Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitalisering

”Om det regnar” tips!

Eftersom det ser ut att bli kallt och vått med regna i Stockholm så kanske du känner för att byta Små grodorna runt midsommarstången mot lite häng i soffan och surf!? Varsågoda att ta del av några tips som vi delar till deltagarna efter vår studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Bloggar:

  • Elin skriver om film, filmprojekt, kamerarörelser, bildmanus, berätta med ljud/musik/tystnad mm. : Ung i Stockholm.
  • Toura skriver om språk-, läs- och skrivfrågor i bloggen Läs- och språksatsningen.

Studiedagen omfattar bland annat ett arbetspass kring att skapa trailers i iMovie och ett kring att arbeta med animering i appen Puppet Pals HD. Givetvis finns det bra instruktionsfilmer på Youtube. Ja, det finns många bra! Här kommer ett förslag för vardera.

Elin tipsade om några källor för musik och ljud som är fria att använda:

Katrin tipsade om källor för bilder som är fria att använda: 

Ett annat tips är en användbar app för att exportera musiksnuttar till iMovie, Book Creator m.fl.:

Vi arbetade också med att skriva och det gjordes både analogt och digitalt. Våra texter klistrade vi in i en Padlet för att alla skulle kunna läsa när våra arbeten projicerades på skärmen. Detta kunde lika gärna ha gjorts i exempelvis Socrative.

Vill du se vilka kurser vi erbjuder? Håll dig uppdaterad på Mediotekets anmälningssida för våra kurser: Kompetensutveckling

Vill du bli uppdaterad utan att själv surfa runt? I så fall ska du prenumerera på Mediotekets Nyhetsbrev. Det är bara att fylla i din e-post under prenumeration på Mediotekets Nyhetsbrev.

nyhetsbrev

Du kan också läsa och anmäla dig till våra kurser via Kalendariet på PS/ Pedagog Stockholm.

Trevlig midsommar!

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar.  Fyra olika arbetspass efter en röd tråd, bilderboken. Laddade deltagare skapar under dagen egna historier med inspiration från en av de bilderböcker Kia presenterar i första arbetspasset. Givetvis kan läraren, när hen är tillbaka i klassrummet, lika gärna hämta inspiration från sin ämnesundervisning. Givetvis går allt att göra lika bra i åk 1, åk 9 som på gymnasiet. Givetvis är det läraren som själv väljer och anpassar arbetet efter sin klass och sina ämnen. Det vi skapar under denna studiedag kan lika gärna handla om miljöförstöring, en trosuppfattning, att vara barn på vikingatiden eller en årstid.

61AC8B6D-D4C3-473E-A867-75D6493C7E3D

Den här studiedagen tar avstamp i formuleringarna i vår reviderade läroplan och de reviderade kursplanerna som gäller från 1a juli 2018. Under Skolans uppdrag kan du läsa följande:

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 9 ”Skolans uppdrag”)

I avsnittet om riktlinjer kan du läsa att läraren ska

organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 15 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Under kapitlet Övergripande mål och riktlinjer, sidan 13,  formuleras målet som att:

2.2. Kunskaper

Mål

[…]

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr 11, reviderad 2017, sidan 13 ”Övergripande mål och riktlinjer”)

Andra arbetspasset lär Elin oss hur vi skapar trailers i iMovie. Elin visar hur vi väljer olika teman och ger tips om bästa sättet att arbeta. Vi uppmanas att fota runt 20-30 bilder. Dessa ska alltid vara i liggande läge, format, och det är viktigt att ta både närbilder och mer översiktliga helbilder. Som alltid avslutar vi alla arbetspass med att se några av varandras produktioner.

F518FB7F-E609-492D-A78E-10F55DFE2079

När trailern är klar är det dags att spara och dela. Elin råder oss till att välja full HD upplösning, om du ska visa för klassen räcker det med HD – 720p.

A3B2C0B0-6DCE-411E-97CA-1344C7810487

Katrin leder oss genom arbetspasset med Puppet Pals. Utgångspunkten är fortfarande bilderna vi fotade på morgonen. Ja, grundmaterialet blir till lika många berättelser som vi som arbetat med dem under dagen. Egentligen vet man att det är så men det praktiska arbetet gör det väldigt tydligt.

6678BD19-0AF7-4113-BB0C-DF838EE525E6

Text, bild och ljud kan utveckla, förstärka och/eller motsäga varandra. Varje del kan utveckla berättelsen genom att tillföra ny unik information. Varje del kan förstärka varandra genom att berätta samma sak och de kan motsäga varandra och därmed förvirra och/eller skapa humor och/eller dialog.

Och jag som skrev var också där! Jag visar kort hur man kan tänka kring att utveckla och bygga ut en text. Deltagarna får en 2-3 ordsmening ur sin bilderbok som de sedan parvis arbetar kreativt med. En enkel övning där vi skriver i paddans anteckningar och avslutningsvis kopierar över till en Padlet. På så vis kan alla läsa vad alla andra har skrivit.

37FEC4C5-490C-4659-AAE2-73979555F749

C23B34F8-9B38-4CCF-89AE-C0D21D2C5E84

Vi som arbetar med  de olika arbetspassen under studiedagen är Elin Jönsson, Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring och jag Toura Hägnesten. Vi arbetar alla med kompetensutveckling av lärare och vi håller till på Medioteket, Utbildningsförvaltningen, i Stockholm.

Du som missade dessa dagar nu i juni kan anmäla dig till nästa tillfälle som är 10e september -18. Läs mer om studiedagen och anmäl dig HÄR.

Här är också en direktlänk till anmälan. Psst! Vänta inte för länge med att anmäla dig för då kan det vara fullbokat!

Vi ses väl 10e september!

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Stort intresse för LegiLexi!

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Sofia gav oss bakgrunden till satsningen LegiLexi. Vi fick en presentation av forskningsbakgrunden. Delar av denna finns beskriven under fliken Inspirationsbibliotek. Grunden är The Simple View of Reading. Du kan läsa mer om The Simple View of Reading of Reading Rockets sajt.

IMG_0796

Givetvis en snabb glimt från resultaten i NP åk 3 och PISA och våra barns och ungdomars brister i sin läskompetens.

Här är LegiLexis egna argument för att använda deras läsfärdighetstester.

LegiLexi registrera dig

Utgångspunkten för materialet är att läraren ska använda mindre tid för att testa & kartlägga. I stället ska fokus ligga på att analysera och därefter anpassa undervisningen så den omfattar åtgärder för att hjälpa eleven vidare.

Man arbetar inte formativt om man genomför en aktivitet (t.ex. ett test) en eller flera gånger och sedan fortsätter som vanligt utan hänsyn till testresultaten. (Sofias presentation 171101).

Sofia lyfte och jämförde formativ bedömning och RTI. Sofia förklarade ingående RTI, Respons to Intervention. Du hittar och kan läsa en utförlig beskrivning av RTI på Reading Rockets sajt.

Efter kaffepausen var det dags för visning av HUR läraren. Eleverna gör själva testet i appen på iPaden. Läraren administrerar testet också i appen på iPaden. I inloggat läge på datorn arbetar läraren med analysresultatet. Styrkan i LegiLexi ligger i analysunderlaget. Elevernas resultat presenteras färgkodat. Grön färgkod betyder att eleven har nått målen för sin årskurs. Gul färgkodat betyder att eleven ligger nära att nå målen. Röd färgkod betyder att eleven har långt kvar till att nå målen. Läraren kan gå in och se hur varje deltest har gått och hur eleven ligger till i förhållande till klassen. Läraren kan också ta fram en felrapport för varje elev. Förutsatt att läraren har iPads till alla elever så kan testen göras i helklass, samtidigt med samtliga elever.

Läs mer om LegiLexi i mitt tidigare inlägg om LegiLexi (17/9 -17).

För dig som var förhindrad att delta så kommer det en andra chans! Torsdagen den 30e november kommer Sofia tillbaka och presenterar LegiLexi för alla er som var förhindrade att delta.  Anmäl dig här: anmälan till presentation av LegiLexi (glöm inte att klicka på ”skicka in” knappen!)

Välkommen att anmäla dig så att även du får boken!

IMG_0804

Lär dig mer om STL!

STL är förkortningen för Skriva sig till lärande. Skriva sig till lärande (STL) är en modell är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Det är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. Modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av formativ återkoppling på digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. STL används inom samtliga ämnen från åk 1-9 samt idag även upp i gymnasiet. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter och arbeten, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klassajter. STL syftar i grunden till att skapa en grundläggande förståelse för såväl lärprocessen som det metakognitiva lärandet.

AAG_STL-MODELL-RUBRIK kopia3

Det är Annika Agélii Genlott som presenterar STL för oss i två föreläsningar (23/10 samt 4/12). Annika Agélii Genlott är forskare i Informatik vid Örebro universitet, skolutvecklare för Sollentuna kommun samt projektledare för SKL samt kommunövergripande skolutvecklare i Sollentuna kommun. Hon bedriver sin forskning med inriktning på digitaliseringen av skolan. Hur man kan sprida kunskap kring användandet av digitala verktyg och hur dessa kan användas i pedagogiken på ett sätt som gynnar lärandet på riktigt.

På den första av de två föreläsningarna, dvs 23/10, kommer du att få ta del av teorin, praktiken och forskningsresultaten av STL samt av ett professionellt kollegialt lärande genom kritiska vänner. Du kommer utifrån detta att få prova på att arbeta utifrån STL i ditt eget klassrum, analysera resultatet av undervisningen och formativt återkoppla till kollegor. De erfarenheter var och gör kommer att gås igenom på den uppföljande föreläsningen den 4 december. Då kopplar vi också våra erfarenheter och reflektioner till teorier kring förändringsarbete och transformation av praktik i klassrummet – det vi alla utsätts för kopplat till dagens digitalisering av skola.

Detta är med andra ord två riktigt spännande föreläsningar kopplat till något som alla talar om idag nämligen digitaliseringen av skolan. Föreläsningarna erbjöds i första hand skolornas läs- och språkutvecklare men nu finns det 10 platser lediga. Ta chansen att delta! Du anmäler dig här: anmälningslänk till STL.

Du kan läsa mer om STLSKL:s sajt. Vill du ta del av det forskningsstöd det finns för STL så hittar du även det underlaget på SKL:s sajt under Forskningsresultat och erfarenheter – Skriva sig till lärande.

Jag hittade också en PowerPoint presentation om STL utbildningen som SKL publicerat och den har jag länkat in här:

AAG_STL-MODELL-RUBRIK  PPbild

Digitalisering

är en term som jag brottas med. Jag vill så gärna få grepp om termen. Jag vill känna att jag kan beskriva vad den innebär i undervisning. Jag vill äga termen. För mig är digitalisering som en hal ål. Den slinker än hit, än dit. Just nu är jag i ett något som kan liknas ett research stadium. Jag har ett antal texter jag läser eller kommer att läsa och jag har börjat göra anteckningar. Jag letar rapporter och läser på nätet. Sist men inte minst så har jag formuleringarna i kursplanen i svenska från Lgr 11, nya versionen för 2017, med mig i arbetet. Ta exempelvis skrivningarna för åk 1-3. Här hittar jag formuleringar som digitala texter, digitala miljöer och digitala verktyg. Nu återstår bara att översätta dessa formuleringar till undervisningspraktik.

Skolverket ställer själva den retoriska frågan ”Vad betyder skrivningarna om digital kompetens i styrdokumenten för din undervisning?”. När jag läser Skolverkets kommentarmaterial om digitalisering i skolan så ringar de in fyra aspekter.

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017)

Digitalisering ses inte som något statiskt utan som något som förändras över tid. Barbro Westlund talar också om att begrepp inom läsforskning ändrar innebörd över tid; hon talar om begrepp i rörelse.

I en föränderlig värld behöver vi vänja oss vid att begreppet literacy är i ständig rörelse. (Skolverket 2016:17)

Vi kan byta termen literacy mot digitalisering eller digitala verktyg och medier. Dessa termer är samtidigt begrepp vars innebörder är i ständig rörelse. Som vi förstår dem idag kommer vi inte att förstå dem imorgon. Detta ställer stora krav på oss. Ja, vi måste helt enkelt själva vara i ständig rörelse.

I den här korta filmen om digital kompetens presenterar undervisningsrådet Olof Andersson, Skolverket, hur de tänkt i arbetet med förändringarna i läroplanen i revideringen utifrån digital kompetens. Du hittar intressant information på Skolverkets  sajt under Grundskoleutbildningens digitalisering.

I Skolverkets kommentarmaterial Få syn på digitaliseringen i grundskolan får läsaren en bra genomgång och presentation av hur Skolverket ser på digital kompetens i olika skolformer och utifrån läroplanens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Kommentarmaterialet bjuder också på Skolverkets definition av begreppet.

När jag läser kommentarmaterialet provar jag att byta ut elev i alla skrivningar från läroplanen till lärare och då blir det tydligt hur mycket som krävs av mig i min lärarroll. Som lärare måste jag – förstås! – alltid ligga steget före mina elever. Detta gäller – förstås! – också min digitala kompetens. Digital kompetens är inte längre något som vissa är bra på utan det är något vi alla måste tillägna oss. I den här processen får vi inte glömma att vår undervisning, enligt skollagen, ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att när vi provar nya arbetssätt, nya kanaler och nya material måste vi hela tiden undersöka den vetenskapliga grunden. Vetenskap handlar bland annat om att systematiskt utforska, ifrågasätta, problematisera, att granska och att sätta fakta i ett sammanhang. Med andra ord att vrida, vända, stöta och blöta. I Skolverkets Forskning för klassrummet skriver de så här om erfarenhet:

Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. (Skolverket 2013:11)

Många tankar väcks. Det känns som att digital kompetens är något vi behöver reflektera över som fenomen parallellt med att vi arbetar med att utveckla vår undervisning och våra förhållningssätt. Personligen känner jag att jag behöver avskärma mig från det allmänna och försöka ringa in förståelsen av digital kompetens inom just mitt ämnesområde, dvs. språk-, läs- och skrivutveckling. Jag hoppas på många och ingående diskussioner med er alla!

Referenser:

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen i grundskolan. Kommentarmaterial.

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen