Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
effektstorlek

Lärande som process

Som ni säkert förstått så är boken Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok (Hattie, Fisher & Frey 2018) inriktad på undervisning som fungerar. Perspektivet är undervisning med hög påverkansfaktor mätt i effektstorlek. Boken fokuserar på sådant som fungerar och då specifikt inom området literacy men börjar med några generella exempel. Ett av dessa är lärares förväntningar. Författarna skriver att lärare som har höga (eller låga också för den delen) förväntningar har det på alla sina elever och att dessa blir elevernas verklighet.

När en högeffektiv undervisningspraxis för läs- och skrivinlärning används under ett års tid kan eleverna presentera mer än den förväntade utvecklingen under ett skolår. (Hattie, Fisher & Frey 2018:25)

Läraren behöver göra eleverna delaktiga i förväntningarna på vad de ska uppnå. Ett sätt att göra detta är att vara tydlig med och fastställa samt kommunicera lärandemålen. Lärandemålen ska förstås vara rimliga i förhållande till kunskapskrav och målen för årskursen. Ett annat sätt är att låta eleverna själva berätta om sina mål för lärandet. En annan viktig faktor är en beskrivning av framgångskriterierna. Ett lärandemål kan ha flera framgångskriterier och dessa uttrycker i sig lärarens förväntningar på eleverna.  Det är med andra ord viktigt att visa eleverna vad som krävs för att lyckas. Läraren behöver modellera vad denne anser vara tillräckligt bra och vilka kriterierna är som visar när eleverna har uppnått målet. Författarna jämför med höjdhopp: Att inte visa dem detta är som att be en höjdhoppare att hoppa över en ribba utan att berätta eller visa vilken höjd ribban ligger på? (sidan 31)

Lärande ska ses som en process. Lärande kan ske som ytlärande, djuplärande och/eller transferering. Djuplärande förutsätter förkunskaper och att eleven har tillägnat sig vissa färdigheter vilket i sig betyder att det krävs ett visst mått av ytlärande för att kunna gå vidare till djuplärande. Allt lärande syftar till att den lärande kan tillämpa sina kunskaper, färdigheter och strategier. Det är denna tillämpning som benämns transferering. Enligt Hattie (2012) behövs bara kunskaper på ytnivå för att klara hela 90 % av den undervisning eleverna får. Detta beror på att lärare enligt Hattie uppskattar ytlärande men också att bedömningar som fokuserar på ytlärande är lättare att göra.

Vad och när är lika viktiga när det gäller vilken undervisning som påverkar lärandet. (sidan 29)

För ytlärande är det bra att föra anteckningar medan upprepad läsning och närläsning fungerar bättre för djuplärande. Ytlärande behövs! Utan förkunskaper och vissa färdigheter går det inte att gå vidare på djupet. Ett exempel är från en studie där effekten av inferensfrågor på läsförståelse hos elever i olika åldrar undersöktes. Eleverna gick i fjärde, sjunde och tionde klass samt på högskolan. Det visade sig att inferensfrågor som ställdes samtidigt som eleverna läste en text störde förståelsen hos eleverna i fjärde och sjunde klass. Dessa presterade bättre när frågorna kom efter läsningen. De äldre eleverna och högskolestudenterna klarade däremot att vända uppmärksamheten mot specifik information i texten de läste när de fick inferensfrågorna under tiden de läste. Detta förklaras med att skickliga läsare inte behöver ägna lika mycket kognitiva resurser åt att förstå den mer grundläggande innebörden i det de läser.

Att påstå att inferensfrågor är bra och minnesfrågor dåliga är fel. Val av tidpunkt och kontext är avgörande aspekter. (sidan 47)

Ovanstående kan jämföras med vikten av att automatisera sin läsning. När eleverna har automatiserat sin läsning och läser med ortografisk helordsläsning kan de lägga all energi på meningsskapande. Själva läsningen kräver i sig mycket lite energi. Det är det som är finessen med ytlärande.  Vissa färdigheter integreras med elevens allmänna färdigheter. På samma sätt är det med att läsa, jämföra och analysera flera olika texter. Detta kräver att eleven kan sammanfata information, hitta betydelsebärande detaljer och ringa in textens centrala budskap i en (1) text. Först därefter är det lönt att börja arbeta med flera texter parallellt. Att kunna läsa och arbeta med flera texter på ett textkritiskt sätt är att tänka begreppsmässigt.

Nu ska jag gå över till att skriva nästa inlägg med exempel på exempel. Sedan lovar jag att byta fokus! I alla fall ställa den här boken på hyllan.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018).  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.