Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Bilderböcker

”Kom så går vi in i bilden!”

Det är från ett citat som vi bjöds på av Kjell Ivar Skjerdingstad (førsteamanuensis vid Högskolan i Oslo och Akershus) under konferensen Med bilden i fokus.

Hela citat lyder:

När Katia var två år fick hon se en bild med små killingar i en glänta. Hon tyckte mycket om bilden och drog mamma i ärmen: – ”Kom så går vi in i bilden till killingarna!” (Ur Kornej Turkovskij: från två till fem år) Hällberg 1982, s. 168).

Vad säger du om det? Nog är det en härlig kommentar!? Jag tycker det säger allt om läsningens natur. – Kom så går vi in i bilden…

Föreläsningen handlade om Fornemmelsen for stedet – et forsøk på å nærme seg bilebokens fenomeneologi. Fenomenologi är en utgångspunkt och metod för forskning där ”man behandlar observerade fenomen som de framträder för vårt medvetande utan att fråga efter deras orsaker” (enligt Egidius termlexikon). Det jag fastnade för var hans presentation av boken Var är min syster? (Nordqvist 2007). En helt underbar bok med helt underbara bilder. Den handlar om att den lilla musens storasyster försvinner och jakten för att hitta henne igen.

var är min syste

Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där. (adlibris 160920)

Varje enskild bild är oerhört detaljrik! Man blir lätt sittande i evigheter när man läser den. Och nu kommer det bästa av allt! Jag har ett alldeles eget exemplar som är signerat av författaren Sven Nordqvist!!! Det var min allra käraste kollega Kia Knutsson-Norberg som fixade det och gav mig boken. Tusen tack, Kia! Detta är nu min favvobok.

grupperad Nordqvist

Jag håller med om att nordanvinden inte är helt korrekt. Kanske liknar hon lite en femme fatale!? Visst, det är kanske inte så lämpligt att hon röker cigarr men håll med om att hon är helt underbar!? Hon gestaltar, i alla fall för mig, nordanvinden på ett målande sätt.

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Bromma: Opal förlag.

Ett ode till ordlösa bilderböcker!

Ett ode är ett kväde, en hyllning till något. Texten jag läst är en betraktelse över ordlösa bilderböcker skriven av Paul Ricks i Literacy Today; texten liknar ett ode. Rubriken är The Art of The Unspoken.

Vad gör en ordlös bilderbok med oss? Vad tillför den?

Ricks menar att de ordlösa bilderböckerna hjälper oss att:

  • att se
  • att tänka självständigt
  • ställa frågor

Ricks ser de ordlösa bilderböckerna som ett stycke konst. Varje uppslag utgör ett konstverk som är värt att uppleva, se och njuta av. En historia berättas, teman behandlas och känslor väcks samtidigt som orden inte är det centrala; orden prioriteras inte. Tolkningar som betraktaren, läsaren, gör är personliga och kan inte ifrågasättas på samma sätt som när vi läser och diskuterar böcker. Ricks ser detta som en tillgång och en fördel.

De ordlösa bilderböckerna river barriärer. Detta delvis beroende på att de kräver att läsaren hela tiden ställer frågor för att kunna skapa mening utifrån uppslagen och bilderna. De är också en resurs för att för att skapa en bredare och djupare förståelse av olika kulturer och samhällen.

Det här var en spännande lite artikel som pekade på ett oväntat perspektiv på bilderböcker. Bilderboken som konstform.

En fråga som dök hos mig var förstås om jag kan få tag på böckerna. Finns de på svenska? Stop där! De är ju ordlösa. Då går det förstås bra med originalboken. Jag har sökt alla förslag som finns angivna i artikeln på adlibris.se och ja, de finns att beställa från adlibris!

Här är de titlar författaren Paul Ricks föreslår:

  • Shaun Tan. The Arrival
  • Ramstein, A-M & Arégui, M. Before After
  • Wiesner, D. Flotsam
  • Camcam, P. Fox´s Garden
  • Becker, A. Journey
  • JiHyeon Lee. Pool
  • Lehman, B. The Red Book
  • Lawson, J. Sidewalk Flowers 

Aaron Beckers Journey finns på svenska; dock slut på förlaget. I och med att jag inte sett boken så kan jag inte säga något om vilken betydelse en svensk utgivning har för en ordlös bilderbok.

The Arrival heter på svenska Ankomsten. Jag har skrivit om den tidigare i ett inlägg från den 29/1 -16.

Jag vet att Ankomsten finns hos oss på Cirkulationsbiblioteket. Tror att även Sidewalk Flowers finns. Du vet väl att du kan söka på Cirkbloggen!?

Har du använt någon av dessa böcker i din undervisning så berätta gärna lite närmare om HUR!

Referenser:

Ricks, P. The art of the unspoken. I Literacy Today, May/June 2016, Vol. 33, Issue 6, sidorna 16-17.

ordlösa böcker

Bilderboken – tryckt eller som app?

Är det någon skillnad? Vad föredrar du? Vilka begränsningar respektive möjligheter erbjuder de?

Jag har personligen inte funderat över detta förrän jag häromdagen läste artikeln Picture Books in the Digital Age av Serrafini, KachorskyAguilera (2016). En bilderboksapp erbjuder förstås andra möjligheter än en tryckt text. Frågan är vilka skillanderna är och vilka för- respektive nackdelar de två formaten bjuder på?

Artikeln synar tre särdrag för bilderböcker som appar. De synar aspekter som rör bilduppslag, övergångar och bläddring samt interaktionen med läsaren (tableau, transitional, interactive). Författarna problematiserar och diskuterar hur olikheterna i tryckt respektive digital text påverkar läsupplevelsen. Vanligtvis gäller att

”[…] a type of software applicaton that consists of picture book content in a digital shape and is downloaded […] (Serrafini, Kachorsky &  Aguilera 2016:509).

Tillgängligheten är oftast större än för andra e-böcker i och med att bilderboksapparna inte är beroende av ett specifikt verktyg som exempelvis läsplattan Kindle. Däremot förutsätter de en digital plattform som en lärplatta. Utöver e-böckernas digitalt visade text, bilder och navigationsikoner erbjuder bilderboksappar möjligheter till en utveckla interaktion med hjälp av andra val och läsvägar.

Siduppslag (tableau). Bilder ändras när de ska användas och visas digitalt. Vid en första blick kanske det inte märks men titta exempelvis på ett dubbelsidigt uppslag. I ett digitalt format måste bilderna på något sätt anpassas till skärmbilden som visas. Bilduppslag kan i en app bara se ut på ett sätt. Antingen ser läsaren en sida eller flera. Visas flera siduppslag så minskar storleken och kan bli svårläst. Oftast visas en sida i taget. Bilder ligger på en sida och kan inte sprida sig (bleed) och flyta över (spread) på nästa sida på det sätt som de kan i bokform.

I en bokapp kan man lägga till klickbara länkar som leder vidare, länkar som sätter på alternativt stänger av ljudet eller som bara låter. Det kan handla om en bil som tutar, en fågel som kvittrar och liknande. En annan möjlighet är att kunna lyssna på en uppläsning av texten och här kan läsaren ofta välja på olika språk.

Övergångar och bläddring (transitional). När vi läser en tryckt bok vänder vi blad för att komma vidare. I samband med att vi vänder blad uppstår ett ljud när pappret prasslar. I appar är det vanligt att man lagt till ett bläddringsljud för att markera att läsaren vänder blad. Bläddringsljudet kan vara något som ska låta som att man bläddrar i papper men det kan också vara ett distinkt ljud som en signal.

Läsarinteraktion (interactive). I den tryckta boken utgörs interaktionen av läsarens tänkande och bläddrande. I en bokapp kan det finnas index som översiktligt visar boksidorna i en rullist där läsaren kan hoppa fritt mellan olika sidor. Där kan också finnas hot spots som är områden där läsaren kan klicka eller nypa ihop alternativt isär med fingrarna för att få en viss effekt. Det kan handla om att höra ljud, se animeringer och filmer eller läsa mer utförlig information. De interaktiva funktionerna kan också leda läsaren vidare ut på nätet eller till sociala medier. Här får vi fråga oss om interaktiviteten har ett mervärde eller bara utgör en distraktion för läsaren. Effekten kan förstås vara olika mellan olika individer. Kanske kan vi uppleva effekten av interaktivitet olika beroende på vår egen dagsform. När man är trött kan det vara svårare att hålla fokus och därmed lättare att glida vidare bort från det man började läsa.

Det finns förstås för- och nackdelar med allt. Bilder i tryckta böcker kan ha olika framtoning. De kan vara glansiga men också matta. I digital form är det svårt att få fram den matta yta som den tryckta formen kan erbjuda. Skärmen i sig ger bilder en glansig yta. Vissa funktioner som kan framstå som fördelaktiga och eftersträvansvärda kan för en del bli distraherande. Interaktiva funktioner kan bryta av läsarens läsning på ett sätt som stör själva läsningen. Tittar vi närmare på och jämför samma bilderbok i tryckt och i appformat kan vi se att justeringar och anpassningar mellan format kan leda till stora förändringar i själva berättandet.

Fördelar kan vara lättheten att slå upp ord, möjligheten att förstärka intryck med ljud, animeringar, videofilmer, komplettera med mer fakta och förstorade bilder så detaljerna syns bättre. Andra mervärden är möjligheten till uppläsning på olika språk, musik, ljudeffekter. Ja, det som kan ses som nackdelar kan i vissa sammanhang och för vissa läsare vara fördelar. Enligt artikelförfattarna är det ofta så att läsaren av den tryckte boken också gärna läser boken i appform vilket ger oss nyttan av upprepad läsning och därmed upprepad bearbetning av texten. För att öka medvetenheten hos läsarna är det bra att lägga in moment i undervisningen när eleverna får jämföra samma bok i tryckt format och i appformat. Kritisk läsning ökar medvetenheten hos läsarna. Det gäller när den kritiska läsningen synar innehåll likväl som yttre layoutmässiga och funktionella drag.

Referenser:

Serrafini, Kachorsky &  Aguilera (2016). Picture Books in the Digital Age. I The Reading Teacher. , Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 509-512.

Exempel på bilderböcker som appar:

Mulle Meck; författare George Johansson, illustratör Jens Ahlbom: Mulle Mecks första bok Bilar (kostnadsfri i appstore) och så har du Mulle Mecks hemsida.

När farfar blev ett spöke (30 kr i appstore). Du kan läsa om appen samt se och höra ett avsnitt ur boken på webbsidan Pappas appar.

Stina Wirsén. Vem bestämmer? (kostnadsfri i appstore) Appen innehåller möjligheter till köp inuti appen.

Glimtar

Glimtarna kommer ur apparna för Mulle Mecks första bok bilar, Vem bestämmer? och När farfar blev ett spöke.

Första bilden visar en sida ur När farfar blev ett spöke. Till vänster är bilden som den visas i appen. Texten blir uppläst sida för sida. Till höger ser du hur läsaren kan ta fram en översikt på sidorn i bokens app för att snabbt kunna bläddra fram till en annan sida.

farfar2bilder

I Stina Wirséns bokapp Vem bestämmer? blir texten uppläst om vi vill. Uppläsningen går att stänga av genom att klicka på figuren i övre högre hörnet. Någon annan interaktivitet finns inte.

Vem3

Mulle Meck första bok bilar finns ingen uppläsning utan vi får läsa själva. Det finns några ljud på ett par ställen. Det är allt.

mulle meck

Stort tack till mina kära kollegor Kia, Katrin och Elisabet som har bidragit med tankar, reflektioner och förslag! Dagliga samtal, med er nämnda men också alla er onämnda kamrater, gör min arbetsplats, Medioteket, till en fantastiskt kreativ och dynamisk arbetsplats där jag lär nytt varje dag.

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.

Grafisk seriebok nominerades till Augustpriset 2015

Vitsen med ordlösa böcker är intressant att fundera över. Själv tänker jag mig att den ordlösa bilderboken, där endast bilderna förmedlar berättelsen, leder till att jag som läsare måste aktivt kliva in och skapa berättelsen. I och med det skapar jag också betydelsen. Det är i sig en kognitiv utmaning. Det borde utveckla både en visuell och en verbal litteracitet hos mig som läsare.

I en ordlös bilderbok kan läsaren inte luta sig mot texten. I stället måste jag läsa av de grafiska och visuella uttrycken. Det leder till att läsaren måste lära sig iaktta alla visuella, layoutrelaterade, tecken och läsa av vad de förmedlar men också tolka dem för att skapa förståelse. Här blir det riktigt intressant att undersöka och jämföra om kulturell och språklig bakgrund påverkar läsandet.

Förra året, dvs. 2015, nominerades en grafisk bok i kategorin Årets barn- och ungdomsbok  till Augustpriset. Boken var Din tur, Adrian av Helena Öberg och Kristin Lidström. Du kan se nomineringen här:

Ja, det här med bilderböcker och grafiska böcker är tydligen hett just nu. Jag ser att det är en konferens i Stockholm den 29 augusti-1 september om ämnet, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”. Kanske ses vi där!?

Bilderböcker – låt oss lära av varandra!

Jag har tidigare lovat att återkomma med lite förslag och nu är det dags. Den här gången är det tips om kollegor och deras arbete med bilderböcker.

Litteraturrådgivning

Söker du tips på titlar på bilderböcker så är det allra bästa att tala med mina kollegor på Cirkeln. Du kan gå in på Cirkbloggen och du kan ringa till deras litteraturrådgivning. De har telefonnummer 08-508 33 956. Detaljer som telefontider och liknande hittar du under fliken Om Cirkulationsbiblioteket. Tänk att vi har en egen litteraturrådgivning för skolorna i Stockholm! Egentligen vet vi inte hur bra vi har det, eller hur alla Stockholmslärare!?

Voffor gör di på detta viset?

Ja, hur arbetar andra lärare med bilderböcker? I vilka årskurser kan man göra vad?

Jag har inte några svar men jag har tittat på vad kollegor skriver. Av det kan man lära sig mycket! Det finns så otroligt många duktiga, medvetna och hårt arbetande lärare på våra skolor.

Karin Petterson har i sin blogg skrivit om hur hon i arbetade med boken De tre små grisarna (åk 1) och Klaras promenad. Karin presenterar i text och med foton mycket detaljerat hur lektionerna såg ut och hur arbetet gick till. Läs och låt dig inspireras!

Fredrik Sandström börjar sitt blogginlägg med Jag är förälskad! – och det gäller bilderboken Hermans hemlighet (Stian Hole).  Fredrik beskriver själv hur han lägger in följande i arbetet:

[…] strategier som förutspå, sammanfatta, ta ut nyckelord/ begrepp, analys och reflektion (göra kopplingar i och utanför texten). Varva skriftliga och muntliga uppgifter. En bra metod för att variera undervisningen är att använda EPA (enskilt – parvis – alla). Ett framgångsrikt koncept att jobba med en bok är före-under-efter läsningen.

Vi får konkreta förslag på uppgifter och frågor att arbeta med före-under-efter läsningen. Avslutningsvis skriver eleverna parvis eller enskilt och med stöd i en fyrfältare om boken.

Adrienne Gear beskriver i ett Facebook inlägg (27e jan -16) en lärares arbete med boken Out of the woods (Rebecca Bond; om boken på Amazon) följande arbetsgång.

After a brief discussion on what a small town might look like in 1914, I read the story to them without showing them the pictures. The writing in this book is perfect for visualizing – very descriptive and sensory. The students then chose one image that ”was sticking” in their minds and drew them. I loved seeing the wide variety of images they drew. Afterwards, I read the story again and shared the illustrations and author’s note at the back. Great book = great lesson!

Delarna i detta upplägg är att först lyssna utan att se bilderna, eleverna uppmanas att tänka på och välja något som de fastnade för samt rita/måla detta. Sedan läser läraren återigen boken och visar samtidigt alla bilder tillsammans med ett gemensamt samtal kring de inre bilder eleverna fick vid den första läsningen jämfört med vad de ser framför sig när de även sett bokens illustrationer.

Du kan läsa om bildpromenader i vår läsambassadör Anne-Marie Körlings blogg, Körlings ord. Hon skriver om förberedelser, hur bild och text går fram och tillbaka i, genom och cirkulerar kring samtalet om boken, hur vi går tillbaka, bekräftar, omvärderar, skapar ny förståelse och ställer nya frågor. Läsning är att tänka och att bli utmanad. I ett inlägg från 8/5 -15 beskriver hon detaljerat hur arbetet kan se ut kring Hermans sommar (Stian Hole). Här läste jag också denna lilla korta mening som jag tror jag uppskattade allra mest:

Det är läraren som möjliggör detta. (Körlingsord, 150508)

Tack Anne-Marie för att du lyfter läraren. Ja, jag håller med. Det är läraren som är möjliggörare. Läraren modellerar, visar vägen, lyssnar in, stödjer och utmanar varje elev i sin grupp. Förresten, till höger i bloggen Körlingsord hittar du en sökruta. Om du skriver in bildpromenad i den så får du upp alla inlägg Anne-Marie har skrivit om just bildpromenader.

Bilderböcker för lite äldre elever!?

Ja, bilderböcker passar lika bra för äldre elever. Ni som har läst mitt blogginlägg från 24/1 om komplexiteten hos bilderböcker och grafiska böcker vet att det kan vara stor skillnad på bilderböcker och bilderböcker.

Vår eminenta kollega Cilla Dalén berättar hur man kan arbeta med bilderböcker och 14-åringar. Cilla och Lotta Metcalfe bloggar på PedagogStockholm under titeln Vad gör de i biblioteket? och det får vi ett svar på i inlägget Bilderböcker för 14-åringar från den 21/12 -12. Här gäller det Shan Taun Det röda trädet.

Du som funderar på frågan Varför arbeta med bilderböcker på gymnasiet? får svar på frågan i en liten kort video med Katarina Lycken Rüter (ca 12 min). Hon beskriver i bloggen Ankomsten detaljerat hur läraren kan undervisa utifrån boken med samma namn Ankomsten (Shaun Tan; bokuppgifter på adlibris). Bloggen var ett samarbete mellan elever och lärare som hade det gemensamt att de läste Shaun Tans bok Ankomsten. Uppgifterna presenteras kapitelvis och mycket detaljerat. Vi hittar också uppgifter om författaren och en flik Lärarbloggen där de lärare som deltagit i arbetet berättar om bland annat sina erfarenheter och reflektioner från arbetet. Lärorikt att läsa!

Så mycket bra det finns som man har missat och/eller glömt!

Tack också alla ni som delar med er!

Blogglänkar:

Komplexiteten hos bilderböcker och grafiska böcker

Jag har skrivit flera inlägg om bilderböcker och grafiska böcker men ännu inte gått in på frågan om komplexiteten hos dessa. Nu har jag läst en artikel om grafiska, ordlösa, böcker där författarna presenterar en tabell som visar hur komplexiteten växer med olika kvaliteter i text och illustrationer. De kvalitativa måtten i komplexitet går från det enkla till det mer komplexa. Allra enklast är förstås när det läsaren ser är vad boken handlar om. För datorprogram brukar man använda förkortningen WYSIWYG, What You See Is What You Get, och det passar bra här också. Svårighetsnivåerna för böckerna bestäms av strukturen, det visuella språket och dess grad av tydlighet samt de olika krav på förkunskaper som kan förekomma. Det är enklast att läsa en bilderbok där handlingen utspelar sig i kronologisk ordning och där bilderna kommer i rätt följd. Det är också enklare att läsa böcker där handlingen motsvaras av en bokstavlig skildring med traditionella bildperspektiv där läsaren känner igen sig. Ett genomgående tema för boken tillsammans med ett perspektiv som bygger på vardagskunskaper inom kända genrer förenklar också för läsaren.

Bilderböcker, ordlösa, böcker som klassas som mer komplexa är sådana där läsaren möter flera nivåer i innehållet. Tillbakablickar och antydningar som är oklara höjer svårighetsnivån avsevärt för läsaren. Likaså gör oväntade och ovanliga berättarstrukturer. Ett komplext bildspråk får vi när illustrationerna bjuder på ironi, är flertydliga, abstrakta och skiftar perspektiv och miljö. Dessa mer komplexa berättelser förutsätter förkunskaper på flera områden som kulturella förkunskaper, historiska och/eller ämnesspecifika kunskaper samt vana vid olika bildspråk.

I nedanstående tabell har författarna, Belinda Louie och Jarek Sierschynski, graderat bilderböckernas svårighetsgrad men också gett oss exempel på (engelska) böcker som passar in på de olika nivåerna. Det vore allt bra med titlar till svenska bilderböcker listade enligt den här modellen, eller hur!? Har du förslag så dela med dig. Kanske kan jag göra en motsvarande lista med svenska titlar!?

table 1_trtr1376-tbl-0001

(The Reading Teacher Volume 69, Issue 1, pages 106, 15 MAY 2015)

Artikeln finns att läsa i fullformat; länken hittar du under referenser.

Funderar du över vilka grafiska, ordlösa, böcker vi har på Medioteket? Jag har kollat med mina kollegor på Cirkulationsbiblioteket och fått några förslag. Återkommer om dessa!

Referenser:

The Reading Teacher Volume 69, Issue 1, pages 103-111, 15 MAY 2015 DOI: 10.1002/trtr.1376; direktlänk för att läsa och/eller ladda ner är:  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1376/full#trtr1376-fig-0001; 160124.