Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Dagens ‘LUS’-fråga

Grundläggande läsfärdighet – hur är läget?

Var 5:e elev når idag inte upp till det som räknas som en grundläggande läsnivå i PISA. Redan 1996 presenterade Skolverket  i rapport 115 ”Grunden för fortsatt lärande” resultaten från  en studie som OECD och Statistics Canada genomförde om vuxnas läs-, skriv- och räkneförmåga (IALS-studien, International Adult Literacy Survey). Deltagande länder var Sverige, USA, Canada, Tyskland, Polen, Schweiz och Nederländerna. Resultaten pekade på att nästan var tredje vuxen inte klarade att ”läsa mellan raderna”.

Vad gör vi? Helén Ängmo, ny tillförordnad generaldirektör på Skolverket, pekar på flera åtgärder som redan är igång för att förbättra elevernas resultat och öka likvärdigheten.
”- Vi har genom regeringsuppdrag bland annat tagit fram tydligare kursplaner med ett centralt innehåll som ska öka likvärdigheten. Vi erbjuder kompetensutveckling inom lärar- och förskolelyftet och satsar på matematikutveckling och en läsa-, skriva- och räknasatsning för yngre elever.” Läs mer på Skolverket.

10 000 timmar

är vad det krävs för att bli riktigt bra på något! För att bli en säker läsare som kan lära av sin läsning krävs många timmars läsning. 10 000 timmar är mer än den totala undervisningstiden i grundskolan! För att klara det behöver våra elever kvalificerad läsundervisning i alla ämnen.

Forskaren som driver tesen om att det krävs 10 000 timmar avsiktlig träning oavsett vad vi vill bli experter på heter Anders Ericsson.

Gladwell är författaren som har skrivit en bok om hemligheten bakom framgång, ”Outliers”. Se CNN-intervjun med Gladwell.

LUS och att läsa med god förståelse!?

Bo Sundblad skriver: ”Alla kvaliteter i LUS handlar om att läsa med förståelse. Elever som läser utan att förstå är mekaniska avläsare och de hamnar utanför schemat.” (Komplement till Nya Lusboken sid. 13)Bo Sundblad är mycket tydlig med att flytande läsning utan förståelse inte går att bedöma med LUS! Flytande läsning utan förståelse kallar Bo Sundblad för ”mekanisk läsning” och han skriver att den inte fungerar som underlag för att bedöma med LUS. Två grupper av elever är särskilt aktuella i den här frågan; dels elever med annat modersmål än svenska, dels elever som har en utvecklingsstörning. För den första gruppen är det viktigt att hålla isär språkförståelse/behärskning och läsutvecklingsnivå. För att göra elevens läsutveckling rättvisa är det nödvändigt att samarbeta med modersmålsläraren för att få veta hur elevens läsfärdigheter getaltar sig på modersmålet. Eleven kan mycket väl läsa flytande med god förståelse på sitt modersmål samtidigt som denne inte gör det på svenska. Ett sätt för att lösa detta dilemma är att beskriva elevens läsfärdigheter i kommentarsfunktionen i Skolwebben. Vi har samma dilemma för elever som har en utvecklingsstörning. Genom att beskriva hur och vad eleven läser kan läraren ändå fånga in olika kvaliteter i elevens läsning för att understryka och peka på nya steg i elevens läsutveckling. Centralt i en LUS-bedömning är just att med ord beskriva varje ny färdighet i läsutvecklingen. Det kan här handla om avläsningen, bokval, genrekunskap, motivation och intresse likaväl som en ny eller fördjupad förståelse av de lästa texterna.

Behöver man verkligen registrera när en elev inte har nått en ny LUS-punkt?

Det är viktigt att kontinuerligt och löpande bedöma kvaliteterna i elevernas läsutveckling. När du går in och gör en ny upprepad registrering av samma LUS-punkt för eleven så blir det också ett tecken på att du gjort en förnyad bedömning men att eleven ligger kvar på samma LUS-punkt som tidigare.
Glöm inte att det också är möjligt att lägga in en ny kommentar för eleven där du med några ord kan beskriva tecken på att eleven faktiskt har utvecklat sin läsning sedan förra bedömningen även om eleven ännu inte uppfyller kriterierna för nästa LUS-punkt.

LUS:ar alla lärare sina elever?

Nej. Många kommuner använder LUS som ett verktyg i bedömningen av elevers läsfärdigheter men inte alla. I Stockholm lus:ar alla F-6 lärare sina elever därför att det finns ett politiskt beslut som säger att vi ska göra det. Syftet är att kunna följa upp samtliga elevers läsfärdigheter för att kunna styra resurser dit de bäst behövs.

LUS, lus, Lus – vad är det?

Vad tänker du när du hör ordet? Små bitande kryp? Smaltandade kammar? Mössor? Dessa förkortningar? Läsning? Använder hela Sverige LUS? Varför ska jag ‘lusa’ mina elever? När ska jag ‘lusa’…? ‘Lusa’ – ja – men sedan då? Datorer! IT! Yippie! Usch!
Reaktionerna och frågorna när ordet ‘lus’ uttalas verkar vara lika många som de jag möter.
Den här vårterminen ska jag fokusera på ‘lus’ varför jag tror att jag kommer att få mycket att fundera över.