Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitala texter

Multimodala perspektiv på undervisningspraktiken

Igår fick vi en ny duvning i multimodalitet och multimodala termer. Kristina snabbrepeterade den modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter  som finns presenterad i boken ”Se texten!”. Det var semiotiska resurser, verbaltext och modaliteter. En verbaltext är en semiotisk resurs men också en semiotisk modalitet. Termen semiotisk härrör från begreppet tecken. Kristina exemplifierade flitigt. Färgen röd är en semiotisk resurs som signalerar något som till exempel kärlek eller att det är stopp. Så kallade grafiska markörer markerar struktur och blir till läshjälp. Exempel på grafiska markörer är teckenstorlek, kursivering, fetstil och färg.

Vi fick se exempel och ställdes inför frågor som:

  • ”På vilket sätt ser jag vad som är de centrala termerna och begreppen inom just det här området?”
  • ”Vad kan jag utläsa med hjälp av verbalspråk och illustrationer på den här sidan?”

Kristina framhöll att val av resurs och modalitet beror på olika faktorer som exempelvis:

  • situation
  • tillgängliga modaliteter
  • deltagare
  • innehåll
  • värderade modaliteter.

Metaforer och liknelser används för att göra abstrakt innehåll mer konkret, lättförståeligt och tillgängligt. Samtidigt finns det risker med metaforer i och med att de är kulturellt bundna men också förutsätter vissa förkunskaper hos läsaren. Metaforer och liknelser innebär också en risk för missförstånd. Därför ska vi tänka oss för innan vi lämnar ämnesspråket för mer vardagliga metaforer som kan leda tankarna fel.

Fokus för dagens föreläsning och workshop var multimodala perspektiv på läromedel. Vi deltagare hade uppmanats att bidra med exempel ur läromedel som finns  ute på våra skolor. Tyvärr hade ingen hörsammat uppmaningen och tagit chansen att få analysera exempel ur egna läromedel. Nästa gång vi träffar Kristina blir i november och då ska vi titta på elevexempel med våra ”multimodala perspektiv”-glasögon och analysera vad vi ser ur olika multimodala bedömningsaspekter.

Filmen från måndag, 29/9, är nu raderad.

Känner du behov av lite repetition av centrala termer och begrepp kring multimodalitet så skrev jag om det i ett inlägg från 140506. Korta anteckningar från Kristinas föreläsning.

Här kan du ladda ner min kopiering av analysmodellen som jag har sparat ner som PDF-fil. Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (ur ”Se texten. Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”, Danielsson & Selander, 2014)

PS. Har du sett att det nu finns en knapp för att prenumerera på min blogg?!

Betydelsen av att utveckla skrivandet

Skrivandet är en fråga som är lika aktuell i samtliga av IRA’s tidskrifter (International Reading Association). De kallar frågan för ”a Cross-Journal Virtual Issue”. Som en extra bonus så har de samlat ett antal artiklar kring skrivande på sin webb och artiklarna är tillgängliga för alla intresserade till augusti 2014. Du hittar dem här: http://onlinelibrary.wiley.com/subject/code/000048/homepage/custom_copy.htm

Artiklarna tar upp frågor som exempelvis: skrivundervisning för alla åldrar, hur man intresserar och engagerar elever att skriva, skrivande i sakämnen och hur man motiverar elever att skriva.

En artikel fokuserar vad de kallar ”graphic stories” vilket motsvarar böcker som kombinerar bild och text. Detta ses som ett första steg mot att arbeta med ”new literacies”, dvs. multimodala texter.

Artikeln redogör för en studie där eleverna som deltar är ”second graders” vilket betyder att de är runt 7-8 år gamla. Klassen bestod av 18 elever vars bakgrund presenteras så här: ”59 % African American, 32 % Latino, and 9 % European American. Seven of the students were English learners whose first language was Spanish. Thirteen of the students were considered reading below grade level according to Fountas and Pinnell running records.”.

Artikeln är indelad i ett antal delar och det går att navigera i artikeln med hjälp av en rullgardinsmeny vid varje rubrik.

Det gör det mycket smidigt att läsa artikeln eller de delar av den som väcker mitt första eller största intresse.

Författarna föreslår en undervisningsplan för att introducera och arbeta med ”graphic stories” i undervisningen. Arbetet med eleverna, dvs. undervisningen, delas in i tre faser:

1. uppstart och det första mötet med ”graphic stories
2. elevernas skapande egna ”graphic stories” och
3. slutligen deras skapande av multimodala texter.

Resultatet av detta undervisningsprojekt blev att eleverna läste ett mycket stort antal ”graphic stories”, 171 stycken, de tyckte det var roligt att skriva och ville skriva mer, deras egna ”graphic stories” innehöll alltid karaktärer, miljöer och handling. 14 av 18 av elevernas ”graphic stories” hade en tydlig handling. Eleverna läste efter avslutat projekt mer än tidigare och de utvecklade läsflyt och läsförståelse mer än förväntat för deras ålder.

Avslutningsvis tipsar artikeln om en webbsida med ”graphic stories”, Toon-books. Utöver att besökaren här hittar exempel på sådana böcker så finns det förslag på frågor som läraren kan ställa till respektive bok. I och för sig så kan en svensk lärare inte använda detta rakt av men de ger ändå förslag på hur man kan resonera och reflektera tillsammans med elever runt en ”graphic story”. Vi hittar frågor som motsvarar våra ”läsfixare” och frågor att ställa före, under och efter läsningen. Ett exempel på en sådan bok hittar du här: The Secret of the Stone Frog.  

Jag känner mig ganska säker på att alla ni som använder t.ex. Book Creator i er undervisningen kan ha glädje av att läsa den här artikeln.

Artikeln i sin helhet hittar du här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.1211/full



QuadBlogging

är titeln på en ny kurs som jag planerar för till hösten. Inspirationen fick jag på BETT mässan tidigare i år.

Syftet är att med bloggandet som verktyg utveckla våra elevers skrivande. I kursen får deltagarna hjälp och stöd i att skapa en blogg, lägga upp profiler och komma igång med att låta eleverna blogga. Vi delar in oss i quaddar, dvs. fyrlingar, eller med andra ord smågrupper med fyra skolor i varje grupp. Uppdraget att skriva blogginlägg går runt bland skolorna i varje quad i 4-veckors cykler. Vecka 1 bloggar klass A och övriga tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Vecka 2 bloggar klass B och tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Så går det sedan runt. Tanken är att det tar lite tid att förbereda och skriva blogginlägg men också att skriva respons. Responsskrivandet är en viktig del! Finessen med quadblogging är att deltagarna är garanterade att andra läser och ger respons.

quadblogg bild1
Bilden kommer från siten quadblogging.net.

Upplägget är: 6 tillfällen á 90 min (ev. 2 timmar) under hösten 2014 samt våren 2015.

I kursen diskuterar vi också ramar för hur man skriver respons, kommer överens med eleverna om vad man får skriva i blogginlägg och i respons, lär oss mer om PUL och liknande frågor. Min tanke är också att diskutera skrivande och teori runt skrivande som en del i kursen. För de deltagare som vill fördjupa sig mer i själva skrivkonsten finns det möjligheter att anmäla sig till skrivargrupper inom KUL 2014/15. Elisabeth Söder har berättat för mig att lärare under hösten kommer att erbjudas wokshops i kreativt skrivande, bildberättande, dramaturgiskt skrivande, spoken world och mycket annat. Några av oss får chansen att delta i workshops ledda av t.ex. Martin Widmark, Magnus Nordin och Maria Ådahl (från Årstaskolan). Det finns också planer på lärarworkshop i att skriva musiktexter med Timbuktu. Här finns en fantastisk möjlighet att kombinera deltagandet i kursen ”Quadblogging” med dessa workshops.  Information om KUL 201415 läggs enligt Elisabeth kontinuerligt upp på PS (Kulan) och Kulans facebook.

Två kursomgångar för nybörjare har startat hitintills (1/9 -15). En omgång genomfördes lå 14/15 och en kursomgång startar september -15. Anmälningstiden har gått ut och gruppen är fulltecknad.

Du kan läsa mer om QuadBlogging där jag fick min inspiration: http://quadblogging.net/

Filmtajm med Kristina

och ”multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”. En föreläsning som bara måste ses!

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit sammanfattande anteckningar om centrala ord och begrepp som används i föreläsningen. I och med att jag skrev en del inlägg under SETT mässan igår så har inlägget hamnat lite längre bak i flödet på min blogg. Här får du därför direktlänken: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/06/korta-anteckningar-fran-kristinas-forelasning/

Här har jag skrivit lite mer allmänt om bakgrunden till Kristina och hennes föreläsning: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/04/dags-for-multimodala-texter-i-amnesdidaktiskt-arbete/

Enligt överenskommelse från början tog vi bort filmen till Kristi Himmelfärdshelgen. Av olika anledningar har vi kommit överens om att lägga upp den igen, dvs. nu kommer filmen upp här för andra gången. En anledning är att en del av oss som arbetar på Medioteket ska se Kristinas filmade föreläsning som en del i en utbildning kring mulitmodala texter i ämnesdidaktiskt arbete som vi kommer att ha under hösten. Filmen är nu raderad.

Jag är väldigt intresserad av att få dela dina tankar om läsförståelse och lässtrategier i förhållande till föreläsningen om  multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Kommentera och/eller reflektera gärna! Här eller på FB.

PS. För er som vill läsa och lära mer om analysmodellen som Kristina presenterar i föreläsningen så finns den närmare beskriven i den bok som Kristina skrivit tillsammans med Staffan Selander. Boken kom ut häromdagen och titeln är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups)

Korta anteckningar från Kristinas föreläsning

En riktigt bra föreläsning! Ett stort tack till Kristina! Föreläsningen gav oss mycket att tänka vidare kring och jag kan bara bjuda på några pärlor. Många nya ord och begrepp var det. Har du klart för dig betydelsen av multimodalitet och multimedialitet. Inte? Det förra syftar på texten och är ett semiotiskt begrepp. Det senare syftar på tekniken. Semiotiskt, vad betyder då det? Jo, det rör tecken och symboler och hur vi tolkar dessa. Kristina diskuterade det vidgade textbegreppet och underströk att de sätt man skapar mening på bidrar till den mening som skapas. Detta får i sin tur konsekvenser för vad vi betraktar som ”tecken på lärande” och vad som bedöms som relevant kunskap.

Hon diskuterade hur en resurs kan innebära svårigheter och hur vi kombinerar olika resurser i multimodala uttryck kan vara mer eller mindre komplext. En resurs betyder här exempelvis begrepp, illustrationer och ljud. En semiotisk resurs kan vara bokstäverna och dessa bildar i sin tur ord. Kristina visade exempel utifrån frågan huruvida bild och verbalspråk i hennes exempel gav samma information och/eller fungerade motsägelsefullt. Verbalspråk betydde i föreläsningen helt enkelt ord.

Kristina menade att lärare ofta behöver en större medvetenhet kring hur vi använder olika semiotiska resurser och vad dessa förutsätter och vilka utmaningar som ligger i olika semiotiska resurser. Ett annat begrepp hon använde var semiotisk modalitet och det känns lite klurigare att förklara.  Jag tror att de motsvaras av t.ex. skrift, tal, gester, bilder och annat som man kan använda som kommunikativ resurs.

I föreläsningen presenterades också en modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Denna modell presenteras mer ingående i boken ”Se texten!”.

Avslutningsvis fick vi se och diskutera ett antal exempel ur olika läroböcker. Vi fick ta ställning till förväntad läsordning, vilka centrala begrepp som de olika texterna tog upp, hur bild och text samspelade mm. Vi diskuterade visuell dominans i läroboksuppslagen och hur detta styr oss in i avläsningen av en sida men hur det också kan leda oss fel så missförstånd uppstår. Vi fick se exempel på hur den visuella dominansen kan se olika ut inom olika kunskapsdomäner.  Något jag inte tänkt på tidigare var hur metaforer och liknelser används i lärobokstexter och att dessa kan ge problem. Det är inte alltid de underlättar förståelsen för läsaren.

Jag lärde mig också ett ord som var helt nytt för mig, nämligen affordance. Ett sätt att förklara begreppet är att tala om relationen mellan individ och aktuell modalitet samt vad denna relation erbjuder för möjligheter och begränsningar. Individen förhåller sig till en modalitet och kan använda den på ett eller flera sätt (på samma sätt som med ett föremål). Det finns en bok med titeln ”The design of everyday things” skriven av Donald Norman, professor emeritus i kognitionsvetenskap och psykologi, UC San Diego, som utvecklar och exemplifierar olika designprinciper i vardagssammanhang.

Du kan se professor Donald Norman förklara affordance på 1,5 min i denna lilla video.

Som sagt – Kristina gav oss en mycket bra föreläsning. Se den när jag har lagt upp den! Och den kommer upp när som helst.

1a numret har kommit!

Jag prenumerar från och med i år på RT, här Reading Teacher, samt Reading Research Quarterly och nu har min första tidning kommit. Yipee! Påsken är räddad, nu är det läsa som gäller! Redan på utsidan ser jag att en artikel handlar om ”Using Online Media With Writing”. Perfekt! Jag som har börjat planera och tänka runt att eventuellt starta en ny kurs i höst med arbetsnamnet ”Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging”.

Tidskrifterna ges ut av IRA, International Reading Association.

The Reading Teacher, som ges ut 8 ggr/år,  presenteras så här av IRA:

About The Reading Teacher

If you work with children up to age 12, you need The Reading Teacher in your professional library. Inside every issue you’ll find

  • Practical, evidence-based teaching ideas to meet the needs of all learners
  • Articles to help you transform research into effective practice
  • Information on the most critical issues in teaching, written by educators for educators
  • Content that’s ideal for professional development in any setting—on your own, in a school-based learning community, or in teacher education

Reading Reaserch Quarterly ges ut 4 ggr/år och presenteras så här:

About Reading Research Quarterly

For more than 40 years, Reading Research Quarterly  has been essential reading for those committed to scholarship on literacy among learners of all ages. The leading research journal in the field, each issue of RRQ includes

  • Reports of important studies
  • Multidisciplinary research
  • Various modes of investigation
  • Diverse viewpoints on literacy practices, teaching, and learning

Förresten så har de en FB sida också där det senaste kommer upp.

Ni hör att detta är mumma för mig!

Mera CORI

Idag blev det mer informationssökning men nu med hjälp av datorer. 2 på 1 och ett intensivt frågande, sökande och samlande av fakta. Givetvis arbetar eleverna i olika takt så några hann också börja med att grafiskt organisera en del av sina fynd. Imponerande hur duktiga många var med att arbeta i Excel! Någon grupp hann till och med påbörja arbetet med sin presentation av arbetsområdet. Läsengagemanget var slående! Motivationen i topp!

Jag har börjat planera hur vi ska använda filmunderlaget och arbetar på en skiss för filmerna. Nästa steg blir att Hasse ska tolka min skiss… och redigera. Sista momentet är när vi sitter tillsammans och finlirar runt klippen, något citat flyttas, ett uttalande kortas, en bildsekvens förlängs, övergångar justeras osv. Det blir en del ”kill my darlings” på vägen. Jag kan ha en bild av hur det ska se ut i mitt huvud men sedan ska målet ”inte mer än 7 min per film” hållas; och det är inte lätt! Särskilt när man har så mycket bra material.

Multimodalitet

en form av ett utvidgat textbegrepp där kommunikation och lärande sker med flera semiotiska (teckensystem) resurser samtidigt. Text kombineras, åtföljs av och  interagerar med bild, foto, film, ljud, färg, symboler osv. En visuell multimodal text blir mindre låst vid att läsas i en viss ordning. Sammanhanget och verksamheten runt själva läsandet får större betydelse.

Vår föreläsare, docent Kristina Danielsson, gav oss mycket att fundera över. Exempelvis fick vi göra följande övning:

Passar vilken modalitet som helst för att göra vad som helst?
Beskriv en elefant:

  • Med bara ord
  • Med ord och gester
  • Med bara bild

Beskriv hur man kokar kaffe:

  • Med bara ord
  • Med ord och gester
  • Med bara bild

Prova själv! En annan tråd som togs upp var att det kan framstå som eftersträvansvärt att elever får söka information i olika medier. MEN när det kommer till att redovisa vad eleven kan och har lärt sig är det inte ovanligt att det är endast ”svarttext” som gäller, dvs. eleven ska skriva traditionellt och vi vill gärna ha ett prov också. Att bedöma elevers kunskaper och lärande genom att ta del av multimodala elevverk känns ovant och osäkert av många lärare. Vi kan helt enkelt inte bedöma multimodala elevarbeten. Ett utvecklingsområde för oss lärare!

Avslutningsvis fick vi med oss två frågeställnngar att fundera över:

  1. Barnens målstyrda textanvändning på fritiden – skolans fokus på ”lära läsa och skriva”
  2. Mediet: för att göra det vi brukar, eller öppning för nytänkande?

En viktig fråga att ställa oss själva – hur använder vi våra datorer och iPads? För att göra det vi brukar eller för att möjliggöra ett ”annorlunda” arbetssätt och lärande?

Dags för den forskarstödda seminarieserien!

Kristina Danielsson är först ut som föreläsare och idag är det dags. Kristina är docent och forskare vid Stockholms universitet och rubriken för föreläsningen är ”Literacy i en multimodal och multimedial värld. Tidigt textskapande i och med nya medier”.  Nog låter det spännande! Kristinas vetenskapliga inriktning beskrivs bäst med nyckelord som literacy, multimodalitet, läsinlärning, läsutveckling, lässtrategier. Olika aspekter på läsande kombinerat med multimodalitet och literacy är centrala områden för många av de insatser som Medioteket erbjuder. Det känns fantastiskt bra att kunna erbjuda fördjupning med vetenskaplig förankring för detta. Ja, förväntningarna är högt uppskruvade! Jag får ge lite glimtar från föreläsningen i mitt nästa blogginlägg.

Nu undrar du förstås var, hur och när man kunde ha anmält sig… Seminarieserien med sju olika forskare och föreläsare erbjöds de kommunala grundskolornas läs- och språkutvecklare. De är ju våra spjutspetsare och förväntas driva frågor runt läs-, skriv- och språkutveckling ute på skolorna. Här får de en chans att uppdatera sig med fokus på  ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”  som också är rubriken på seminarieserien.

Visste du att…

vi är många på Medioteket som jobbar med området läsande och skrivande! Nu har vi påbörjat ett genomlysningsarbete av området litteracitet på Medioteket. Läsande och skrivande är centralt för alla ämnen i kursplanerna men också för det mesta av det vi gör på Medioteket. Vi har våra eminenta skolbibliotekarier, cirkulationsbiblioteket, ASL-kurser och handledning med Anna och Carola, Stockholmskällan som också erbjudit lektionsförslag och inspirationskvällar runt svenskundervisningen i senare skolår. Vi får nu inte glömma kollegorna i IKT-gruppen! Exempelvis handlar också iPad kurserna i förlängningen om att läsa och skriva. Ja, så här kan jag fortsätta uppräkningen!

Jag har mitt livs roligaste jobb. Det är inspirerande och miljön är kreativ med duktiga kollegor som är nischade med specialistkunskaper på olika områden. Jättespännande kan jag tala om! Framöver kommer vi internt att arbeta med att se över möjligheterna till fler och nya samarbeten och jag ser massor av möjligheter för mitt område, dvs. läs-, skriv- och språkutveckling. Kurser/studiecirklar/föreläsningar inom skrivande är en. Detta vill jag både utveckla som ett separat spår men också som en fortsättning på ASL och Språkpaketet. Vi har bedömning av digitala texter som ett annat spår som jag går och funderar över. Har tagit in det i den  forskarstödda seminarieserie som erbjuds skolornas läs- och språkutvecklare detta läsår. Jag har kontakter med mina kollegor inom ”jämställdhetsgruppen” för att se vad vi kan ta fram inom läsande och jämställdhet. Ett högst aktuellt område! Så ska jag inte glömma min käpphäst ”att undervisa i läsförståelse”, här vill jag göra mer för de senare skolåren. Genom samarbete med Mediotekets skolbibliotekarier kan vi ta fram böcker som blir bra för läsförståelsestrategier för våra äldre elever men också anpassa undervisningen i läsförståelsestrategier. De metakognitiva strategierna är i grunden desamma men sedan har vi jobbet med att anpassa kraven och välja texter utifrån mognad och elevers ålder.

Ja, ni hör att jag har världens roligaste jobb. Utmanande, intensivt, krävande men roligt!

MEN först ska jag ha lite helg innan jag tar tag i allt som ligger och väntar nästa vecka – uppstart av två nya studiecirklar i ”att undervisa i läsförståelse” och så är ni många därute som väntar på bekräftelser på att ni fått en plats i den forskarstödda seminarieserien som startar snart och den nya kursen om ”Nya språket lyfter”. Lugn! Bekräftelserna kommer….