Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Formativ bedömning

Vilka roller väljer du?

Är du uppdragsgivare, övervakare och chef eller utforskare, spegel, förebild och mentor? Dessa roller beskrivs i Goldbergs bok Att utveckla självständiga läsare (2017). Ja, det är förstås även ett mål i vår undervisning att utveckla självständiga läsare.

Rollen som utforskare innebär att jag som lärare behöver upptäcka vad eleverna gör som läsare, varför och hur de tänker. Som Goldberg påpekar så görs det mesta av läsarbetet inom oss och därmed är det osynligt. Hon föreslår att vårt utforskande av hur eleverna tänker sker i fem steg.

  1. Läraren börjar med att formulera ett syfte. Frågan är Vad letar jag efter?
  2. Andra steget är att observera och iaktta eleven när denne läser. Här är det viktigt att vara genuint nyfiken för att kunna ställa bra frågor.
  3. Frågor som jag ställer ska vara processorienterade. Fokus ligger på vad läsaren gör samt hur och varför.
  4. Sedan följer lyssnandet. Under lyssnandet försöker Goldberg också upptäcka vilket mindset eleven arbetar utifrån.
  5. Avslutningsvis gör läraren en sammanställning av sina iakttagelser och dokumenterar underlaget. Hon arbetar inte med matriser och checklistor utan använder sig av lappar där hon gör anteckningar. Fokus ligger här på att upptäcka elevens läsprocesser.

I boken Att utveckla självständiga läsare (Goldberg 2017) ges rikligt med exempel på hur hon arbetar med olika texter, hur hon ställer frågor och varför. Kapitlet avslutas med en tabell som beskriver de fem stegen som vad som utmärker varje steg.

Kapitel 6 handlar om rollen som spegel. Att spegla handlar här om att ge feedback på elevers arbete och ansträngningar. Här lyfts fem egenskaper i en feedback som extra viktiga. Dessa fem är:

  1. att vara specifik
  2. att utgå från tillgångar
  3. en dynamisk inställning
  4. icke-dömande och överföringsbar
  5. lägg fokus på läsaren

Lyckad feedback har transfer effekt, dvs. den kan tillämpas på andra texter, läserfarenheter och i andra sammanhang. Det är en balansakt att inte vara för allmän  men inte heller alltför specifik i feedbacken. Goldberg ger exempel på lagom specifik nivå på feedback. Här tror jag att det kan vara bra att diskutera praktiska exempel med sina kollegor. Varför inte skriva ner ett antal exempel på feedback jag som lärare har gett mina elever!? Dessa exempel kan sedan används på en arbetslagstid där alla lärare bidrar med sina exempel som man sedan sätter sig och sorterar i tre högar, alltför allmän, helt rätt samt alltför specifik!? Ett annat sätt att komma åt detta med vilken feedback ger jag mina elever är att be en kollega att filma ett tillfälle när jag arbetar med att ge feedback. Sedan kan jag i lugn och ro titta på filmsnutten och reflektera över min feedback. Den djärve kan be en elev att filma! Det är så lätt idag när vi arbetar med iPads att använda dessa till sådant här också.

Vikten av att se till förmåga och vad våra elever kan och inte vad de inte kan är en bra utgångspunkt. Vad vi kan är inte ett fast, statiskt tillstånd utan ska ses som en del i en process, att vara på väg mot… Det eleven kan ska denne också kunna använda i andra sammanhang. Något som kallas för transfer. Om eleven inte förstår att använda sin kunskap i olika sammanhang så blir nyttan med kunskapen begränsad.

Modelleringen kommer in i kapitel 7 som handlar om att läraren ska vara en förebild. Att modellera, demonstrera eller arbeta med minilektioner om nya moment är något som många föreslår. Här gäller det olika steg i ett nytt moment. Jag skulle tro att de flesta svenska lärare har mött arbetssättet. Barbro Westlund beskriver det i sina böcker och Skolverkets bedömningsmaterial Nya Språket lyfter använder det som ett vedertaget arbetssätt. I en minilektion börjar läraren med att förklara syftet för att sedan gå över till att demonstrera det som centralt för minilektionen. Därefter får eleverna pröva att arbeta först i smågrupper eller par och därefter på egen hand med det som minilektionen introducerat.

Den sista rollen som beskrivs är att vara mentor. Kapitel 8 ger många bra exempel på hur jag som lärare kan lyckas i rollen som mentor. Goldberg  skriver att när läraren agerar förebild, mentor, så är det sin egen process läraren visar för eleverna. Strategier delas upp i flera mindre steg för att öka tydligheten och göra det lättare före eleverna att lära sig och ta efter. Många exempel finns beskrivna i texten och det gör det lätt att förstå vad hon menar och hur hon tänker sig att arbetet ska gå till. Det är en del sportliknelser i texten. Läraren ska fundera över om denne är guide vid sidolinjen eller en tränare på plan.

Gravity Goldberg är disputerad i Curriculum and Teaching vilket motsvarar läroplans- och undervisningsteori. Du kan läsa mer om henne på hennes webbsida som heter: Gravity Goldberg LLC. Där finns också länken till en blogg.

Jag har just läst en artikel av Tarja Alatalo i Nordic Journal of Literacy Research som handlar om förskoleklasselevers läs- och skriftspråksutveckling. Som avslutning tycker jag att följande slutkläm från diskussionsavsnittet i artikel (Tarja Alatalo 2017) passar bra. Samma andemening finns här som i boken Att utveckla självständiga läsare.

I materialet framgår att lärarna utgår från sin övertygelse om att elevernas intresse, nyfikenhet, självförtroende och trygghet är en betydelsefull plattform för lärandet, vilket även betonats i tidigare forskning (t.ex. Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Sandberg, 2012; Skoog, 2012). När lärarna får möjlighet att identifiera och tolka, dvs. att aktivt och passivt erfara i handling elevers skriftspråkliga utveckling, kan de utifrån den kunskapen nyansera sin egen bild av vilka förmågor eleverna har utvecklat. Dessa insikter är betydelsefulla med tanke på att inte endast en skriftspråkstimulerande miljö och material visats främja barns skriftspråkliga utveckling, utan också lärarens uppmuntran, instruktion och respons i lärandet (Guo et al., 2012; Mashburn et al., 2008). Med hjälp av bedömning av elevernas lärande har lärare också möjlighet att ta tillvara elevers tidigare erfarenheter och förmågor (jfr Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Skoog, 2012) och stimulera dem vidare (jfr Hagtvet, 2003). (Alatalo 2017)

PS. jag har skrivit om Goldbergs bok i ett tidigare inlägg från den 4e april.

Referenser:

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).

Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).
NJLR
Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.
goldberg

 

Glimtar från Läskonferensen

I går fredag 22/4 deltog jag i Natur & Kulturs Läskonferens 2016. Det var många möten. Möten med kända och okända; med kollegor, lärare, förlagsfolk och experter. En konferens bjuder på möten som är väntade och möten som är oväntade. Det är mingel och nätverkande. Allvarliga samtal men också många glada skratt.

Läskonferens1

En läskonferens innebär förstås föreläsningar och ny kunskap.

Huvudtalare var Adrienne Gear, lärare, författare och lärarutbildare från Vancouver, Kanada. Titeln på hennes föreläsning var Nonfiction Writing Power vilket också är titeln på hennes bok om att undervisa i att skriva faktatexter.

Sara Persson, lärare i Västervik, presenterade hur hon arbetar med läs- och skrivinlärning ur ett SVA-perspektiv. Sara Persson har skrivit en bok om sitt arbete och den heter Nyanlända.  Carolin Heyer och Ingeborg Hull, lärare i Stockholm, presenterade sitt arbete med formativ bedömning, vilket också är titeln på deras bok. Sista föreläsningen med Elaine Eksvärd, som också blev pricken över i  under denna fullmatade konferensdag, bjöd oss på hennes kunskaper och erfarenheter om retorik. Vi lärde oss att det finns ett språk,  journalistiska. Vi lärde oss också att det inte bara handlar om att få våra budskap att nå ut utan att de ska nå in. Vi fick prova praktiskt på olika kroppshållningar och olika sätt att säga saker för att få det vi vill få sagt att nå in. Elaine Eksvärd har bland annat skrivit böckerna Härskartekniker och Snacka snyggt!

Läskonferens2

Sista programpunkten var utdelningen av Ingvar Lundberg priset. I år gick priset till Katarina Herrlin, fil.dr. och universitetslektor i didaktik med inriktning läs och skriv, Kalmar högskola. Katarina fotades förstås och jag kunde inte låta bli att själv fota några som fotade….

Läskonferens3

De flesta av oss känner igen namnet Katarina Herrlin från boken God Läsutveckling! Då förstår man också motiveringen till att just Katarina Herrlin fick priset. Motiveringen lyder:

Katarina Herrlin tilldelas Ingvar Lundberg-priset 2016 för sitt mångsidiga arbete för att utveckla barns språk-, läs- och skrivfärdigheter. Hon kombinerar engagemang och kreativitet med systematisk kartläggning och uppföljning, både i klassrummet och som lärarutbildare och läromedelsförfattare. Med sin kvalificerade praktiska kompetens och förtrogenhet med det vetenskapliga kunskapsläget lyfter och utvecklar Katarina Herrlin lärarens roll och betydelse i barns läsutveckling.

PS. Kanske hinner jag lägga upp filmen med Adriennes föreläsning i morgon. Som någon sa: Den som väntar på något gott…

Lösa trådar

Måndag och jag börjar med att slänga lite av mina papper. Dagarna efter en konferens behöver jag sortera både tankar och papper. När jag tittar på mina sprida anteckningar och bilder på paddan så hittar jag en del lösa trådar som jag inte sådär direkt kan utveckla (gäller alltså förra veckans VR konferens). Jag känner ändå att de lösa trådarna är sådant som är värt att fundera vidare på så här kommer de:

Sannolikt jobbar alla med formativ bedömning. Men HUR?

Kamratbedömning med vuxna studenter på höskola är inte samma sak som kamratbedömning med yngre elever!

Ingen kritiserar de som gjort mallarna! (gällder mallar och matriser som används för bedömning)

Det saknas forskning på hur man överför forskning till praktik.

Det är inte givet att elever förstår mer för att de diskuterar texterna.

Ja det var några karameller att suga på, eller hur!?