Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömning

Formativ bedömning

Anders Jönsson (2017) ägnar kapitel 4 åt hur läraren kan använda provresultat och omdömen för formativa ändamål (Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen). Bedömning har en viktig funktion för att mäta kvaliteten i en prestation och utveckling. Att arbeta med formativ bedömning är att söka tecken på elevernas lärande med syfte att använda denna kunskap i planeringen av den fortsatta undervisningen.

Kärnan i formativ bedömning är dock att information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. (Jönsson 2017, sid. 73)

Formativ bedömning kan göras på både gruppnivå och individnivå.

Gruppnivå

På den här nivån används informationen för att ta ställning till hur den egna undervisningen ska läggas upp. Läraren kanske konstaterar att denne behöver lägga in nya lärandeaktiviter eller att låta eleverna ytterligare uppgifter på samma moment. Om eleverna presterar bättre än vad jag hoppats på kanske jag hoppar över vissa uppgifter/moment och går vidare. I båda fallen handlar det om att jag som lärare väljer att ändra i det jag planerat för min undervisning. Jönsson lyfter att formativ bedömning i Hatties meta-analyser visar på hög effekt på elevers prestationer. Jönsson väljer att när det gäller resonemang på gruppnivå tala om formativ utvärdering. Detta för att inte  få en sammanblandning med formativ bedömning på individnivå.

Individnivå

På individnivå ges den formativa bedömningen som återkoppling på enskilda elevers prestationer. Det är inte bara läraren som kan ge denna återkoppling utan det kan också ske av klasskamrater eller den enskilda eleven själv. Jönsson understryker att det finns starka belägg från forskning att just återkoppling har stora effekter på elevers lärande och prestationer. Det finns också starka kopplingar mellan övning i självbedömning och elevers möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. Återkoppling kan se ut på olika sätt och det finns vissa förutsättningar för att återkoppling ska ge resultat. Dessa är att återkopplingen ska vara:

  • uppgiftsrelaterad
  • informationsrik
  • framåtsyftande
  • dialogisk (Jönsson 2017, sid 75)

Jönsson understryker vikten av att återkopplingen har fokus på uppgiften och inte personen. En uppgiftsrelaterad återkoppling innebär att eleven kan ändra och förbättra sitt arbete. Likaså ska återkopplingen vara informationsrik och ge exempel på vilka styrkor och möjligheter till utveckling som finns hos elevens arbete; den ska fungera som vägledning för eleven. Att en återkoppling är framåtsyftande betyder att det inte räcker med att konstatera vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns för arbetet utan återkopplingen ska också ge förslag på hur arbetet kan bli bättre. Eleven ska få stöd i att prestera bättre. Med dialogisk menas att eleven ska använda återkopplingen för att revidera sin uppgift och/eller få göra en ny, likartad uppgift. Eleven ska involveras i processen. Jönsson skriver något som jag tycker är särskilt intressant och viktigt att komma ihåg.

Det ultimata målet med formativ bedömning är dock inte nödvändigtvis bättre prestationer, utan även ökad självständighet och ökat ansvarstagande för sitt lärande. Ett sätt att stärka självständighet och ökat ansvartagande genom självbedömning. (Jönsson 2017, sid 84)

På sidan 76 finns en bild som visar olika dimensioner i återkoppling (Jönsson 2017, sidan 76).

Jönsson återkoppling

Jönsson skriver i bildtexten att bilden visar några av de dimensioner som kan varieras i återkoppling. Dimensionerna är här sändaren, återkopplingen, mottagaren och kontexten. Sändaren kan vara en lärare, en klasskamrat eller kanske en lärplatta eller dator. Mottagaren är i det här fallet en elev. Återkopplingen kan handla om exempelvis:

  • form
  • timing
  • innehåll

Kontexten varierar förstås beroende på exempelvis elev, årskurs, ämne och huruvida återkopplingen ges tillsammans med betygsutlåtande. Formen för hur återkopplingen överlämnas kan skilja sig åt. Den kan lämnas muntligt, skriftligt, enskilt, i grupp, via ett digitalt verktyg och den kan vara kortfattad eller mer utvecklad. Timing kan handla om när eleven får återkoppling; I samband med utförandet av uppgiften och i samband med prestationen eller vid senare tillfälle. Innehållet för återkopplingen kan vara olika. Det kan gälla olika aspekter av elevernas prestationer i mer detalj eller mer övergripande.

Det är med andra ord många aspekter som ska beaktas vid formativ bedömning. Det är viktigt att komma ihåg och ta i beaktande att kontext och koppling till undervisning är centralt för en bedömning. Bedömningar sker i ett specifikt sammanhang. Resultaten är inte generaliserbara.

Lärares förmåga att arbeta med och göra bedömningar behöver stärkas. Detta kan ske genom utförliga bedömningsanvisningar men också genomg övning. Särskilt lärares sam- och/eller medbedömning har visat sig vara en bra väg att gå. Syftet med bedömningar är att läraren ska bedöma kvaliteten på elevernas prestationer. Jönsson understryker att:

Om informationen därför inte kan användas för att ge återkoppling till eleverna eller för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, är bedömningen inte valid för ett formativs syfte. (Jönsson 2017, sid 129)

För att optimera bedömingens påverkan på elevens lärande ska vi tänka på att:

  • anpassa bedömningssituationen efter eleven.
  • låta bedömningssituationen efterliknade situationer där eleverna förväntas använda sina kunskaper.
  • eftersträva öppenhet i bedömningen så att eleverna förstår vad som förväntas av dem.

Bedömningar och bedömningssituationer är verktyg för både lärare och elever. För läraren handlar det om att ta reda på om/hur dennes ska anpassa sin undervisning för att möjliggöra för eleven att lära. För eleven handlar det om att förstå sitt eget lärande och kunna uppskatta kvaliteten i sina prestationer. Målet att underlätta och stärka fortsatt lärande.

Jönsson lyfter också att det är viktigt att komma ihåg bedömningars signalvärde. Det vi bedömer ses som viktigt att kunna och detta i sin tur påverkar elevers lärande och val av strategier för sitt lärande.

Referens:

Jönsson, A. (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Malmö: Gleerups.

Boken kan du också köpa via exempelvis adlibrisbokus och LäroMedia Bokhandel.  

Ger du prov? Gör du bedömningar?

Ja, det gör du med all säkerhet! Har du funderat över vad det innebär? Vad får du veta om elevernas kunskaper?

Så här i slutet av en termin är det dags att knyta ihop, utvärdera både den egna undervisningen och hur eleverna utvecklats. Det är också dags att ge eleverna återkoppling på deras arbete med att lära nytt, fördjupa sina kunskaper och befästa tidigare kunskaper. Det aktualiserar begrepp som prov, kartläggning, bedömning, test, screeningar. I mitt eget arbete med att hitta nya aspekter och perspektiv på det jag arbetar med har jag just läst Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. (Jönsson, 2017). Första kapitlet öppnar med frågan Skillnaden mellan prov och bedömning. Jag som läsare får en utveckling och en definition av begreppen.

Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Medan prov används för att dra slutsatser om elevers kunskaper, handlar bedömning om att uppskatta kvaliteten i elevprestationer. (Jönsson, 2017:11)

Jönsson understryker att prov är konstruerade för  indirekta mätningar och utgörs av ett urval av uppgifter, som tillsammans används för att mäta individers kunskaper. Indirekta mätningar innebär att något inte går att mäta direkt utan vi måste, på något sätt, göra kunskaperna synliga. Prov är med andra ord ett verktyg för att synliggöra kunskaper. Han utvecklar och problematiserar olika aspekter som exempelvis kunskap i sig, de fyra F:en, kontexens betydelse, val av provuppgifter. Som läsare får jag med mig fakta, kunskap och förståelse för begreppens innebörd men också om kringfaktorers betydelse och inverkan.

Bedömning kan betyda flera saker men det kan också vara ett samlingsbegrepp där prov är ett sätt att bedöma. När vi talar om att bedöma kan vi syfta på processen (att bedöma) likaväl som på utfallet (ett omdöme). Jönsson understryker att han i boken syftar på processen. När han kommer in på utfallet använder han termen omdöme.

Bedömning handlar som sagt om att uppskatta kvaliteten i en elevprestation. För att kunna göra det krävs att vi har kriterier och dessa i sin tur är olika beroende på vad vi bedömer. Bedömning är i sig inte en mätning utan en uppskattning av hur bra något är. Det räcker inte att beskriva, inte ens utförligt, utan vi gör en värdering och det är den som förutsätter kriterier att värdera mot. För att kunna göra den här uppskattningen av kvalitet måste den som gör uppskattningen ha stor kunskap inom och erfarenhet av ämnesområdet.

I skolan arbetar vi med att bedöma utifrån kriterier i bedömningsstöd och matriser. Kanske till och med dagligdags!? Det är kartläggningsmaterial för förskoleklass (Hitta språket/Hitta matematiken), bedömningsstöd för årskurs 1-3 (Nationellt Bedömningsstöd) som är obligatoriska men också en mängd andra verktyg som exempelvis Nya Språket lyfter! – bedömningsstöd i årskurs 1-6 och olika bedömningsstöd i matematik. Det jag  nämner är endast exempel från Skolverkets sida. I skolorna används också flera andra verktyg för kartläggning och bedömning. I arbetet med bedömning är det viktigt att reflektera över aspekter som:

  • hur är kriterierna formulerade och utformade?
  • hur ser kvalitetsnivåerna ut?
  • vilka uppgifter bedöms?
  • hur ser jag på kunskap?
  • vilken betydelse har kontexten?
  • är min bedömning analytisk?
  • eller är min bedömnings holistisk?

Ja, det finns många frågor, aspekter och perspektiv som jag som lärare kan behöva fundera över och gärna tillsammans med kollegor. Vid en analytisk bedömning ser läraren till olika kriterier var för sig. Jag personligen tycker om att simma. När min coach hjälper mig i simningen kan hen göra det antingen utifrån en analytisk  eller en holistisk bedömning. I det förra fallet handlar det om att bedöma simteknik, snabbhet, styrka och inställning. Som exempel kan jag ha en bra teknik men sämre styrka och därmed inte så snabb. Jag skulle också kunna vara stark, snabb men inte ha så bra teknik. Med en konstruktiv inställning skulle jag i det första exemplet satsa på styrketräning och i det andra exemplet däremot satsa på teknikträning. Här leder den analytiska bedömningen in på formativ bedömning där vi strävar efter att identifiera styrkor och utvecklingsmöjligheter. Jag går inte in mer på formativ bedömning utan planerar för ett nytt inlägg om det bokavsnittet. I väntan på nästa inlägg tycker jag att du ska läsa intervjun Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna med Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet!

Det här var bara ett första axplock ur boken. Som du säkert anar tycker jag att läsningen var väl använd tid. Ja, jag är säker på att även du som arbetar i tidigare skolår och inte sätter betyg lär dig mycket av att läsa boken. Bedömning är ju något som vi arbetar med redan från årskurs 1. I förskoleklass gör vi ju en särskild bedömning för vissa av våra elever och då är det viktigt att reflektera över vad en bedömning är innan vi gör en särskild bedömning. Håller du inte med mig!?

Vill du veta mer om Jönsson? Fullständigt namn är Anders Jönsson och han är professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, vid Högskolan Kristianstad.

Boken kan du köpa via exempelvis adlibris, bokus och Gleerups.  Jönsson beskuren PS. Nu ska jag ta en löprunda i skogen, lite trailrunning, för att förbättra konditionen och få starkare ben så jag orkar sparka effektivare.

Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden

I mina kurser kring Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd väcks nya, ibland kluriga, frågor runt bedömning vs kartläggning. Det är riktigt spännande att möta alla er duktiga lärare ska ni veta! Den här sortens möten och diskussioner är bland det bästa med mitt arbete. När kursdeltagare får tid att diskutera sina erfarenheter dyker det upp många frågor och frågeställningar. De är både av mer generell och övergripande karaktär och ibland mer specifika i förhållande till syfte, materialet och/eller genomförande.

Det här ämnet kommer jag att beröra i flera inlägg som jag nu arbetar med att skriva. Hur man använder termer, dvs. ord, är viktigt och därför utgör definitioner en grund för all fortsatt diskussion. Allra först tar jag definitionen av termerna bedöma och kartlägga. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket och Nationellt bedömningsstöd! Jag skriver ändå några rader om test för att mota fortsatt användning av det ordet när vi talar om Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd.

Bedöma

Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå. Vid bedömning av elevers kunskapsutveckling så sker denna bedömning  utifrån gällande kunskapskrav som de anges i respektive kursplan.

Kartlägga

Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om.

När Skolverket skriver om kartläggning så handlar det om att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar, behov och intressen. För att läraren ska kunna göra detta behöver hen göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Detta innebär att läraren kartlägger och dokumenterar elevens funktioner och färdigheter, starka sidor och eventuella svårigheter.

Test

Vid utredningar, såväl pedagogiska som psykologiska, görs test. Det är särskilda personer, yrkesgrupper, med särskild utbildning för att på rätt sätt administrera, rätta och bedöma/tolka resultaten av testen som har ansvar för att göra dessa test. Det kan vara en speciallärare/pedagog, en logoped eller en psykolog. Syftet är dels att utröna hur individens eventuella svårigheter ser ut, om individen uppfyller kriterierna för en viss diagnos, men också för att kunna föreslå, planera och hjälpa till att genomföra tidiga insatser. Inför en utredning formuleras ett syfte samt en frågeställning som berörda förväntar sig få svar på. Målet är rätt insatser i rätt tid!

Hur ser då riktlinjerna ut för undervisningen? I syftet för förskoleklass kan vi läsa:

Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. (Skolverket 2018, sid 18)

I Hitta språket skriver man:

Elever är olika och undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de olika erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig. (Skolverket 2018, sid 6)

Behöver verkligen läraren dessa nya verktyg för att kartlägga och bedöma kunskapsnivå och kunskapsutveckling hos sina elever? Som svar på den frågan är det intressant att läsa en av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

En kvalitetsgranskning av Skolinspektionen

Skolinspektionen har bland annat gjort en kvalitetsgranskning av skolors arbete med extra anpassningar. Rapporten publicerades 2016. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande:

Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede

Två år efter lagändringen håller flera skolor fortfarande på med implementeringsarbetet. I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.

Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har

Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov

Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.

Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna för att säkerställa att de ger avsedd effekt. (Skolinspektionen, 181015)

Lagändringen kom 2014 och 2016 har skolor fortfarande svårt att identifiera vilka behov eleverna har. Detta kan vara en anledning till att våra folkvalda önskade en tidigare kartläggning och bedömning av våra yngsta elever i grundskolan och gav Skolverket i uppgift att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial. Är situationen en annan idag 2018? Vad är din erfarenhet?

Sammanfattningsvis:

  • i vart 3e elevfall lyckas skolorna identifiera behoven
  • i vart 4e elevfall matchar de extra anpassningarna elevens behov
  • i vartannat elevfall följer skolan upp de extra anpassningarna.

Ingen bra statistik, eller hur?

Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd  har en uppgift att fylla mot bakgrund av denna statistiken. Syftet med dessa kartläggnings- respektive bedömningsmaterialen är att stödja läraren i att identifiera de elever som visar en identifikation på att:

  • inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan,
  • är i behov av extra anpassningar, eller
  • är i behov av extra utmaningar.

Det handlar inte om att ”finna fel” hos enskilda elever utan att bevaka att de elever som är i behov av anpassningar av undervisningen eller extra utmaningar får det.

Kartläggnings- och bedömningsmaterialen är en del i läsa-skriva-räkna garantin. Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska erbjudas hjälp. Samma gäller de elever som behöver extra utmaningar. Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av det nya (från och med 1/7 -19 obligatoriska) kartläggningsmaterialent Hitta språket  ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen ska läraren tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens utforma stödinsatser. Lagändringarna börjar gälla från och med 1 juli 2019.

Referenser

Regeringen om läsa-skriva-räkna, 190106.

SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-66-9.

Skolinspektionen (2016). Skolans anpassningar med extra anpassningar. Diarienummer 2015:2217.

Skolverket (2018). Hitta språket

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan.

Bedömningsprocessen åk 1-3; dag 1

är rubriken på Skolportens tvådagars konferens (Stockholm 29-30/1) kring bedömningsprocesser. För mig är det intressant att få höra andra föreläsa om sådant jag själv arbetar med. Hoppas på många nya perspektiv dessa två dagar som nyanserar, vinklar, fördjupar och problematiserar bedömningsprocessen!

Här kommer några glimtar från idag.

Skolan har ett ansvar för att elever erövrar vissa kunskaper. Kraven är tydliga och vi måste hålla oss till gällande regelverk. Eleverna har helt enkelt en kunskapsrätt.

Begreppet läsutveckling myntades ursprungligen för att hålla isär olika processer i elevers läsning. Utgångspunkten för läsning är en förståelsestyrd process liksom också processen att lära sig läsa.

Är det något lärare kan så är det att bedöma! Resultatstyrning förutsätter att man har resultat att styra utifrån. Resultatstyrning är att identifiera resultat och omfördela resurser.

Det är meningen att lärare ska ha utrymme för egna professionella beslut, det s k friutrymmet. Vi bedömer inte elever utan elevers kunskaper. Därför är det viktigt att inte använda formuleringar som du måste skärpa dig, hen är glad och positiv. Det är viktigt att tala om begrepp vi använder. Viktigt också att vi talar om vad vi lägger in i de begrepp vi använder. När vi bedömer ligger fokus på att utveckla och analysera. Lärare bedömer hela tiden.

Säkra kvalitet och på så sätt främja rättvisa och likvärdighet:

  • hur visar du dina kunskaper på bästa sätt?
  • att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt.
  • att bedöma rätt saker på olika sätt. (Citat från föreläsning med Anna Karlefjärd, 180129)

I åk 1-3 är det centralt huruvida det är skillnad mellan ämnen, vad som bedöms och vad som är kvalitet. Lärare ser kunskaper men sätter inte alltid ord på den utveckling och kunskap hos eleven som läraren observerar och iakttar. Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rapporten har titeln ”Vi har inte satt ord på det…”.

Anna tog upp risken med att elever dränks i återkoppling. HOn underströk att det är viktigt att elever får njuta av att ha nått ett mål. Annars bygger vi in stress i lärandet. Att bedöma elevers utveckling ger återkoppling till läraren. En återkoppling som är central för lärarens beslut kring sin undervisning.

IMG_1166

Anna problematiserade innebörden för t.ex. en sjuåring i att själv bedöma sina resultat men också ställa dessa i relation till egna arbetsprestationer och förutsättningar. Många elever vågar inte visa att de inte kan. Det kan leda till elever som styr mot annat som exempelvis ointresse eller utåtagerande beteende.

Kunskapskraven innehåller delar av ämnets centrala innehåll. Läraren får inte ta bort delar av det centrala innehållet men läraren får behandla det. Det betyder att läraren kan lägga mindre tid på vissa moment och mer tid på andra. Läraren bestämmer hur undervisningen läggs upp, hur mycket tid som läggs på vissa moment och hur djupt undervisningen går. Föreläsarna påminde oss om att Kunskapskraven är till för kommunikationen mellan staten och läraren. (citat 180129)

Anna exemplifierade och problematiserade formuleringar som  enkla och utvecklade resonmang, enkla och utvecklade omdömen m.fl..  Tolkningsutrymme är stort vilket kräver att lärare tar konkreta exempel och diskuterar dessa.

IMG_1168

Med stöd av begreppen i bilden fick vi diskutera elevexempel i smågrupper och tillsammans. Konkret betydde det att vi diskuterade elevexemplen utifrån kvaliteter utifrån bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering och konkretisering. Vi kom också in på var gränsen går mellan att eleven kan, på egen hand, och vad eleven kan med stöd av läraren. Svar utan resonemang räcker inte idag. I och med att förmågan att resonera är centralt så krävs att vi konkret undervisar i hur man gör när man resonerar. Ett sätt är att föra samtal runt en frågeställning samtidigt som vi skriver ner alternativt ritar de svar som eleverna ger. Frågeställningar kan röra sig runt exempelvis hur hade barn det jämfört med idag? i samband med ett temaarbete. Det behöver inte göras konstigare än att man läser skönlitterära böcker som beskriver livet förr och idag här och nu tillsammans med klassen diskuterar, ger exempel och jämför förr och idag.

Bedömning är ett riktigt intressant område! Ser fram mot fortsättningen i morgon!

Jag tog med mig fundera -frågan: Varför gör vi det vi gör, när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på? Vad lärde sig barnen?

Föreläsare idag 180129:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad:  www.sundbladsenskilda.se

Skolan en marknadsplats!?

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning. (Skolverket, 171214)

I tidigare inlägg har jag tagit upp olika aspekter på bedömning, kartläggningar och test. Gå gärna tillbaka i min blogg och läs dessa som en bakgrund till detta inlägg. Nu har jag tittat närmare på Lexplore i samband med ett besök på deras webb. Idag beskriver jag vad jag läst och sett där samt delar med mig av mina reflektioner kring det som finns att läsa på deras webbsida. Översiktligt reagerar jag på deras användning av vissa begrepp och formuleringar. I filmen Hur fungerar Lexplores metod? säger forskaren att läraren vid genomgången av resultaten

… får veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd.

De lärare jag möter har inte problem med att veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd. Lärarna säger i stället att de har problem med att veta vilket stöd eleverna behöver, hur läraren ska lägga upp och anpassa sin undervisning så att den möter elevernas olika behov och hur de ska klara den utmaningen. Många lärare ger också uttryck för att det är svårt att hinna med i stora klasser och/eller när det saknas grupprum. I måndags 171211 vid presentationen av Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie berättade en lärare att dennes elever till och med använde toaletterna för läsgrupper och boksamtal i brist på utrymmen.

Westlund och Molloy beskrev att de intervjuade i sina klasser hade många elever med olika diagnoser. Det förekommer att en klass med 24 elever har åtta elever med diagnos. Det är en utmaning för läraren! Enligt filmen kommer det en screeningspecialist till skolan som tar ut samtliga elever för att läsa. Läsningen utgörs av att läsa bokstäverna, bokstavsnamnen på filmen, samt enklare text. Ögonrörelserna spelas in av en kamera. Det är ögonrörelserna som utgör resultatet. Informationen laddas upp till en molnbaserad plattform för analys av en datamodell och efter någon vecka får läraren ta del av resultatet vid ett personligt möte med screeningspecialisten. Läsförståelsen mäts med en (1) enkel fråga som exemplifieras på filmen med frågan Tycker Hugo om fisk?. Enligt webbinformationen tar screeningen några minuter så några textsamtal finns det inte utrymme för som uppföljning av hur eleven har förstått det lästa. Ett av argumenten Lexplore använder för sitt screeningmaterial är att tidiga insatser ger bättre resultat. Ja, det håller vi alla med om. Därför arbetar vi med det obligatoriska Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1 (Skolverket 2016). Till sommaren börjar vi kartläggningen redan i förskoleklass. Så här skriver Skolverket om syftet:

Kartläggningsmaterialet används i förskoleklass för att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

  1. visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,
  2. är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. (Skolverkets presentation som kortfattat förklarar syfte, mål och ansvar, 171214)

Lexplores test sägs mäta läsförmågan i och med att ögonrörelserna mäts. Frågan är vad läsförmåga omfattar? Skolverket definierar i sin kunskapsöversikt Att läsa och förstå läsförmåga så här:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sidan 19)

Att mäta ögonrörelser täcker inte in meningsskapandet och därmed använder Lexplore begreppet läsförmåga på ett sätt som inte överensstämmer med definitionen i Skolverkets kunskapsöversikt. Lexplore skriver att deras analys gäller läsförmågan, det vill säga färdigheten att avkoda skrivna ord vilket är en alltför snäv användning av begreppet läsförmåga. Begrepp som literacy, läsförståelse, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet måste klargöras för det är viktigt hur begrepp tolkas och används i relation till andra begrepp. Skolverkets kunskapsöversikt  Att läsa och förstå är utomordentlig för just det ändamålet.

Lexplores webb finns också en sida med frågor och svar. Där hittar jag frågan Finns det risk att en elev med bra lästeknik men svag läsförståelse slinker genom screeningen oupptäckt?. En spännande fråga. Här vill jag lyfta den fyrfältare som Westlund och Molloy använde i måndags för att presentera resultatet av sin intervjustudie. Jag har ritat av den från deras presentation. Modellen härstammar från  Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). fyrfältare översatt modell gulgrön Svårigheter med läsningen kan härledas till två områden, god/svag ordavkodning samt god/svag språkförståelse. Den grupp som riskerar att flyga under radarn är de elever som har god ordavkodning men svag språkförståelse. Det låter bra när de läser men de förstår inte. Svag språkförståelse slår igenom även vid muntliga genomgångar och när läraren förklarar nya moment. Vad menas med språkförståelse? Så här skriver Skolverket:

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang. Det handlar om medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. (Skolverket 2016, sidan 35)

Lexplore skriver att läsförmåga och läsförståelse hänger ihop samt att språkförståelse därför är ett bättre ord än läsförståelse. De skriver också att det är inte elevernas läsförståelse de analyserar, eftersom läsförståelsen också påverkas av andra faktorer, till exempel förkunskaper, intresse och förmåga till djupare reflektion.

Lexplore skriver mycket om dyslexi och vikten av att upptäcka elever med dyslexi. I och med att resonemang kring dyslexi hela tiden återkommer i webbtexten så upplever jag att det låter som att screening med Lexplore identifierar elever med dyslexi. Samtidigt skriver de på  några ställen att screeningen inte identifierar dyslexi. På ett ställe skriver de att Lexplore utvecklat en metod som gör det enkelt att testa stora elevgrupper, för att upptäcka alla barn i riskzonen för dyslexi. Dyslexi är inte något ett barn ligger i riskzonen för. Så här beskriver Svenska Dyslexiföreningen dyslexi.

Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. (Svenska Dyslexiföreningen, 171214)

Besök gärna Svenska Dyslexiföreningen webbsida och läs mer om dyslexi! Vill du veta mer om Vad säger styrdokumenten om undervisning, extra anpassning, särskilt stöd och bedömning? så hittar du en kostnadsfri föreläsning om detta 31a januari. Det är Wern Palmius och Lennart Rådbrink, två mycket erfarna och skickliga rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten som föreläser. Läs mer om föreläsningen HÄR.

Avslutningsvis ställer jag mig frågande inför nyttan med masscreening med Lexplores test. Att enbart testa avvikande ögonrörelser säger inget om vad denna avvikelse beror på utan detta kräver en fortsatt utredning. Det vill säga fler och andra test; med andra ord de test vi använder för utredningar. Vilka anpassningar läraren behöver göra i sin undervisning får denne inte heller några förslag på. Detta beror i sin tur på att vi inte vet något om orsakerna till avvikelsen! Det är snabbt men har litet diagnostiskt och pedagogiskt värde.

Ja, det blev lite sent idag. Nu hoppas jag att du lärare som har fått dina elever screenade delar med dig av dina erfarenheter och reflektioner. Jag har ju bara läst och reflekterat utifrån Lexplores webbsida.

Stort intresse för LegiLexi!

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Sofia gav oss bakgrunden till satsningen LegiLexi. Vi fick en presentation av forskningsbakgrunden. Delar av denna finns beskriven under fliken Inspirationsbibliotek. Grunden är The Simple View of Reading. Du kan läsa mer om The Simple View of Reading of Reading Rockets sajt.

IMG_0796

Givetvis en snabb glimt från resultaten i NP åk 3 och PISA och våra barns och ungdomars brister i sin läskompetens.

Här är LegiLexis egna argument för att använda deras läsfärdighetstester.

LegiLexi registrera dig

Utgångspunkten för materialet är att läraren ska använda mindre tid för att testa & kartlägga. I stället ska fokus ligga på att analysera och därefter anpassa undervisningen så den omfattar åtgärder för att hjälpa eleven vidare.

Man arbetar inte formativt om man genomför en aktivitet (t.ex. ett test) en eller flera gånger och sedan fortsätter som vanligt utan hänsyn till testresultaten. (Sofias presentation 171101).

Sofia lyfte och jämförde formativ bedömning och RTI. Sofia förklarade ingående RTI, Respons to Intervention. Du hittar och kan läsa en utförlig beskrivning av RTI på Reading Rockets sajt.

Efter kaffepausen var det dags för visning av HUR läraren. Eleverna gör själva testet i appen på iPaden. Läraren administrerar testet också i appen på iPaden. I inloggat läge på datorn arbetar läraren med analysresultatet. Styrkan i LegiLexi ligger i analysunderlaget. Elevernas resultat presenteras färgkodat. Grön färgkod betyder att eleven har nått målen för sin årskurs. Gul färgkodat betyder att eleven ligger nära att nå målen. Röd färgkod betyder att eleven har långt kvar till att nå målen. Läraren kan gå in och se hur varje deltest har gått och hur eleven ligger till i förhållande till klassen. Läraren kan också ta fram en felrapport för varje elev. Förutsatt att läraren har iPads till alla elever så kan testen göras i helklass, samtidigt med samtliga elever.

Läs mer om LegiLexi i mitt tidigare inlägg om LegiLexi (17/9 -17).

För dig som var förhindrad att delta så kommer det en andra chans! Torsdagen den 30e november kommer Sofia tillbaka och presenterar LegiLexi för alla er som var förhindrade att delta.  Anmäl dig här: anmälan till presentation av LegiLexi (glöm inte att klicka på ”skicka in” knappen!)

Välkommen att anmäla dig så att även du får boken!

IMG_0804

NSL, Nya Språket lyfter

Något har hänt! I höst är det många skolor som kontaktar mig och vill att jag ska komma ut och leda kurser kring Nya Språket lyfter. Tidigare har intresset mest gällt att själv få delta i en kurs för att bekanta sig med materialet. Det finns flera fördelar med att hela arbetslag går kurs tillsammans. Alla introduceras samtidigt och får höra samma information. Detta underlättar fortsatt samarbete kring bedömning. Det ger också underlag till fortsatta diskussioner kring bedömning. Att använda samma bedömningsverktyg ger en röd tråd i bedömningsarbetet kring elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Enskilda lärare får stöd av varandra. Förutsatt att arbetslaget fortsätter diskutera bedömning och arbetar med praktiska exempel stärks likvärdigheten i enskilda lärares bedömning. Finns det några nackdelar? Ja, jag har erfarenhet av att någon enstaka lärare är negativ till att tvingas prova att använda samma material som kollegor. Dessa är dock, enligt min erfarenhet, undantag.

NSL är ett bedömningsverktyg som i sin första version publicerades i början av 2000-talet. Sedan  har det reviderats i flera omgångar. Nu senast reviderades NSL 2016. Så här presenterar Skolverket NSL:

Nya Språket lyfter! är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1–6 i grundskolan och sameskolan samt för motsvarande årskurser i specialskolan och kan användas i samarbetet med modersmålslärare. Det bygger på löpande observationer i den ordinarie undervisningen. Till sin hjälp har läraren en handledning med en forskningsöversikt och observations och avstämningspunkter som fokuserar både elevens språkutveckling och lärarens undervisning. Till varje elev finns ett observationsschema som synliggör den egna språkutvecklingen. Bedömningsstödet har uppdaterats och reviderats utifrån att kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 gäller från den 1 juli 2016. (Skolverket 170928)

NSL är inte så stort till sitt omfång men desto större till sitt innehåll. Forskningsöversikten i lärarhandledningen är på fem sidor. Fem sidor, Vad säger forskningen?, som ger mig som lärare en god utgångspunkt när jag vill stämma av min kunskap och mina utgångspunkter för min undervisning relaterat till forskning. Samma gäller kapitlet om språkutveckling, Språkutvecklingen – hur får man fatt i den?. Talet ges ett eget kapitel som presenterar tankarna kring talets betydelse för våra elevers språk-, läs- och skrivutveckling likaväl som för utvecklingen av deras förmåga att samtala, ställa frågor, uttrycka saker de vill ha sagt och mycket mer. Talet skiljer ut sig genom att det synas utifrån tre dimensioner som löper genom alla årskurserna 1-6. Dessa tre dimensioner som återfinns i observationspunkterna är:

  1. berättande
  2. beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande
  3. samtala och redogöra

Det som slår mig är att Nya Språket lyfter! är så aktuell i förhållande till den reviderade läroplan som finns på förslag, Lgr11 (reviderad 2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) har reviderats med skrivningar om digital kompetens. I observationspunkterna i NSL täcks samtliga kursplanemål. Många exempel i observationspunkterna lyfter användningen av digitala verktyg. Det känns riktigt bra att ha tillgång till ett sådant bedömningsverktyg. Dessutom är det kostnadsfritt att ladda ner.

Jag hade äran av att få delta i revideringen av NSL och idag känner jag mig stolt över att det blev så bra som det blev. Därför är det också extra roligt när så många skolor är intresserade av att börja använda Nya Språket lyfter!.

Hör du till dem som vill lära dig mer om Nya Språket lyfter!? I så fall finns det några platser kvar på en kurs jag leder. Kursen omfattar två tillfällen och dessa är tisdagen den 17e oktober samt tisdagen den 14e november. Du kan anmäla dig här: Anmälan till Nya Språket lyfter!

Vill du däremot att jag ska komma ut till ditt arbetslag och din skola så behöver du prata ihop dig med din rektor och sedan be denne kontakta mig för att titta på möjliga datum.

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

3 – 2 – 1: tänk efter och summera!

Ett enkelt sätt att följa upp vad mina elever tagit till sig under min lektion är att göra ”3-2-1″. Det går till så att eleverna i slutet av lektionen får några minuter då de skriver ner:

  • 3 saker jag har lärt mig
  • 2 intressanta fakta
  • 1 fråga.

Räcker med ett fåtal minuter. Fungerar lika bra oavsett ämne och ålder. Ett sätt att ge tid till reflektion, eftertanke och att summera. Enkelt, eller hur!?

Hittade idén i den här filmen:

Låt oss ”språka”!

För länge sedan hade jag en gammelmoster som brukade säga Sätt dig här så vi kan språka! På måndag kommer Ewa Bergh Nestlog upp till oss för att presentera bedömningsverktyget Språket på väg. Givetvis kommer hon att ge oss lite extra kött på benen genom att knyta till teori samt problematisera bedömning. Bland mycket annat kommer hon att utveckla tankar och teori kring att språka i skolan. Det var det som fick  mig att tänka på min gammelmoster.

Vi är många som tycker att Språket på väg är ett bra material. Samtidigt vet jag att det inte används i så stor utsträckning som man skulle önska. På måndag tar vi snabbspåret in i Språket på väg! Fortsättning följer 15e maj. Däremellan prövar vi att göra någon egen bedömning utifrån materialet.

Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för lärare som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Syftet är förstås att kartlägga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Materialet kan laddas ner kostnadsfritt från Skolverkets webb.

Helgen har inte börjat än och jag ser redan fram mot måndag! Låter det tokigt? Inte heller!

Vill du också ta del av Ewa Bergh Nestlogs genomgång? Det finns platser kvar för dig som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.  Du anmäler dig HÄR.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. & Fristedt, D. (2016). Språk i alla ämnen för alla elever. Kan också hämtas från Linnéuniversitetets webb för publikationer, 170331.

Skolverket (2011). Språket på väg, 170331.

Språket på väg del1