Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Digital Kompetens

En första djupdykning

Jag har skrivit två inlägg tidigare utifrån boken Att undervisa för livslångt lärande. Didaktiska perspektiv (Westlund 2020). Den är så innehållsrik så jag tänkte försöka mig på några djupdykningar för att gå närmare in på något eller kanske några områden. Idag har jag valt kapitel 4 Digital kompetens. Främsta anledningen är enkel och beror kort och gott på att jag och min kollega Carola Rehn-Lindberg just nu är i full färd att planera och förbereda för nästa års Språkpaket. Det gör förstås att jag läst just kapitel 4 med extra stort intresse. Deltagarna i Språkpaketet, lärare i förskoleklass och årskurs 1, arbetar i undervisningen med läs- och skrivinlärning enligt ASL-modellen, Att skriva sig till läsning. Det betyder konkret att deras elever lär sig läsa och skriva med iPad och/eller dator. Vanligast är att de har iPads till sina elever.

Ja, vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, jag finner att Barbro Westlund i sak har beskrivit ASL korrekt MEN modeller utvecklas och förändras i lärares praktik. Att vi benämner satsningen Språkpaketet beror på att vi försöker ta ett helhetsgrepp. Vi lär och handleder deltagarna inte enbart i hur de ska arbeta enligt ASL utan vi strävar efter att belysa den första läs- och skrivinlärningen ur ett större perspektiv för att fördjupa deltagarnas kunskaper. Ja, som sagt strävar vi efter ett helhetsgrepp i den här satsningen.

Vill du veta exakt vad som ingår i vårt Språkpaket så är mitt råd att du följer länken så får du veta alla detaljer. Din rektor kan också göra en intresseanmälan antingen via sidan med information eller via följande direktlänk till Språkpaketet 2020/21.

Tillbaka till kapitel 4. Digital kompetens är ett begrepp i förändring. Den digitala utvecklingen går snabbt. Kunskaper på området blir snabbt föråldrade. Kapitel 4 inleds med EU:s rekommendationer från 2018 för nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sedan följer Skolverkets definition av digital kompetens som den lyder i kommentarmaterialet Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå (2017). Följande delar i Skolverkets definition presenteras (Westlund 2020, sid 97):

  • Med digital teknik menas olika sorters  redskap, utrustning eller system men kan också omfattar programvara.
  • Digitala medier omfattar t.ex. verktyg för skapande och kommunikation som e-tidningar, webbtjänster och sociala medier.
  • Med datalogiskt tänkande avses problemlösning, logiskt tänkande, att se mänster och att skapa algoritmer som kan användas vid programmering.
  • Med innovativ förmåga menas att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på et tkretivt sätt med hjlp av digital teknik men också att förstå hur programmering kan användas inoom olika ämnesområden och yrken.
  • Med lärverktyg menas både digitala och andra verktyg, t.ex. tryckta böcker och estetiska lärprocesser (dans, musik, konst) för lärande.
  • En lärplatta är synonym med datorplatta eller surfplatta.

Att fundera och reflektera över begrepps betydelse och innebörd är viktigt i alla sammanhang för tydlighetens skull och för att vi inte ska tala förbi varandra. Mitt förslag är att du tar chansen och diskuterar ovanstående termer med dina kollegor för då kommer du att upptäcka om ni är överens om termernas betydelse eller om ni tänker olika.

Vad gäller elevers egen läsning så vill jag framhålla de förslag Trageton tar upp i sin bok i kapitel 3. Här lyfts exempelvis vikten av att det finns böcker att upptäcka och läsa i klassrummet men också vikten av ett rikt klassrumsbibliotek. Här beskrivs hur klassrummet kan organiseras med olika stationer eller vrår där eleverna ägnar sig åt olika aktiviteter. Här argumenterar författaren för att eleverna ska arbeta parvis samt att de ska stå och arbeta. Det parvisa arbetet leder förstås till samarbete och att eleverna löser uppgifter med hjälp av varandra. Att stå och arbeta kan vara av stort mervärde för yngre elever som har svårt att sitta stilla. Att få arbeta i olika positioner och att få röra på sig är bra och kanske till och med nödvändigt för att våra yngsta elever ska orka hålla fokus. Här ser du vilka underrubriker som finns i kapitel 3 i Tragetons bok Att skriva sig till läsning (2014).

Trageton kap 3_b

ASL är inte ett arbetssätt i stället för allt annat. I Språkpaket erbjuder vi en mängd olika föreläsningar. Exempelvis har vi haft vår superduktiga föreläsare Karin Pettersson som föreläsare vid flera tillfällen. Hon föreläser kring hur lärare kan arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men även genrepedagogiskt integrerat med ASL. Karin Pettersson arbetar idag vid NCS, Stockholms universitet, med kompetensutveckling av lärare. Hon har också lång erfarenhet av att arbeta med ASL i den första språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Ja, Språkpaket  omfattar en stor mängd föreläsningar samt handledning kring ASL i undervisningen. Du som arbetar i någon av Stockholm stads skolor kan läsa mer om Språkpaket på vår, stadens, utbildningsplattform utbildning.stockholm.se.

En annan förtjänst med ASL är användningen av talsyntes. Vår och våra lärares erfarenhet är att talsyntesen snabbt förstärker kopplingen mellan grafem-fonem, dvs. bokstaven och bokstavsljudet.

Ja, detta var ett försök till en djupdykning inom ett begränsat område. Min tanke är att återkomma med fler djupdykningar. Först önskar jag er alla en Glad Påsk!

Ett ***** studiebesök på Sätra!

Cecilia Westblad och Eva Lindholm tog emot oss i Språkpaketet på ett studiebesök i sitt klassrum. Idag har de lämnat det traditionella bokstavsarbetet. Däremot arbetar de mycket med elevernas finmotorik! Ingen handstil men många olika övningar för att träna upp elevernas finmotorik. Närmare påsk lägger de in välskrivning och då ägnas mycket tid åt att skriva välskrivning med penna och papper. Vid välskrivningstillfällena använder de parallellt appen Skrivguiden när eleverna skriver för hand. De har märkt att det tydliggör och får eleverna att följa en korrekt skrivriktning för bokstäverna. Arbetet sker i korta, tätt återkommande arbetspass och barnen tycker att det är jätteroligt. På det här viset håller de isär arbetet med fokus på innehåll från det mer praktiska skrivandet.

collage

Allt arbete görs i par för att träna samarbete. Cissi och Eva arbetar mycket med detta i undervisningen. För att göra detta effektivt har de brutit ner målet samarbete i mindre delar och moment. De använder inte fasta par utan barnen får arbeta med olika kamrater vid olika tillfällen och med olika syfte.  Samarbete visade sig kräva nya uppgifter och tydliga stödstrukturer. Det kan vara tankekartor som blir en grund att skriva utifrån. Det kan också handla om att skrivuppgifter så långt det är möjligt handlar om något självupplevt kombinerat med uppgifter ur faktaböcker.

De försöker att så mycket som möjligt modelera innan eleverna arbetar parvis eller på egen hand. Modellandet kan handla om exempelvis följande:

7D163A4C-5B79-4855-AE7C-11190B94DA79

Arbetet i klassrummet och undervisningen är idag i hög grad digitalt. De arbetar med stödstrukturer där de funnit att berättande i appen Book creator är en mycket konstruktiv väg att gå och detta redan från årskurs 1. En nackdel med appen är att det inte finns en bra talsyntes i Book creator.

B2D31557-BFC6-4006-977C-35DE5B4456EF

De skapar tankekartor i  appen Popplet som sedan ligger till grund för elevernas faktatexter.

De arbetar med kamratrespons och har använt delar ur Nya språket lyfter som utgångspunkt. Vi fick se exempel på när kamratresponsen ges i form av en kort inspelning, dvs. kamraten spelar in sin egen muntliga respons med hjälp av iPadens videoinspelningsfunktion, som eleven kan titta på. Fördelen här att det är lätt att titta flera gånger på responsen.

3D8FFEB1-0C04-49DF-830E-04A648414D8B

Cissi och Eva beskrev hur de förändrat och utvecklat sin undervisning under de senaste åren. Idag har de fokus på digitalt skrivande, öppna uppgifter, stödstrukturer och att lära eleverna att bearbeta och omforma sina alster. De arbetar med det så kallade Ekenbladet, deras klasstidning. Cissi och Eva väver in arbete med läsförståelsestrategier i skrivarbetet men förstås även i textsamtalen. Vi fick se ett filmexempel på när en elev ställer frågor till en tiger som också svarar. Detta gjordes genom att filma med iPaden och med greenscreen teknik, dvs. eleven filmar mot en grön bakgrund där en bild läggs på för något man vill ha med i miljön, i det här fallet en tiger.

Vi fick se hur de arbetar med räknehändelser i Puppet Pals. Exemplet visade delfiner som simmade i havet. Några delfiner blev uppätna av hajar och elevens fråga gällde hur många delfiner som fanns kvar.

Cissi och Eva arbetar med olika texttyper. Det är förklarande, argumenterande, beskrivande, berättande och instruerande texter. Klassens senaste arbete med argumenterande texter handlade om förslag på förbättringar i utemiljön. Dessa skickade de in till kommunen som tog intryck av förslagen och förverkligade några av dessa.

Cissi och Eva reflekterade kring de vinster de ser med sitt sätt att arbeta. Exempel på vinster är att de idag lyckas arbeta:

  • Språkutvecklande
  • Alla lyckas
  • Eleverna känner stolthet över sitt skolarbete
  • Arbetet är idag i högre grad individanpassat
  • Fokus på innehåll och form
  • De utvecklar sitt pedagogiska arbete digitalt
  • Motoriken är inget hinder
  • De har fått en högre måluppfyllelse

Cissi och Eva berättade om hur de arbetar med thinglink.com tillsammans med att de visade oss några elevexempel. Ett exempel gällde uppgiften där alla elever tilldelades en plats i Stockholm och som de fick i uppdrag att samla och presentera fakta om. Dessa fakta filmade eleverna med sina paddor för att i nästa steg lägga in dessa minifilmer i Stockholmskartan. I exemplet vi fick se hade varje elev/elevpar en liten ruta som användaren kunde klicka på för att se och höra eleven berätta om sin plats.

69C648CF-813F-4BEC-AE24-7944AA5936AE

Cissi och Eva tog upp några utmaningar de mött. En utmaning är ibland just att få till bra och konstruktiva samarbeten. Det tekniska kan strula och det kräver uthållighet hos både lärare och elever. Eleverna producerar många texter så en annan fråga är hur man visar upp allt eleverna gör!? Skrivkondition är en viktig aspekt. Detta är viktigt att orka skriva längre texter för hand!

En utmaning för elevernas vidare läsutveckling är att gå från att ha knäckt läskoden till att bli goda läsare. Detta kräver en genomtänkt och strukturerad undervisning med stöd till de som behöver detta! Här arbetar Cissi och Eva med något de kallar lässtickor. Du ser några exempel på bilden. Lässtickor är laminerade lappar med olika frågor och frågeställningar kring läsning och/eller texten. När eleverna arbetar med läsning går Cissi och Eva runt och delar ut en lässticka till varje elev som i och med det får ett uppdrag att fundera över.

lässtickor

Tiden gick fort! Studiebesöket inspirerade till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Jag tror vi alla ville prova det mesta av vad Cissi och Eva hade berättat om under eftermiddagen! Stort tack till er båda, Cissi och Eva, för en välplanerad och givande eftermiddag!

Läsning mitt i bruset!

Nu är hösttermingen i full gång. Första forskarföreläsningen är om två veckor. Cecilia Segerby föreläser om Att arbeta med lässtrategier i matematiken.

Sedan följer Läsning mitt i bruset, en spännande föreläsning med Frida Monsén (måndag 15/10).  Föreläsningen tar avstamp i frågan ”Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?”. Vad innebär det egentligen att vara digitalt läskunnig? Hur ska man få eleverna att fokusera på rätt saker i det digitala bruset? Hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap och utveckla dina elevers förmåga att läsa och förstå interaktiva texter? I föreläsningen får vi med oss Frida Monséns förslag på hur vi kan arbeta och undervisa som svar på dessa frågor.

Frida Monsén är legitimerad lärare i svenska, föreläsare, processledare och författare till boken Digital kompetens i skolan och klassrummet (N&K) och medförfattare i antologin Navigera i den digitala samtiden (Lärarförlaget). Hon har i många år arbetat med projekt rörande skola och digitalisering, både i och utanför klassrummet, bland annat för Skolverket.

Du kan också möta henne i två framträdanden på Bokmässan i Göteborg 26-29 september. Dels i en föreläsning med rubriken Hur svårt kan det vara? Digitalare undervisning i 7 steg. Här lyfter hon ledarskapet i det digitala klassrummet och vikten av att planera och strukturera den digitala undervisningen. Dels i ett samtal tillsammans med Per Kornhall, Joanna Lundin och Adam Palmquist. Moderator för samtalet är Linda Mannila, forskare vid Linköpings universitet.

Vi är på Medioteket i Storavan, och vi håller på mellan kl. 14.30-17.00. Tillfället är måndag 15/10. Detta är för alla er som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

Du kan anmäla dig genom att klicka på länken: Läsning mitt i bruset. Strategier för digital läsning.

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Då var det dags igen!

I morse hade vi inbjudit intresserade skolledare till ett informationsmöte kring vår satsning ”Läs- och språkpaketet”. Det blir för 7e gången! Intresset har växt år för år. Nu börjar vi prata om huruvida det vore möjligt att ha två grupper. En grupp motsvarar 7-8 skolor med max 60 lärare. Vi vänder oss till lärare i F-klass och åk 1 och de som deltar ska dessutom tillhöra samma arbetslag och samarbeta. Vår erfarenhet är att det ger lärarna stöd i deras utvecklings- och förändringsarbete.

språkpaketet_180326A

Förberedelserna för det praktiska började tidigt. Ett särskilt tack till Anita som började förbereda kaffet direkt hon kom innanför dörren 7.30 i morse. Det är faktiskt en del att ordna med inför möten och kurser.

språkpaketet_180326D

Först presenterade vi innehåll, ramar, förutsättningar för att delta och viktiga datum för Läs- och språkpaketet 2018/19.

Exempelvis får varje deltagande skola långlåna en iPadvagn med 15 iPads under tiden lärarna deltar. Detta för att stärka upp deras egen tillgång till iPads, dels för att de ska få tillfälle att använda några andra appar som vi tycker är bra att ha provat. De appar som deltagarna behöver ha på sina iPads och som skolorna själva får bekosta är:

Förskoleklass:
  • Bornholmslek & Skolstil 2 eller ASL skrivbok & WriteReader/Skriv och Läs
Årskurs 1:
  • Skolstil 2 eller ASL skrivbok & Happy stavar.

Önskvärt är också att de har BookCreator för att lättare kunna skapa texter där ord och bild samspelar (som formuleringen lyder i kursplanen för svenska för åk 1-3). I BookCreator kan du skapa enkla böcker där du kombinerar ord, bild och ljud men också film. Du kan spela in din egen röst eller lägga på musik till en sida i boken eller både ock. Det går nämligen att lägga till flera ljud på en och samma sida. Du kan lägga till filmer från ditt eget bildarkiv och du kan rita. I kursplanen används inte begreppen multimodal och/eller multimodal textproduktion. I stället finner du formuleringar som exempelvis skapa texter där ord, bild och ljud samspelar; bilder digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer;  texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner. 

I Läs- och språkpaketet  arbetar vi med den första läs- och skrivinlärningen med utgångspunkt i och med stöd av digitala verktyg. Enligt Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå så omfattar digitala verktyg både fysiska enheter som exempelvis en iPad, dator, smart tele­fon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Kommentarmaterialet presenterar 4 aspekter av digital kompetens. Dessa är:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling.

Dessa fyra aspekter vävs in i arbetet i förhållande till elevernas ålder. Vi strävar efter att ta ett helhetsgrepp om elevernas läs- och skrivinlärning vilket vi visualiserar med en bild med olika pusselbitar. Dessa handlar bland annat om aktuell forskning inom ämnesområdet, bedömning, textsamtal, ASL handledning samt nu för första gången en föreläsning med titeln Flerspråkiga elevers väg in i skolspråket.

språkpaketet_180326BCarola höll en kort föreläsning om ASL och gav oss alla en inblick i hur det kan gå till när elever lär sig läsa och skriva i sitt ASL arbete.

Skolledare från 21 skolor var på plats och nu har de fram till den 20 april på sig att diskutera med sina lärare om dessa ska delta under kommande läsår. Senast 20 april vill vi ha besked och veckan därpå sätter sig Carola och jag och väljer ut de skolor som erbjuds att delta. Uppstarten blir en ASL föreläsning för deltagarna 25 maj. Sedan är vi igång – för 7e gången!

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen