen/budskapet. Bilder kan säga saker som inte framgår av texten, ljudet kan förstärka och färger kan framhålla eller tona ner effekter. Författarna lyfter vikten av att utveckla test som mäter mer komplexa kogntitiva färdigheter och mål på högre nivåer som exempelvis provlemlösning. Traditionella test fungerar inte vid bedömning av multimodala verk. I boken beskrivs också flera alternativa bedömningsramar för just multimodala verk.

Tittar man på det centrala innehållet i Lgr 11 så förväntas elever redan i åk 1 – 3 kunna läs och skriva texter där ord och bild samspelar. Berättande texter och sakprosatexter ska också erbjuda ”texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interatkiva spel och webbtexter.”

Läsinlärningsmetoden ASL (att skriva sig till läsning) innebär att eleverna redan från början arbetar multimodalt när de börjar skapa sina egna berättelser med text, bild och ljud. Vår, vi lärares, utmaning blir att lära oss bedöma alster där just text, bild och ljud samspelar och bedömningen bygger på helheten och inte enbart enstaka delar.

Som du förstår så var det en intressant och tankeväckande bok som är värd att läsa!