Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
critical literacy

Texters svårighetsgrad

Den beror förstås på flera saker. Några exempel på faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad är enligt Jenny W Folkeryd:

  • ordförråd
  • hur packade orden är med information
  • nominaliseringar
  • ordlängd
  • texters innehållsliga teman
  • huruvida texten är innehållsligt sammanhängande
  • layout
  • bilder
  • multimodala aspekter

Om texters svårighetsgrad och hur man kan analysera en elevtext utifrån innehållsliga aspekter handlar kapitlet Bedömning av läsförståelse (Folkeryd) i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016).

Enligt Jenny W Folkeryd är ordförrådet inte bara det som är enklast att peka på när man talar om en texts svårighetsgrad utan också den faktor som visat sig vara den enskilt viktigaste för läsförståelsen (Folkeryd 2014, s 149). 95 % av orden behöver vara bekanta för att läsaren ska förstå texten.

Annat som gör det svårt att förstå en text är antal sammansatta ord och nominaliseringar. En nominalisering är att något uttrycks som substantiv i stället för som verk eller adjektiv. Exempel på nominaliseringar är att skriva faderns död i stället för fadern dog och flickans rädsla för hunden i stället för flickan är rädd för hunden. Nominaliseringar är vanliga i läromedel och då särskilt i de högre årskurserna.

Längden på ord spelar också roll för hur svår texten är att läsa och förstå. Bildspråk, metaforer och liknelser, kräver att läsaren är bekant med dessa och har erfarenhet och vana av att läsa texter där dessa förekommer.

När författaren skriver om teman så delar hon in dessa i makro- och mikroteman. Textens huvudämne är makrotemat och eventuella underämnen är mikroteman. Hon påpekar att dessa teman är relativa och att det som är mikrotema på en nivå kan var makrotema i ett enskilt stycke. För att innehållet i en text ska hänga ihop behöver textens teman vara hierarkiskt ordnade. Annars blir innehållet svårt att följa och förstå för läsaren.

Layout och bilder samspelar med texten. De kan underlätta eller försvåra för läsaren.  Jenny W Folkeryd återger en modell av Woodward (1993) för att kategorisera bilder i förhållande till den verbalspråkliga texten.

  1. bilder utan påvisbar relation till innehållet i texten
  2. bilder där föremål eller ämne är besläktade med texten
  3. bilder som exemplifierar texten
  4. bilder som fördjupar textens innehåll med ny information och nya perspektiv

Dessa fyra roller för bilder är viktiga för mig som lärare att utforska i de bilderböcker eller silent books och i de läromedel som mina elever läser, möter och använder på olika sätt och för olika syften. Bildens roll är avgörande för såväl mina svenskspråkiga elever som de som har svenska som andraspråk. Våra yngsta läsare läser texten med stöd i bilden och här blir det direkt förvirrande om bilden inte har någon relation till innehållet i texten.

Kapitlet Bedömning av läsförståelse tar upp många aspekter och perspektiv på bedömning av läsförståelse. Vi får exempel på analys av elevtexter, makro- och mikroteman, deltagaraktivitet, uppgiftsformuleringar och bedömningskriterier. Jenny W Folkeryd avslutar med att påminna om att hon i texten har diskuterat läsförståelse med utgångspunkt från mötet mellan läsare, text och uppgift. För den som är intresserad av teoretiska perspektiv så är grunden ett didaktiskt receptionsteoretiskt perspektiv; det tar sin utgångspunkt i att meningen, innebörden, i en text inte enbart finns i texten eller hos läsaren. Text och läsare samverkar för att skapa mening. Det betyder också att meningsskapandet kan se olika ut för en text beroende på läsare och situation. Läsarens tidigare erfarenheter, språkliga kunskaper och inställning till läsande har stor betydelse för hur mötet mellan texten, läsaren och uppgiften blir.

Jenny W Folkeryd avslutar med vad jag vill kalla råd till mig som lärare. Dessa är:

  • I arbetet med bedömning av läsförståelse, välj text med utgångpunkt från syftet med bedömningsuppgiften, de specifika läsarna och textens språkliga dimensioner.
  • I arbetet med texterna som ligger till grund för bedömningen av läsförståelse, formulera frågor som kräver svar där olika typer av läsförståelse prövas.
  • I bedömningen av de svar som eleverna att på  läsförståelsefrågorna, fundera över vilken norm för läsförståelse som skapas med hjälp av de bedömningskriterier som används. (Folkeryd 2016, s. 162)

Det är ett kapitel som tål att läsas flera gånger. Läs gärna också Caroline Libergs kapitel Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val (Alatalo 2016) för att få lite mer kött på benen kring det situerade läsandet.

Referenser

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.

Folkeryd, J. (2016). Bedömning av läsförståelse. I Läsundervisningens grunder (s. 145-164).

Liberg, C. (2016) Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I Tarja Alatalo (2016) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups

lasundervisningens-grunder1

Kan det vara sant!?

Det är rubriken på en eftermiddag om sakprosa och gestaltning; om att skriva och läsa. Det är Gläfs som arrangerar. Undrar du över Gläfs? Det är förkortning för gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

Temat för denna eftermiddag måndagen den 27e april speglas i frågorna: Hur gestaltar man det svåra: krig, människors flykt, raspolitik och folkmord? Det som inte får hända. Hur gör man det begripligt för elever i ett klassrum i ett demokratiskt samhälle?

Du möter kända namn bland föreläsarna som Peter Englund, Mikael Persson och Barbro Westlund. Bland föreläsarna hittar du också flera lärare och skolbibliotekarier som presenterar hur de arbetar med sakprosa. Bland annat är ”vår egen” Snösätraskolan representerad genom Marianne Bloch, lärare, och Elisabeth Ljungdahl, skolbibliotekarie.

Jag har hört att det fortfarande finns platser kvar. Hade jag inte själv haft kurs denna eftermiddag hade jag alldeles säkert anmält mig! En spännande fortbildningseftermiddag, kostnadsfritt, i Börssalen – det är inte fy skam!

Programmet hittar du HÄR (pdf-fil)! Uppgifter om hur du anmäler dig hittar du på Gläfs hemsida.

Gläfs är ett nätverk inom Sveriges Författarförbund. Gläfs finns också som grupp på Facebook för dig som vill följa deras arbete.

Gläfs

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Critical literacy – critical response – digitala verktyg

Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att:

  • ifrågasätta det vardagliga
  • utforska olika perspektiv
  • fokusera olika samhälleliga frågor
  • ta ställning och främja social rättvisa

I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar. Detta hjälper våra elever att, utöver att läsa för nöjes skull, börja utforska vad författaren vill säga, ifrågasätta och/eller tänka bredare. Läsning utifrån critical literacy perspektivet tränar läsaren i att packa upp texter samt läsa mellan och bortom raderna.

Till detta kan jag som lärare fråga mig hur jag integrerar IKT i critical literacy. Utgångspunkten för critical literacy är att visuella, muntliga, skriftliga och digitala multimodala texter sammantaget innebär olika sätt att beskriva världen. Dessa beskrivningar är möjliga att tolka, ifrågasätta och omforma. Under läsning kan digitala verktyg som talsyntes, länkade ordlistor och uppslagsverk fungera som som stöd för att utveckla strategiska och självständiga läsare. Digitala verktyg underlättar och möjliggör också responsearbete. Nätplatser ger oss möjlighet att samarbeta på nya sätt och dela arbeten.

I oktober numret av RT, Reading Teacher, presenterar Wood & Jocius (2014) i en artikel tre appar för critical response arbete. Dessa är Storybook Maker, croak.it och Fotobabble. I samtliga exempel gör eleverna analyser av skeenden och förhållanden. Analyserna ligger till grund för tolkningar och i nästa steg ställningstagningar som presenteras i elevarbetena.

När man arbetar med Storybook Maker kan man publicera sitt arbete som en pdf utan interaktivitet, multimedia bok eller en bok som läggs upp och delas i det öppna Storybook Maker biblioteket. Förslagsvis läser eleverna en bok med ett tema som t.ex. mobbning för att sedan göra en egen bok där tar ställning mot detta och presenterar sitt budskap multimodalt.

Croak.it är en enkel ljudinspelningsapp för kortare ljud; 30 sekunder. Det finns en knapp för inspelning och sedan är det bara att trycka, spela in och dela. Ljudet blir en länk som i sin tur går att dela till Facebook, Twitter eller maila direkt från appen. Man kan dela sina croaks på croak.it community. Eftersom det blir en länk är detta ett bra sätt att skapa QR-koder av ljud. Artikeln beskriver ett elevarbete där eleverna fick arbeta med att förbereda, planera och presentera sina tankar och åsikter om utanförskap, vikten av mångfald och att gynna olikheter.

I Fotobabble kombinerar du ditt foto med ett intalat meddelande. Du kan också lägga på en kort text. Ett elevarbete kan handla om att till ett foto/en bild presentera tankar, känslor och reflektioner hos personen på bilden vilket kräver ett genomtänkt inkännande för att bild och röst i budskapet ska stämma överens.

Författarna (Wood & Jocius, 2014) understryker att vi måste komma ihåg att digitala verktyg bara är verktyg precis som papper och penna och att det är det vi gör som är av betydelse. Karin Jönsson upprepade flera gånger i sin föreläsning att critical literacy inte är ett antal färdigheter utan en social handling. Det gör också att högläsning med tänka högt inslag och frågor kring ”Vem är det vi hör tala här?” och ”Vad vill den personen att vi ska tycka?” och ”Vad tycker vi egentligen och varför?” passar bra för det gemensamma utforskandet av texten.

Sammanfattningsvis ligger fokus alltid på innehållet!

Referenser
Wood & Jocius (2014). Beyond Fun and Games: Using an iPad as a Tool for Critical Response. I RT, Reading Teacher, October 2014, p 129-133,  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.68.issue-2/issuetoc

På webben för ReadWriteThink hittar du uppslag på lektioner ur ett critical literacy perspektiv, http://www.readwritethink.org

Läs mer om apparna på Skolappar.nu:
Storybook Makerhttp://www.skolappar.nu/my-story/
croak.ithttp://www.skolappar.nu/croak-it/
Fotobabblehttp://www.skolappar.nu/fotobabble/

Du hittar också instruktionsfilmer på Youtube för alla tre apparna.

Critical literacy – se filmen med Karin!

Varsågoda! Här får du chansen att se föreläsningen med Karin Jönsson från igår måndag 15/12. Efter föreläsningen var vi en mindre grupp, forskningscirkeln, som hade förmånen att få samtala med Karin under en timma. Ett reflekterande samtal, kan jag lova! Karin underströk att texter aldrig är neutrala varför vi måste arbeta med frågor som ”Vem säger något i texten?”, ”Vems röst är viktig?” och inte minst ”Vems röst hör vi inte?”. I vårt reflekterande samtal kom det också upp en mängd boktips kring att arbeta med dikter, perspektivisering och ”svåra” ämnen. Förutsatt att jag får in boktitlarna kan jag återkomma med dessa längre fram.

Ordmolnen som Karin visade bilder på under föreläsningen var gjorda i ett program som heter Wordle. För dig som inte var där så handlade ordmolnen om att visa och förtydliga vilka ord som var vanligast förekommande, och som därmed kunde anses som viktigast, i respektive sammanhang. Dessa ordmoln använde läraren för reflekterande samtal tillsammans med barnen. Ordmolnen tydliggjorde vilka ord som kunde ses som mest centrala i respektive text. Du hittar webbtjänsten Wordle på: http://www.wordle.net/

OBS! filmen togs bort 10/4 -15.

För dig som vill läsa mer om critical literacy så har Karin Jönsson, tillsammans med Kerstin Bergöö,  skrivit en bok som heter Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn (Studentlitteratur 2012). Boken ser ut så här:

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson

I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är.

Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy är inte något som finns i människors huvuden som en uppsättning färdigheter man ska lära sig, och inte något som finns på papper fångat i en text som ska analyseras. Som all annan mänsklig aktivitet är literacy till sitt väsen socialt och äger rum i samspelet människor emellan” (Barton & Hamilton 1998; citerat efter Vasquez & Vander Zanden 2006: 125).

Fokus ligger på literacy som en social handling. I critical literacy går vi ett steg längre och ser inte bara till vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Karin introducerade oss i critical literacy med följande citat.

”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997).

Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Har vi det som utgångspunkt så blir det mycket viktigt vad vi läser och skriver om. Innehållsfrågan är central i läs- och skrivarbetet i undervisningen. Att läsa och skriva får inte bli en fristående aktivitet utan ett sammanhang utan innehållet i vad vi läser och skriver om ska hela tiden stå i fokus. Karin talade om att våra elever ska få lära sig ”att läsa världen” och hon bjöd oss på många praktiska exempel med vardagstexter, reklam likaväl som skönlitterära texter. Elevernas läsande och skrivande bygger på att de får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Eleverna ska också själva få syn på hur deras förståelse och erfarenheter är grunden för deras egna analyser och tolkningar av vad de läser, deras föreställningar men också av samhälleliga föreställningar och förhållanden.

Sammanfattningsvis handlade Karins föreläsning om funktionellt användande av läsande och skrivande, meningsskapande utifrån texter våra elever möter och en kritisk utforskning av dessa texter. Dessa tre aktiviteter samspelar och stödjer varandra i en ömsesidig process.

Själv tyckte jag att Karins föreläsning även hjälper mig att se hur vi ska arbeta i undervisningen för att medvetandegöra och ge våra elever redskap för ett kritiskt förhållningssätt; helt i enlighet med vad Lgr11 säger. Dessutom redan från förskoleålder. Ungefär som vi kan lära även våra yngsta barn förståelsestrategier redan innan de själva kan läsa.

Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen. I så fall kan jag lägga upp den senare idag, dvs. i nästa inlägg. Filmen kommer att ligga uppe till mitten av januari så de av er som vill se filmen tillsammans med kollegor och diskutera kring critical literacy har en chans att hinna göra det.

Karin Jönsson2_141215

Glädjen i att förstå – 15/12

Vi har ett fåtal restplatser till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson, lektor vid Malmö högskola. Kommer du loss från allt sista minuten arbete med pepparkaksbak, klippa änglar, julpynta o.likn. så är du hjärtligt välkommen att anmäla dig. Karin Jönsson forskar på yngre elevers läsning med fokus på vad vi läser och skriver om. Critical literacy är ett centralt tema för både boken och denna föreläsning. Med det menar vi här att barnen får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Barnen får lära sig att arbeta med texter utifrån frågor som exempelvis: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

Föreläsningen, Critical Literacy – Att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap, handlar om att det inte bara är viktigt vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Läsning handlar om att utveckla en annan typ av färdighet än att bara ”läsa rätt och snyggt”.

Andra frågor som föreläsningen berör är:

  • Vad är det barn/elever lär sig när de lär sig läsa och skriva?
  • Vad gör de med det de läser och skriver?
  • Vad gör läsningen och skrivandet med dem och deras värld?

Låter det intressant? Arbetar du som lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor? I så fall är du välkommen att anmäla dig.

Anmälningslänken är: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=80167

Du hittar också anmälningslänken i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Datum och tid: måndag 15/12 kl. 14.30-15.45, Bolinders plan (Bolindersalen).
Föreläsningen är kostnadsfri för skolorna.

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Vägar in i läsningen

Det är rubriken på en av modulerna i Läslyftet. Här hittar vi förslag på arbetsgångar och moment, artiklar skrivna av forskare samt filmer. I avsnittet Texten och kontexten finns en film med rubriken Samtal och skrivande – vägar in i läsningen. Jag har just blivit uppmärksammad på att det är en av ”våra” lärare som guidar oss in i hur hon och hennes klass använder samtalet i textbearbetningen för att den lästa texten ska bli en källa till kunskap. Filmen har anknytning till critical literacy och forskaren Karin Jönsson som några av oss har förmånen att få lyssna på i en föreläsning den 15e december; Critical literacy – att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap. Det betyder att filmen karaktäriseras av ett ”critical literacy” perspektiv. Tankarna bakom critical literacy perspektivet genomsyras av att textsamtalen ska leda till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå och påverka sin omvärld men också att förhålla sig kritiskt till olika beskrivningar om omvärlden. Som ”vår” Susanne, läraren i filmen, kommer in på är det viktigt med ett öppet, tillåtande samtalsklimat då klassen kan behöva återkomma till textsamtalets frågor flera gånger och i olika sammanhang. Syftet med textsamtalet är att fånga elevernas engagemang och intresse för texten.

Vill du möta Susanne Dahlgren och hennes klass i årskurs 3 så kan du antingen se filmen i Läs- & skrivportalen  (Läslyftet, Skolverket) eller här:

Källa: Läslyftets Läs- & skrivportalen, Skolverket, 141206.

OBS! Det finns ett fåtal restplatser kvar till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson. Du kan anmäla dig till dessa i kalendariet på PS, PedagogStockholm.