Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

Att möta ”hur det blir i praktiken”

Min övertygelse är att kontakten med klassrummen och den praktiska undervisningen är en absolut nödvändighet. Det händer sååå mycket hela tiden! En av de satsningar jag arbetar med är vårt Läs- och språkpaket. Oftast är vi lite slarviga och säger bara Språkpaketet. Utgångspunkten för Språkpaketet är att erbjuda skolor som vill arbeta mer digitalt och använda ASL för att utveckla sin läs- och skrivundervisning ska få stöd i det utvecklingsarbetet. Satsningen gäller F-klass – åk 3. Majoriteten av deltagarna arbetar i F-klass och åk 1 vilket är naturligt i och med att ASL handlar om den första läs- och skrivinlärningen. Satsningen är omfattande. I snitt träffas deltagarna var 3e vecka under tre terminer för föreläsningar och handledning.

I Språkpaketet ingår följande:

  • Föreläsning om arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”
  • Handledning för arbetslagen kring det egna arbetet enligt ”Att skriva sig till läsning”
  • Föreläsningar kring aktuell forskning om läsning, lässtrategier och bedömning
  • Litteraturläsning av tre fackböcker
  • Workshops kring bedömning av läs- och skrivfärdighet med Skolverkets Bedömningsstöd
  • Bokpresentationer
  • Ett bokpaket med böcker till alla deltagande skolor
  • Inspirationsföreläsning av en ASL-lärare
  • Klassrumsbesök hos en ASL-lärare
  • En forskarföreläsning (tidigare föreläsare har varit t.ex. Barbro Westlund, Carina Hermansson, Karin Jönsson)
  • Textsamtal kring kunskapsöversikten Att läsa och förstå.

Bokpaketet innehåller böcker för ca 30 000 kr som de deltagande skolorna sedan får behålla. Tanken är att under tiden som lärarna deltar i Språkpaketet så har de böckerna i sina klassrum som en lässtimulerande åtgärd. Efter det tillhör böckerna skolan.

Årets forskarföreläsare kommer att vara Tarja Alatalo och den föreläsningen ser vi alla fram  mot! Tarja Alatalo har lett arbetet med de två Lärarlyftsmodulerna Tidig läsutveckling (finns publicerad) och Tidig skrivutveckling som snart kommer att publiceras.

Som du kanske redan har förstått så är målet att deltagarna aktivt ska arbeta med att utveckla sin läs- och skrivundervisning. Det betyder att de ska arbeta med ASL. Som ett extra stöd får varje deltagande skola låna en vagn med iPads under tiden de deltar i Språkpaketet. Detta som är förstärkning av antalet iPads vilket underlättar klassrumsarbetet. Handledningen deltagarna deltar i utgör ett processtöd under arbetets gång. Föreläsningarna som ingår ramar in utvecklingsarbetet. Inspirationsföreläsningen hos en av våra duktiga ASL-lärare visar hur det kan se ut i den dagliga undervisningen hos en av våra erkänt duktiga ASL-lärare. Samma ASL-lärare har också en föreläsning där denne närmare presenterar lärarens tankar kring den egna undervisningen. Här handlar det om hur läs- och skrivinlärningen går till, hur arbetet knyts ihop kring läsförståelse, skrivundervisning, ASL och bedömning.

Häromdagen var jag ute och besökte en av våra deltagande skolor. Det är så intressant och spännande att få delta i undervisning i olika klassrum. Här ser du hur det ser ut i åk 1 hos Erik Gustavsson på Midsommarkransens grundskola.

IMG_0961

Inom läsforskning är man internationellt överens om att den första läs- och skrivundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics, dvs. undervisning kring sambandet mellan språkljud och bokstav. Hattie uttrycker att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av en kombination av phonics, ordförståelse och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på  läsinlärning. Här handlar det om både avkodning och om förståelse. Undervisningen ska ge eleverna metakognitiva strategier för både lästeknik och läsförståelse. Eleverna behöver också bli medvetna om att en läsare använder olika strategier vid läsning av olika texter eller läsning med olika syfte.

I Eriks klassrum finns en tydlig struktur för arbetet som fördelas med olika moment på olika stationer. Eleverna är indelade i grupper som benämns cirklar, rektanglar och kvadrater. Eleverna vet vilken grupp de tillhör och innan arbetet i stationer börjar så går Erik igenom förmiddagens uppgifter.

Ibland hör man kritik angående att elever som arbetar med ASL inte får använda pennor. Givetvis finns det pennor även i ASL klassrum. Idag arbetar eleverna med att skriva egna texter på en av stationerna. Idag var uppgiften att skriva på temat Vi gillar. På en annan station arbetar eleverna med att öva i olika appar.

När eleverna skriver egna texter använder de hörlurar och talsyntes. Det betyder att de hör dels varje bokstavsljud för de bokstäver de skriver, dels får sin skrivna text uppläst. Genom att trycka på symbolen för en högtalare kan de själva välja om de vill få ord och/eller text uppläst flera gånger. I Språkpaketet skriver eleverna i Skolstil som har talsyntes. Detta stärker elevernas medvetenhet om kopplingen bokstav – bokstavsljud. Hörlurarna parallellkopplas så eleverna kan arbeta parvis vid sina iPads. Det parvisa arbetet stärker också samarbetet något som också lyfts av bl.a. Hattie som en viktig faktor för effektivt lärande.

1_paddskärmar

På en tredje station arbetar eleverna med skrivövningar som finns i ett kortsystem och som erbjuder skrivuppgifter på mycket olika nivå.

2_handskrivning1

Några elever är ännu inte säkra på alla bokstäver och behöver mer fonologisk övning. En möjlighet som används är arbete i Lexia/Provia med just de moment som den enskilda eleven behöver arbeta med. Som alltid i ett klassrum är differensen stor mellan vad olika elever behärskar och förmår. Arbetet som pågår vid mitt besök ligger därför på olika nivå, dvs. arbetsuppgifterna är individualiserade utifrån olika elevers olika behov. Strävan är att ligga så nära varje enskilds proximala utvecklingszon som möjligt.

Hur är det då med den finmotoriska träningen i ett ASL klassrum? Jo, finmotoriken kan övas på en mängd olika sätt. Det är exempelvis uppgifter med att klippa med sax och att skapa pärlplattor.

Givetvis finns det pennförtjockare i form av små bollar som sätts på pennorna för att underlätta greppet för de elever som tycker att det är pilligt att hålla i en penna. För den som har myror i brallan finns särskilda sittkuddar, lite kilformade med ojämn dubbad yta, och kläm- och kännbollar för att ha något att hålla i. Det är specialpedagogerna som har satt ihop idéer med goodie bags till klasserna med olika saker som kan vara bra för elever som tycker sig behöva det.

Ja, det var ett givande besök. Ja, jag tror aldrig att jag har gjort ett besök som inte gett nya tankar och idéer! Det är också intressant att få tid att samtala med enskilda lärare och höra hur de tänker kring sin undervisning, vilka utmaningar de möter i det dagliga klassrumsarbetet och vilka vägar de väljer för att hjälpa sina elever vidare i deras lärande.

Stort tack till dig Erik för att jag komma ut och uppleva en förmiddag med ASL i praktiken!

Ingen inloggning krävs!

och det gäller Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning.

Nu är ni många lärare som blir glada! Jag har nämligen nyss, häromdagen, upptäckt att det inte krävs någon inloggning för att komma åt Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling! Materialet med lärarinformationen, lärarhandledningarna i Läsa och Skriva är nu offentliga.

På bilden ser du hur det ser ut översiktligt. När du klickar på de små pilarna framför Läsa respektive Skriva så fälls de ut och du hittar respektive lärarhandledning samt de så kallade skrivbara sammanställningsblanketterna (dessa kan du ladda ner och sedan skriva direkt i dem på din dator eller lärplatta).

Bedömningsportalen_161125

Vill du dessutom komma åt alla elevexempel då måste du däremot logga in i Bedömningsportalen.

Trevlig helg på er alla!

PS. Ja, jag vet att ni är några som väntar och undrar när filmen med Barbro Westlunds presentation av kunskapsöversiken Att läsa och förstå ska komma upp. Vilken dag som helst! Filmen är redigerad och klar men Barbro Westlund måste hinna titta på den också och godkänna den.

Frågor och kommentarer kring ”Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling”

Vilka hjälpmedel får eleverna använda (161120)

Enklast är att utgå från samma förhållningssätt som vid nationella ämnesproven. Läsdelen och läsförståelseprovet i åk 1 (svenska och svenska som andraspråk) prövar avkodning, den första läsningen och förståelse av text. Då måste eleven själv läsa för att det ska bli en prövning av detta. Vi har ju också hjälpmedel som läslinjaler för att eleven lättare ska kunna följa raden och det ser jag inget hinder i att använda även vid själva avstämningen. Så här skriver Skolverket på sin webb.

Proven måste dock fortfarande pröva det som de är avsedda för. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen. (Skolverket, 161120)

Det här med att dela upp en avstämning på flera tillfällen är ett bra sätt att ge våra yngsta elever bästa möjliga förutsättningar att komma till sin rätt. Att läsa är för nybörjarläsaren en mycket ansträngande och tröttsam aktivitet. Därför kan det vara bra för några elever att vi delar upp och gör bokstavskännedomen vid ett tillfälle och själva läsningen vid ett annat.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling skiljer sig från nationella ämnesprov. Resultatet av avstämningarna används av läraren för att: anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar samt tidigt identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar men också de som behöver utmaningar. Avstämningarna görs inte vid ett och samma tillfälle utan läraren väljer själv när de görs med vilka elever. Avstämningarna följs upp av läraren. Syftet är att alla elever ska nå de mål som prövas och för det krävs undervisning. Undervisningen är ju det verktyg läraren använder för att eleverna ska lära sig de saker som beskrivs i kursplanerna i de olika ämnena.

På Skolverkets webb finns ett avsnitt om att Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Genom att läsa de frågor och svar som finns där så får jag veta mycket.

Bedöma mot flera avstämningar (161018)

En fråga jag har fått gäller om läraren kan bedöma en berättande text som eleven skrivit mot flera avstämningar. Svaret är – ja. Du hittar information om detta i analyserna till Avstämning A, elevtext 1 – Alfred (sidan 3) och till Avstämning B, elevtext 5 ­– Boris, svenska (sidan 11). I sammanfattningarna till respektive elevexempel står det att texterna även kan prövas mot Avstämning B respektive Avstämning C. Det betyder att en elevtext kan prövas mot även nästa avstämning. Detta förstås under förutsättning att läraren bedömer att elevens text har den kvaliteten att detta är aktuellt.

Allmänt (161012)

Jag tänkte prova ett nytt upplägg för det här inlägget. Min intention är att kommentera frågor som kommer upp i de genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling som jag erbjuder lärarna. Nya frågor lägger jag överst i inlägget och sedan uppdaterar jag datum. Det betyder att sådant jag skrivit om tidigare kommer att finnas kvar längre ner i inlägget.

Först vill jag bara säga att det är fantastiskt roligt och lärorikt att möta alla er som deltar i mina genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. När vi tillsammans tittar på och provar att använda Bedömningsstödet så märker jag att ingenting är självklart. Många formuleringar kan förstås på lite olika sätt. Ibland vill lärare bara vara säkra på att de har förstått allt full ut. Allteftersom vi arbetar med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling uppstår nya frågor.

Dokumentation och registrering

De senaste frågorna jag har mött gäller dokumentation och registrering av resultat. Skolverket kräver ingen registrering och samlar inte in några resultat från lärarnas bedömning av sina elever utifrån Bedömningsstödet. I förordet på s 1 hittar du följande information:

Huvudmannen har enligt skolförordningen (2011:185) skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. Bedömningsstöden kan bidra till att ge huvudman och rektor ökade möjligheter att planera och följa upp resursfördelningen mellan skolenheter i syfte att alla elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. (s 1, förordet; fetstil på vissa ord är mitt val)

I Stockholm stad finns i dagsläget (oktober 2016) inte heller några krav eller möjligheter till att registrera elevernas resultat från lärarens bedömning. Dokumentationen sköts av läraren lokalt på skolan och i samråd med skolledning. Rektor beslutar lokalt på vilket sätt denne tar del av resultat och lärarens kunskaper om elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Summativ respektive formativ bedöm

Den bedömning vi gör med Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling kan ses som både summativ och formativ. Så här beskrivs den aspekten i materialet.

För att kunna följa elevens utveckling rekommenderas att sammanställningarna följer eleven genom årskurserna 1–3 respektive 1–4. De kan dels användas som stöd för en summativ bedömning om var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling vid en viss tidpunkt, dels som en formativ bedömning vilken kan ligga till grund för lärarens fortsatta undervisning. Sammanställningsblanketterna kan även användas vid återkoppling till elever och vårdnadshavare. (s 5 i ”Lärarinformation Läs och Skriv”)

Detta är det enda ställe i Bedömningsstödet där termerna summativ respektive formativ används. Bedömningarna vi gör av elevernas färdigheter är en bedömning som är till för att läraren ska få underlag till planeringen av sin undervisning.

Kommande frågor

Andra frågor som lärare har tagit upp handlar om:

  • lärarens val av text för högläsning
  • skrivuppgiften och vilken valfrihet som finns att välja uppgift
  • hur vi gör vid bedömning av de elever som redan läser när de börjar åk 1
  • kritiska punkter i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling
  • sva-elever och bedömning med Bedömningsstödet

Frågorna kommer säkert att fyllas på allteftersom. Parallellt kommer jag att skriva och fylla på detta inlägg med tankar, reflektioner och ibland svar på frågorna. Har du frågor, kommentarer eller vill dela med dig av reflektioner och/eller erfarenheter så skriv en kommentar eller hör av dig!

TH kurs_sept16

Bedöma, bedöma, bedöma

I föreläsningen tisdag den 18e fokuserade Jenny Folkeryd på bedömning. Det var olika bedömningsinstrument, textrörlighet och nollsvarsanalyser av elevsvar. Jenny startade med klassikern de blinda männen och elefanten. I en dikt beskrivs hur sex blinda män ska beskriva en elefant. Männen förs fram till olika delar på elefanten. Ingen ser helheten utan beskriver endast sin egen lilla kroppsdel. Var och en är övertygad om att det de beskriver är hela sanningen om elefanten.

JF_elefanten o de 7 blinda

Jenny Folkeryd jämförde olika bedömningsmaterial med de blinda männens olika sätt att undersöka elefanten. Detta belyste hur viktigt det är att vi inte går in för snävt i våra bedömningar.

Ju bredare bas bedömning vilar på, desto djupare förståelse får man som lärare av sina elevers förmågor. (Folkeryd 161018; Liberg Utveckla din bedömarkompetens, Stockholm: Skolverket, s 22)

Vi fick också en genomgång av begreppet textrörlighet. Det i sin tur delades in i textbaserad rörlighet, textrörlighet utåt och interaktiv rörlighet. Begreppen exemplifierades med citat ur elevintervjuer.

JF textrörlighet

Vi fick ta del av elevexempel som speglade en till synes god uppfattning om innehållet i en text men som visade på en ytlig förståelse av det lästa. Ett annat exempel som varit kort formulerat bjöd på eftertanke och en djupare förståelse av det lästa.

Textrörlighet utåt förutsätter att vi ställer frågor som ger utrymme för att rikta sig utåt i tankarna och samtalet. Ja, frågorna styr!

Interaktiv rörlighet kan elever se som något onödigt vilket följande elevsvar belyste.

SO-texten är mest till för att läraren ska kunna kolla att man gjort det, det är inte sånt som man kollar själv sen eller läser, bara ett bevis på att man gjort uppgiften. (elev åk 8)

Min erfarenhet är att vi har alltför många elever som tänker som denne, dvs. att det eleverna läser och skriver gör de för lärarens skull. Det ger oss inte motiverade elever!

Vi fick också ta del av några av resultaten i den studie som Jenny gjort och som hon refererade. Ett sådant resultat var eleverna i studien visade sig vara mer rörliga i svenskämnets texter än i samhällsorienterande och naturorienterande texter. Ett annat spännande resultat var att det visade sig att de starka elevernas NO-texter inte var mer utvecklade men däremot visade de en högre textrörlighet.

JF flera bilder

Givetvis gavs utrymme för diskussioner och frågor. Riktigt spännande blev det när vi kom till vad som egentligen undersöks i PIRLS. Vilken läsförståelse är det som mäts? Vilka olika sorters läsförståelse har vi?

Det kan bli fel på många sätt och av olika anledningar. Elever kan skriva svar som inte är tillräckligt fullständiga eller självständiga. Ibland skiftar eleven fokus från tolkning av frågan eller textens innehåll. Svaret kan bli för allmänt men också alltför specifikt. Det kan bli för hög grad av gene realisering i svaret. Ibland lyfter eleven in egna erfarenheter utanför texten när detta inte är efterfrågat.

En glad nyhet är att PIRLS har fört in bilden i förståelseprocessen. Bilden som en del i läsförståelsen är viktig. Samtidigt blir det inte lättare vilket vi blev varse när vi fick se ett exempel där det faktiskt krävdes att läsaren läste bildtexten för att kunna förstå, tolka och svara rätt på frågan.

JF god läsförmåga

Det blev tydligt att vi främst efterfrågar den textbaserade textrörligheten. Jenny underströk att vi alltid måste komma ihåg att praktiken, testverktyg, genomgörandet och vår bedömning, sätter sina gränser. Vi åhörare tog med oss rubriken på föreläsningen som vår fråga att alltid ställa oss när vi bedömer, nämligen ”Vad testar testet?”

Sammanfattningsvis får vi inte bli som en av de blinde männen när de skulle beskriva hur en elefant ser ut!

PS. jag har lagt in de förslag för vidare läsning som Jenny gav oss. Kanske några av er är sugna på att läsa mer!?

Några titlar för dig som vill läsa mer:

Om textrörlighet

Folkeryd, Jenny, W., af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet – hur elever talar om sina egna och andras texter. I Louise Bjar (red.) Det hänger på språket! Lund:Studentlitteratur.

Liberg,Caroline, Geijerstam, Åsa af, Folkeryd, Jenny W., Bremholm, Jesper, Hallesson, Yvonne & Holtz, Britt-Maria (2012). Textrörlighet – ett begrepp i rörelse. I: Synnøve Matre och Atle Skaftun (red), Skriv! Les! Trondheim: Akademika forlag,s. 65-81. 

Om felsvarsanalys (och ett kritiskt förhållningssätt)

Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa. & Liberg, Caroline. (2013). Med fokus på elevsvar. Analys av nollpoängssvar i PIRLS 2011. Stockholm: Skolverket.

Af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W. (2013). Fel – men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet. I Gustaf Skar & Michael Tengberg (red.). Läsning. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur.

Liberg, Caroline, Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa. (2012). Swedish – An updated school subject?. I: Education Inquiry, Umeå. 3(4). S. 471-493.

Allmänt om läs- och skrivprocessen i skolan

Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W.(2010) Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Extra anpassningar, särskilt stöd samt utmaningar

I Skolverkets egen presentation av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling presenteras fyra motiv till bestämmelserna. Ett av dessa är att:

Identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar

Citatet innehåller tre olika uppdrag som läraren måste bevaka:

  1. extra anpassningar
  2. särskilt stöd
  3. utmana

Om och när läraren befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen ska läraren göra extra anpassningar av sin undervisning. Det är den första och lägsta graden av stöd till eleven. Extra anpassningar görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar skiljer sig från särskilt stöd som är mer omfattande och oftast ges utanför klassrummet och under en längre tidsperiod. Särskilt stöd ska också bygga på en utredning. Några exempel på extra anpassningar kan vara att läraren tar fram ett tydligt och individuellt schema till eleven, kanske är schemat uppbyggt kring bilder som visar olika moment under skoldagen, det kan handla om att använda alternativa läromedel och/eller arbetsformer eller mer detaljerade instruktioner.

Bedömningsstödet ska säkra att eleverna får de extra anpassningarna och det särskilda stödet i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är relevant för eleven. Här har vi det andra motivet som lyder:

Sätta in tidiga och relevanta insatser i tid

Skolinspektionen har nu slutfört en granskning av de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjuds elever i grundskolorna. På de 15 skolor som granskades fann Skolinspektionen brister på 11. Granskningen gjordes i åk 4. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är i punktform följande:

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

Skolinspektionen fann att förståelsen av begreppet extra anpassningar tog sig olika uttryck på olika skolor. Ibland blandade skolorna ihop betydelsen av extra anpassningar med andra inslag i undervisningen eller med särskilt stöd. De fann också att det var vanligt att åtgärder inte föregicks av tillräckliga analyser av elevens behov. Åtgärder sattes in för snabbt och oreflekterat vilket ledde till att det inte alltid erbjöds relevanta insatser till eleven. I klartext så är det inte alltid att de extra anpassningarna matchar elevens behov. Skolorna lyckades endast identifiera behoven av extra anpassningar för var tredje elev. Ett annat problem är att skolorna inte följer upp de extra anpassningar som en elev har fått. Detta gällde i nästan hälften av fallen. Är det allvarligt? Ja! Tänk dig ett läkarbesök där du får smärtstillande för blidtarmsinflammation och att läkarbesöket inte följs upp. Det skulle inte kallas för relevant behandling! Om behandlingen dessutom inte följs upp är katastrofen ett faktum.

Bedömningsstödet ska också göra att läraren identifierar de elever som behöver extra stimulans och utmaningar. Hur kan det se ut? Det är inte lätt att utmana! Utmana måste läraren göra på rätt nivå. Det kan handla om att elever får arbeta med olika uppgifter på olika nivå, att de får använda olika arbetsformer och att undervisningen organiseras på olika sätt. Det kan handla om att använda olika material som har olika karaktär och olika svårighetsgrad.

Det är viktigt att våra elever inte tvingas sitta av lektioner i väntan på att kamraterna ska bli klara eller att de får arbeta med en mängd monotona uppgifter även när de behärskar ett nytt kunskapsområde. Skolinspektionens skrift Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen ger en hel del uppslag till hur man kan tänka. Absolut läsvärd! Kostnadsfri att ladda ner och ja om och när man laddar ner den så kan  man läsa den i sin padda på väg till eller från jobbet.

Alla elever har rätt till en stimulerande och utmanande undervisning. En undervisning som tar hänsyn till deras bakgrund och erfarenheter men också till deras intressen och behov. Alla elever behöver undervisning som motiverar, stimulerar och utmanar. Alla har behov av stöd och stimulans. En del elever behöver dock de där extra anpassningarna och/eller det särskilda stödet samtidigt som de behöver utmanas.

Att anta en utmaning handlar om att våga göra saker man ännu inte riktigt behärskar och att våga ta risker. För att våga behöver man känna sig trygg i sammanhanget. Som lärare kan jag utmana elevers textval, jag kan utmana med nya ord, genom att introducera lågfrekventa ämnesspecifika ord, genom att ha stora förväntningar på vad eleverna klarar, jag kan utmana elevers förståelse av texter i textsamtal, jag kan utmana genom att organisera undervisningen på olika sätt och använda olika arbetsformer och mycket mer.

Extra anpassningar, särskilt stöd och utmaningar är på sätt och vis två sidor av samma mynt!

Fredagen den 16 september ger Skolinspektionen ett webbinarium om extra anpassningar i undervisningen. Kan du inte delta och/eller lyssna på fredag så kommer du att kunna se en inspelning på Skolinspektionens webb.

Referenser

Skolinspektionen om extra anpassningar och särskilt stöd (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Skolinspektionen (2016). Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar. Diarienummer: 40-2016:6874

Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så långt som möjligt. Diarienummer 2011:6494.

Skolverkets webbinarium Om extra anpassningar av undervisningen. Webbinariet genomförs fredag den 16 september kl. 14:00-15:00.

Låt oss bråka lite med Bedömningsstödet!

Torsdagen den 25e november föreläste Katharina Andersson för oss. Jag hade bett henne att vrida och vända, problematisera och belysa Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ur olika aspekter och perspektiv. Det var inte en föreläsning som gav oss svar. I stället fick vi många frågor att fundera vidare kring. Åhörarnas pannor låg i djupa veck innan föreläsningen var över. Här ser du några av frågorna som bollades:

  • Kan vi läsa utan bokstäver?
  • Vad får vi veta om barns läsande när de läser enskilda ord?
  • Vad är bäst – Att först läsa orden och sedan texten eller vice versa?
  • Vilka ord är svårast – innehållsord eller de vi förväntar oss att alla elever känner till?
  • Vad får vi för svar på korta frågor?
  • Vad innebär egentligen återberättande, narrativ och deskriptiv text?

Svaren och inte minst diskussionen kring dessa frågor och mycket annat får du om du tittar på Katharinas föreläsning.

I redigeringen har vi delat upp föreläsningen i två delar. Detta då vi hade en paus mitt i och att Katharina hade två olika fokus under föreläsningen. Del 1 har fokus på läsa och del 2 har fokus på skriva.

Filmerna är nu raderade. Har du frågor eller vill dela med dig av dina reflektioner så hör av dig!

Katharina Andersson är lektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle.

PS. I morgon torsdag 10/12 har vi ett tredje tillfälle med Katharina.  Då kommer fokus att ligga på läsförståelse.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling     

På mina kurser kring Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ställs det frågor. Allt är inte helt klart för den som läser och börjar använda materialet. Jag tänkte att det är bättre att skriva ett inlägg med några saker som kommit upp och som jag har tittat närmare på.

Typsnitt

En kursdeltagare reagerade på typsnittet då hen använde material med annat typsnitt. Nu vet jag att du får byta bladet för bokstavskännedom och använda andra typsnitt som du använder i din undervisning. Det går också bra att byta typsnitt på endast en eller ett par bokstäver.

Text för avstämning A, B respektive C

För att en elev ska klara avstämning A så måste denne klara samtliga punkter för avstämning A samt en tredjedel av punkterna för avstämning B. För prövningen av punkterna för avstämning B ska eleven läsa texten som hör till avstämning B.

Samma gäller förstås när du prövar eleven mot avstämning B respektive C.

iPad/dator

Om detta kan du läsa i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning A-C, berättande text + i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning C, beskrivande text, punkt 2. Så här står det:

Se till att ha material tillgängligt som eleverna är vana att skriva på, till exempel linjerade skrivpapper, datorer eller läs- och skrivplattor. (Lärarhandledning Skriva A-C)

Jag har mött lärare som är besvikna på att Bedömningsstödet endast gäller elever i åk 1-3. Detta är egentligen en missuppfattning. Bedömningsstödet är en konkretisering och ingår i Nya Språket lyfter. Du som arbetar med åk 4-6 använder förstås NSL, Nya Språket lyfter!

Enkät om Bedömningsstödet

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling samt i taluppfattning i den form du hittar nu är en utprövningsomgång. För att kunna arbeta med att förbättra materialet tills det blir obligatoriskt att använda 1/7 2016 så vill provkonstruktörerna ha in synpunkter från alla lärare som har provat Bedömningsstödet. Den enkäten hittar du HÄR. Direktlänken till enkäten är: ENKÄT.

Läsförståelse

Fram till 30/11 kan lärare och andra som arbetar i skolan lämna synpunkter på det förslag till kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 som du kan läsa om på Skolverkets webbsida. Du hittar kunskapskraven och enkäten HÄR. Vill du läsa mer om detta så kan du göra det HÄR.

Ta möjligheten att reflektera över kunskapskraven så som de är formulerade i detta första skede av processen. Detta är ditt tillfälle att dela med dig av dina erfarenheter och tankar. Bedömningsstöden är obligatoriska att använda från och med 1/7 2016 så därför är det viktigt att vi hjälps åt för att göra det så bra som möjligt.

Tidigare inlägg om Bedömningsstödet

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. I dessa hittar du länkar som leder till materialet, Bedömningsportalen och mina reflektioner kring materialet.  Några hittar du här:

  • 15/6 –  Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3
  • 30/6 –  Bedömningsstödet är publicerat
  • 1/7 – Mitt första intryck
  • 9/7 – För- och nackdelar i Bedömningsstödet
  • 12/8 – Detta ska barnen lära sig i 1:an

PS. Alla vi som har börjat använda och/eller bara titta närmare på Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan väl diskutera och utbyta erfarenheter och tankar. Jag antecknar alla frågor och reflektioner som kommer upp på mina kurser för att kunna diskutera vidare med andra erfarna lärare som dig. Låt oss utbyta erfarenheter! Dela med dig av vad du tänker.