Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
close reading

Att läsa på olika sätt

Stanna upp ett tag!

Det är en uppmaning jag får i Suzanne Parmenius Swärds artikel med just den titeln i Svensklärarföreningens årsskift 2016. Vi behöver stanna upp för att hinna tänka innan vi tycker till. Vi behöver läsa, faktiskt läsa, och prata om vad vi läser. Parmenius Swärd tar i artikeln avstamp i begreppet Close Reading hämtat från Brown & Kappes (2012).  

Close Reading, den textnära läsningen:

bygger på tre viktiga förhållningssätt till läsning, skrivande och samtal, nämligen elevaktivt, textnära och utforskande. (Parmenius Swärd 2016: 150)

Denna textnära läsning har mycket gemensamt med flera andra arbetssätt som exempelvis olika modeller för att arbeta med lässtrategier, genrepedagogik samt språkutvecklande arbetssätt. Likheterna är att arbetet med texter görs steg för steg i flera omgångar, dvs. med flera omläsningar där fokus läggs på olika aspekter.

Parmenius Swärd presenterar en modell för kritisk och analytisk läsning som bygger på fyra olika typer av läsning. Dessa i sin tur sker i en bestämd ordning. Läsningarna är:

  • innehållsbaserad läsning
  • retorisk läsning
  • kritisk läsning
  • tolkande (sammanfattande analytisk) läsning

Den första läsningen, den innehållsbaserade läsningen, handlar om innehållet. Detta förutsätter att läraren först har satt in texten i ett sammanhang. Arbetsgången för hur läraren går till väga och vilka frågor som kan vara aktuella att ställa finns återgivna i artikeln. Exempelvis läses texten till att börja med högt av läraren. Sedan följer ett textsamtal där fokus ligger på innehållet.

I den andra läsningen som benämns retorisk läsning ligger fokus på författarens språkliga grepp som stilgrepp, berättartekniska grepp, användning av ord, meningar, rubriker, metaforer, bilder mm.

Nästa läsning är inriktad på en kritisk läsning och att lista ut hur och varför författaren skriver som denne gör. Den kritiska läsningen går ända in på ordnivå. De frågor som ställs känner vi igen från källkritiskt arbete. Exempelvis kan det handla om att undersöka vem författaren är och vilket yrke och vilka åsikter denne har.

Avslutningsvis följer en tolkande läsning. Utifrån den lästa texten beskriver läsaren vad författaren har försökt säga. Belägg för det läsaren anser byggs på exempel och citat ur texten.

Parmenius Swärd beskriver i artikeln hur arbetet med en textnära läsning kan göras. Läsaren får många konkreta förslag på frågor att ställa och hur tillvägagångssättet ser ut. I sammanfattningen skriver hon avslutningsvis:

 (…) stanna upp ett tag, gå nära, ställ enkla öppna textanknutna frågor och låt eleverna skriver ner och/eller samtala om sina fynd. Skapa en arena för läsning, samtal och skrivande. (Parmenius Swärd 2016:159)

Parmenius Swärd ger oss några riktlinjer för textarbetet med stöd i Brown & Kappes (2012). Riktlinjer för lärarens undervisning och dessa är:

  • Lärarledd upprepad läsning
  • Textanknutna frågor utifrån de olika läsningarna
  • Samverkande konversationer (samtal) och samarbete
  • Att eleven gör anteckningar (annotationer) som förs i en anteckningsbok eller i  marginalen under läsningen
  • Att läraren ger tydliga instruktioner för den text som ska skrivas efter läsningarna.

När vi arbetar med texter på det beskrivna textnära sättet hjälper vi våra elever in i textvärldar de oftast inte klarar att ta sig in själva. Ett textnära förhållningssätt vid läsning väcker också nyfikenhet och intresse.

Om du inte redan är en fena på att arbeta med textnära läsning i din undervisning så läs artikeln och prova! Allt är beskrivet så klart och tydligt! Går att göra med alla åldersgrupper förutsatt att jag som lärare arbetar med så här tydliga stödstrukturer för den textnära läsningen.

Referenser:

Brown, S. & Kappes, L. (2012). Implementing the Common Core Standards: A Primer of Close Reading of Texts. The Aspen Institute Education & Society program.

Parmenius Swärd, S. (2016). Stanna upp ett tag! I Svenska ett kritiskt ämne,  Svensklärarföreningens årsskift 2016.