Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Dyslexi

Talboken i klassrummet – läsfrämjande undervisning

Föreläsningsdelen med Terese Cannehag Berglund hade rubriken Hela skolan lyssnar. Terese  är förstelärare i läsning (F-åk 5) och arbetar med läsfrämjande arbete på Ålstensskolan. Hon började med att reda ut skillnaden mellan talböcker och ljudböcker. De senare är kommersiella och kan lånas/köpas av alla. Talböcker riktar sig däremot till individer med lässvårigheter. Terese underströk att arbetet behöver ske på individ-, grupp- och skolnivå.

Terese talade med eftertryck om vikten av att fånga upp barnen innan de tröttnat och tappat självförtroendet för att avkodningen upplevs som svår. Hennes tankar föddes ur mötet med:

  • elever som identifierar sig som icke läsare
  • elever som inte hittar till ljudboken eller talboken
  • föräldrar som har förutfattade meningar krig att läsa med öronen

Terese har funderat mycket över Vad kan jag göra för mina elever? Detta har lett till att Ålstensskolan har en vecka varje termin då alla elever läser med öronen. På Ålstensskolan har man sammanställt en särskild boklista över böcker som finns som ljudböcker alternativt talböcker. Terese brukar ställa upp titlarna i lärarrummet så kollegorna kan bekanta sig med och titta närmare på dessa. Hon har också engagerat fritidshemmet i läsningen samt kontaktat föräldraföreningen vars medlemmar har fått svara på frågor kring läsning. Ett mål var att visa att även vuxna läser, både hemma och på arbetet, och hon ville belysa att det är olika läskrav i olika yrken. Ett annat mål var att få med föräldrarna på tåget. Terese har bjudit in föräldrarna till en egen genomgång och introduktion där hon gett en kort generell information om läsning, introducerat Legimus – och jämfört detta med hjälpmedel som att ha glasögon men också med exempelvis Storytel som många vuxna har erfarenheter av. Fördelar med föräldragenomgång i grupp är bland annat att dessa ser att ”vi är flera” som behöver detta, igenkänning för många föräldrar. Inloggningsuppgifterna delas alltid ut i förhand för att föräldrarna ska hinna bekanta sig med appen. Föräldrarna behöver veta hur man kan söka, ladda ner och använda böckerna i Legimus. Föräldrarna fick också löpande information om veckans bok med tips på samtalsfrågor och olika lästips.

Terese arbetar med bokcirklar med stöd i Legimus. Hon kallar dem Legimusgänget och det är en särskild bokcirkel för de elever som läser talböcker. Terese underströk att elever inte blir Legimusläsare på egen hand. Det är roligare att läsa tillsammans. Läsupplevelser ska delas!

Praktiskt la Terese upp arbetet så här: Eleverna som deltog gick i åk 1.  Läsningen skedde på lektionstid och i grupp. Alla läste samma bok tillsammans. Först presenterade Terese boktiteln och visades upp bok . Före/under/efter läsningen ledde hon textsamtal med läsdeltagarna. Alla böcker var max 15 min långa och de kunde vara både skönlitterära och faktaböcker. Efterföljande tillfälle följde Terese alltid upp läsningen tillsammans med en kreativ uppgift. Sedan var det dags för presentation av ny titel/bok.

Hon har också lett bokcirklar på Fritids. Terese hann två bokcirklar med totalt 80 barn under vårterminen. Kravet för att få vara med var att alla skulle läsa en bok i veckan. Varje träff hade de textsamtal och eleverna fick presentera vad de hade tyckt om boken. Bedömningen av boken de läst gjordes genom att de valde en sida på en tärning och la upp. På så vis blev det tydligt hur många som tyckte att boken var jättebra, en 6a, och hur många som inte hade uppskattat den. Givetvis satte de ord på vad de tyckte var bra med boken. Exempel på kreativa uppgifter var att de gjorde bokmonster, händer för olika genrer och klassiska bokmärken.

täning oval

Du kan läsa mer om hur Legimusgänget arbetar i MTM:s tidskrift Läsliv: Hela skolan lyssnar

När Terese låter eleverna svara på frågor kring fördelar och nackdelar med ljudböcker respektive tryckta böcker så kunde svaren låta så här:

  • det är mysigare att lyssna, dvs. att läsa med öronen
  • det kanske inte är lika bra att ha tryckta böcker för miljön
  • man kan lägga in ett bokmärke i en bok
  • det tar tid och är trist att lyssna på förpratet innan talboken börjar

Terese tog upp exempel på utmaningar som hon har brottats med. Några exempel är att:

  • få tiden att räcka till!
  • ta lagom med tid i anspråk.
  • att serva kollegor så det inte blir alltför betungande för dem.
  • det finns fördomar om att det skulle vara bättre att avkoda än att läsa med öronen bland både föräldrar och lärare.
  • att motivera.
  • att få med all personal!

Vinsterna är många! Eleverna får mersmak! Det är roligt att läsa. Det är ännu roligare att dela sin läsupplevelse med andra i textsamtal! Mot bakgrund av att ljudböcker har blivit vanligt bland vuxna är det självklart att även våra elever ska få samma möjlighet att läsa med öronen. Det är också ett sätt att få höra andra än sin egen lärare läsa högt vilket ger erfarenheter av att höra andra dialekter, röstmelodier och röstegenskaper. Att läsa med öronen utvecklar rollerna läsare-lyssnare; både elev och vuxen blir mottagare av text. Detta i stället för de gängse rollerna där läraren är sändare och eleven mottagare.

Terese CB

Terese återkom till vikten av att lyssna tillsammans då det är en gemensam upplevelse! Terese berättade att hon brukar avsluta högläsningen för sin egen 6-åring med att lyssna på en gemensam text. I skolan lyssnar hon också tillsammans med eleverna i klassen/läsgruppen för att sedan också samtala om texten de lyssnat till.

Avslutningsvis fick vi med oss några tips.

Tereses tips till lärare och bibliotekarier

  • Se Mediotekets och MTM:s skolfilm för inspiration till teamarbete kring talböckerna, mtm.se/film. Du hittar den också på Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.
  • Satsa på information till föräldrarna om egen nedladdning. Engagera läsande förebilder: personal på skolan, föräldrarådet och andra vuxna.
  • Organisera Hela skolan lyssnar – UR och SR har bra material.
  • Böcker ska finnas i mängder, både i skolan och på fritids.
  • Barnen behöver hjälp att hitta böcker!

Referenser:

Läs tidningen Läslivs reportage om projektet (sidan 4-7): Hela skolan lyssnar , 180606.

Läs tidningen Läslivs reportage om bokcirkeln (sidan 7): Legimusgänget , 180606.

Läs MTM:s broschyr om Talböcker i skolan; 180606.

Ålstensskolan om Hela skolan lyssnar: Ålstensskolan, 180606.

tuben talböcker i skolan

Mediotekets filmvisningssajt Tuben: Talböcker i skolan.

 

Talboken i klassrummet – om eleven, talboken och skolan

Här är det full fart! I tisdags hade vi erfarenhetsutbyte för Språkpkaketet och i onsdags låg fokus på talboken i klassrummet. Tre föreläsare gav oss tre olika ingångar till talboken i klassrummet.

talbok i klassrummet

Maria Samuelsson, Värgårdsskolan 4-6 i Kinda, berättade om ett språkutvecklande arbetssätt som fungerar inkluderande och där eleverna känner sig delaktiga. Terese Cannehag Berglund, Ålstensskolan F-klass – åk 5, presenterade sitt läsfrämjande arbete med Hela skolan lyssnar där eleverna under en vecka varje termin tillsammans lyssnar på en bok kompletterat med bokcirkeln Legimusgänget och stöttande föräldramöten. Sist ut var Helena Nordqvist från MTM, Myndigheter för tillgängliga medier, som informerade om statistik och talböcker.

I det här inlägget berättar jag lite om Maria Samuelsson föreläsning. Terese Cannehag Berglund och Helena Nordqvist återkommer jag till i nästa inlägg. Det finns nämligen sååå mycket att berätta!

Maria Samuelsson

Föreläsningens rubrik var Talboken i skolan. Genom att läsa med öronen behöver eleven inte lägga energi på själva avläsningen. Maria Samuelsson har arbetat med ”pepp”-möten med eleverna. Det kan handla om appar, läshjälpmedel likaväl som tips på böcker eller att en äldre elev berättar hur hen gjort för att läsa in teorin till körkortet. Läsnedsättningar är ingen ursäkt för att inte läsa; förutsatt att eleven får förutsättningarna för att läsa. När eleven känner att hen kan stärks självförtroendet.

Läraren har en viktig roll för att skapa ett bra klassrumsklimat och det gör lärare genom att vara bra förebilder och stöd.

Vi fick se film nr 8 i UR-serien Åsså har jag dyslexi Filmen (8 min) handlar om Ludvig som går i åk 6 och har dyslexi.

Ludvig Åsså har jag dyslexi

Maria brukar visa filmen tillsammans med klassen eftersom den tar upp flera aspekter som: hur det känns att ha dyslexi, hur dyslexi påverkar individen och vad det betyder för skolarbetet att få tillgång till dator.

Maria gav oss följande exempel på vad stöd kan vara:

  • En elev gör sina prov dagen före kamraterna. Annars blir det ett stressmoment.
  • Hjälpmedel finns på bestämda platser i klassrummet så eleverna lätt hittar dem.
  • Skolans specialpedagog ger stöd och hjälp till klassläraren.
  • Skolbibliotekarien ger stöd runt olika hjälpmedel.

Maria tipsade om att vi kan läsa mer kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på bland annat:

Maria underströk vikten av läslust och refererade till Catharina Tjernbergs bok Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik (Catharina Tjernberg). Boken är en bearbetning av Tjernbergs avhandling Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Tjernberg fann att det var viktigt att eleverna känner sig delaktiga. Undervisningen ska erbjuda ett innehåll som ger lust till läsning, kompensatoriska hjälpmedel, bygger upp elevens självförtroende, ett gott klassrumsklimat, ett positivt bemötande, en känsla av att vara speciell men inte special och varje elev ska vara synlig på ett positivt sätt i klassrummet.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet. (Skolporten 2013-05-22)

Maria gav oss nyckelkorden för sina topp 5 för undervisningen:

  • planering
  • studieteknik
  • pedagogiskt ledarskap
  • ”Jag ser dig”
  • pusslet

En bra planering är viktigt. Likaså att lära ut studieteknik till eleverna. Läraren är den pedagogiska ledaren och eleverna ska vara trygga med rutiner och förväntningar. Läraren sätter alltid ramen för vad som är tillåtet i klassrummet. Eleverna ska också veta att läraren vet och kommer ihåg vilka behov de har. Pusslet utgörs av eleverna som de enskilda pusselbitarna som utgör dels enskilda bitar dels skapar en helhet när de är tillsammans.

Maria underströk också att jag som lärare inledningsvis måste vara beredd på att ge mycket stöd, inte bara praktiskt utan också att lära ut tekniken med att läsa med öronen.  Det krävs tid, stöd och uthållighet!

Maria är som sagt lärare i åk 4-6 men har också ett uppdrag som förstelärare med inriktning på inkludering. Du kan se henne berätta om sitt arbete med talboken i skolan på MTM:s webb där en annan föreläsning från 2016 med henne finns filmad.

Nu ska jag skriva nästa inlägg med glimtar från Terese Cannehag Berglund och Helena Nordqvist del i denna eftermiddag om Talboken i klassrummet.

Tack också bästa kollegan Margareta Ekström för att du fixade med denna spännande  men också lärorika eftermiddag!

Skolan en marknadsplats!?

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning. (Skolverket, 171214)

I tidigare inlägg har jag tagit upp olika aspekter på bedömning, kartläggningar och test. Gå gärna tillbaka i min blogg och läs dessa som en bakgrund till detta inlägg. Nu har jag tittat närmare på Lexplore i samband med ett besök på deras webb. Idag beskriver jag vad jag läst och sett där samt delar med mig av mina reflektioner kring det som finns att läsa på deras webbsida. Översiktligt reagerar jag på deras användning av vissa begrepp och formuleringar. I filmen Hur fungerar Lexplores metod? säger forskaren att läraren vid genomgången av resultaten

… får veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd.

De lärare jag möter har inte problem med att veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd. Lärarna säger i stället att de har problem med att veta vilket stöd eleverna behöver, hur läraren ska lägga upp och anpassa sin undervisning så att den möter elevernas olika behov och hur de ska klara den utmaningen. Många lärare ger också uttryck för att det är svårt att hinna med i stora klasser och/eller när det saknas grupprum. I måndags 171211 vid presentationen av Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie berättade en lärare att dennes elever till och med använde toaletterna för läsgrupper och boksamtal i brist på utrymmen.

Westlund och Molloy beskrev att de intervjuade i sina klasser hade många elever med olika diagnoser. Det förekommer att en klass med 24 elever har åtta elever med diagnos. Det är en utmaning för läraren! Enligt filmen kommer det en screeningspecialist till skolan som tar ut samtliga elever för att läsa. Läsningen utgörs av att läsa bokstäverna, bokstavsnamnen på filmen, samt enklare text. Ögonrörelserna spelas in av en kamera. Det är ögonrörelserna som utgör resultatet. Informationen laddas upp till en molnbaserad plattform för analys av en datamodell och efter någon vecka får läraren ta del av resultatet vid ett personligt möte med screeningspecialisten. Läsförståelsen mäts med en (1) enkel fråga som exemplifieras på filmen med frågan Tycker Hugo om fisk?. Enligt webbinformationen tar screeningen några minuter så några textsamtal finns det inte utrymme för som uppföljning av hur eleven har förstått det lästa. Ett av argumenten Lexplore använder för sitt screeningmaterial är att tidiga insatser ger bättre resultat. Ja, det håller vi alla med om. Därför arbetar vi med det obligatoriska Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1 (Skolverket 2016). Till sommaren börjar vi kartläggningen redan i förskoleklass. Så här skriver Skolverket om syftet:

Kartläggningsmaterialet används i förskoleklass för att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

  1. visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,
  2. är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. (Skolverkets presentation som kortfattat förklarar syfte, mål och ansvar, 171214)

Lexplores test sägs mäta läsförmågan i och med att ögonrörelserna mäts. Frågan är vad läsförmåga omfattar? Skolverket definierar i sin kunskapsöversikt Att läsa och förstå läsförmåga så här:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sidan 19)

Att mäta ögonrörelser täcker inte in meningsskapandet och därmed använder Lexplore begreppet läsförmåga på ett sätt som inte överensstämmer med definitionen i Skolverkets kunskapsöversikt. Lexplore skriver att deras analys gäller läsförmågan, det vill säga färdigheten att avkoda skrivna ord vilket är en alltför snäv användning av begreppet läsförmåga. Begrepp som literacy, läsförståelse, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet måste klargöras för det är viktigt hur begrepp tolkas och används i relation till andra begrepp. Skolverkets kunskapsöversikt  Att läsa och förstå är utomordentlig för just det ändamålet.

Lexplores webb finns också en sida med frågor och svar. Där hittar jag frågan Finns det risk att en elev med bra lästeknik men svag läsförståelse slinker genom screeningen oupptäckt?. En spännande fråga. Här vill jag lyfta den fyrfältare som Westlund och Molloy använde i måndags för att presentera resultatet av sin intervjustudie. Jag har ritat av den från deras presentation. Modellen härstammar från  Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). fyrfältare översatt modell gulgrön Svårigheter med läsningen kan härledas till två områden, god/svag ordavkodning samt god/svag språkförståelse. Den grupp som riskerar att flyga under radarn är de elever som har god ordavkodning men svag språkförståelse. Det låter bra när de läser men de förstår inte. Svag språkförståelse slår igenom även vid muntliga genomgångar och när läraren förklarar nya moment. Vad menas med språkförståelse? Så här skriver Skolverket:

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang. Det handlar om medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. (Skolverket 2016, sidan 35)

Lexplore skriver att läsförmåga och läsförståelse hänger ihop samt att språkförståelse därför är ett bättre ord än läsförståelse. De skriver också att det är inte elevernas läsförståelse de analyserar, eftersom läsförståelsen också påverkas av andra faktorer, till exempel förkunskaper, intresse och förmåga till djupare reflektion.

Lexplore skriver mycket om dyslexi och vikten av att upptäcka elever med dyslexi. I och med att resonemang kring dyslexi hela tiden återkommer i webbtexten så upplever jag att det låter som att screening med Lexplore identifierar elever med dyslexi. Samtidigt skriver de på  några ställen att screeningen inte identifierar dyslexi. På ett ställe skriver de att Lexplore utvecklat en metod som gör det enkelt att testa stora elevgrupper, för att upptäcka alla barn i riskzonen för dyslexi. Dyslexi är inte något ett barn ligger i riskzonen för. Så här beskriver Svenska Dyslexiföreningen dyslexi.

Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. (Svenska Dyslexiföreningen, 171214)

Besök gärna Svenska Dyslexiföreningen webbsida och läs mer om dyslexi! Vill du veta mer om Vad säger styrdokumenten om undervisning, extra anpassning, särskilt stöd och bedömning? så hittar du en kostnadsfri föreläsning om detta 31a januari. Det är Wern Palmius och Lennart Rådbrink, två mycket erfarna och skickliga rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten som föreläser. Läs mer om föreläsningen HÄR.

Avslutningsvis ställer jag mig frågande inför nyttan med masscreening med Lexplores test. Att enbart testa avvikande ögonrörelser säger inget om vad denna avvikelse beror på utan detta kräver en fortsatt utredning. Det vill säga fler och andra test; med andra ord de test vi använder för utredningar. Vilka anpassningar läraren behöver göra i sin undervisning får denne inte heller några förslag på. Detta beror i sin tur på att vi inte vet något om orsakerna till avvikelsen! Det är snabbt men har litet diagnostiskt och pedagogiskt värde.

Ja, det blev lite sent idag. Nu hoppas jag att du lärare som har fått dina elever screenade delar med dig av dina erfarenheter och reflektioner. Jag har ju bara läst och reflekterat utifrån Lexplores webbsida.

Legitimerad!

Ja, efter 1 år och 9 mån så har Skolverket meddelat att jag är legitimerad och behörig lärare! Ja, dessutom behörig i både det ena och det andra. Ta t.ex. musik, det är inte min starka sida men behörig är jag. Sedan undrar jag lite över behörigheten för gymnasiekurserna. Pedagogik förstår jag men ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering” och ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning”, tja det vet jag inte riktigt vad det är… Ja, och så har vi sameskolan, den har jag aldrig arbetat med men behörig speciallärare är jag. Kanske är det all pedagogik jag har läst som har gett denna behörighet. Eller så är det som rektorn sa i talet när jag examinerades som mellanstadielärar på -70 talet, ”…ni är som potatisar, man kan ha er till allt!”  Jag har i alla år funderat över om det skulle ses som en komplimang.  

En sak är jag dock kritisk till och det är att min magisterexamen som dyslexipedagog inte nämns. 60 hp på avancerad nivå med inriktning dyslexi-”pedagogik” ger inte någon särskild behörighet. Jag anser definitivt att  särskilda dyslexipedagoger behövs ute på skolorna, både i grundskolan och på gymnasiet. Men den yrkesgruppen finns inte trots att det finns en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå på Stockholms universitet som ger en magisterexamen med  den inriktningen. Förhoppningsvis kommer detta att ändras!