Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
effektiva undervisningsmetoder

Det finns mer om läsflyt!

För att utveckla läsflyt krävs läsning, dvs. övning och repetition. Motivation stärker och snabbar upp utvecklingen mot ett gott läsflyt. För barn och unga är det också viktigt med vuxnas stöttning och att vi vuxna har en positiv attityd till läsning. Man brukar ju säga att barn gör som vi gör och inte som vi säger. Annat som bidrar till att läsaren når läsflyt är tillgång till olika texter av olika svårighetsgrad samt att läsningen sker i en lugn atmosfär. Det sista får mig att tänka på metoderna med läshundar, dvs. att barnet/den unga läser högt för en hund. PedagogStockholm har beskrivit hur några skolor i Stockholm har arbetat med läshundar. Du kan läsa reportaget och se en kort film om arbetet här: Läshund ger läslust.

Jag ser att det finns två forskningsprojekt om läshundar. Vi har: Läshund, och så ser jag att Linnéuniversitetet 2013 startade ett forskningsprojekt om läshundar: Bokhunden och Astrid Lindgren. Stockholmsreportaget och de två forskningsprojekten lyfter att läshundsläsning ger lästräning i en lugn och avslappnad atmosfär utan sress.

Läshundsläsning innebär också att läsningen sker i högläsningsform som i sig stärker läsflytet mer än tyst läsning. Enligt den finska forskningsresursen LukiMat medför högläsning mer inlevelse och större koncentration.

LukiMat beskriver ett antal sätt att arbeta med och förbättra läsflytet hos läsaren. Några av förslagen de ger är:

  • Upprepad läsning
  • Minutläsning
  • Förhandstitt på ett kapitel
  • Bekanta sig med en text på egen hand
  • Parläsning
  • Körläsning
  • Förläsare
  • Diskussion om pausering och betoning i texter
  • Läsning med inlevelse
  • Träna enheter som är mindre än ord, men större än en bokstav

Tipsen om hur man kan stärka läsflytet avslutar de med:

De bästa resultaten uppnås vanligtvis då man kombinerar olika metoder.

Vikten av att kombinera olika metoder är också resultatet i en avhandling av Linda Fälth med titeln  The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Lindas forskningsstudie visade att:

  • de som kombinerade fonologisk träning med läsförståelseträning gjorde större framsteg än de som endast fick ordinarie specialundervisning. Detta gällde både läshastighet, ordavkodning och stavningsförmåga. Kombinationen av metoder var också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig.
  • att det är bättre med intensiva insatser komprimerade under en kort tid jämför med att sprida ut träningen under ett läsår eller en termin.

Studien visade också att elever som inte fick hemuppgifter fick lika goda resultat som gruppen som fick göra hemuppgifter. Just det fyndet leder vidare till frågan huruvida vi ger läxor som är tillräckligt väl förberedda. Läraren Marika Nylund Ek beskriver i sin blogg dels sina erfarenheter av hemuppgifter, dels hur hon har tänkt om och nu arbetar mycket strukturerat med att förbereda alla läsläxor som ska göras i hemmet. Läs hennes inlägg Läsrutin i tre faser. Kanske vill du också prova hennes upplägg!?

Några frågor har kommit in om läsflyt är något som man arbetar med även i senare skolår. Svar ja! Här föreslår jag att du läser sidorna 83 – 93 i Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse (högstadiet; Westlund 2015).

Dela gärna med dig av hur du har lagt upp ditt arbete med att stärka dina elevers läsflyt och hur du arbetar med hemuppgifter kring läsning!

Referenser:

LukiMat (bakom LukiMat står bland annat Åbo Akademi, University of Jyväskylä och finska Undervisnings- och kulturministeriet.

Metoder för att utveckla läsflytet kan du läsa mer om på: LukiMat

Läsflyt

Kapitel 4 i boken Läsundervisningens grunder handlar om läsflyt som en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. Det är också rubriken på kapitel 4 som är skrivet av forskaren Tarja Alatalo. Läsflyt bygger på både ordavkodning och förståelse. Vi får veta att dagens forskning definierar läsflyt med förmågor som samspelar. Dessa förmågor är att:

  • läsa med god hastighet
  • ha god ordigenkänning
  • läsa med lämpligt prosodimönster

Läshastigheten har en grundläggande betydelse för läsförmågan. Läsflyt ses som något som är relaterat till olika åldrar och handlar om en gradvis förändring.

En elev kan ha läsflyt på tredjeklassnivå men inte på femteklassnivå. (Alatalo 2016:73)

Läshastighet påverkar läsflytet och utvecklas genom dels läsning, dels en explicit mångsidig, balanserad läsundervisning. Alatalo beskriver undervisning i läsflyt, tar upp olika effektiva metoder för att nå läsflyt, motivationens betydelse samt bedömning. I stället för att avsluta kapitlet med en sammanfattning avslutar författaren med att ge oss läsare två uppgifter. Den första uppgiften utmanar oss att prova några sätt att träna läsning i våra klasser. Dessa är:

  • upprepad läsning, som går ut på att läsa samma text flera gånger högt för någon
  • att läraren läser före och eleven läser efter i samma text
  • att lärare och elev läser texten högt samtidigt, varefter eleven läser en bit själv och så vidare
  • lärarens upprepade högläsning i stora böcker (Big Books), där eleverna kan följa med i texten
  • att lärare och elev läser texten samtidigt i ganska rask takt.

Uppgiften är att vi ska fundera över varför de här läsmetoderna tränar elevens läsflyt.

Nästa uppgift är att lyssna på två elevers läsning av en för eleverna lagom svår, sammanhängande text. Vi uppmanas välja två elever som är på olika nivå i sin läsutveckling samt lyssna om de läser med:

  • god hastighet
  • god avkodningsförmåga
  • ordigenkänningsförmåga
  • betoning och frasering

Uppgiften är också att lyssna efter om den läsande eleven rättar sig själv och läser om vid felläsningar, om eleven kan återge textens innehåll och att ställa oss frågan om eleven läser med läsflyt. (Alatalo 2016:81)

Håll med om att detta är användbart!? Om du gör de två uppgifterna vore det spännande att få ta del av dina reflektioner!