Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Ewa Bergh Nestlog

Får jag bjuda in till lite kollegialt lärande!?

Varsågoda! Här är den filmade föreläsningen med Ewa, Inga-Lill och Helena, eller rättare sagt föreläsningen uppdelad och redigerad i tre delar. Det handlar här om att se föreläsningen Språket på väg ur tre olika perspektiv. Första delen visar Ewa Bergh Nestlogs introduktion. De andra och tredje delarna bjuder på kollegialt lärande med kollegorna Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe. Fokus ligger på hur de arbetar med Språket på väg integrerat i undervisningen.

Del 1

Del 2

Del 3

Håll med om att det är härliga bilder på föreläsarna!

Personligen tycker jag att det är jätteintressant att höra Inga-Lill och Helena presentera hur de arbetar med materialet. Särskilt imponerad är jag av deras sätt att integrera bedömningsarbetet i ordinarie undervisning och inkludera eleverna i bedömningsarbetet. Att engagera eleverna själva i självbedömning är en utmaning för de flesta av oss lärare. Självbedömning och utveckling av förmågan av metareflektion är två framgångsfaktorer för elevers lärande och kunskapsutveckling. Oerhört bra när man lyckas! Stort grattis till er båda, Inga-Lill och Helena!

Jag skulle tycka att det vore intressant att få respons från er andra lärare i svenska som använder Språket på väg! Hör gärna av dig och dela dina erfarenheter och reflektioner!

Språket på väg ur tre olika perspektiv

Intro

Ewa Bergh Nestlog inledde med att understryka att Språket på väg är ett öppet material. I läro- och kursplanernas nya skrivningar har Ewa inte funnit något som motsäger innehållet i materialet.

Centrala utgångspunkter för Språket på väg är:

  • Språk handlar om att skapa mening inte att följa regler!
  • Receptionsteorier
  • Dialogism: interaktion med den andre, konventioner från tidigare texter (genrer)
  • Funktionell språksyn: språk är situerat i en social kontext
    • Hur fungera kommunikationen?
    • Vad är lämpligt språk för att uttrycka de innehåll/erfarenhter med tanke på den andre?
    • Vilka språkliga val och val av andra resurser (bilder, diagram, ljud, rörelser…) görs och vilka möjligheter och begfränsningar har valen för meningsskapande?

(se t.ex. Langer; Bachtin, 1986; Haliday, 2014; Martin & Rose, 2007; Schleppegrell, 2004)

Ewa BN2

Här ser ni uppstarten och att vi även filmade föreläsningen. Redigeringen kommer att ta sin tid. Förhoppningsvis blir vi klara före midsommar!

Ewa underströk att innehållet alltid är det viktigaste och överordnat de språkliga strukturerna. Hon lyfte också att när hon talar om läsning så omfattar det även det multimodala perspektivet med läsning av exempelvis bilder.

Ewa BN

En fråga är förstås varför vi ska kartlägga elevers språk och texter? Ewa problematiserade och utvecklade sitt svar på den frågan. Lärare tar många beslut under en arbetsdag. Undervisningen måste anpassas efter olika elevers behov och intressen och ibland behöver läraren planera tillsammans med kollegor med specialpedagogisk komptens för särskilt stöd.  Lärare måste också kunna ge konstruktiv respons som stöder elevens arbete och utveckling. I arbetet med kartläggning får både lärare och elever syn på vad som betydelse i språk och texter. Kartläggningar används förstås även i betygssättning och för resursfördelning.

Inga-Lill och Helena

Inga-Lill och Helena började med att presentera vad som är viktigt för dem i undervisningen:

  • hur vi förhåller oss till en ingång för lära för livet
  • elevflytande
  • reflekterande klimat
  • lärandet i fokus
  • relevanta teman
  • att problematisera genom att vara nyfiken på vad som skaver
  • lärandet bygger på formativ undervisning

De berättade att de har 32 elever i sina klasser och att de planerar tillsammans men de har inte något tvålärarsystem.

De berättade om hur de tänker om sin undervisning utifrån aspekter som

  •  att aktivera eleverna till att vara ägare av sina egna lärprocesser,
  • aktivera eleverna som lärresurser för varandra,
  • återkompling som för lärandet framåt,
  • tydliggör mål och kunksapskrav
  • skapar aktiviteter som synliggör lärandet.

Inga-Lill och Helena arbetar helt utifrån elevmatrisen. De har kommit fram till att detta har gjort deras elever delaktiga i arbetet. Sammanfattningsvis så arbetar de utifrån följande tankegångar:

Inga-Lill o Helena

Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Detta är stor fråga som de brottas med! Den har inte heller något givet svar.

De anser att det är lättast att börja med matrisen för att samtala varför de alltid börjar med den.  De samtalar, arbetar med matriser och metareflektioner och ibland spelar de in. De ser många fördelar med att eleverna spelar in sina samtal. På detta vis kan var och en gå in i efterhand och lyssna på samtalet och det egna deltagandet i samtalet – hur man lyssnar, hur turtagningen fungerar och hur de samspelar.

De kallar det att de arbetar enligt NP-modellen.

NP modellen

I sitt arbete har de funnit att eleverna ofta skattar sig själv alltför lågt!

Läsa-området är mer omfattande. Här tar de delen som utgår från Langers teori och utgår från:

  • Text till mig
  • Text till text
  • text till världen

De har anpassat textskyltarna något för att passa åldersgruppen och arbetar med dessa. Vi fick se ett elevexempel på kopplingar och inferenser där de hade arbetat med Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött och Petters låt Mamma sa till mig.

Ibland kombinerar de samtal och läsning. Här använder de ofta Chambers samtalsmodell för samtalen.

Andra kopplingar de gjort är mellan Hungerspelen och vidare till Pippi och Avici.

De arbetar med läsläxor och eleverna får ofta läsa runt 80 sidor varje vecka.

I alla moment är det noga med att innehåll alltid går före form! En fråga de ofta ställer sig är Var är vi nu? En svårighet de ser är att få eleverna att förstå och känna att de kan ta med sig kunskaper från svenskan in i andra ämnen.

De presenterade oss för ett begrepp de myntat, nämligen skav. De gav oss exempel på olika skav och sina tankar om dessa skav. Ett sådant exempel är: Vad är syftet med undervisningen? Att visa vad man kan eller för att lära för livet?

Många diskussioner rör elevinflytande och här ett exempel:

Hur vill vi jobba och med vad?

  • Skriftliga reflektioner i dokument och samtal med kompis.

Vad kan vi redan?

  •      Tex NO och Hälsorådgivning.
  •      Skriftligt i dokument och samtal med kompis.

Vad har vi lärt oss?

  •    Hur vill vi visa det? Film? Pod?

Avslutningsvis

Avslutningsvis reflekterade de kring följande punkter:

slutreflektioner

Inga-Lill tycker att hon i och med att de arbetar med Språket på väg får hjälp att tolka kursplanerna, får syn på vad eleverna kan och hur hon kan gå vidare. Tidigare hade hon inte begreppen i samma utsträckning. Språket på väg har synliggjort för både Inga-Lill i hennes egenskap som lärare och för eleverna var de befinner sig och vad de behöver träna och utveckla. De har kommit ifrån betygspratet!

Detta var ett kort inlägg om en innehållsrik föreläsning. Vill du se och höra lite mer detaljer och ta del av allt som Ewa, Inga-Lill och Helena tog upp så får du göra det när vi hunnit lägga upp filmen.

Referenser:

Några tidigare blogginlägg om Språket på väg är:

”Språket på väg” – tre perspektiv: forskarens, lärarens och elevens!

Ännu en spännande föreläsning! Den här gången får du möta en forskare och två lärare som föreläser om Språket på väg (åk 7-9). Forskaren är Ewa Bergh Nestlog som tillika är författare till bedömningsstödet. Ewa Bergh Nestlog är fil.dr. och verksam vid Linnéuniversitet, Växjö. Lärarna är Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe. Båda arbetar på Sturebyskolan och är ämneslärare i svenska för åk 7-9.

Inga-Lill och Helena använder Språket på väg som bedömningsverktyg i svenska. De har arbetat mycket med att hitta sätt att integrera bedömning i sin undervisning men också att ge eleverna insikt i sitt eget lärande utifrån Språket på väg. I det här arbetet har de haft kontakt med Ewa som bollplank för sina idéer. Ewa har bland annat besökt deras klasser och träffat deras eleverna under en dag.

Ewa fick möta elever i åk 8 och lyssna på elevernas samtal kring deras temaarbete kring Kroppen, hälsa och stress samt klassens besök i skolbiblioteket för att välja böcker. Det var en dag med många diskussioner och samtal. Samtal kring exempelvis betydelsen av böckers tjocklek i förhållande till innehåll och möjligheter att göra textkopplingar och diskutera på olika nivåer.

Om föreläsningen 

Språket på väg – tre perspektiv: forskarens, lärarens och elevens

Ewa Bergh Nestlog inleder med forskarperspektiv på bedömningsstödet Språket på väg.

Inga-Lill Mårtensson och Helena Pärpe, Sturebyskolan, presenterar i föreläsningen hur de arbetar med bedömning i svenska i åk 7-9. Det blir praktiknära exempel på hur lärare kan arbeta på vetenskaplig grund med materialet ” Språket på väg”. Vi får veta mer om ”hur det blir när de gör som de gör” och de utvecklar ett begrepp de använder; begreppet ”skav”. Begreppet handlar om allt de vill och planerar för sina elever och sin undervisning men som inte riktigt blir som de tänkt.

Vi får veta mer om hur de arbetar med områdena ”samtala och lyssna, läsa och skriva” med tips om hur man lättast gör för att komma igång samt lite prova-på med matriserna.

Föreläsningen ger dig inblickar i litteratursamtal, lässtrategier, metareflektioner och Inga-Lill och Helena delar med sig av sina och elevernas reflektioner.

Avslutningsvis knyter Ewa, Inga-Lill och Helena ihop föreläsningen. Utrymme kommer också att ges för frågor och diskussioner tillsammans med Ewa, Inga-Lill och Helena.

Håll med om att det låter spännande! Föreläsningen erbjuder både dig som har arbetat med bedömningsstödet Språket på väg och dig som ännu inte provat tips, kunskap och idéer om hur du kan lägga upp men också fördjupa och gå vidare i ditt bedömningsarbete. Detta även tillsammans med dina elever!

Inga-Lill är medlem i Skolportens så kallade Lärarpanel. I en intervju från april i år så understryker Inga-Lill vikten av att behålla nyfikenheten.

Att läsa forskning vässar den egna kompetensen och gynnar i förlängningen eleverna. (Skolporten, 190418)

Inga-Lills tips till lärare är bland annat att vi ska ta hjälp av varandra, att vi ska läsa, tipsa och prata med varandra om forskningstexter. På så vis blir det lättare att översätta forskningsresultat till vår egna praktiska lärarvardag.

Är du nyfiken på vad Skolverket säger om Språket på väg? Skolverket skriver så här om bedömningsstödet:

Språket på väg” riktar sig till dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. En del av materialet vänder sig direkt till eleverna.

Materialet består av två delar, ett lärarhäfte och matriser för bedömning. Lärarhäftet är ett bakgrundsmaterial som tydliggör de tankar och teorier som ligger till grund för materialet. Den andra delen innehåller matriser som stöd för att beskriva elevers språkutveckling. Matriserna finns även tillgängliga i wordformat. (Skolverket om bedömningsstöd, 190418)

Välkommen att anmäla dig!

Uppgift om dag, tid och plats för föreläsningen:

Plats: Hantverkargatan 2F i Insikten. Du anmäler dig i receptionen och blir sedan visad till Insikten.

Dag och tid: Onsdag 15/5 kl. 15.45 – 17.45

Kaffe/te och smörgås serveras från kl. 15.15.

Anmälningslänk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=123630

Du kan också gå in för att läsa mer och anmäla dig via kalendariet på Pedagog Stockholm!

Missa inte den här chansen till en mycket spännande föreläsning!

Olika perspektiv på skrivande

Äntligen är den klar! I maj föreläste Ewa Bergh Nestlog på temat Hur tänker vi om skrivande och skrivundervisning? I föreläsningen presenterar Ewa Bergh Nestlog olika perspektiv på skrivande. Vi filmade och har nu redigerat delen om olika perspektiv på skrivande till en drygt halvtimme lång film. Ewa utgår från Roz Ivanič forskning.

Roz Ivanič använder ordet diskurser. Ewa förklarar termen med att det motsvarar hur man uttrycker sig om en företeelse. Flera personer som uttrycker sig på ungefär samma sätt tillhör samma diskurs. I föreläsningen går Ewa igenom de sex diskurser som Roz Ivanič använder. Dessa är:

  1. Färdighetsdiskurs
  2. Kreativitetsdiskurs
  3. Processdiskurs
  4. Genrediskurs
  5. Social praktikdiskurs
  6. Sociopolitisk diskurs

Ewa återknöt till den bild av en dialogistisk syn på språk och texter som hon presenterade i den tidigare föreläsningen. Du hittar de föreläsningarna i min blogg HÄR.

Ewa Bergh Nestlog Figur 1.

Ewa gick också in på olika tolkningsaspekter och den översiktliga modellen för dessa ser ut som figur 2. Ewa går in och förklarar innebörden i varje enskild modell men också hur de relaterar till varandra.

Ewa Bergh Nestlog2 Figur 2.

Det här var några korta glimtar från föreläsningen. Personligen har jag sett den flera gånger vid  det här laget och tycker att jag hör nya saker varje gång jag ser filmen. Ja, det är väl använda 33 minuter att se Ewas föreläsning om olika perspektiv på skrivande!

Referenser:

Ivanič, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I: Language and Education, 18:3. S. 220-245.

Då var det dags igen!

Jag hoppas att ni alla har haft en kalassommar. Det har i alla fall jag haft! Nu är jag tillbaka på jobbet och allt börjar rulla igång så sakteliga. Onsdag räknar jag med att mejla skolornas läs- och språkutvecklare med en första  information om olika kurser som jag har planerat för. De kurser jag börjar med är:

Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

  • Torsdagen den 25e augusti
  • Måndagen den 5e september
  • Tisdagen den 27e september

Dessa tre tillfällen följs av många fler omgångar. Hur många beror på hur stort intresset är. Hitintills har intresset varit mycket stort och alla kurser har blivit fulltecknade på några timmar.

Nya Språket lyfter

Skolverkets material Nya Språket lyfter har reviderats under 2016 och finns nu att ladda ner från Skolverkets hemsida. För mig känns det extra roligt med denna nya reviderade version i och med att jag var med i revideringsarbetet. Jag ser fram  mot att höra era reflektioner!

Under hösten har jag planerat två kursomgångar med Nya Språket lyfter. Varje kurs omfattar två tillfällen. Tidigare år har jag varit mer grundlig och låtit kurserna löpa över fyra tillfällen för att få mer utrymme för att arbeta med processer. Det är inte lätt att hinna med alla kurser varför jag provar med bara två tillfällen. På så sätt kan jag introducera Nya Språket lyfter för fler av er. Vi utvärderar förstås och så får vi se vad ni tycker. Dessa två kursomgångar blir:

  • Måndagarna 26/9 och 7/11
  • Torsdagarna 29/9 och 10/11

Boksamtal

Ewa Bergh Nestlog har ordnat så jag har fått 20 ex av boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Jag arrangerar ett tillfälle för boksamtal runt boken. Alla som anmäler sig till detta boksamtal får ett eget exemplar av boken. Datum för boksamtalet är:

  • Tisdagen den 11e oktober

Jag planerar också för boksamtal kring boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m. fl. 2013).

Allmänt

All närmare information kommer att finnas i mejlet till skolornas läs- och språkutvecklare så håll kontakt med dem. Så ock länkar till anmälningsblanketterna.

Ja, detta var bara en första början. Det kommer mer. Med det här lilla inlägget vill jag bara säga att arbetet kring hösten har börjat… Har du frågor, vill lägga förslag eller bara diskutera språk-, läs- och skrivutveckling så hör av dig!