Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
diskussionsgrupper

Så här riggar du för diskussioner

Jag själv har tyckt att det har varit svårt att rigga för diskussioner . Det är inte helt lätt att få till bra, konstruktiva och utvecklande, diskussionsgrupper, särskilt med yngre elever. Det är lätt hänt att några tar mycket plats och några inte tar plats alls. I senaste numret av The Reading Teacher handlade en artikel om hur man underlättar detta. Studien som refereras utgick från klasslärarens mål för literacy arbetet i en klass med 7-åringar. Målen var att eleverna skulle:

  1. utveckla en positiv syn på läsande
  2. förstå att meningen med läsning är att förstå det lästa
  3. lära sig att självständigt använda och reflektera kring förståelsestrategier i olika texter
  4. engagera sig i meningsfulla diskussioner kring texter med tolkande uttalanden och svar

Mål som vi känner igen från våra svenska kursplanemål. Arbetet med att skapa diskussionsgrupper byggde på lärarens fyra mål. Syftet var att skapa utrymmen där eleverna kunde stödja varandras förståelse av lästa texter. Utgångspunkten var ett kollaborativt lärande, dvs. ett gemensamt lärande där den enskilda eleven når en fördjupad förståelse med stöd av kamraterna.

Diskussionsgrupperna är tänkta att utmana eleverna till ett higher order thinking (HOT). Eleverna ska utvidga sin förståelse och använda olika förståelsestrategier. Samtal och dialogisk undervisning stöder förståelse. Didaktiskt började lärarna arbeta med elevernas förväntningar på diskussionerna utifrån frågor som:

Hur känner vi igen ett bra lyssnande? Hur deltar vi i en diskussion? (Moses, Ogden, Kelly 2015:234)

Lärarna lärde ut hur man gör när man diskuterar. De tog upp saker som exempelvis vikten av ögonkontakt vid samtal, en god samtalston och kroppsspråkets betydelse. Vid helklassdiskussionerna uppmanades eleverna att välja och ta med sig en bok som de vill dela. Vid diskussionerna fick de träna på att säga saker som: Jag hörde att du sa att …, Jag håller med dig eller Jag för står inte riktigt. Kan du berätta mer!?

För att komma in i diskussionen fick eleverna använda uppstartsmeningar.

För att utveckla diskussionerna användes post-it lappar för att märka ut favoritavsnitt i böckerna de läste. Varje förståelsestrategi motsvarade en viss färg. På så vis såg både läraren och eleverna vad kamraterna tänkte ta upp. De strategier de arbetade med var: kopplingar, vad jag har lärt mig, frågor och övrigt.

Nästa steg var att starta upp diskussioner i smågrupper. Mycket möda lades på att locka eleverna med böcker som ledde till diskussioner och känslomässigt engagemang. Varje gruppdiskussion började med att en elev berättade om sin bok för att sedan be om kommentarer, frågor, kopplingar och kommentarer; alltid relaterat till texten och elevens presentation.

Lärarna lärde också barnen att göra inferenser. Författare skriver ofta så att det finns luckor i texten där läsaren själv får fylla ut och komplettera det som fattas. Läsaren använder ledtrådar som finns i texten och kopplar till sådant denne redan vet för att kunna dra en slutsats och/eller göra gissningar. Ett konkret exempel hittar finns i Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse (Reichenberg 2014:77):

Sara skulle gå på kalas.
Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok.
Hon skakade på spargrisen.
Den gav inte ett ljud ifrån sig.

Eleverna får berätta hur gammal de tror att Sara är, varför hon tänker på att Elin skulle gilla en Tintin-bok, varför hon skakar på spargrisen och vad det betyder att den inte gav ett ljud ifrån sig. Sedan får de berätta hur de vet allt detta. Svaren står inte i texten men eleverna har dragit slutsatser och förstår eller gör kvalificerade gissningar som leder till tänkbara svar.

5 fingrar regel_151105

Lärarna använde vad de kallade Retelling Anchor Chart. Till vänster har jag ritat av ett sådant. Eleverna hade i uppgift att tala om alla delar av handen när de presenterade sin bok för kamraterna i diskussionsgruppen.

Du känner med all säkerhet igen upplägget! Det liknar delvis vad som beskrivs i klassikern Det flerstämmig klassrummet av Olga Dysthe från 1996. I ett dialogiskt klassrum bygger vuxna och elever vidare på varandras yttranden och reflektioner. Vuxna och elever är tillsammans engagerade i att skapa, formulera och värdera nya tolkningar och nya förståelser för att bättre förstå sig själva, varandra och omvärlden.

Idag, mot bakgrund av helgens händelser, finns det mycket att diskutera tillsammans. Det är inte bara böcker vi kan diskutera med våra elever utan också omvärldshändelser. Ibland underlättar det diskussionerna att utgå från böcker relaterade till ämnet för att sedan gå över till dagshändelserna. På Cirkbloggen hittar du mängder av bokförslag. Arbetar du i någon av Stockholms kommunala grundskolor så kan du också låna böcker i grupp- och klassrumsuppsättningar och/eller på olika teman, för olika årskurser och ur många andra perspektiv.

Referenser:

ILA, International Reading Association.

Moses, L., Ogden, M. & Kelly, L.B. (2015). Facilitating Meaningful Discussion Groups in the Primary Grades. I The Reading Teacher, September/October 2015, Volume 69, Number 2, sidorna 233-237

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.