Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Formativ bedömning

Formativ bedömning

Anders Jönsson (2017) ägnar kapitel 4 åt hur läraren kan använda provresultat och omdömen för formativa ändamål (Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen). Bedömning har en viktig funktion för att mäta kvaliteten i en prestation och utveckling. Att arbeta med formativ bedömning är att söka tecken på elevernas lärande med syfte att använda denna kunskap i planeringen av den fortsatta undervisningen.

Kärnan i formativ bedömning är dock att information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. (Jönsson 2017, sid. 73)

Formativ bedömning kan göras på både gruppnivå och individnivå.

Gruppnivå

På den här nivån används informationen för att ta ställning till hur den egna undervisningen ska läggas upp. Läraren kanske konstaterar att denne behöver lägga in nya lärandeaktiviter eller att låta eleverna ytterligare uppgifter på samma moment. Om eleverna presterar bättre än vad jag hoppats på kanske jag hoppar över vissa uppgifter/moment och går vidare. I båda fallen handlar det om att jag som lärare väljer att ändra i det jag planerat för min undervisning. Jönsson lyfter att formativ bedömning i Hatties meta-analyser visar på hög effekt på elevers prestationer. Jönsson väljer att när det gäller resonemang på gruppnivå tala om formativ utvärdering. Detta för att inte  få en sammanblandning med formativ bedömning på individnivå.

Individnivå

På individnivå ges den formativa bedömningen som återkoppling på enskilda elevers prestationer. Det är inte bara läraren som kan ge denna återkoppling utan det kan också ske av klasskamrater eller den enskilda eleven själv. Jönsson understryker att det finns starka belägg från forskning att just återkoppling har stora effekter på elevers lärande och prestationer. Det finns också starka kopplingar mellan övning i självbedömning och elevers möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. Återkoppling kan se ut på olika sätt och det finns vissa förutsättningar för att återkoppling ska ge resultat. Dessa är att återkopplingen ska vara:

  • uppgiftsrelaterad
  • informationsrik
  • framåtsyftande
  • dialogisk (Jönsson 2017, sid 75)

Jönsson understryker vikten av att återkopplingen har fokus på uppgiften och inte personen. En uppgiftsrelaterad återkoppling innebär att eleven kan ändra och förbättra sitt arbete. Likaså ska återkopplingen vara informationsrik och ge exempel på vilka styrkor och möjligheter till utveckling som finns hos elevens arbete; den ska fungera som vägledning för eleven. Att en återkoppling är framåtsyftande betyder att det inte räcker med att konstatera vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns för arbetet utan återkopplingen ska också ge förslag på hur arbetet kan bli bättre. Eleven ska få stöd i att prestera bättre. Med dialogisk menas att eleven ska använda återkopplingen för att revidera sin uppgift och/eller få göra en ny, likartad uppgift. Eleven ska involveras i processen. Jönsson skriver något som jag tycker är särskilt intressant och viktigt att komma ihåg.

Det ultimata målet med formativ bedömning är dock inte nödvändigtvis bättre prestationer, utan även ökad självständighet och ökat ansvarstagande för sitt lärande. Ett sätt att stärka självständighet och ökat ansvartagande genom självbedömning. (Jönsson 2017, sid 84)

På sidan 76 finns en bild som visar olika dimensioner i återkoppling (Jönsson 2017, sidan 76).

Jönsson återkoppling

Jönsson skriver i bildtexten att bilden visar några av de dimensioner som kan varieras i återkoppling. Dimensionerna är här sändaren, återkopplingen, mottagaren och kontexten. Sändaren kan vara en lärare, en klasskamrat eller kanske en lärplatta eller dator. Mottagaren är i det här fallet en elev. Återkopplingen kan handla om exempelvis:

  • form
  • timing
  • innehåll

Kontexten varierar förstås beroende på exempelvis elev, årskurs, ämne och huruvida återkopplingen ges tillsammans med betygsutlåtande. Formen för hur återkopplingen överlämnas kan skilja sig åt. Den kan lämnas muntligt, skriftligt, enskilt, i grupp, via ett digitalt verktyg och den kan vara kortfattad eller mer utvecklad. Timing kan handla om när eleven får återkoppling; I samband med utförandet av uppgiften och i samband med prestationen eller vid senare tillfälle. Innehållet för återkopplingen kan vara olika. Det kan gälla olika aspekter av elevernas prestationer i mer detalj eller mer övergripande.

Det är med andra ord många aspekter som ska beaktas vid formativ bedömning. Det är viktigt att komma ihåg och ta i beaktande att kontext och koppling till undervisning är centralt för en bedömning. Bedömningar sker i ett specifikt sammanhang. Resultaten är inte generaliserbara.

Lärares förmåga att arbeta med och göra bedömningar behöver stärkas. Detta kan ske genom utförliga bedömningsanvisningar men också genomg övning. Särskilt lärares sam- och/eller medbedömning har visat sig vara en bra väg att gå. Syftet med bedömningar är att läraren ska bedöma kvaliteten på elevernas prestationer. Jönsson understryker att:

Om informationen därför inte kan användas för att ge återkoppling till eleverna eller för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, är bedömningen inte valid för ett formativs syfte. (Jönsson 2017, sid 129)

För att optimera bedömingens påverkan på elevens lärande ska vi tänka på att:

  • anpassa bedömningssituationen efter eleven.
  • låta bedömningssituationen efterliknade situationer där eleverna förväntas använda sina kunskaper.
  • eftersträva öppenhet i bedömningen så att eleverna förstår vad som förväntas av dem.

Bedömningar och bedömningssituationer är verktyg för både lärare och elever. För läraren handlar det om att ta reda på om/hur dennes ska anpassa sin undervisning för att möjliggöra för eleven att lära. För eleven handlar det om att förstå sitt eget lärande och kunna uppskatta kvaliteten i sina prestationer. Målet att underlätta och stärka fortsatt lärande.

Jönsson lyfter också att det är viktigt att komma ihåg bedömningars signalvärde. Det vi bedömer ses som viktigt att kunna och detta i sin tur påverkar elevers lärande och val av strategier för sitt lärande.

Referens:

Jönsson, A. (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Malmö: Gleerups.

Boken kan du också köpa via exempelvis adlibrisbokus och LäroMedia Bokhandel.  

NSL, Nya Språket lyfter

Något har hänt! I höst är det många skolor som kontaktar mig och vill att jag ska komma ut och leda kurser kring Nya Språket lyfter. Tidigare har intresset mest gällt att själv få delta i en kurs för att bekanta sig med materialet. Det finns flera fördelar med att hela arbetslag går kurs tillsammans. Alla introduceras samtidigt och får höra samma information. Detta underlättar fortsatt samarbete kring bedömning. Det ger också underlag till fortsatta diskussioner kring bedömning. Att använda samma bedömningsverktyg ger en röd tråd i bedömningsarbetet kring elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Enskilda lärare får stöd av varandra. Förutsatt att arbetslaget fortsätter diskutera bedömning och arbetar med praktiska exempel stärks likvärdigheten i enskilda lärares bedömning. Finns det några nackdelar? Ja, jag har erfarenhet av att någon enstaka lärare är negativ till att tvingas prova att använda samma material som kollegor. Dessa är dock, enligt min erfarenhet, undantag.

NSL är ett bedömningsverktyg som i sin första version publicerades i början av 2000-talet. Sedan  har det reviderats i flera omgångar. Nu senast reviderades NSL 2016. Så här presenterar Skolverket NSL:

Nya Språket lyfter! är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1–6 i grundskolan och sameskolan samt för motsvarande årskurser i specialskolan och kan användas i samarbetet med modersmålslärare. Det bygger på löpande observationer i den ordinarie undervisningen. Till sin hjälp har läraren en handledning med en forskningsöversikt och observations och avstämningspunkter som fokuserar både elevens språkutveckling och lärarens undervisning. Till varje elev finns ett observationsschema som synliggör den egna språkutvecklingen. Bedömningsstödet har uppdaterats och reviderats utifrån att kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 gäller från den 1 juli 2016. (Skolverket 170928)

NSL är inte så stort till sitt omfång men desto större till sitt innehåll. Forskningsöversikten i lärarhandledningen är på fem sidor. Fem sidor, Vad säger forskningen?, som ger mig som lärare en god utgångspunkt när jag vill stämma av min kunskap och mina utgångspunkter för min undervisning relaterat till forskning. Samma gäller kapitlet om språkutveckling, Språkutvecklingen – hur får man fatt i den?. Talet ges ett eget kapitel som presenterar tankarna kring talets betydelse för våra elevers språk-, läs- och skrivutveckling likaväl som för utvecklingen av deras förmåga att samtala, ställa frågor, uttrycka saker de vill ha sagt och mycket mer. Talet skiljer ut sig genom att det synas utifrån tre dimensioner som löper genom alla årskurserna 1-6. Dessa tre dimensioner som återfinns i observationspunkterna är:

  1. berättande
  2. beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande
  3. samtala och redogöra

Det som slår mig är att Nya Språket lyfter! är så aktuell i förhållande till den reviderade läroplan som finns på förslag, Lgr11 (reviderad 2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) har reviderats med skrivningar om digital kompetens. I observationspunkterna i NSL täcks samtliga kursplanemål. Många exempel i observationspunkterna lyfter användningen av digitala verktyg. Det känns riktigt bra att ha tillgång till ett sådant bedömningsverktyg. Dessutom är det kostnadsfritt att ladda ner.

Jag hade äran av att få delta i revideringen av NSL och idag känner jag mig stolt över att det blev så bra som det blev. Därför är det också extra roligt när så många skolor är intresserade av att börja använda Nya Språket lyfter!.

Hör du till dem som vill lära dig mer om Nya Språket lyfter!? I så fall finns det några platser kvar på en kurs jag leder. Kursen omfattar två tillfällen och dessa är tisdagen den 17e oktober samt tisdagen den 14e november. Du kan anmäla dig här: Anmälan till Nya Språket lyfter!

Vill du däremot att jag ska komma ut till ditt arbetslag och din skola så behöver du prata ihop dig med din rektor och sedan be denne kontakta mig för att titta på möjliga datum.

Vilka roller väljer du?

Är du uppdragsgivare, övervakare och chef eller utforskare, spegel, förebild och mentor? Dessa roller beskrivs i Goldbergs bok Att utveckla självständiga läsare (2017). Ja, det är förstås även ett mål i vår undervisning att utveckla självständiga läsare.

Rollen som utforskare innebär att jag som lärare behöver upptäcka vad eleverna gör som läsare, varför och hur de tänker. Som Goldberg påpekar så görs det mesta av läsarbetet inom oss och därmed är det osynligt. Hon föreslår att vårt utforskande av hur eleverna tänker sker i fem steg.

  1. Läraren börjar med att formulera ett syfte. Frågan är Vad letar jag efter?
  2. Andra steget är att observera och iaktta eleven när denne läser. Här är det viktigt att vara genuint nyfiken för att kunna ställa bra frågor.
  3. Frågor som jag ställer ska vara processorienterade. Fokus ligger på vad läsaren gör samt hur och varför.
  4. Sedan följer lyssnandet. Under lyssnandet försöker Goldberg också upptäcka vilket mindset eleven arbetar utifrån.
  5. Avslutningsvis gör läraren en sammanställning av sina iakttagelser och dokumenterar underlaget. Hon arbetar inte med matriser och checklistor utan använder sig av lappar där hon gör anteckningar. Fokus ligger här på att upptäcka elevens läsprocesser.

I boken Att utveckla självständiga läsare (Goldberg 2017) ges rikligt med exempel på hur hon arbetar med olika texter, hur hon ställer frågor och varför. Kapitlet avslutas med en tabell som beskriver de fem stegen som vad som utmärker varje steg.

Kapitel 6 handlar om rollen som spegel. Att spegla handlar här om att ge feedback på elevers arbete och ansträngningar. Här lyfts fem egenskaper i en feedback som extra viktiga. Dessa fem är:

  1. att vara specifik
  2. att utgå från tillgångar
  3. en dynamisk inställning
  4. icke-dömande och överföringsbar
  5. lägg fokus på läsaren

Lyckad feedback har transfer effekt, dvs. den kan tillämpas på andra texter, läserfarenheter och i andra sammanhang. Det är en balansakt att inte vara för allmän  men inte heller alltför specifik i feedbacken. Goldberg ger exempel på lagom specifik nivå på feedback. Här tror jag att det kan vara bra att diskutera praktiska exempel med sina kollegor. Varför inte skriva ner ett antal exempel på feedback jag som lärare har gett mina elever!? Dessa exempel kan sedan används på en arbetslagstid där alla lärare bidrar med sina exempel som man sedan sätter sig och sorterar i tre högar, alltför allmän, helt rätt samt alltför specifik!? Ett annat sätt att komma åt detta med vilken feedback ger jag mina elever är att be en kollega att filma ett tillfälle när jag arbetar med att ge feedback. Sedan kan jag i lugn och ro titta på filmsnutten och reflektera över min feedback. Den djärve kan be en elev att filma! Det är så lätt idag när vi arbetar med iPads att använda dessa till sådant här också.

Vikten av att se till förmåga och vad våra elever kan och inte vad de inte kan är en bra utgångspunkt. Vad vi kan är inte ett fast, statiskt tillstånd utan ska ses som en del i en process, att vara på väg mot… Det eleven kan ska denne också kunna använda i andra sammanhang. Något som kallas för transfer. Om eleven inte förstår att använda sin kunskap i olika sammanhang så blir nyttan med kunskapen begränsad.

Modelleringen kommer in i kapitel 7 som handlar om att läraren ska vara en förebild. Att modellera, demonstrera eller arbeta med minilektioner om nya moment är något som många föreslår. Här gäller det olika steg i ett nytt moment. Jag skulle tro att de flesta svenska lärare har mött arbetssättet. Barbro Westlund beskriver det i sina böcker och Skolverkets bedömningsmaterial Nya Språket lyfter använder det som ett vedertaget arbetssätt. I en minilektion börjar läraren med att förklara syftet för att sedan gå över till att demonstrera det som centralt för minilektionen. Därefter får eleverna pröva att arbeta först i smågrupper eller par och därefter på egen hand med det som minilektionen introducerat.

Den sista rollen som beskrivs är att vara mentor. Kapitel 8 ger många bra exempel på hur jag som lärare kan lyckas i rollen som mentor. Goldberg  skriver att när läraren agerar förebild, mentor, så är det sin egen process läraren visar för eleverna. Strategier delas upp i flera mindre steg för att öka tydligheten och göra det lättare före eleverna att lära sig och ta efter. Många exempel finns beskrivna i texten och det gör det lätt att förstå vad hon menar och hur hon tänker sig att arbetet ska gå till. Det är en del sportliknelser i texten. Läraren ska fundera över om denne är guide vid sidolinjen eller en tränare på plan.

Gravity Goldberg är disputerad i Curriculum and Teaching vilket motsvarar läroplans- och undervisningsteori. Du kan läsa mer om henne på hennes webbsida som heter: Gravity Goldberg LLC. Där finns också länken till en blogg.

Jag har just läst en artikel av Tarja Alatalo i Nordic Journal of Literacy Research som handlar om förskoleklasselevers läs- och skriftspråksutveckling. Som avslutning tycker jag att följande slutkläm från diskussionsavsnittet i artikel (Tarja Alatalo 2017) passar bra. Samma andemening finns här som i boken Att utveckla självständiga läsare.

I materialet framgår att lärarna utgår från sin övertygelse om att elevernas intresse, nyfikenhet, självförtroende och trygghet är en betydelsefull plattform för lärandet, vilket även betonats i tidigare forskning (t.ex. Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Sandberg, 2012; Skoog, 2012). När lärarna får möjlighet att identifiera och tolka, dvs. att aktivt och passivt erfara i handling elevers skriftspråkliga utveckling, kan de utifrån den kunskapen nyansera sin egen bild av vilka förmågor eleverna har utvecklat. Dessa insikter är betydelsefulla med tanke på att inte endast en skriftspråkstimulerande miljö och material visats främja barns skriftspråkliga utveckling, utan också lärarens uppmuntran, instruktion och respons i lärandet (Guo et al., 2012; Mashburn et al., 2008). Med hjälp av bedömning av elevernas lärande har lärare också möjlighet att ta tillvara elevers tidigare erfarenheter och förmågor (jfr Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Skoog, 2012) och stimulera dem vidare (jfr Hagtvet, 2003). (Alatalo 2017)

PS. jag har skrivit om Goldbergs bok i ett tidigare inlägg från den 4e april.

Referenser:

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).

Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).
NJLR
Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.
goldberg

 

Glimtar från Läskonferensen

I går fredag 22/4 deltog jag i Natur & Kulturs Läskonferens 2016. Det var många möten. Möten med kända och okända; med kollegor, lärare, förlagsfolk och experter. En konferens bjuder på möten som är väntade och möten som är oväntade. Det är mingel och nätverkande. Allvarliga samtal men också många glada skratt.

Läskonferens1

En läskonferens innebär förstås föreläsningar och ny kunskap.

Huvudtalare var Adrienne Gear, lärare, författare och lärarutbildare från Vancouver, Kanada. Titeln på hennes föreläsning var Nonfiction Writing Power vilket också är titeln på hennes bok om att undervisa i att skriva faktatexter.

Sara Persson, lärare i Västervik, presenterade hur hon arbetar med läs- och skrivinlärning ur ett SVA-perspektiv. Sara Persson har skrivit en bok om sitt arbete och den heter Nyanlända.  Carolin Heyer och Ingeborg Hull, lärare i Stockholm, presenterade sitt arbete med formativ bedömning, vilket också är titeln på deras bok. Sista föreläsningen med Elaine Eksvärd, som också blev pricken över i  under denna fullmatade konferensdag, bjöd oss på hennes kunskaper och erfarenheter om retorik. Vi lärde oss att det finns ett språk,  journalistiska. Vi lärde oss också att det inte bara handlar om att få våra budskap att nå ut utan att de ska nå in. Vi fick prova praktiskt på olika kroppshållningar och olika sätt att säga saker för att få det vi vill få sagt att nå in. Elaine Eksvärd har bland annat skrivit böckerna Härskartekniker och Snacka snyggt!

Läskonferens2

Sista programpunkten var utdelningen av Ingvar Lundberg priset. I år gick priset till Katarina Herrlin, fil.dr. och universitetslektor i didaktik med inriktning läs och skriv, Kalmar högskola. Katarina fotades förstås och jag kunde inte låta bli att själv fota några som fotade….

Läskonferens3

De flesta av oss känner igen namnet Katarina Herrlin från boken God Läsutveckling! Då förstår man också motiveringen till att just Katarina Herrlin fick priset. Motiveringen lyder:

Katarina Herrlin tilldelas Ingvar Lundberg-priset 2016 för sitt mångsidiga arbete för att utveckla barns språk-, läs- och skrivfärdigheter. Hon kombinerar engagemang och kreativitet med systematisk kartläggning och uppföljning, både i klassrummet och som lärarutbildare och läromedelsförfattare. Med sin kvalificerade praktiska kompetens och förtrogenhet med det vetenskapliga kunskapsläget lyfter och utvecklar Katarina Herrlin lärarens roll och betydelse i barns läsutveckling.

PS. Kanske hinner jag lägga upp filmen med Adriennes föreläsning i morgon. Som någon sa: Den som väntar på något gott…

Lösa trådar

Måndag och jag börjar med att slänga lite av mina papper. Dagarna efter en konferens behöver jag sortera både tankar och papper. När jag tittar på mina sprida anteckningar och bilder på paddan så hittar jag en del lösa trådar som jag inte sådär direkt kan utveckla (gäller alltså förra veckans VR konferens). Jag känner ändå att de lösa trådarna är sådant som är värt att fundera vidare på så här kommer de:

Sannolikt jobbar alla med formativ bedömning. Men HUR?

Kamratbedömning med vuxna studenter på höskola är inte samma sak som kamratbedömning med yngre elever!

Ingen kritiserar de som gjort mallarna! (gällder mallar och matriser som används för bedömning)

Det saknas forskning på hur man överför forskning till praktik.

Det är inte givet att elever förstår mer för att de diskuterar texterna.

Ja det var några karameller att suga på, eller hur!?