Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Bedömningsstöd

Planering och undervisning

Vad kan resultatstyrning användas till? Det handlade en av föreläsningarna om på Skolportskonferensen 29-30 januari, som jag har skrivit två inlägg om tidigare. Skriv Skolporten i sökrutan en bit ner till höger så får du upp de inläggen.

Först fick vi åhörare några begreppsdefinitioner.

  • Resultatstyrning = styra, prioritera, fördela lärares tid (pengar)
  • Ranking = jämföra med andra klassr/skolor/kommuner/länder – tävla
  • Systematiskt kvalitetsarbete = se över organisationen, utveckla nya arbetssätt.
  • Evidens = bevis. Vad menas med evidensbaserat?

Enligt föreläsaren är det en resultatstyrning som beskrivs i  Bedömningsstöden och inte ett systematiskt kvalitetsarbete. För att få grepp om innebörden i ett systematiskt kvalitetsarbete får man läsa mer på Skolverkets hemsida där de skriver så här om systematiskt kvalitetsarbete.

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skolverket, 180209)

Processen i det systematiska kvalitetsarbetet speglas av de faser som stödmaterialet till det systematiska kvalitetsarbetet är indelat i. Dessa faser åskådliggörs av frågorna: ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”  Varje fas har i sin tur underrubriker som beskriver vad de innebär och har också exempel på frågeställningar.

Systematiskt kvaltetsarbete
Systematiskt kvaltetsarbete (Skolverket)

En tänkvärd fras som yttrades var:

Den pedagogik som leder till att eleverna kan det de ska kunna är en bra pedagogik.

Samtidigt fungerar nästan allt för några elever vid något tillfälle! Detta ser jag också som ett sätt att komma in på RTI, Respons To Intervention. RTI handlar om att vi hela tiden ska veta vilka åtgärder, grepp, förhållningssätt, material, organisationsformer och metoder o.likn. vi använder i undervisningen. Vi ska förstås också löpande analysera och utvärdera i vilken grad våra elever lär sig det de förväntas kunna när jag planerat och lagt upp min undervisning enligt/med dessa. Med detta förhållningssättet har läraren hela tiden kännedom om vilka av dessa faktorer som faktiskt leder till att eleverna lär sig det de förväntas kunna. På Reading Rockets hemsida finns RTI beskrivet närmare.

Föreläsarna tog upp förutsättningarna för att kunna undervisa så att elever lär sig. Indikatorerna för detta är:

  • Det går inte att undervisa om eller genomföra en tillämpning eller övning utan att veta var gruppen befinner sig kunskapsmässigt.
  • För att se detta behöver läraren ha en klar idé om vad som är kärnan i det de håller på att lära sig.
  • Detta bedömmarkunnande är ofta omedvetet, en tyst kunskap.

Jag kan bara hålla med!

Vi lärde oss att baklängesplanering (alignmentplanering) handlar om vad eleverna ska kunna efter arbetsområdet är slutfört samt inte minst hur läraren ska undervisa för att de ska kunna det de förväntas kunna. Baklängesplanering/ alignmentplanering är med andra ord en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning för eleverna och för läraren.

Istället för att låta eleverna börja med att göra gamla provuppgifter (gör vi fortfarende det? Jag menar utgår vi i arbetet från gamla provuppgifter?) kan kan man tillsammans gå igenom en uppgift och hur den bedöms. Därefter låter läraren eleverna läsa elevlösningarna samt i smågrupper diskutera deras kvalitéer och brister utifrån bedömningsmallarna. Eleverna kan också betygsätta elevlösningarna. Efter det samtalar man om olika strategier som kan användas för att lyckas optimalt med uppgiften. Avslutningsvis får eleverna själva lösa uppgiften utifrån vad de lärt sig. Med detta arbetssätt kommer eleverna att vara väl insatta i vad som bedöms i uppgiften samt ha konkret kunskap om skillnaderna mellan de olika nivåerna i kunskapskraven. Klassen har även talat om olika strategier samt lärt sig nya och/eller utvecklat de strategier de använder.

Vi påmindes också om att en lärare ägnar sig åt myndighetsutövning.

Ja, detta var några sista glimtar från Skolportskonferensen som jag deltog i 29-30 januari. Alltid intressant att ta del av andra föreläsare när de föreläser om ämnen som jag själv arbetar med.

SIUP, dag 2

Det är förkortningen för Skriftliga individuella utvecklingsplanen. Den har två delar. Dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens arbete med att nå kunskapskraven och att utvecklas mot läroplanens mål.

Dagens program bjuder på moment om kunskapskraven åk 1, obligatoriska Bedömningsstöden, SIUP, samt elevens kunskapsrätt och skolans ansvar.

Inte heller detta inlägg försöker ge en heltäckande bild av dagens konferens utan det är glimtar jag fångat i stunden. Därför kan vissa avsnitt upplevas som lite korthuggna!

Läsförståelse är en delkomponent i läsning. Bedömningsstödet i läs-och skrivutveckling presenterar ett kunskapskrav för läsförståelse med fokus på två delar:

  1. Vad kan eleven?
  2. Hur visar eleven det?

Föreläsarna påminde oss om att läskunnighet är en av de mänskliga rättigheterna! Samtidigt ska vi komma ihåg att läskunnighet betyder olika saker i olika sammanhang. Det finns en internationell läskunnighetsdag som firas 8 september varje år sedan drygt 50 år.

Idag finns det 758 miljoner vuxna världen över som inte är läs- eller skrivkunniga, två tredjedelar av dessa är kvinnor. Detta är en siffra som inte minskar och är oroväckande hög. Även i Europa är denna siffra hög, bara i Frankrike och Tyskland finns det tio miljoner människor som inte är läs- eller skrivkunniga. (UNESCO, 180130)

Ja, att lära våra elever att läsa är centralt för deras utveckling och grunden för allt lärande.

Vikten av att vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete återkom som en röd tråd under båda dagarna. Det systematiska kvalitetsarbetet belystes ur olika perspektiv. Det jag nappade på var när föreläsarna påminde oss om att:

Använd det systematiska kvalitetsarbete till att upptäcka allt som fungerar och allt som är bra.

Under mina egna år som lärare har jag lärt mig vikten av att göra mer av det som fungerar och mindre av att lappa och laga. Det ger positiv energi till fortsatt utvecklingsarbete och fortsatt lärande för både lärare och elever.

Det är vad som står i regelverket som gäller. Regelverkets skrivningar går före vad Skolverket skriver. Rektor har rätten att besluta på den enskilda skolan förutsatt att regelverkets skrivningar följs.

Bakgrunden till att Bedömningsstöden togs fram ligger i Martin Ingvars utredning En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Kort handlar det om att skapa en bedömarkultur för åk 1-3, ett metodneutralt kunskapskrav samt att pröva effekterna av betyg i åk 4.

Åsa Nyberg föreläste om SIUP och hur den kan utformas. Hon diskuterade bland annat begreppet förmåga. Åsa underströk att förmåga i bedömningen inte syftar på något medfött utan något som eleven ska få möjlighet att utveckla med hjälp av lärarens undervisning.

IMG_1183

För att kunna utveckla en förmåga behöver eleven få undervisning i hur denna förmåga kan utvecklas. Forskare är idag överens om att läraren och dennes undervisning har en avgörande betydelse för huruvida eleven utvecklar sina förmågor i olika ämnen.

Läraren anpassar undervisningen så att enskilda elever utvecklas på bästa sätt. Extra anpassningar kräver inga formella beslut utan de är olika sätt som läraren stödjer elever i deras lärande. Skolverket ger exempel på extra anpassningar HÄR. Pågående extra anpassningar, som fungerar för eleven, sammanfattas och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen (IUP).

Bo Sundblad underströk med emfas att undantagsbestämmelsen inte används i åk 1-3!

IMG_1186

Undantagsbestämmelsen används endast av betygsättande lärare. Det ska INTE framgå av betygsdokument att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättningen. Skolverket redovisar hur undantagsbestämmelsen ska användas i filmen:

IMG_1188

På tal om rättssäkerhet gäller följande:

IMG_1189

Lärare som förstått grunderna för rättssäkra omdömen sparar inte bara tid utan kan också känna sig trygga med att ha formulerat rättssäkra omdömen. Omdömen och betyg formuleras och sätts i förhållande till elevens kunskaper, inget annat.

En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av.” (Skolverket 2016, sid 33)

Eftermiddagens föreläsning avslutades med tre sammanfattande punkter:

  1. Elevens kunskapsrätt får inte sättas ur spel.
  2. Undantagsbestämmelsen gäller endast den betygssättande läraren i samband med sammanvägning av kunskapsomdömen i ett ämne.
  3. Vad som menas med inte är av tillfällig natur är problematiskt.

Avslutningsvis fick vi med oss uppmaningen att hålla isär beskrivning och förklaring.

Det var två intressanta dagar som Skolportens konferens Bedömningsprocessen i åk 1-3. bjöd oss på. Särskilt tyckte jag att Anna Karlefjärd var duktig på att problematisera och vrida och vända på olika frågor. Stort tack för det, Anna!

Logistiken runt pauser med fika och luncher fungerade bra och nästan alla åhörarkopior hade skickats ut i förväg vilket var utmärkt. På så vis kunde jag som åhörare ha föreläsarens presentation öppen på min iPad och bläddra lite fram och tillbaka allt eftersom föreläsaren fortsatte föreläsa. Hann man inte med så var det bara att bläddra tillbaka.

Dagens föreläsare var, 180130:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad: http://www.sundbladsenskilda.se

Åsa Nyberg: BoU- enheten, Jönköping

Referenser:

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2016). Bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling. I Bedömningsportalen hittar du materialet under fliken Prov & Material med flera uppgifter.

Skolporten: konferenser, 180130.

UNESCO: Internationella läskunnighetsdagen, 180130.

Vad händer i höst?

mångfald

Vad gör hon, Toura, så här års? Inte sitter hon och  luktar på blommorna inte…  Eftersom sommaren går fort – alldeles för fort kan man tycka ibland – så är det full fart med att planera inför hösten. Lokaler ska bokas, kursinnehåll behöver ses över – ja, jag läser igenom alla reflektioner ni skrivit i era utvärderingar under året som gått! – och så funderar jag på nya kurser och nya vinklingar. Precis som det är för våra elever i grundskolan så är det med er kursdeltagare. Ni är inte desamma år från år. Ni har lärt er nya saker och ställer nya frågor. I skolans värld händer kommer nya direktiv, nya kursplanekrav och nya förväntningar på vad och hur lärare ska undervisa. Tur är väl det! Hade det inte varit så hade vi väl fortfarande haft fokus på att utantillinlärning av katekesen enligt skolordningen från 1919.

Implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivinlärning (åk 1-3) är fortfarande ett prioriterat område och jag fortsätter med nya kurser. Många av er lärare i de tidigare skolåren önskar en genomgång av materialet. Många har skrivit att ni vill ha mer utrymme för gemensamt bedömningsarbete varför jag också kommer att erbjuda workshop kring bedömning. Dessa workshopar bygger på praktiska elevexempel som deltagarna har med sig och som vi arbetar med i smågrupper. Givetvis lyfter och diskuterar vi också tillsammans frågor som väckts under bedömningsdiskussionerna.

Jag provar i höst med en ny kurs, föreläsning eller kanske passar det bättre att säga seminarium. Jag har gett den rubriken Att stödja, anpassa, utmana och bedöma yngre elevers läs- och skrivutveckling. Det blir lite kort repetition av Bedömningsstödet samt hur lärare kan arbeta på olika sätt, analogt och digitalt, för att just stödja, anpassa, utmana och bedöma.

Intresset för NSL, Nya Språket lyfter, är stort och verkar bara öka. Här finns i dagsläget två kurser planerade. Varje kurs utgörs av två tillfällen á 3 timmar. Deltagare som önskar arbeta mer konkret med bedömning utifrån NSL kan anmäla sig till en workshop kring bedömning. Av erfarenhet vet jag att det är svårt för en lärare att delta i en kurs med många kurstillfällen. Det är alltid något akut som hänt på skolan eller någon konferens som man måste delta i. Det har visat sig att det är lättare att delta i en kurs vid två tillfällen och sedan välja en workshop när det passar.

Du som är din skolas läs- och språkutvecklare erbjuds även i höst fem föreläsningar/ seminarier. Det blir två föreläsningar med Per Blomquist Skrivundervisning – i samspel med litterära texter och två föreläsningar med Annika Agélii Genlott STL, Skriva sig till lärande. Det femte tillfället blir en presentation av en forskningsstudie som kommer att presenteras som en vetenskaplig artikel. Det är Barbro Westlund och Gunilla Molloy som genomfört studien och skriver artikeln. Presentationens rubrik är Didaktik, diagnos och mångfald. Studien undersöker hur högstadielärare i svenska resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Extra spännande är det att vi har kollegor, ämneslärare i svenska i åk 8,  som intervjuats i studien!

Jag funderar på att lägga upp en bloggkurs också. Förra hösten provade jag att ha en kurs som använde ett upplägg som Webbstjärnan har utarbetat och det var lyckat. Under en eftermiddag á tre timmar så gick jag igenom grunderna och deltagarna provade olika moment med målet att kunna fortsätta på egen hand. Får jag in det i schemat så kör jag!

Jag har börjat lägga upp kurser i kalendariet på PS, PedagogStockholm, där du kan läsa mer och hittar anmälningslänkar till respektive kurs. Vid terminsstart kommer jag också att mejla skolornas läs- och språkutvecklare information med datum och anmälningslänkar till de kurser jag börjar med. Att jag inte lägger upp allt för hela hösten har att göra med att jag vill kunna anpassa utbud till efterfrågan.

 

Bedömningsstödet – några bra frågor

Jag fortsätter arbeta med implementeringen av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling här i Stockholm. Nya lärare anställs, gamla lärare börjar med en ny etta och en del har helt enkelt ännu inte hunnit sätta sig in i bedömningsstödet. Det finns många aspekter till varför det är bra att använda Bedömningsstödet. Exempelvis handlar det om att vi alla använder samma bedömningsstöd i åk 1, det handlar om likvärdighet i bedömningar och det handlar om att vi nu får lättare att ta emot elever från andra skolor när de har med sig den här avstämningen utifrån Bedömningsstödet.

I mina kontakter med alla er som använder Bedömningsstödet så dyker det hela tiden upp nya frågor. Här är några frågor som jag fått under maj.

En fråga gällde hur vi som lärare ska tänka utifrån avstämningarna i Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling och vad de innebär för den summativa bedömning i Stockholms skolwebb. Vad krävs för att vi ska anse att eleven har mer än godtagbara kunskaper. Mer precist gällde frågan elever i åk 1 som klarar både avstämningspunkterna på nivå A och B. Kan vi för dessa säga att de har mer än godtagbara kunskaper? Personligen anser jag det. Vad anser du?

En annan fråga gällde elever som läser bra men endast kan svara på hälften av läsförståelsefrågorna i läsdelen. Har dessa otillräckliga kunskaper i läsförståelse? Om de kan läsa samt svara på frågor på texten men inte kan jämföra med sitt eget liv – har de då otillräckliga kunskaper? Var går gränserna? Jag anser att de för att bli godkända på läsdelen ska kunna svara på läsförståelsefrågorna. Vi har ju idag ett specifikt kunskapskrav för läsförståelse. Detta kunskapskrav ska förstås uppfyllas för att eleven ska räknas som godkänd. Hur tänker du kring läsförståelsen?

En tredje fråga berörde informationen till föräldrar och huruvida vi lärare ska informera föräldrarna om vilken nivå deras barn uppnått vid bedömningen med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Här är mitt förslag att vi lärare använder de formuleringar som vi har i avstämningspunkterna och informerar om att eleven exempelvis kan namnge i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter, att eleven urskiljer ord i meningar osv. Givetvis kan vi sedan informera föräldrarna om att dessa avstämningspunkter anger om eleven klarat vad som förväntas när eleven lämnar första årskursen.

Det är fantastiskt bra att få frågor som de här. Det lyfter sådant vi behöver diskutera och visar på var det kan finnas oklarheter i vår bedömning enligt Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling men också i hur vi talar om kunskapskraven och hur vi informerar föräldrar.

PS. jag ser fram mot att få fler frågor från alla er som läser min blogg! Glöm inte att också dela dina erfarenheter och hur du resonerar.

Katharina utmanar oss igen

nu för tredje gången. Torsdagen den 10/12 var utgångspunkten prov som diskurs.
Vad prov är och vad prov inte är. Katharina problematiserade begreppen prov, stöd, förförståelse, informationstäthet, läsförklaringar, textdesign och många fler begrepp. Även detta tillfälle lämnade vi föreläsningen med fler frågor än vi hade när vi kom – precis som det var tänkt!

Vill du också bli utmanad så rekommenderar jag att du tar dig tid att se föreläsningen. Jag borde redan tidigare ha nämnt att föreläsningarna förutsätter förkunskaper om det nya Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för att du som åhörare ska få fullt utbyte av Katharinas frågeställningar och diskussioner.

Föreläsningen ligger uppe precis som den första föreläsningen från 5/11 till vecka 3 och är nu raderad.

PS. Jag skulle uppskatta om du delar med dig av dina reflektioner när du har sett filmen. Hur tänker du om det som Katharina talar om i sin föreläsning? Tycker du på något annat sätt? Finns det något du vill tillägga?

Låt oss bråka lite med Bedömningsstödet!

Torsdagen den 25e november föreläste Katharina Andersson för oss. Jag hade bett henne att vrida och vända, problematisera och belysa Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ur olika aspekter och perspektiv. Det var inte en föreläsning som gav oss svar. I stället fick vi många frågor att fundera vidare kring. Åhörarnas pannor låg i djupa veck innan föreläsningen var över. Här ser du några av frågorna som bollades:

  • Kan vi läsa utan bokstäver?
  • Vad får vi veta om barns läsande när de läser enskilda ord?
  • Vad är bäst – Att först läsa orden och sedan texten eller vice versa?
  • Vilka ord är svårast – innehållsord eller de vi förväntar oss att alla elever känner till?
  • Vad får vi för svar på korta frågor?
  • Vad innebär egentligen återberättande, narrativ och deskriptiv text?

Svaren och inte minst diskussionen kring dessa frågor och mycket annat får du om du tittar på Katharinas föreläsning.

I redigeringen har vi delat upp föreläsningen i två delar. Detta då vi hade en paus mitt i och att Katharina hade två olika fokus under föreläsningen. Del 1 har fokus på läsa och del 2 har fokus på skriva.

Filmerna är nu raderade. Har du frågor eller vill dela med dig av dina reflektioner så hör av dig!

Katharina Andersson är lektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle.

PS. I morgon torsdag 10/12 har vi ett tredje tillfälle med Katharina.  Då kommer fokus att ligga på läsförståelse.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling     

På mina kurser kring Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ställs det frågor. Allt är inte helt klart för den som läser och börjar använda materialet. Jag tänkte att det är bättre att skriva ett inlägg med några saker som kommit upp och som jag har tittat närmare på.

Typsnitt

En kursdeltagare reagerade på typsnittet då hen använde material med annat typsnitt. Nu vet jag att du får byta bladet för bokstavskännedom och använda andra typsnitt som du använder i din undervisning. Det går också bra att byta typsnitt på endast en eller ett par bokstäver.

Text för avstämning A, B respektive C

För att en elev ska klara avstämning A så måste denne klara samtliga punkter för avstämning A samt en tredjedel av punkterna för avstämning B. För prövningen av punkterna för avstämning B ska eleven läsa texten som hör till avstämning B.

Samma gäller förstås när du prövar eleven mot avstämning B respektive C.

iPad/dator

Om detta kan du läsa i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning A-C, berättande text + i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning C, beskrivande text, punkt 2. Så här står det:

Se till att ha material tillgängligt som eleverna är vana att skriva på, till exempel linjerade skrivpapper, datorer eller läs- och skrivplattor. (Lärarhandledning Skriva A-C)

Jag har mött lärare som är besvikna på att Bedömningsstödet endast gäller elever i åk 1-3. Detta är egentligen en missuppfattning. Bedömningsstödet är en konkretisering och ingår i Nya Språket lyfter. Du som arbetar med åk 4-6 använder förstås NSL, Nya Språket lyfter!

Enkät om Bedömningsstödet

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling samt i taluppfattning i den form du hittar nu är en utprövningsomgång. För att kunna arbeta med att förbättra materialet tills det blir obligatoriskt att använda 1/7 2016 så vill provkonstruktörerna ha in synpunkter från alla lärare som har provat Bedömningsstödet. Den enkäten hittar du HÄR. Direktlänken till enkäten är: ENKÄT.

Läsförståelse

Fram till 30/11 kan lärare och andra som arbetar i skolan lämna synpunkter på det förslag till kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 som du kan läsa om på Skolverkets webbsida. Du hittar kunskapskraven och enkäten HÄR. Vill du läsa mer om detta så kan du göra det HÄR.

Ta möjligheten att reflektera över kunskapskraven så som de är formulerade i detta första skede av processen. Detta är ditt tillfälle att dela med dig av dina erfarenheter och tankar. Bedömningsstöden är obligatoriska att använda från och med 1/7 2016 så därför är det viktigt att vi hjälps åt för att göra det så bra som möjligt.

Tidigare inlägg om Bedömningsstödet

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. I dessa hittar du länkar som leder till materialet, Bedömningsportalen och mina reflektioner kring materialet.  Några hittar du här:

  • 15/6 –  Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3
  • 30/6 –  Bedömningsstödet är publicerat
  • 1/7 – Mitt första intryck
  • 9/7 – För- och nackdelar i Bedömningsstödet
  • 12/8 – Detta ska barnen lära sig i 1:an

PS. Alla vi som har börjat använda och/eller bara titta närmare på Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan väl diskutera och utbyta erfarenheter och tankar. Jag antecknar alla frågor och reflektioner som kommer upp på mina kurser för att kunna diskutera vidare med andra erfarna lärare som dig. Låt oss utbyta erfarenheter! Dela med dig av vad du tänker.

Implementering!?

Vad är det? Hur gör man? När talar man om implementering?

När jag i våras fick veta att Skolverket tagit fram ett nytt Bedömningsstöd som blir obligatoriskt att använda från och med 1/7 -16 så började jag fundera över implementering. Jag har tänkt och läst på. Bland annat har Socialstyrelsen gett ut en skrift Om implementering (Socialstyrelsen 2012) som redogör för begreppet samt ger den vetenskapliga bakgrunden för ett lyckat implementeringsarbete.

Begreppet syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementeringen ska också säkerställa att det som införs används som det är avsett. Det kan ta flera år innan något nytt har blivit en del av det ordinarie arbetet. Själva processen delas in i fyra faser:

  1. Behovsinventering
  2. Installation
  3. Användning
  4. Vidmakthållande (Socialstyrelsen 2012)

När det gäller Skolverkets nya Bedömningsstöd så är behovsorienteringen redan gjord. Vi har kvar att arbeta med införande, användning och vidmakthållande.

Införandet handlar om att se till att det finns nödvändiga resurser som lokaler, tid, aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal. För att lyckas behöver kompetensutveckling inkludera både övningar och fortlöpande återkoppling.

Det nya Bedömningsstödet blir obligatoriskt att använda i åk 1. Här behövs kunskap hos oss lärare när vi börjar använda Bedömningsstödet. Detta för att vi ska använda det utifrån syfte och intentioner.

Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.  (Socialstyrelsen 2012: 8)

När alla som arbetar med åk 1 använder Bedömningsstödet är vi i fasen som benämns Vidmakthållande.

När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. (Socialstyrelsen 2012: 8)

Framgångsfaktorer vid implementering är bl.a. kompetens hos användarna och en stödjande organisation. Det är här mitt uppdrag kommer in. Jag har i uppgift att arbeta med implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det kommer jag att göra genom presentationer och genomgångar av Bedömningsstödet och då träffas vi på Medioteket. Jag startade redan i september en kurs med två tillfällen á 90 minuter. 22/10 erbjuder jag ett tillfälle där jag presenterar Bedömningsstödet vid ett tillfälle. En inbjudan gick ut i fredags 2/10 till läs- och skrivutvecklarna på Stockholms kommunala grundskolor. I mån av tid kommer jag ut till skolor och gör samma presentation och genomgång av Bedömningsstödet för arbetslag och lärargrupper som är berörda.

Jag har också förmånen att erbjuda en fördjupning inom implementeringen till nyckelpersoner på skolorna. Som nyckelpersoner räknar jag läs- och språkutvecklarna samt de speciallärare/specialpedagoger som arbetar mot de yngre skolåren. Nyckelpersonerna är de som driver frågor kring läs- och skrivundervisningen och som stöttar sina kollegor. Det betyder att de också utgör ett stöd för åk 1 lärarna som kommer att använda Bedömningsstödet, senast från och med höstterminen 2016. Denna fördjupning har möjliggjorts med medel från Skolverket. Fördjupningen kan ses som en fortsättning på den forskarstödda seminarieserie jag har lett under läsåren 2013/14 och 2014/15. Fördjupningen omfattar föreläsningar med Katharina Andersson, lektor vid Gävle högskola. Hon intresserar sig särskilt för skrivandet i tidiga skolår och hennes avhandling handlade om pojkars skrivande på NP i åk 3. De som deltar vid dessa föreläsningar kommer också att få två texter. Dels Kulturrådets rapport Med läsning som mål, dels boken Barn utvecklar skriftspråket (Dahlgren, 2013). Under 2016 kommer jag att erbjuda bokcirklar, träffar där vi diskuterar respektive bok. Skolornas Läs- och språkutvecklare samt speciallärare/specialpedagoger kommer att få mer information samt möjligheter att anmäla sig. Det kommer om någon vecka.

implementering

Skolverket kommer att stödja implementeringen genom filmer som presenterar Bedömningsstöden. Enligt uppgift kommer dessa att publiceras under oktober-november.

När jag ändå skriver om filmer så vill jag påminna om att jag tidigare har gjort två filmer om Nya Språket lyfter. Är du inte bekant med Skolverkets bedömningsstöd i svenska, Nya Språket lyfter, så får du snabbt och enkelt en inblick genom att se filmerna. Du hittar dem på PS, PedagogStockholm, och det är film nummer 18 och 19.

Referenser:

Andersson, K. (2014). Pojkar kan visst skriva. Avhandling. Läs och ladda ner avhandlingen på Skolporten.

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Rapport.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i taluppfattning.

Socialstyrelsen (2012). Om implementering, 151003.

Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3

Ja, det ska vara versal i Bedömningsstöd för det är namnet på Skolverkets nya bedömningsstöd. Titeln är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respektive Bedömningsstöd i taluppfattning. Jag håller mig till det förra. På Läslyftets utbildning för kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare för några veckor sedan var en av programpunkterna en presentation av det nya bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Detta kommer att publiceras på Skolverkets webb under juni. Det är det här ni ska hålla utkik efter.

Bedömningsstöd

Målet är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevers kunskaper i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet kan användas från åk 1 och syftet är att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling eller för att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Tanken är att bedömningsstödet ska användas 1-2 ggr./termin fram till och med hösten i åk 3. Materialet relaterar till Skolverkets bedömningsstöd Nya Språket lyfter och läroplanen i svenska och svenska som andra språk. För dig som inte är bekant med Nya Språket lyfter så har jag tagit fram två filmer som presenterar detta bedömningsstöd. Du hittar filmerna i ett tidigare blogginlägg (1/6).

Vi fick se några exempelbilder ur bedömningsstödet samt höra ljudfiler med läsande elever som exemplifiering av hur materialet kommer att se ut. Jag personligen tyckte inte att bilderna man valt för att illustrera texterna var särskilt illustrativa. Vi får se hur det ser ut när vi får tillgång till hela bedömningsstödet.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling omfattar följande delar:

  • lärarinformation
  • handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
  • elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
  • underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning.

Vi fick också ta del av den beräknade tidsåtgången för att genomföra bedömningarna i de olika årskurserna. För årskurs 1 gäller Avstämning A och här ska vi räkna med att momentet för att pröva förmågan att läsa tar 15-20 min. Prövningen sker individuellt med eleverna på höst- och vårtermin. Prövningen av momentet att skriva berättande text genomförs i grupp/helklass.

För årskurs 2 gäller Avstämning B. Här prövas elevernas läsförmåga under cirka 10 min och det görs individuellt under höst- och vårterminen. Prövningen av momentet att skriva berättande text genomförs i grupp/helklass.

För årskurs 3 gäller Avstämning C och prövningen görs på höstterminen. Eleverna får läsa 10 min individuellt. De får skriva berättande samt beskrivande text i grupp/helklass.

För att komma åt bedömningsstödet med konkreta elevexempel måste man gå till Skolverkets Bedömningsportal och logga in.

Bedömningsportalen

Regeringen kan komma att fatta beslut under juni månad om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden  i årskurs 1 från och med 1 juli 2016.

HÄR kommer du att hitta mer information när det nya bedömningsstödet har publicerats.

PS. Det ska också tillägas att Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda. Under juni lär regeringen fatta beslut huruvida huvudmannen  ska använda bedömningsstöden  i årskurs 1 .

Som sagt – håll utkik!