Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitala medier

Har det varit läslov för dig också!?

I så fall kanske Literacy-praktiker i och utanför skolan stod på att läsa-listan!? Annars är det värt att sätta upp den.
I antologin presenterar en rad forskare studier kring olika literacy-praktiker. ”Fokus ligger på att synliggöra relationer mellan förväntningar (styrdokument, prov etc.) , utbildningspraktiker och livet utanför utbildningssfären.”  Antologin vidgar synen på läs- och skrivförmåga och bildning. Sammanfattningsvis förmedlar antologin att det idag inte räcker med att kunna läsa och skriva. Vårt samhälle kräver mycket mer komplexa kunskaper än så. Som titeln anger så diskuterar författarna hur färdigheter utvecklas i och utanför skolan. Även digitala mediers roll behandlas. Ett annat område som tas upp är vad som räknas som god läsförmåga i olika sammanhang samt ämnet svenska som andraspråk.

Bäst tycker jag om kapitel 5 God läsförmåga – hur fångas den? skrivet av Caroline Liberg, Jenny Folkeryd och Åsa af Geijerstam. Författarna skriver om läsförmåga inom forskning, att delta i och vara medskapare av läspraktiker, att hantera olika symbolsystem, att skapa mening i läsandet och mycket mer. Det är en  mix av forskning, diskussion, definitioner i Lgr 11, kunskapskrav och nationella prov. Författarna utvecklar begrepp som att läsa med flyt, visa läsförståelse och läsa kritiskt och kreativt. Allt sådant som jag arbetar med dagligdags men samtidigt gärna läser mer om med målet att bredda och fördjupa mina kunskaper. Hinner du inte läsa hela boken så läs just detta kapitel!

Jag känner mig själv lite ovan vid att använda begrepp som läsartläspraktiker, intra-textuell och  inter-textuell. Nu har jag fått en genomgång och repetition. Läsarter syftar på olika sätt att läsa. Läspraktiker handlar om hur texter och läsande är situerade (situationsberoende/relaterade) och hur olika sätt att läsa utvecklas i ett sammahang. Intra- respektive intertextuell handlar om hur den som läser rör sig inom respektive mellan olika texter. Intratextuella rörelser kan exemplifieras av att läsaren exempelvis identifierar huvudbudskapet, gör kopplingar mellan olika delar i texten, drar enkla slutsatser eller sammanfattar innehållet. En intertextuell rörelse betyder att läsaren rör sig utåt från den lästa texten. Läsaren kan exempelvis se samband, generalisera, jämföra textinnehåll, perspektiv och/eller värdera, tolka metaforer och abstrakta budskap, knyta an till egna erfarenheter och förkunskaper. Gemensamt för de intertextuella rörelserna är att läsaren rör sig mot erfarenheter och kunskaper från andra texter och sammanhang.

Jag avslutar med författarnas beskrivning av begreppet god läsförmåga.

En godkänd läsförmåga fångas sålunda med begrepp som ett läsande av skönlitteratur och sakprosa med flyt för att återge/sammanfatta, kompensera, föra resonemang och relatera till egna erfarenheter. (Liberg, Folkeryd & af Geijerstam, 2013:105)

Referenser:

Literacy-praktiker i och utanför skolan (2013). Redaktörer för boken är Sangeeta Bagga-Gupta, professor, Örebro universitet, Ann-Carita Evaldsson, professor, Uppsala universitet, Caroline Liberg, professor, Uppsala universitet, och Roger Säljö, professor, Göteborgs universitet.

bok