Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitala texter

Digitalisering

är en term som jag brottas med. Jag vill så gärna få grepp om termen. Jag vill känna att jag kan beskriva vad den innebär i undervisning. Jag vill äga termen. För mig är digitalisering som en hal ål. Den slinker än hit, än dit. Just nu är jag i ett något som kan liknas ett research stadium. Jag har ett antal texter jag läser eller kommer att läsa och jag har börjat göra anteckningar. Jag letar rapporter och läser på nätet. Sist men inte minst så har jag formuleringarna i kursplanen i svenska från Lgr 11, nya versionen för 2017, med mig i arbetet. Ta exempelvis skrivningarna för åk 1-3. Här hittar jag formuleringar som digitala texter, digitala miljöer och digitala verktyg. Nu återstår bara att översätta dessa formuleringar till undervisningspraktik.

Skolverket ställer själva den retoriska frågan ”Vad betyder skrivningarna om digital kompetens i styrdokumenten för din undervisning?”. När jag läser Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i skolan så ringar de in fyra aspekter.

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017)

Digitalisering ses inte som något statiskt utan som något som förändras över tid. Barbro Westlund talar också om att begrepp inom läsforskning ändrar innebörd över tid; hon talar om begrepp i rörelse.

I en föränderlig värld behöver vi vänja oss vid att begreppet literacy är i ständig rörelse. (Skolverket 2016:17)

Vi kan byta termen literacy mot digitalisering eller digitala verktyg och medier. Dessa termer är samtidigt begrepp vars innebörder är i ständig rörelse. Som vi förstår dem idag kommer vi inte att förstå dem imorgon. Detta ställer stora krav på oss. Ja, vi måste helt enkelt själva vara i ständig rörelse.

I den här korta filmen om digital kompetens presenterar undervisningsrådet Olof Andersson, Skolverket, hur de tänkt i arbetet med förändringarna i läroplanen i revideringen utifrån digital kompetens. Du hittar intressant information på Skolverkets  sajt under Grundskoleutbildningens digitalisering.

I Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen i grundskolan får läsaren en bra genomgång och presentation av hur Skolverket ser på digital kompetens i olika skolformer och utifrån läroplanens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Kommentarmaterialet bjuder också på Skolverkets definition av begreppet.

När jag läser kommentarmaterialet provar jag att byta ut elev i alla skrivningar från läroplanen till lärare och då blir det tydligt hur mycket som krävs av mig i min lärarroll. Som lärare måste jag – förstås! – alltid ligga steget före mina elever. Detta gäller – förstås! – också min digitala kompetens. Digital kompetens är inte längre något som vissa är bra på utan det är något vi alla måste tillägna oss. I den här processen får vi inte glömma att vår undervisning, enligt skollagen, ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att när vi provar nya arbetssätt, nya kanaler och nya material måste vi hela tiden undersöka den vetenskapliga grunden. Vetenskap handlar bland annat om att systematiskt utforska, ifrågasätta, problematisera, att granska och att sätta fakta i ett sammanhang. Med andra ord att vrida, vända, stöta och blöta. I Skolverkets Forskning för klassrummet skriver de så här om erfarenhet:

Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. (Skolverket 2013:11)

Många tankar väcks. Det känns som att digital kompetens är något vi behöver reflektera över som fenomen parallellt med att vi arbetar med att utveckla vår undervisning och våra förhållningssätt. Personligen känner jag att jag behöver avskärma mig från det allmänna och försöka ringa in förståelsen av digital kompetens inom just mitt ämnesområde, dvs. språk-, läs- och skrivutveckling. Jag hoppas på många och ingående diskussioner med er alla!

Referenser:

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen i grundskolan. Kommentarmaterial.

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Sök och du ska finna

Förutsatt att du vet HUR du söker, förstås! I går måndag 9/11 var kollegan Linda Spolén gästföreläsare på min QB-kurs, dvs. bloggkursen. Linda vet allt om MIK men också om bildsökning; hur du söker bilder, vilka bilder vi får använda och hur jag hittar de bilder som jag får använda – viktigast av allt!

QB gruppen

Linda pratade upphovsrätt, Creative Commons, Tineye, Meme, operatorer, sökordsoptimering, sökrobotar, olika sökmotorer, synlig och osynlig webb och mycket mer. Det var full fart och vi hade gärna lyssnat en heldag på Linda för det är sååå mycket mer att kunna än att skriva ett ord och googla.

Har du fler frågor så besök webbsidan Creative Commons. Där hittar du allt om licenser och rätten att använda respektive inte använda olika verk. Du hittar också en bra översikt om detta i broschyren som heter Creative Commons – välj rätt licens!

Upphovsrätt är viktigt att vara insatt i. Linda sammanfattade vad vi bör känna till i följande powerpoint bild.

Upphovsrätt

Här är fyra viktiga symboler att kunna! Vill du läsa mer så gör du det i den länkade filen Creative Commons – välj rätt licens!

bildsök5

Har du svårt att hitta symbolerna och/eller tycker att det tar tid att ladda ner dem så kan du använda följande förkortningar:

  1. CC BY; Licensen Creative Commons erkännande
  2. CC BY-SA; Licensen Creative Commons erkännande, dela lika
  3. CC BY-ND; Licensen Creative Commons erkännande, inga bearbetningar
  4. CC BY-NC; Licensen Creative Commons erkännande icke-kommersiell
  5. CC BY-SA; Licensen Creative Commons erkännande, icke kommersiell, dela lika
  6. CC BY-NC-ND; Licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar

Vill du läsa en detaljerad beskrivning av licenserna så hittar du det här: Om Creative Commons licenserna.

Linda tipsade oss också om hur vi söker så att vi finner det vi faktiskt söker utan att få massor av träffar.

pekar på and or not

En del av hemligheten är att lära sig använda kombinationer av AND, OR och NOT. Rätt kombinationer ger avsevärt färre träffar.

Du som vill bli riktigt duktig på det här med sökningar, operatorer, bildrättigheter och mycket annat rekommenderar jag att besöka Skolbiblioteksbloggens Googleskola. Mina kollegor skapade den som en julkalender 2014 med 24 luckor/länkar att öppna.

Liten ordlista:

  • Upphovsrätt, den som har skapat ett verk har också ensamrätt till sitt verk och bestämmer hur detta får användas. Verket förutsätts ha en viss s.k. verkshöjd.
  • Verkshöjd, ett verk har verkshöjd när det är unikt på så vis att inte vem som helst hade kunnat göra det.
  • Meme, en bild som blir viral, dvs. sprids till väldigt många via sociala medier.
  • Sökordsoptimering, detta handlar om att hamna överst bland träffarna när folk gör sökningar på nätet.
  • Sökrobotar är ett allmänt begrepp för program (som robotar och spindlar) som används för att hitta och söka igenom webbplatser automatiskt. Detta görs genom att följa länkar från en webbplats till en annan.

Läs mer: 

Skolbiblioteksbloggens Google-skola

Statens medieråd

Webbstjärnan om ”Hur får du använda bilder på webben?

Creative Commons

Sist men inte minst – ett riktigt stort TACK till dig Linda! Det är alltid lika inspirerande att lyssna på dina föreläsningar. Det var så läckert att få lära sig så mycket nytt – tyckte vi åhörare.

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Varje dag något nytt!

Igår torsdag 22/1 fick vi en duvning om ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap av Christina Olin-Scheller, professor vid Karlstads universitet.

Igår vidgade jag också mitt ordförråd med en del nya begrepp. Jag lärde mig inte bara betydelsen utan fick orden insatta i olika sammanhang. Orden ingår liksom i ett gigantiskt nätverk med andra ord och begrepp jag har mött i mitt arbete. En del har sin betydelse tydligt utmejslad och andra är fortfarande lite luddiga och diffusa.

Konvergenskultur handlar om en deltagarkultur då vi både läser och skriver i en sådan utsträckning att det i slutändan blir svårt att dra gränsen till vem som egentligen är upphovsmakare till ett alster. Den som läser och skriver här kan benämnas prosument och är någon som både själv producerar och konsumerar, i det här sammanhanget handlar det om att skriva och läsa texter. När man talar om konvergenskultur och prosumenter blir det intressant att utveckla begreppen plagiera, imitatio och intertextualitet. Jag är själv fortfarande osäker på var gränserna går i praktiken. Christina gav oss exempel från fanfiction. Dessa gällde när elever skriver alternativa fortsättningar och/eller nya avsnitt om Harry Potter. Det finns särskilda forum där skrivarna lägger upp sina texter men också diskuterar dessa i diskussionstrådar. På så vis får de respons men också en chans att utveckla hur de tänkte och varför. Spännande exempel som gjorde mig nyfiken på att börja googla fram sådana forum.

Ett annat nytt uttryck jag lärde mig var wikipetter. En wikipetter är någon som alltid tar reda på allt genom att snabbt googla fram svaret. Christina menade att en del av oss, i alla fall många av de yngre, har mobilen som en förlängning av armen. Då är det också lätt att söka svaren på nätet. Hur går det då med källkritiken för en wikipetter? Christina gav oss ett underbart exempel på en uppgift som utfördes av en grupp elever på ett byggprogram någonstans i Värmland. Titta på föreläsningen så får du höra den historien. Det är den värd!

OBS! filmen med Christina Olin-Schellers föreläsning togs bort 10/4 -15.

Christina visade under sin föreläsning två korta Youtube-filmer. I och med att Youtube-filmerna inte finns med i vår inspelning så lägger jag upp dem separat.

Den första har anknytning till våra yngsta. Titeln för denna är: This one works.

Den andra var avslutningen på Christinas föreläsning. Den visar ett exempel på elevers förmåga att berätta en historia. Eleverna som gjorde filmen ingår i en av hennes studier. När man ser antal visningar förstår man att eleverna ångrade att de lät skolan lägga upp den! Titeln för denna är: Late to school.

Christina har förstås skrivit flera böcker. Jag blev nyfiken på hennes bok om fanfiction med titeln Författande fans (2010, Studentlitteratur).

Författande fans

En annan bok som kommer ut om någon vecka är Svensk forskning om läsning och läsundervisning (2014, Gleerups). Christina är tillsammans med Michael Tengberg redaktörer för boken. I boken bidrar 17 svenska läsforskare med analyser och skolans läspraktiker och ungas läsning och tolkning. Den sägs erbjuda en fördjupning inom flera områden och det är något jag skulle uppskatta. Det måste ju vara något för mig! En måste läsa…, eller hur!?

Här hittar du Gleerups beställningsblad för boken.

sv forsk bokbild

 

Kan du de här orden?

Vill du vidga ditt ord- och begreppsförråd? Jag tänker på ord och begrepp som textrörlighet och tolkande läsförmåga. Var de för lätta för dig!? I så fall kan du fundera över prosument, konvergenskultur, fokalisator och imitatio!

Jag har ett fåtal restplatser till föreläsningen med Christina Olin-Scheller imorgon torsdag 22/1.

Föreläsningens rubrik är ”Barns och ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”.

Lokal: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Tid: 14:30-15:45 för föreläsningen i storgrupp

Anmälningslänk och mer info: Klicka här! 

Critical literacy – critical response – digitala verktyg

Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att:

  • ifrågasätta det vardagliga
  • utforska olika perspektiv
  • fokusera olika samhälleliga frågor
  • ta ställning och främja social rättvisa

I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar. Detta hjälper våra elever att, utöver att läsa för nöjes skull, börja utforska vad författaren vill säga, ifrågasätta och/eller tänka bredare. Läsning utifrån critical literacy perspektivet tränar läsaren i att packa upp texter samt läsa mellan och bortom raderna.

Till detta kan jag som lärare fråga mig hur jag integrerar IKT i critical literacy. Utgångspunkten för critical literacy är att visuella, muntliga, skriftliga och digitala multimodala texter sammantaget innebär olika sätt att beskriva världen. Dessa beskrivningar är möjliga att tolka, ifrågasätta och omforma. Under läsning kan digitala verktyg som talsyntes, länkade ordlistor och uppslagsverk fungera som som stöd för att utveckla strategiska och självständiga läsare. Digitala verktyg underlättar och möjliggör också responsearbete. Nätplatser ger oss möjlighet att samarbeta på nya sätt och dela arbeten.

I oktober numret av RT, Reading Teacher, presenterar Wood & Jocius (2014) i en artikel tre appar för critical response arbete. Dessa är Storybook Maker, croak.it och Fotobabble. I samtliga exempel gör eleverna analyser av skeenden och förhållanden. Analyserna ligger till grund för tolkningar och i nästa steg ställningstagningar som presenteras i elevarbetena.

När man arbetar med Storybook Maker kan man publicera sitt arbete som en pdf utan interaktivitet, multimedia bok eller en bok som läggs upp och delas i det öppna Storybook Maker biblioteket. Förslagsvis läser eleverna en bok med ett tema som t.ex. mobbning för att sedan göra en egen bok där tar ställning mot detta och presenterar sitt budskap multimodalt.

Croak.it är en enkel ljudinspelningsapp för kortare ljud; 30 sekunder. Det finns en knapp för inspelning och sedan är det bara att trycka, spela in och dela. Ljudet blir en länk som i sin tur går att dela till Facebook, Twitter eller maila direkt från appen. Man kan dela sina croaks på croak.it community. Eftersom det blir en länk är detta ett bra sätt att skapa QR-koder av ljud. Artikeln beskriver ett elevarbete där eleverna fick arbeta med att förbereda, planera och presentera sina tankar och åsikter om utanförskap, vikten av mångfald och att gynna olikheter.

I Fotobabble kombinerar du ditt foto med ett intalat meddelande. Du kan också lägga på en kort text. Ett elevarbete kan handla om att till ett foto/en bild presentera tankar, känslor och reflektioner hos personen på bilden vilket kräver ett genomtänkt inkännande för att bild och röst i budskapet ska stämma överens.

Författarna (Wood & Jocius, 2014) understryker att vi måste komma ihåg att digitala verktyg bara är verktyg precis som papper och penna och att det är det vi gör som är av betydelse. Karin Jönsson upprepade flera gånger i sin föreläsning att critical literacy inte är ett antal färdigheter utan en social handling. Det gör också att högläsning med tänka högt inslag och frågor kring ”Vem är det vi hör tala här?” och ”Vad vill den personen att vi ska tycka?” och ”Vad tycker vi egentligen och varför?” passar bra för det gemensamma utforskandet av texten.

Sammanfattningsvis ligger fokus alltid på innehållet!

Referenser
Wood & Jocius (2014). Beyond Fun and Games: Using an iPad as a Tool for Critical Response. I RT, Reading Teacher, October 2014, p 129-133,  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.68.issue-2/issuetoc

På webben för ReadWriteThink hittar du uppslag på lektioner ur ett critical literacy perspektiv, http://www.readwritethink.org

Läs mer om apparna på Skolappar.nu:
Storybook Makerhttp://www.skolappar.nu/my-story/
croak.ithttp://www.skolappar.nu/croak-it/
Fotobabblehttp://www.skolappar.nu/fotobabble/

Du hittar också instruktionsfilmer på Youtube för alla tre apparna.

Bilder i bloggen?

Vad gäller?

I går måndag 1/12 hade vi Linda Spolén som gästföreläsare på bloggkursen. Linda är expert på sökning och allt som har med detta att göra. Fokus igår var bildsök, vilka bilder får jag använda och hur , vad får jag fota och använda samt allmänt om effektiv sökning av bilder.

Linda brinner för MIK (Medie- och informationskunnighet), lärande och skolbibliotek. Hon är min kollega på Medioteket och har hunnit mycket under åren. Bland annat är hon författare till läromedlet Zick Zack: Sökrummet.

Linda är en outsinlig källa när det kommer till söktips. Detta tillfälle var det bildsökning som gällde. Öppna Google bildsök (bilder uppe i högre hörnet). Skriv in ditt ord. Jag provade med att skriva in läsa. Första bildern visar alla bilder som de kom upp i den första sökningen. Sedan valde jag att begränsa sökningen till bilder jag får ”Som får användas, men inte kommersiellt” och då ser det ut som på den andra bilden.

1a bildsökningen.

bildsök1 .

2a bildsökningen begränsad till bilder som får användas men inte kommersiellt.

bildsök2

Här under ser du vilka val du kan göra för hur du får använda bilden.

bildsök3

Bilder är ju en viktig fråga när vi bloggar med våra elever. De googlar gärna flitigt och hämtar bilder här och där, vilket vi inte alltid får. Därför är det viktigt att lära eleverna netikett och lagar och regler. Även om det enligt lag är fritt att fota och lägga upp bilder så kan det vara så att skolan har fotoförbud eller andra egna regler och då är det dessa som gäller på skolan.

Vi fick lära oss att bilder från t.ex. Fotofinnaren är fria att använda i skolan. Annat vi lärde oss var att det är fritt fram att använda Sveriges Radio, SVT Play, Youtube och UR i undervisningen. Upphovsrätten förbjuder inte det. Visste du att kommentarer i Facebook skyddas av upphovsrätten (förutsatt att de inte är alltför alldagliga och korta) men att du i och med att du har gått med i FB också har godkänt att det du skriver får delas? Likaså får foton delas på FB. När upphovsrättsmannen/kvinnan har varit död i 70 år så är det fritt fram att använda verket (t.ex. text, bild, fotografera konstverk och byggnader). Upphovsrätten uppstår i den stund jag skriver, fotar, målar något!

Undrar du något så besök webbsidan Creative Commons . Där hittar du allt om licenser och rätten att använda respektive inte använda olika verk. Du hittar också en bra översiktsbild på detta som heter Creative Commons – välj rätt licens!

Här är fyra viktiga symboler att kunna! Vill du veta vad de betyder så hittar du dem i den länkade filen Creative Commons – välj rätt licens!

bildsök5

Och kom ihåg att alltid skriva ut varifrån du har fått bilden.

Sist men inte minst – ett stort tack till dig Linda för en suverän genomgång!

Hett var’e här!

Hur heta är olika frågor inom literacyfältet? Hur tar man reda på det och vem gör det? Vad bygger ett sådant antagande på? Dessa frågor får man svaret på i en artikel i Reading Today, medlemstidningen i IRA.

Jag börjar med svaret. 2015 är sex områden riktigt heta. Fyra av dessa var med på listan 2014 och två är nya inför 2015.

4chili

De fyra som är ”very hot” redan från i år 2014 och som anses vara det även nästa år är:

  • College and career readiness
  • High-stakes assessment
  • Informational/nonfiction texts
  • Text Complexity

2chili

De två nya för 2015 är:

  • Digital literacies/new literacies
  • Writing, argumentative and based on sources

Att göra sådana här listor över vad som är ”hett” just nu började IRA med för 20 år sedan. Hur går det till när man gör de här ”heta” listorna?! Jo, 25 erkänt skickliga ”literacy leaders” från USA, Kanada men också från andra länder intervjuas kring vilka ämnen som är mest aktuella på dagordningen innevarande år. Likaså vilka områden som uppmärksammas. För att klassas som ”very hot” krävs att minst 75 % av de som intervjuas är eniga om uppgiften. För att rankas som ”hot” krävs att 50 % är eniga. Samma ordning för de ämnen som anses ”Cold”, dvs. 75 % är överens om att ämnesområdet inte är av intresse och ”not hot” kräver att 50 % är eniga i frågan. På de punkter där samtliga tillfrågade har samma åsikt listas området som ”extremely hot” respektive ”extremely cold”.

Artikeln understryker att listningen av vad som rankas som heta områden inte är liktydigt med vad som är viktiga områden! I stället handlar det om att se trender inom språk-, läs- och skrivområdet. En lista över vad som är viktigt skulle kunna se helt annorlunda ut. Syftet med dessa undersökningar är att stimulera intresset för fortsatta studier kring delområden inom ”literacy”-området.

För att bestämma årets ”hetta” för olika ämnesområden intervjuas föregående års respondenter som får föreslå tillägg och justeringar.

High-stakes assessment syftar på prov där resultatet har stor betydelse för den som prövas. Exempel på high-stakes assessment är gamla tiders studentprov som där studenten kunde bli underkänd och därmed inte kunde gå vidare. Idag skulle man kunna se våra nationella ämnesprov som exempel på sådana prov även om dagens elever inte behöver gå om på grund av proven. Andra exempel är körkortsprov där resultatet på själva testet avgör om den som prövas kommer att få körkort eller inte.

För dig som är nyfiken på hela listan så har jag fotat av den så du ser den här.

Här är hela listan på de områden som är "heta" och står på dagordningen för 2015. Här är hela listan på de områden som är ”heta” och aktuella för 2015.

 

Du kan läsa mer om hur uppgifterna som listan bygger på har samlats in här: The What’s Hot in Literacy Survey: How the 2015 Data was Gathered

Jag tycker att ett medlemskap i IRA är ”ett måste” för alla oss som arbetar med dessa frågor!

Multimodala perspektiv på undervisningspraktiken

Igår fick vi en ny duvning i multimodalitet och multimodala termer. Kristina snabbrepeterade den modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter  som finns presenterad i boken ”Se texten!”. Det var semiotiska resurser, verbaltext och modaliteter. En verbaltext är en semiotisk resurs men också en semiotisk modalitet. Termen semiotisk härrör från begreppet tecken. Kristina exemplifierade flitigt. Färgen röd är en semiotisk resurs som signalerar något som till exempel kärlek eller att det är stopp. Så kallade grafiska markörer markerar struktur och blir till läshjälp. Exempel på grafiska markörer är teckenstorlek, kursivering, fetstil och färg.

Vi fick se exempel och ställdes inför frågor som:

  • ”På vilket sätt ser jag vad som är de centrala termerna och begreppen inom just det här området?”
  • ”Vad kan jag utläsa med hjälp av verbalspråk och illustrationer på den här sidan?”

Kristina framhöll att val av resurs och modalitet beror på olika faktorer som exempelvis:

  • situation
  • tillgängliga modaliteter
  • deltagare
  • innehåll
  • värderade modaliteter.

Metaforer och liknelser används för att göra abstrakt innehåll mer konkret, lättförståeligt och tillgängligt. Samtidigt finns det risker med metaforer i och med att de är kulturellt bundna men också förutsätter vissa förkunskaper hos läsaren. Metaforer och liknelser innebär också en risk för missförstånd. Därför ska vi tänka oss för innan vi lämnar ämnesspråket för mer vardagliga metaforer som kan leda tankarna fel.

Fokus för dagens föreläsning och workshop var multimodala perspektiv på läromedel. Vi deltagare hade uppmanats att bidra med exempel ur läromedel som finns  ute på våra skolor. Tyvärr hade ingen hörsammat uppmaningen och tagit chansen att få analysera exempel ur egna läromedel. Nästa gång vi träffar Kristina blir i november och då ska vi titta på elevexempel med våra ”multimodala perspektiv”-glasögon och analysera vad vi ser ur olika multimodala bedömningsaspekter.

Filmen från måndag, 29/9, är nu raderad.

Känner du behov av lite repetition av centrala termer och begrepp kring multimodalitet så skrev jag om det i ett inlägg från 140506. Korta anteckningar från Kristinas föreläsning.

Här kan du ladda ner min kopiering av analysmodellen som jag har sparat ner som PDF-fil. Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (ur ”Se texten. Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”, Danielsson & Selander, 2014)

PS. Har du sett att det nu finns en knapp för att prenumerera på min blogg?!