Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Dagens ‘LUS’-fråga

Snabbt fulltecknat

Jag lag upp anmälningsformuläret (för ännu en LUS-kurs) i kalendariet på PS i fredags samt mejlade ut informationen till skolornas lokala läs- och språkutvecklare. Nu ser jag att kursen redan är fulltecknad!

LUS-filmerna

- de två första är färdigredigerade och jag tycker själv att de har blivit bra. Förhoppningsvis kan vi börja lägga upp filmerna någon månad in på nya året. Det kommer att ske allt eftersom vi blir klara med redigeringarna. Sedan blir det förstås riktigt spännande att få respons från alla er lärare. Dock – första steget är alltid att de som är filmade själva får titta och kommentera.

F-klass och LUS

Jag har just upptäckt att vi inte uttryckligen har skrivit något om bedömning av barnens läsfärdigheter med hjälp av LUS på PedagogStockholm. Ja, beslutet om att alla elever ska få sin läsfärdighet bedömd med hjälp av LUS, LäsUtvecklingsSchemat, gäller även F-klass, dvs. F – 6. Du kan läsa om det på INSYN  t.ex. ”Budget 2012 för Stockholms stad och inriktning för 2013 och 2014” .

Vi kommer att justera i texten på PedagogStockholm snarast. Det är jättebra om du kontaktar mig när du läser något som är otydligt om ”Läs- och språksatsningen” på PedagogStockholm. Tack på förhand!

Bland det bästa

i mitt jobb är att komma ut och besöka skolor. Häromdagen var vi ute för att filma boksamtal på Söderholmsskolan. Tänk vilka eftertänksamma och kloka läsande elever det finns!

F2

F2 syftar på att förståelsen gäller både läs- och hörförståelse.

Läsning innebär att ordavkodningsprocesser och förståelseprocesser samverkar i ett ömsesidigt beroendeförhållande. Om ordavkodningen fungerar dåligt drabbar det också läsförståelsen även om (hör)förståelsen skulle vara tillfredsställande. Om (hör-)förståelsen fungerar dåligt drabbar det också läsförståelsen även om ordavkodningen skulle fungera.

Kombinationen problem med ordavkodning men väl fungerande förståelseprocesser förekommer också likaväl som en god ordavkodning tillsammans med bristande förståelse.

Läsförståelse ska alltid finnas när jag bedömer elevers läsutveckling med hjälp av LUS.

Tunmer & Gough är forskarna som formulerat formeln L = A x F2 (+ M).

LUS & läsförståelse

Terminens LUS-kurser har rullat igång och det är bara att konstatera att det finns mycket att diskutera runt läsning. Läsning och förståelse är fortfarande inte självklart och det har blivit mitt mantra att upprepa att läsning utan förståelse inte är läsning.

Läsforskarna använder formeln: L = A x F2 (+ M)

Fundera på formeln så återkommer jag.

Hur läser du människa?

Igår avslutade jag några sena kvällar med ”Tre sekunder”, en deckare av Roslund och Hellström. Jag har sträckläst och konsekvent hoppat över eventuella person- och miljöskildringar. Handlingen har stått i centrum från början. Jag måste bara se vad som händer på nästa sida…. Tja, en typisk 18a läsare, eller hur?

Parallellt läste jag Aidan Chambers ”Böcker inom och omkring oss”. Här ägnade jag en hel del tid åt att fundera, reflektera över vad jag kände igen och vad jag själv brukar göra när jag undervisar, ibland lade jag ifrån mig boken för att titta i min bokhylla efter andra böcker bara för att jämföra eller ta upp och spinna vidare på någon tråd. Jag har strukit under på många ställen i boken och några avsnitt kommer jag att ta upp i höstens kurser. En lässtil som jag vill kalla litterat.

Om någon tvingat mig att läsa en avhandling i något ämne som jag inte är insatt i och som har mycket ämnesspecifika termer och begrepp så kanske jag till och med hade läst med en läsfärdighet som motsvarar stapplande läsning utan förståelse!

Varför skriver jag om detta? Jo, för det lyfta att även vi vuxna läser på olika nivåer, beroende på text och sammanhang; ibland parallellt.

Hur läser du?

 

På, mellan och bortom raderna

I läsundervisningen talar vi om att läsaraderna, mellan raderna och bortom raderna. Dessa begrepp motsvarar tre nivåer av läsförståelse som också har uppmärksammats i Lgr 11 och kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9.

Det första innebär att läsaren bokstavligt kan läsa vad som står, beskriva vad som händer och svara på enklare frågor med hjälp av texten. Detta stämmer med kunskapskraven för årskurs 3.

Att läsa mellan raderna, eller göra inferenser, förutsätter att läsaren är medskapare i tolkningen av texten och förstår sådant som inte är helt klart utskrivet. I kunskapskraven för årskurs 6 står det att eleven ska kunna göra …enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texter innehåll och kommentera… samt …utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap….

Att läsa bortom raderna ställer helt andra krav på läsarens kognitiva utveckling och förmåga. Här klarar läsaren att kritiskt granska och värdera sin egen tolkning och relatera den till sin kunskap om världen. Inget som de yngre grundskoleeleverna klarar. I Lgr 11 finner vi denna förmåga först i kunskapskraven för betyg A för årskurs 9. Där beskrivs förmågor som …göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband…, …utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. kunskapskraven talar också om förmåga att föra välutvecklade och nyanserad resonemang, göra kopplingar och relatera till historiska och kulturella sammanhang.

Av läsaren/eleven krävs en välutvecklad läsförståelse, omvärldskunskap, erfarenhet och kognitiv förmåga men också en utvecklad förmåga att analysera, tolka, resonera, relatera, problematisera och utveckla egna tankegångar. För mig som lärare, oavsett ämne, är detta en stor utmaning i undervisningen!

Sommar, sol, bad och LÄS

Sommarlån låter som en bra idé! Augusti känns säkert avlägset så här i början av det syrendoftande juni OCH det är just det som är finessen. Tänk vad mycket vi hinner läsa; på strandfilten, i bilen, under de sköna ljusa sommarkvällarna och när det kommer regniga dagar. Jag hoppas att alla våra elever tar chansen att läsa i sommar och blir påhejade av oss lärare men också av sina föräldrar. Det är nämligen så finurligt att de som läser under sommarledigheten utvecklar sin läsfärdighet vilket gör att de klarar läsningen i skolan avsett mycket bättre i augusti jämfört med före sommaren. Den som inte läser har tappat i läsfärdighet när sommaren är över.

Tänk vad mycket detta betyder när det upprepas varje ledighet! Och det kommer att synas i LUS-bedömningarna.

Bornholmsmodellen

Bornholmsmodellen är en arbetsmodell som växte fram ur en behandlingsstudie av 6-åringars första lästräning. Kärnan är att träningen måste ske konsekvent och kontinuerligt. Enligt neuroforskaren Torkel Klingberg rör det sig om minst 50 timmars träning över flera månader för att ge resultat men då ger det också resultat enligt flera vetenskapliga studier. Det betyder att det inte räcker med att leka språklekar ibland när det finns tid utan det måste ske konsekvent och löpande, som en naturlig del i det dagliga arbetet.