Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitalt berättande

Våra yngsta elever skapar berättelser med digitala verktyg

Onsdagen den 30e januari hade vi förmånen att få höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om hur sexåringar och elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg.

9DE94BF5-2FFF-43AC-A3D1-5851C38B01FC

Frågor som Ewa ställde i sitt avhandlingsarbete var:

  • På vilka sätt förmedlar den digitala teknologin, andra kulturella verktyg och lärarens stöttning barnens berättaraktiviteter?
  • Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i teknologi-medierade aktiviteter inom ramen för förskoleklassens kontext.

Studiens fokus låg på själva berättandet. Berättande är något som pågår hela tiden och medför en social aktivitet där lyssnarens bekräftelse är viktig för att upprätthålla berättandet.

BE278BF2-C354-454B-9079-2D1178612CBD

Lärarens attityder till digitala verktyg och den egna konpetensen spelar en stor roll för användningnen i ett pedagogiskt syfte. Det en lärare bör kunna är pedagogik och didaktik, innehållet och teknologin. Läraren är central för vad som händer och det lärande som kan ske i klassrummet. Lärare och barn har ofta olika perspektiv på den digitala aktiviteten.  Det är lätt att missbedöma barns digitala intresse och deras digitala kompetens.

Den digitala teknologin påverkar literacy aktiviteterna i klassrummet. När elever skriver digitalt blir texterna längre, innehållet blir tydligare och vokabuläret ökar. När läraren integrerar teknologi och lärande i att använda digitala verktyg med själva berättandet skapas ett sammanhang för skrivaktiviteten som är meningsskapande.

E38CF4B1-71FB-4503-908B-3F5630E73129

I sitt avhandlingsarbete undersökte Ewa vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Hon fann att lärarens instruktioner och stöd hade stor betydelse. Barnens berättelser och hur dessa växer fram beror till stor del på vilka instruktioner barnet får samt hur förskolläraren stöttar under arbetet. Att arbeta med digitala verktyg innebär att kunna arbeta med text, bild och ljud. Teknologin erbjuder auditivt stöd av talsyntes, illustrerade digitala bilder och en hel färgpalett. Aktiviteterna erbjöd barnen tillfällen till kreativt berättande, symboliskt tänkande och utforskande av de meningserbjudanden som teknologin erbjuder.  Samtidigt uppstod svårigheter att etablera ett gemensamt fokus för lärarna och barnen. Det  visade sig att barnen hade svårigheter att samtidigt hantera både teknologin och skriftspråket. 

Det visade sig att barn och lärare uppfattade uppgiften på olika sätt. Barnen uppfattade uppgiften som ett sagoberättande. Läraren uppfattade uppgiften som en skrivuppgift. Det ledde till att läraren gav stöttning kring enbart skrivkonventioner och teknologi. I ett annat exempel medverkar teknologin till ett estetiskt och visuellt berättande för barnen snarare än att utveckla deras muntliga berättande som är lärarens målsättning. Något som förvånade Ewa var att barnens visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

644CAFFC-8E9B-43F9-BC14-11908E1AC81D

Resultaten visar att barnen, samtidigt som de övar färdighet att gemensamt arbeta fram en berättelse, måste lära sig hur man hanterar både den digitala teknologin och skriftspråksystemet som till viss del visar sig vara krävande och bidrar till att berättandet stundtals blir underordnat. Detta sker samtidigt som de övar färdigheten att gemensamt arbeta fram en berättelse.

Resultaten visar också på nödvändigheten av att förskollärare undervisar utifrån ett lärandemål. Förskolläraren måste medvetet organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande av det specifika innehållet. 

Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför! En utmaning är att utveckla barnens berättande parallellt med att de lär sig behärska den digitala tekniken och själva skrivandet. Handhavandet av verktygen får inte bli överordnade det pedagogiska arbetet med att utveckla berättandet.

En annan utmaning är att ge instruktioner. Relationen mellan instruktion och lärande är komplex. Instruktioner behöver uppfattas och förstås av deltagarna. Hur instruktionen formuleras och förmedlas samt vilken stöttning som ges har stor betydelse för hur barnens berättande kommer att gestalta sig och hur de slutliga alstren blir.

Likaså visar talordning och turtagning under skapandet av en berättelse att barnen inte alltid är överens om vad som ska hända i berättelsen. De kan tala förbi varandra och utifrån olika perspektiv. Det blir ibland problematiskt att transformera ner det muntliga berättandet till en gemensam berättelse.

8408FFE1-2F16-4326-814B-79232B1D30B2

Sammanfattningsvis menar Ewa att svårigheterna låg i att skapa ett gemensamt fokus samt att se till att berättandet inte blir underordnat.

Resultaten pekar på nödvändigheten av att förskollärare utifrån ett lärandemål medvetet organiserar aktiviteter, introducerar begrepp och väljer teknologier som motiverar och stöttar. (Ewa Skantz Åberg)

30057ED1-5735-40A3-B940-396F69485594

Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking. Avhandling inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

forskning.se (180523): Lärarens roll viktig vid barns digitala berättande.

Skolportens intervju med Ewa Skantz Åberg (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Berättande i snapchat

Akademiskt = tungt!?

Forskning = ointressant!?

Professorer = tråkiga!?

Är det så du tänker även om du kanske inte säger det rent ut? Kolla i så fall in Jill Walker Rettbergs webb: http://jilltxt.net/

Jill Walker Rettberg är professor i digital kultur vid universitet i Bergen. Så här beskriver hon själv sitt forskningsområde:

Her research is on networked fiction, which includes electronic literature, weblogs, electronic art, web hoaxes and grassroots game-Creation. (http://jilltxt.net/txt/, 160910)

Jill höll en av keynote föreläsningarna under den nordiska forskningskonferensen 2016 Med bilden i fokus. Det handlade om berättande i snapchat och musical.ly. Här har jag en del att lära, det är säkert!

Snapchat

Snapchat är en app för att skicka meddelanden mellan mobiler. Du tar ett foto eller spelar in en kort videofilm. Du bestämmer också hur länge fotot ska visas för den som tittar samt skriver ett meddelaande. Tiden du kan ställa in är 1-10 sekunder. Avslutningsvis skickar du filmen till en eller flera personer i din kontaktlista. När mottagaren öppnar meddelandet, bilden, så visas den bara så länge som du har bestämt. Snapchat har också en videochatt. Just nu är det här mycket populärt bland ungdomar.

Du kan också skapa korta berättelser i snapchat genom att koppla ihop flera foton, snaps. Mottagaren har 24 timmar på sig att se historian. Du bestämmer vem eller vilka som kan se dina historier genom att göra vissa inställningar. Jill visade oss olika exempel på korta snapchat historier. Enligt Jill är det vanligare att det är företag än ungdomar som gör dessa historier. Vi fick se några exempel på dessa korta historier. Ett exempel var taget i London samma dag som folkomröstningen om Brexit. Det var en snabb presentation av bilder från olika platser och med olika människor i London och korta uttalanden för och emot Brexit.

snapchat
Snapchat-logotypen.

Jill har forskat på ungdomars användning av och berättande med hjälp av snapchat. Du kan läsa mer om det på hennes blogg What high school students think about Snapchat stories. Det är spännande läsning! Ja, jag tycker att det här med att läsa och skriva blir bara mer och mer spännande. Det dyker hela tiden upp nya vinklingar, nya sätt att berätta och kommunicera, nya kanaler för berättandet och nya medier och artefakter.

Vad gör Jill när hon forskar på snapchat?

Mostly we’re watching hundreds and hundreds of stories to see what kinds of narrative techniques people use, but we also want to know what regular users actually think about stories. Do they watch stories much? Do they make stories? What do they think is a good story? (http://jilltxt.net/?p=4505, 160909)

Du förstår att Jill hade en del material att visa! Forskningsfrågorna är delvis frågor som vi lärare också ställer oss som t.ex. vad tycker våra elever är en bra historia? Det kan vi ställa mot frågan om vad vi lärare anser är en bra historia mot bakgrund av kunskapsmål, kursplaner och läroplan.

Förresten tycker jag att du ska läsa hennes blogginlägg med 10 anledningar att dela forskningsresultat i snapchat 10 reasons why you should use Snapchat to share research ideas (and 4 reasons not to). 10 anledningar som är överförbara. Jag håller inte helt med om alla. Exempelvis tror jag inte att det tar mig lika lång tid att berätta något i snapchat som att skriva ett blogginlägg.

Jill

musical.ly

Jag börjar med att bekänna att jag inte ens hade hört talas om musical.ly innan Jills föreläsning! Vill du veta mer om musical.ly? Besök i så fall Jills blogg jill/txt och se hennes videoHär berättar hon mer och bjuder generöst på sig själv. Exempelvis får du se henne själv handteckna och läppsynka i tolkningen av en sång.  Jill tipsar om tutorials på Youtube för den som vill lära mer. Det tar tid att bli bra på detta! Kräver mycket övning. Har du elever som är bra på lägga upp egna tolkningar av sånger i musical.ly så vet du att den eleven har uthållighet och motivation att öva tills god färdighet är uppnådd!

Jag har varken snapchat eller musical.ly MEN jag har frågat runt bland mina mer digitala (och yngre!) kollegor och de visade sig var insatta. Vi får se om jag hinner någon regnig dag när det blir tid över…

Referenser

Jill Walker Rettbergs blogg: http://jilltxt.net/

Nordisk forskningskonferens 2016 Med bilden i fokus