Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
CORI

Mer om guided practice!

Guided practice, modellering och stöttning är tre moment som ingick i forskningsstudien jag började skriva om i tidigare inlägg.  Guthrie & Klauda (2014) använder olika begrepp. Ett är exempelvis begreppet dedication, hängivenhet/engagemang. Detta används för att beskriva elevernas förmåga. Begreppet dedication har ungefär följande innebörd:

  • Commitment of time: tiden eleverna faktiskt ägnar åt en uppgift
  • Effort: inställning till ansträngning
  • Perseverance to reading acitivities: förmåga till uthållighet i läsningen

Förmågan att helhjärtat och engagerat ägna tid åt en uppgift tillsammans med ett visst mått av uthållighet är en framgångsfaktor för elevers lärande. Guthrie & Klauda (2014) definierar engagerat läsande av ämnestexter med att läsaren är aktiv i sin läsning och söker begreppsligt förstå svåra texter och ämnen. De understryker vid läsning av texter i ämnesundervisning vikten av följande förmågor och strategier:

  • Contextualizaion: Förmågan att sätta in information i ett sammanhang samt att perspektivisera, dvs. se ngt ur olika perspektiv. I denna studie grupperades de och fick de arbeta utifrån olika perspektiv (s. 390). Ett  ex. återges på s. 390 är formuleringen ”cellen gick inte att se då det var så mörkt” (cell som lövcell eller fångcell?)
  • Corroboration: bekräftelse
  • Sourcing: att hitta i olika källor
  • Text structure: uppfatta det typiska i ämnets textstrukturer. Kunskap byggd i hierarkiska strukturer. Hi. Och no delar denna textuppbyggnad i pyramidiska strukturer. I studien arbetade eleverna med att bygga begreppspyramider utifrån de centrala idéerna i texterna.
  • Graphic elephements: tankekartor, tabeller, bilder
  • Critique: kritisk granskning

Dessa är också de strategier som återfinns i den begreppsorienterade lässtrategimodellen CORI som har utarbetats av forskaren John Guthrie redan omkring 1990. Guthrie förordar att vi utvecklar ett metaspråk för att tala om läsning. Metaspråket behövs för att vi ska kunna diskutera vad läsare gör för att förstå och skapa mening i lästa texter. CORI-modellen beskrivs i Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” och där presenteras följande moment som byggstenarna i CORI-modellen med följande punkter:

  • Aktivera elevens förkunskaper
  • Fråga
  • Informationssökning
  • Summera
  • Organisera/visa grafiskt
  • Strukturera berättelsen

I samband med en kurs förra veckan såg jag om de två filmer om CORI som jag har varit med om att ta fram och som ligger på PS, PedagogStockholm. Filmerna visar hur Emma, klassläraren, och hennes åk 6a arbetar med Europas geografi enligt CORI-modellen. Det som slog mig var att hon arbetar som den här forskningsstudien beskriver. Arbetet omfattar inte bara strategiundervisning utan också arbete med att stärka elevernas självförtroende, stor vikt läggs vid engagemang, eleverna får vara med och välja texter samt att de arbetar i olika konstellationer.

Du hittar filmerna om CORI i Emmas klass här:

  1. CORI 1 – filmen visar eleverna under två lektioner i början av arbetsprocessen. Eleverna påbörjar ett nytt område i geografi, Europas regioner. De börjar med att tillsammans aktivera sina förkunskaper, formulera frågor och söka information.
  2. CORI 2 – här får vi följa elevernas fortsatta arbete med Europas regioner. De har nu kommit till att bearbeta och strukturera den information och de fakta de har samlat in. De organiserar sitt material grafiskt med hjälp av t.ex. tabeller och tankekartor. Slutligen lägger de in sina nyvunna kunskaper i en PowerPoint-presentation som också utgör deras slutpresentation av ämnesområdet. Läraren reflekterar över bedömningen av elevernas arbeten och anknytningen till Lgr 11.

Det här var det 3e inlägget. Katalysatorn och inspirationen var artikeln Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents i Reading Research Quarterly. De andra två blogginläggen var Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning? och Vill du arbeta med guided practice?

Referenser:

Du kan läsa mer på webben om:

De två filmer om hur åk 6 på Adolf Fredriks musikklasser arbetar enligt CORI-modellen (i geografi) hittar du på PS, PedagogStockholm. Filmerna, som är nr 14 och 15, hittar du här: http://www.pedagogstockholm.se/film-om-skolan/?spellista=e00Yo9QCgtTa9sLLNRNc9jnWziT78TV4 ,  141123.

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Vill du arbeta med guided practice?

Osäker på vad det är? Inga konstigheter! Lägg upp undervisningen så den låter dina elever gå från enklare till mer komplexa texter, från kortare till längre texter. Arbeta själv med att modellera och stötta. Var noga med att utmana dina elever i deras textarbete samtidigt som du erbjuder stöttning. När du modellerar ett moment i undervisningen så visar du helt enkelt hur man gör. Detta gör du helst i korta pass, det kan räcka med fem minuter. Sedan får eleverna prova på själva vilket ställer större kognitiva krav. När du som lärare modellerar demonstrerar du alltså hur man förutspår, ställer frågor, reder ut oklarheter och sammanfattar det lästa. Stöttning kan se olika ut. Här är några förslag på stöttning i undervisningen:

  • Förklaringar
  • Frågor som ställs för att utveckla elevernas förståelse
  • Att läraren är en aktiv samtalspartner
  • Att demonstrera, visa och ge modeller
  • Att eleverna får tanketid
  • Visuellt stöd
  • Förbered aktiviteter
  • Att ge eleverna strategier
  • Att ge återkoppling som för lärandet framåt

Du kan lära dig mer om stöttning (scaffolding) i undervisningen i Skolverkets film ”Språkutvecklande arbete”.

Vill du arbeta specifikt med kognitiv stöttning så ska du inrikta dig på strategiundervisning kring följande färdigheter:

  • göra begreppskartor
  • göra inferenser
  • sammanfatta

Varför dessa 3 stöttningsområden och hur gör man?

Begreppskartor gör det möjligt och underlättar när man ska strukturera och omstrukturera textinformation och fylla denna med orsaks- och tidssamband. Dessa kan visas genom att satser binds samman med ord som ”eftersom”, ”därför” och ”sedan”.

Inferensträning är nödvändigt därför att fackämnestexter oftast är fyllda av diskussioner som är svåra för elever att ta till sig, förstå och koppla till egna erfarenheter eller annat de har läst. Inferensträning kan gå till på olika sätt. Exempelvis kan vi låta eleverna ta hjälp av rubrik och bilder för att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om. Eleverna drar då slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten. De gör inferenser; de drar slutsatser utifrån olika delar i texten och andra resurser. Vi kan också säga att vi läser mellan raderna.

Att göra en sammanfattning kräver att eleven kan bygga hierarkier av kunskap. En sammanfattning är inte en uppräkning av innehåll utan en identifiering av centrala begrepp och idéer/tankar.

I näsa inlägg återkommer jag till guided practice.

Referenser:

Skolverket. Språkutvecklande arbetssätt. Länken är: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt , 141123.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning?

Tror du på att skapa en samverkan mellan motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion? Då är du på rätt väg! En alldeles färsk forskningsstudie (Guthrie & Klauda 2014) har haft just denna samverkan som fokus i en studie av undervisning kring texter i historieundervisning. Eleverna i studien gick i middle school och var därmed i åldrarna 12-14 år.  Studien formulerade två hypoteser varav den ena var att elever som arbetar enligt CORI-modellen (som bygger på ovanstående samverkan) kommer att uppvisa en bättre textförståelse inom historieämnet. Antagandet är alltså att ovanstående samverkan är grunden för att nå en förbättrad textförståelse. I de fall som forskarna minskade arbetet med motivation och helt satsade på strategiundervisning så fick man inte alls samma positiva resultat.

Ingredienser i den undervisning som studien studerade var:

  • Competence support (stöttning av färdigheter)
  • Providing choice (möjlighet till egna val)
  • Emphasizing importance of reading (fokus på att vikten av att läsa)
  • Arranging collaboration (samarbete)

Vad omfattade då dessa fyra områden? Man kan beskriva innehållet så här:

  • Competence support: denna stöttning gavs genom att läraren gav eleverna för uppgiften lämpliga texter, gav respons och feedback på prestationer, hjälpte eleverna att sätta realistiska mål samt på olika sätt uppmärksammade elevernas kunskapsutveckling.
  • Providing choice: detta innebar att eleverna fick vara med och välja böcker/material, läraren efterfrågade elevernas åsikter kring val av område, eleverna fick välja samarbetskamrater.
  • Emphasizing importance of reading: läraren försökte se till att eleverna fick en konkret och tydlig upplevelse av att de lärde sig något nytt från att läsa texterna; eleverna fick förklara för kamrater på vilket sätt läsning kompletterar video/film och de fick koppla texter till egna kunskaper.
  • Arranging collaboration: läraren organiserade undervisningen så att eleverna kunde läsa och arbeta i par/smågrupper/ tillsammans; att eleverna fick utbyta idéer om texterna; de fick själva leda gruppdiskussioner och grupparbeten samt arbeta med elevrespons.

Sammanfattningsvis undersökte studien vilken effekt man fick på elevernas läsförståelse av historietexter genom att: stötta motivationen, kunna påverkan, belysa vikten och nyttan av att läsa samt att ge möjlighet att arbeta tillsammans.

Resultatet var positivt, dvs. de elever som deltog i CORI-undervisningen som studerades ökade sin läsförståelse av historietexterna de mötte och arbetade med i historieundervisningen.

Forskarna, dvs. artikelförfattarna, skriver så här om resultat: ”When students experienced relevance, personal meaning, competence in handling complex text, and shared interpersonal relationships, they were energized to process the structures and connections in informational texts relatively deeply.” (s. 405)

Nu är du förstås nyfiken och vill veta mer ingående detaljer om studien och om CORI-modellen!? Det tänkte jag återkomma till i nästa inlägg.

Referenser:

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Här är lite information kring RRQ:

RRQ_141122

Jag undrar…

varför CORI 1 har visats nästan dubbelt så många gånger som CORI 2? Antal visningar för CORI 1 är just nu 427 jämfört med 224 visningar för CORI 2. I och för sig ett bra antal visningar för två filmer som handlar om en specifik läsförståelsestrategi och som lades upp 6/12 -13. Ändå… varför så stor skillnad?

I CORI 1 får vi se hur eleverna påbörjar ett nytt område i geografi, Europas regioner. Eleverna börjar med att tillsammans aktivera sina förkunskaper, formulera frågor och söka information. I CORI 2  får vi en inblick i elevernas fortsatta arbete. De har nu kommit till att bearbeta och strukturera den information och de fakta de tidigare har samlat in. De organiserar sitt material grafiskt med hjälp av t.ex. tabeller och tankekartor. Slutligen lägger de in sina nyvunna kunskaper i en Powerpoint-presentation som också utgör deras slutpresentation av ämnesområdet. Vi får ta del av lärarens reflektioner runt att dels bedöma elevers arbeten när  så mycket av lärandet sker tillsammans, så kallat kooperativt lärande, dels tankar runt anknytningen till Lgr 11.

Ge CORI 2 en chans!

Direktlänkarna till filmerna är:

  1. CORI 1
  2. CORI 2

Vilka teorier styr min syn på läsförståelse?

Jag har tidigare skrivit om CORI, begreppsorienterad läsundervisning. Modellen arbetar utifrån en så kallad motivationskognitiv modell av läsförståelse. På CORI:s webb, http://www.cori.umd.edu,  definieras läsengagemang som det ömsesidiga sambandet mellan motivation, ord- och begreppskunskap, strategier och social interaktion under eller i nära anknytning till läsandet. Fokus ligger på motivation och engagemang.

De kognitiva processerna är t.ex. att läsaren aktivererar sin bakgrundskunskap, gör inferenser och använder sin egen kunskap tillsammans med textens information för att förstå texten. Motivationsprocesserna motsvaras av uppgiftsorientering, inre motivation, självvärdering, intresse samt attityder till läsning.

På CORI:s webb finns fyra riktigt bra filmer som presenterar grundtankarna bakom CORI. Du  hittar filmerna här. De fyra filmerna har följande tema:

  1. Relevance
  2. Choice
  3. Collaboration
  4. Lesson planning

Grundtanken med filmerna är att förmedla vikten av att läsaren känner att läsningen är relevant, läsaren får göra någon sorts val i lässituationen, att läsningen ger utrymme för samarbete och/eller gemensam reflektion och utbyte av erfarenheter runt texten och avslutningsvis lite att tänka på inför lektionsplaneringen.

Ja, utgångspunkten är att om jag som lärare anser att motivation och engagemang är hörnpelare i mina elevers läsande så är det där jag lägger fokus i läsförståelseundervisningen men det kommer också att utgöra grunden för  min bedömning och VAD jag bedömer i mina elevers läsfärdighet.

Du kan läsa mer i boken (som finns att låna på bibliotek eller köpa via bokus.com):

Guthrie, J. T., Wigfield, A., & Perencevich, K. C. (Ed.). (2004). Motivating reading comprehension: Concept-Oriented Reading Instruction. Mahwah, NJ: Erlbaum.

Nu! Äntligen! CORI-filmerna är uppe!

Jag har väntat sedan början av september då vi först filmade hos Emma och hennes åk 6 på Adolf Fredriks musikklasser. Jag har väntat och sett fram mot att filmerna skulle bli klara. Lite nervöst är det alltid men jag tycker de blev bra! Här är de i alla fall!

Ja, du hittar dem även på PS, Mediotekets Tuben samt förstås på Youtube. På PS hittar du dem under ”Läs- och språksatsningen”, längst ner bland de så kallade LUS-filmerna. Länken hit är: CORI film 1 och 2

CORI film 1 – visar de första delmomenten i arbetet, dvs. aktivering av förkunskaper, ställa frågor och utreda oklarheter samt söka information.

CORI film 2 – visar hur och när eleverna arbetar med att: organisera och visa grafiskt det de tidigare har tagit reda på, när de sammanställer fakta inför en redovisning samt glimtar från deras slutpresentation.

Jag är nöjd. Vad tycker du?

Snart är det dags!

CORI-filmerna är färdigredigerade och på väg till Emma och hennes klass. Sedan lägger vi upp dem. Jag tror att ni kommer att gilla dem! Vi hade en liten förhandsvisning i torsdags och det kändes bra.

Ni kan inte ana så mycket arbete som ligger bakom. Trots att de bara är runt 9-10 min vardera så har det tagit oss timmar att titta på råmaterialet och välja. Så mycker var så bra! Jag ville ha med allt men det går ju inte. Då skulle ingen orka. Kort och koncist ska det vara och det tycker jag att det blev. Snart får du se för dig själv!

Succé!

Ja, det blev succé idag! En mycket intressant och på alla sätt givande presentation. Vem/vilka undrar du förstås. Svar: Emma Lindgren, Linda Spolén och Elin Hirschfeldt. Tillsammans blev de en enhet. Ämnet för dagen var CORI, begreppsorienterad läsundervisning,  samt informationssökning och källkritik. Det senare är en viktig del i CORI-modellen. Insikten var fullsatt och intresset på topp.

 

Emma besvarade frågan ”Vad är CORI?”. Vill du också veta svaret? Då får du läsa mina tidigare inlägg om CORI. Eller så kan du välja att titta på de två filmer som visar Emma och hennes elever när de arbetar med denna begreppsorienterade läsundervisningsmodell i SO. Vi som var där fick en liten förhandsvisning. Filmerna kommer upp väldigt snart!

Informationssökning och att ställa frågor är två basfärdigheter i CORI. Förresten – har du tänkt på att det finns tre sorters frågor? Nämligen: lärarfrågor, riktiga frågor (som vi vill veta svaret på) samt frågor med många svar. Sedan kan vi förstås också ställa frågor på olika nivåer.

Linda och Elin tipsade oss om några rapporter om informationssökning som t.ex.:

    

Alexandersson (2007): Textflyt och sökslump.

Informationssökningsprocessen

Kuhlthau (2006): Informationssökningsprocessen.

 För dig som har ont om tid finns det också en 4-sidig sammanfattning på Kuhlthaus bok. Du hittar den här.

Vi lärde  oss om källkritik och sökning. Vad gäller sökning så kan nog många av oss bli mycket bättre. Visste du att:

  • första ordet är viktigast i en Google-sökning?
  • sätt ett plustecken framför sökordet så tar Google hänsyn till exempelvis apostrofer.
  • sätt ett minustecken före ord du vill utelämna. T.ex. vill du söka på jaguarens (bilmärket) hastighet.  Skriv då ”jaguarens hastighet -kattdjur”
  • genom att använda tecknet * så ersätter du ett ord
  • Google fungerar som kalkylator. Testa och se vad som händer om du skriver in ett tal som 24+68 och tryck enter
  • Google fungerar också som enhetsöversättare. Testa och skriv ”24 inches in cm”

Vi var nog många som gick hem och tänkte att detta ska jag minsann använda med mina elever så får de se lite nya funktioner i Google. 

Ja, detta var bara ett axplock. Tack Emma, Linda och Elin för en riktigt givande eftermiddag!

5 platser kvar till torsdag 14/11

Är du intresserad av att höra hur man som klasslärare kan arbeta med lässtrategiundervisning i t.ex. geografi? Nu har du chansen! På grund av några återbud finns det fem platser kvar till torsdag 14/11.

Emma , klasslärare Adolf Fredrik, presenterar hur hon arbetar med en begreppsorienterad läsundervisning i faktaämnen.

Linda och Elin, skolbibliotekskonsulenter, ger dig konkreta tips på hur du som pedagog gör spetsade sökningar i Google och hur du kan arbeta med informationskompetens och källkritik i åk 4-6. Informationssökning, källgranskning och källkritik är viktiga moment i kursplanerna. Likaså i läsundervisning enligt CORI.

Många lärare ställer frågan: ”Hur gör jag?”  – på torsdag räknar vi med att få svar på den frågan!

Vill du komma så anmäl dig snabbt: här är länken till anmälan

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2F
Tid: kl. 15-17 torsdag den 14e november.

Välkommen!

CORI och informationskompetens

om detta ska Emma, klasslärare åk 6, och Linda, skolbibliotekskonsultent, föreläsa torsdag 14/11.

Emma berättar om hur hon och hennes klass arbetar enligt CORI-modellen runt Europa. CORI betyder ”Concept Oriented Reading Instruction”, och kan översättas med begreppsorienterad läsundervisning. Jag har skrivit en del om denna läsundervisningsmodell tidigare i min blogg. Ett av momenten i CORI-modellen är informationssökning. Linda ger dig konkreta tips på hur du som pedagog gör spetsade sökningar i Google och hur du kan arbeta med informationskompetens och källkritik i åk 4-6.

Du hittar mer information i anmälan som snart kommer att finnas i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Vill du komma och lyssna på Emma och Linda? Anmäl dig HÄR.

Alla lärare anställda i Stockholm stad är välkomna!