Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömningsverktyg

Om ”normerade test” tycker vi…

Test kan idag tyckas vara hårdvaluta på undervisningsmarknaden. Många lärare jag möter är uppfyllda av att de måste testa elevernas kunskaper och kontinuerliga lärande så till den grad att de själva börjar fråga sig om detta begränsar och krymper undervisningstiden. Det är lätt att glömma att det inte finns ett test som är TESTET med stora bokstäver och som ger läraren all nödvändig information. I stället är det så att olika testverktyg tjänar olika syften och ger olika information. Exempelvis så är Skolverkets testverktyg Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt Nya språket lyfter bedömningsstöd som används av klasslärare i undervisningen. Syftet är att läraren ska se huruvida dennes undervisning har gett det resultat i elevernas lärande som var avsett. Specialpedagoger använder andra bedömningsverktyg och test för att undersöka vilka mer specifika svårigheter en elev eventuellt har. De utreder.

ILA, International Literacy Association, behandlar frågan om standardiserade test i en artikel. Huvudförfattare är Peter Afflerbach, professor och en mycket välrenommerad forskare inom läsning. Han är bland annat en av författarna till Handbook of Reading  Research; forskningshandboken som har en särställning i forskarvärlden.

Standardisering av test innebär att testet används på en grupp personer som i fråga om alla relevanta egenskaper (som t.ex. kön, ålder, utbildning, erfarenhet) är representativa för dem som testet sedan ska användas för. Testpoängen överförs till standardpoäng. Detta kallas att normera. Testresultaten kan  på så vis tolkas på ett sätt som gör att man får veta om de som genomgått testningen befinner sig över eller under genomsnittet och hur mycket i den kategori personer som de tillhör. Resultaten från ett normerat test anges i staninesteg som går från 1-9.

Jag har fått intrycket att många lärare ser på standardiserade test som att de skulle vara mer rättvisande eller ha större värde än mer formativa bedömningar. Det är detta som ILA:s artikel The Roles of Standardized Reading Tests in Schools tar upp, diskuterar och problematiserar. En fallgrop för normerade test är när i tiden normeringen gjordes. Många gånger visar det sig att normeringen gjordes för 20, 30 eller 40 år sedan. I dessa fall får man fråga sig om normeringen och för den delen hela testet fortfarande är representativt och gäller för det kunskapsområde och den åldersgrupp som det gäller.

Viktigt för standardiserade test är deras validitet och reliabilitet. Dessa begrepp betyder att man fastställer hur väl testet mäter det som man utgår från att det mäter, den så kallade validiteten, och att detta sker på ett sätt så att om/när man upprepar mätningarna får samma resultat för samma individ, den så kallade reliabiliteten.

Test används för en mängd olika syften. De används för att: bedöma elevers lärande och kunskapsnivå, jämföra elever och elevgrupper, utvärdera satsningar inom skolan, som underlag för att fatta politiska beslut inom undervisning och skola samt för att ringa in var ansvaret ligger.

Artikelförfattaren problematiserar användning av test och ifrågasätter värdet av test, särskilt för läraren och dennes undervisning.

Standardized Reading tests are of more use to those outside of classrooms than those in classrooms. (ILA sidan 4)

Stora summor läggs på test som ger mycket lite eller inget underlag för lärarens planering av undervisningen. Exempelvis säger lästest lite eller inget om huruvida eleven är entusiastisk inför och motiverad att läsa, hur läsvanorna ser ut och om/hur eleven uppfattar sig som läsare. Viktiga faktorer för att utvecklas till läsare. Att testas med normerade lästest betyder att elevens läsprestation relateras till andra elevers läsprestationer. Samtidigt säger det inget om elevens utveckling som läsare. Eleven kan ha utvecklats starkt samtidigt som denne ligger under medel.

Internetdagarna 20-21a november lyssnade jag på Cathy O´Neill, en av key-note talarna, när hon talade om algoritmernas faror och begränsningar. Hon gav exempel på hur man i USA använder elevresultat för att  hitta duktiga lärare. Det har lett till att en del lärare fått sparken och andra fått högre lön som ett resultat av elevernas prestationer på vissa test.

Se hennes föreläsning på Youtube. Den är mycket intressant och tankeväckande!

För dig som är nyfiken på Internetdagarnas övriga föreläsningar så ligger de nu upplagda på Youtube. Du hittar dem här: Vad innebär digital kompetens i skolan? Internetdagarna 2017

Artikeln avslutas med förslag på fem överväganden som är övergripande och bra att göra när man diskuterar och/eller fattar beslut om huruvida normerade test ska användas och i så fall vilka. Dessa överväganden är:

  1. Det finns ingen forskning som stöder en korrelation mellan en ökad användning av standardiserade test och en stärkt läsförmåga.
  2. Standardiserade läsprov speglar inte fullt ut elevernas läsförmåga och utveckling.
  3. Standardiserade läsprov kan hindra och begränsa utvecklingen av elevers självförtroende och motivation.
  4. Standardiserade läsprov kan fungera begränsande för kursplanen för läsundervisning och kan undergräva  en högkvalitativ undervisning.
  5. Standardiserade läsprov är tidskrävande och dyra. De tar resurser i anspråk som skulle kunna användas för att på andra sätt stödja elevernas läsförmåga. (ILA 171114; min översättning av punkterna)

Avslutningsvis sågar artikelförfattaren inte standardiserade test helt. Det som ifrågasätts är hur vi använder dessa test och att de används i för stor utsträckning där vi skulle ha större nytta av formativa bedömningar.

A different weighting of standardized tests should be a goal. (ILA sidan 7)

Det jag tycker att du som läser detta inlägg ska ta med dig är frågor som rör exempelvis: behöver vi ett test till, behöver vi just detta test, får jag som klasslärare veta något som jag har nytta av för den fortsatta planeringen av min undervisning. När test kostar att köpa in så är frågan förstås – är detta väl använda pengar?!

Vilka bedömningar och test som specialpedagoger, logopeder och psykologer anser att de behöver använda vid utredningar är en helt annan fråga!

Referenser:

O´Donnell, A. 20171114. ILA Issues Brief on Roles and Limitations of Standardized Reading Tests. ILA blogg.

ILA, International Literacy Association (2017). The Roles of Standardized Reading Tests in Schools.

tests

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.

Låt oss ”språka”!

För länge sedan hade jag en gammelmoster som brukade säga Sätt dig här så vi kan språka! På måndag kommer Ewa Bergh Nestlog upp till oss för att presentera bedömningsverktyget Språket på väg. Givetvis kommer hon att ge oss lite extra kött på benen genom att knyta till teori samt problematisera bedömning. Bland mycket annat kommer hon att utveckla tankar och teori kring att språka i skolan. Det var det som fick  mig att tänka på min gammelmoster.

Vi är många som tycker att Språket på väg är ett bra material. Samtidigt vet jag att det inte används i så stor utsträckning som man skulle önska. På måndag tar vi snabbspåret in i Språket på väg! Fortsättning följer 15e maj. Däremellan prövar vi att göra någon egen bedömning utifrån materialet.

Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för lärare som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Syftet är förstås att kartlägga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Materialet kan laddas ner kostnadsfritt från Skolverkets webb.

Helgen har inte börjat än och jag ser redan fram mot måndag! Låter det tokigt? Inte heller!

Vill du också ta del av Ewa Bergh Nestlogs genomgång? Det finns platser kvar för dig som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.  Du anmäler dig HÄR.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. & Fristedt, D. (2016). Språk i alla ämnen för alla elever. Kan också hämtas från Linnéuniversitetets webb för publikationer, 170331.

Skolverket (2011). Språket på väg, 170331.

Språket på väg del1