Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
disciplinary literacy

Skrivande i tidiga skolår

I måndags eftermiddag deltog jag i två olika seminarier. Det första var: 1) Jenny Wiksten Folkeryd och hennes föreläsning  Skrivande i tidiga skolår. Det andra var: 2) Jakob Åsberg Johnels och hans föreläsning Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter.

Tidigt skrivande är riktigt intressant mot bakgrund av Skolverkets olika  bedömningsstöd och kartläggningsmaterial som publicerats under 2016 och i år.

Jenny Wiksten Folkeryd har deltagit i utarbetandet av flera av Skolverkets bedömningsstöd.  Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Målgruppen för föreläsningen var lärare i förskoleklass samt grundskolans årskurs 1-3. Fokus för dagens seminarium var:

6C465FAE-920B-4979-81C2-E22369E126F8

Vi kastades in i frågeställningen Vad är bra i/med respektive text? Vi uppmanades att fundera över den frågan i förhållande till flera olika textexempel.

Jenny Wiksten Folkeryd underströk att det krävs andra kunskaper än enbart formfärdigheter i den tidiga skrivundervisningen. Det handlar om att känna till hur skrivande kan förmedla innehåll och hur budskap kan förtydligas och förstärkas. Detta gäller förstås för såväl berättande texter som för sakprosatexter. Vi fick  med oss exempel på frågor som jag som lärare kan ställa mig för att hjälpa mina elever i deras skrivande.

F603EEAE-6B9C-480B-A51B-8A1BCED3D52F

Ett stort ordförråd hänger oftast ihop med språkligt bättre texter. Frågor läraren kan ställa sig är exempelvis: hur ser ordvariationen ut? Återkommer samma ord. Finns det en variation mellan olika ordklasser? Är de använda orden informationstäta? Finns det nominaliseringar? Förekommer långa ord? Används bildspråk?

Andra kvalitetsmarkörer för en text är exempelvis hur eleven skapar ett sammanhängande innehåll och hur de utvecklar detta innehåll. Det kan göras med hjälp av makro- och mikroteman, relativa betydelser, hur innehållet utvecklas, förtydligas, omformuleras, exemplifieras och hur specificeringar görs. Läraren kan ställa sig frågor som exempelvis:

  • Hur använder elever ord i sina texter för att uttrycka och berika ett innehåll?
  • Hur skapar elever ett sammanhängande innehåll (en röd tråd) och hur utvecklar de detta innehåll?
  • Hur använder eleverna uttryck som drar in läsaren i textens innehåll?

I sin senaste forskning fann hon stor variation i kvalitet mellan olika elevtexter. Samtidigt fann forskarna många bra texter med sammanhängande innehåll, varierat ordförråd och tydliga teman.

Forskarna fann skillnader i texter som tagits fram i olika lärprocesser. Vid arbete med stödord var det vanligast med en sammanhållen lista med få teman och utvidgningar. När läraren arbetat med tankekarta var det vanligast med sammanhållna texter med många teman och utvidgningar.

Något annat som kan styra lärarens bedömning av en text är huruvida och hur eleven använder uttryck som drar in läsaren i textens. Här tittar man exempelvis efter vad som benämns röster, tilltal, omtal, attityder, värderingar med personliga känslor och bedömning av mänskligt beteende.

A83C3307-279E-48C7-914B-6984A1A50AA6

Faktatexter ska inte innehålla värderande drag. Uttryck som implicerar värderingar stärker texten som får bättre omdömen.

I konferensprogrammet fick vi med oss förslag på diskussionsuppgifter och frågor för självinventering av vår skrivundervisning. Riktigt bra frågor!

Jenny Wiksten Folkeryd_a

Här har vi ett upplägg som ser till hela texten och fokuserar på att stödja elevens skrivutveckling. Ett upplägg där funktion, innehåll och form samspelar. Utöver ovanstående självinventering av min egen skrivundervisning fick med oss diskussionsuppgifter att ta upp tillsammans med våra kollegor. Dessa hade fokus på huruvida eleverna får bygga upp och utveckla kunskap om innehållet i sina texter samt huruvida eleverna får använda sin text i ett meningsfullt sammanhang. Får eleverna läsa upp och dramatisera sina texter? Får de ta med texten hem? Får de skicka in sina texter till t.ex. en tidning eller lägga ut dem på klassens egen  nyhetssida?

Föreläsningen var innehållstät och gick i rasande tempo. Mängder av spännande tankar och inspel att ta med sig!