Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
förskoleklass

Bokstavstema

Kan man ha samma tema ett helt läsår? Med bokstäver är det möjligt för det finns ju 24 stycken! Varje bokstav går dessutom att expandera. Vill du veta mer? Varsågod, här kommer ett sätt att arbeta.

Det finns många duktiga pedagoger som inspirerar till nya sätt att utveckla undervisningen. Två exempel är Monika Lång och Jessica Ekberg. 1a oktober föreläste de för oss om hur de har lagt upp sin undervisning. De arbetar ämnesövergripande och utifrån olika teman varje vecka. Ja, varje vecka är en kick-off där barnen nästan spricker av nyfiken på att få veta vilken bokstav som kommer att presenteras. Ja, bokstäverna är så populära att det är mycket sällsynt att något barn är sjukt en måndag!

Monica och Jessica är inte de enda som presenterar bokstäver. Det kan lika gärna vara en kollega som ställer upp och är bokstav. Varje bokstavstema presenteras av en bokstavsperson, en expert på just den bokstaven, fast det kan lika gärna vara en QR kod, en film eller ett brev. Vi deltagare fick se exempel på bokstavspersoner som Iskalla Ivar, dramatiska Doris, Lek Lisa, Teknik Tore och Simon Simmare. Augusta själv är expert på A och alla andra bokstäver. Veckans bokstavsperson har en väska med sig. I den ligger det ledtrådar till veckans bokstav.

Fler exempel är Gosiga Gunilla och hennes väska om G. Det kan vara sorteringsövningar runt djur; vilda, tama, stora och små djur. Det kan vara diagram över flest hundar, kaniner, bruna eller spräckliga djur. Diagrammen skapas med hjälp av Lego. Läraren och när barnen börjar kunna skriva så skriver de om sina gosedjur och så tar de förstås också klassfoto på gosedjuren. Ibland skriver de dikter om sitt gosedjuren. Ibland skriver de gåtor.

Barnen får arbeta med olika uppdragskort. Här kan det exempelvis handla om att hämta något som är gult, grönt, hårt eller mjukt.

På fredagar packar Monika och Jessica tillsammans med barnen ihop veckans bokstavsväska samtidigt som de sammanfattar vad de lärt under veckan.

I början av hösten får barnen rita/skriva vad de vill lära sig i förskoleklass. Det kan handla om att de vill lära sig mer om fiskar, ugglor, läsa, vulkaner, drömmar och  så vidare. Ledtrådarna för planeringen tänker lärarna ut när de planerar veckans arbete med veckans bokstav och i detta planeringsarbete har de med sig barnens förslag.

Det finns förstås ämnen de inte hinner ta upp eller som inte räcker för en hel veckas arbete och detta har de löst genom att ha något de kallar ”kul om fakta”.

Lek och lärande varvas och de är noga med tydlighet utifrån ett schema.

Tidigare köpte de in och arbetade med böcker. Inte ovanligt. Nuförtiden gör de mer egna böcker tillsammans med barnen. De arbetar bland annat med ”jag-boken”. Första och sista sidan är alltid ett självporträtt. I början skriver lärarna rubriken men efter en tid börjar barnen att själva skriva.

De följer alltid samma arbetsschema med en bestämd arbetsgång.
Fredagar arbetar de med händelseboken. Här ritar och skriver barnen om något som hänt under veckan.

Under eftermiddagen fick vi också tid att arbeta fram egna förslag som vi ritade in på en A4 med bild på en egen resväska.

Organisatoriskt så börjar de arbetet med bokstavsteman under andra veckan på hösten och avslutar två veckor före vårterminens slut. Monica och Jessica träffas var 3e vecka för planering eftersom de jobbar på olika skolor och inte träffas varje vecka. Lärarnas grovplanering görs utifrån exempelvis tidigare utvärderingar, Lgr 11, aktuella högtider, olika lärmiljöer och aktuella satsningar på skolan. Sedan bokar Monica och Jessica de bokstavspersoner de vill ska delta och som kan tänka sig att ställa upp.

Voffer gör de på detta viset…? Svaret är att de sett att barnen blir inspirerade och tycker att det är roligt. Barnen blir miniexperter på det de lär sig och blir uggleexperter, rymdexperter och så vidare.  Monica och Jessica har lärt sig att det är lagom med en vecka för ett tema och en bokstav. De tycker att det är lätt att planera och det stämmer bra med kurs- och läroplaner. Strukturen är tydlig struktur. Varje vecka börjar och slutar likadant. Det är lätt att ändra och justera planeringen om eller när det behövs.

När barnen behöver hjälp så sätter de upp sin de sin namnskylt under den så kallade hjälpskylten som sitter på tavlan. På så vis ser också barnen hur många som väntar på hjälp och som är före.

2CA1585D-6602-412D-9EA3-816F4A41EAB9

Vill du veta mer? Arbetet finns beskrivet i boken Bokstavstema i förskoleklass (Lärarförlaget 2018) av och med Monika Lång och Jessica Ekberg.

Skriftspråksstimulering genom lek

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?

Forskning visar att skriftspråkliga lärarledda aktiviteter oftast organiseras skilt från sådan lek som barnen själva tagit initiativ till. Ett vanligt inslag i undervisningen redan i förskoleklass är traditionell bokstavsinlärning. Samtalsmönstret präglas många gånger av IRE-mönster vilket betyder att läraren använder sig av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster. IRE är en förkortning av Initiering, Respons och Evaluering. Här är det alltså läraren som initierar, eleven som svarar och läraren som tar ställning till elevens svar och ger respons på detta. Ewa visade oss några transkriptioner av lärar-elev samtal enligt IRE med utgångspunkt i barnens bokstavsarbete med fokus på fonologisk medvetenhet efter att ha sett Livet i bokstavslandet.  Ett mönster i detta arbete var att lekinnehållet utgjorde ett yttre ramverk för de aktiviteter som utspelade sig i undervisningen. Barnens delaktighet var genomgående begränsad.

Mycket undervisning i förskoleklass är samma som sedan upprepas i årskurs 1. Bokstavsarbetet kryper ner i åldrarna. Risken för en skolifiering efter ett traditionellt mönster är överhängande.

Leken är central i lärandet, särskilt då det gäller våra yngsta elever. Lärare är medvetna om detta och lägger in lek i skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi frågar oss vems lek vi pratar om. Leken måste utgå från barnet.

Ewa SÅ leken

Leken stimulerar skriftspråkandet då den är en social och kommunikativ aktivitet. Att skriva är att kommunicera. Det stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet. Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Vi fick en snabbgenomgång med praktiska exempel på skrivutvecklingens faser.

BDAAB83A-64ED-4B56-BA99-3FE5ED714015

Nästa fråga Ewa lyfte var hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer.

Lekmiljön kan jämföras med en tavla som visar en förgrund och en bakgrund. I förgrunden lägger vi färdigheter och förmågor som vi vill att barnen ska erövra. Frågan här är vilka färdigheter och förmågor vi talar om?

Bakgrunden innehåller sådant som kan stötta det som är förgrunden. När vi etablerar en bakgrund så handlar det om att göra material tillgängligt för barnen i miljön. Skriften ska in på ett naturligt sätt i ett meningsfullt sammanhang.

När vi tar utgångspunkt i barnens intressen och behov så skapar vi goda förutsättningar för barnets lärande. Det är också av stor betydelse för barnets lärande att läraren aktivt engagerar sig i leken och inte bara ser på. När läraren deltar aktivt kommer denne samtidigt att modellera hur man gör. Läraren visar hur man gör genom att rikta fokus mot varför man behöver skriva och hur man kan göra. Lekfullt!

Det finns många miljöer som passar att använda i undervisningen i förskoleklass. Exempel på miljöer är en affär – kanske en blomsterhandel, en restaurang och ett sjukhus. Det är extra bra när lekmiljön kan expanderas. Detta betyder att den kan utgöra grunden för att gå vidare till nästa lekmiljö. Lek kring sjukhus kan i sin tur leda till att man skapar ett apotek som nästa lekmiljö. Styrkan i att expandera lekmiljöer är att varje lekmiljö har sina begrepp och sina ämnesspecifika ord.

Avslutningsvis underströk Ewa vikten av att vi metaspråkar med barnen för att göra dem medvetna om sitt eget lärande.

3e dagen gillt!

Idag var tredje och sista studiedagen för den här gången. Matilda och jag har haft intressanta, stimulerande och utmanande dagar! Jätteroligt, tycker vi! Häftigt att möta så många engagerade lärare!

DA3CE387-7AA9-4954-8EBE-78D62A5D1C37

Du som inte kunde delta eller som inte fått plats har, som jag berättat tidigare, en ny chans 28e oktober.

I slutet av dagarna har vi bett deltagarna att ge oss ett ord som de tycker är represantivt för dagen. Exempel på ord har varit:

  • intensivt
  • klarhet
  • inspirerande
  • givande
  • nyttigt
  • förberedande
  • lärande
  • grundande
  • tydliggörande
  • kollegialt lärande
  • stimulans
  • analys
  • tips

Ord som stämmer väl med de mål Matilda och jag har haft för dagarna. Vi har strävat efter att just förbereda deltagarna på deras arbete med kartläggningen, räta ut frågetecken, inspirera till hur man kan arbeta på ett både tidseffektivt och  för barnen roligt sätt.

Några exempel på frågor vi rätat ut är frågan om specialpedagogisk kompetens. Vi hänvisar till sidan 9 i Lärarhandledningen där det står följande:

”Personal med specialpedagogisk kompetens” avser främst personal som har en utbildning som speciallärare eller specialpedagog.

En annan fråga gällde vem som har ansvar för att genomföra det som man kommit fram till i den särskilda bedömningen. Den klassiska pedagogiska frågan är: Vem? Vad? Hur? Här är svaret att det kan vara specialläraren/specialpedagogen som undervisar eleven men inte självklart. Det kan lika gärna vara klassläraren! Vad som ska undervisas om beror på vad man kom fram till i den särskilda bedömningen. Samma gäller förstås hur!

Uppgiften Lekplatsen, Hitta matematiken, har väckt många frågor. Att ringa in en position sett ur ett visst perspektiv är inte helt lätt. Samma gäller att kunna berätta och beskriva hur jag vet det. Varför jag anser att den lilla figuren står just där som jag anser att den står.  Detta förutsätter att eleven både kan tänka sig in i var denne står i förhållande till bilden och muntligt kan förklara hur och varför samt har de begrepp som behövs för att kunna beskriva rumsligt läge. Den här uppgiften var lika engagerande för oss vuxna!

2D2B45E4-9B96-461C-B8E2-B0AF35D8F2A0

Avslutningsvis hade vi tänkt oss att prova att använda Mentimeter.com när deltagarna skulle få uppgiften att skriva ett ord som beskriver dagen. Vi försökte oss på att använda oss av Mentimeter.com men tji fick vi. Vi fick inte upp koden så det var bara att be deltagarna att säga sina ord och anteckna analogt! Ja, man kan inte lyckas med allt! När vi väl var klara då dök kodsifforna upp. Typiskt!

Stort tack till alla er som deltagit någon av dessa studiedagar. Ni har jobbat hårt och visat engagemang och intresse HELA dagen! Vi är så imponerade av ert deltagande och nu önskar vi er alla lycka till i ert kartläggningsarbete med Hitta språket och Hitta matematiken.

Stort tack också till dig Matilda! Det har varit en förmån att få arbeta tillsammans. Ja, det känns som vi är bra parhästar och kompletterar varandra på bästa tänkbara sätt. Ser redan fram mot 28e oktober då det är dags nästa gång! Kanske kommer vi fram till att vi ska lägga in fler tillfällen under hösten. Få se när vi har samlat ihop oss och startat upp allt annat vi jobbar med.

Studiedagar 13e, 14e och 15e augusti

Ja, då var det dags! Vi står redo för dagen och vår studiedag kring ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”.

67A27C26-3876-4631-9E4B-16C40CD09441

Vi gjorde en rivstart med att ägna första timman åt en presentation och genomgång av ”Läsa-skriva-räkna”-garantin.

Efter en välbehövlig kopp kaffe med smörgås hade jag en genomgång av ”Hitta språket”. Matilda synar eftermiddagens godis. Vi tror att vi kommer att behöva ge deltagarna en sockerchock framåt tre-tiden!

BEC06323-16C8-4EF1-B682-D5C1D0D698BE

Efter lunch var det dags för ”Hitta matematiken”. Ett moment utgjordes av praktiska övningar. Vi spelade med tärningar, mätte ris och samtalade utifrån perspektiv.
FF2ED4BC-088E-48D6-8522-0529A40E6DDE

Deltagarna diskuterade engagerat och intensivt. Många bra frågor ställdes! Många bra reflektioner gjordes! Allt hade vi inte svar på! Humöret var på topp och alla hade fokus på kartläggningsövningarna trots en lång dag.

FA7B362F-9DEF-41BA-9BB7-DA4A4B9702D9

Ja, vi var riktigt imponerade av hur alla orkade engagera ända till slutet.

Vid tre hade vi fruktstund toppat med lite godis och sedan var vi framme vid analys. Det viktigaste av allt!

Önskemål som framfördes var exempelvis att prata mer om organisation, speciallärare/specialpedagog, anpassningar, extra stöd och hur arbetar vi med analyser. Som vi redan vet så finns inget facit på hur vi gör bäst. Obligatoriet gäller att vi måste göra kartläggning av de aktiviteter som finns i kartläggningsmaterialet.

Avslutningsvis tog vi upp ”Vad gör vi sen?” och hur kan en analys av en sammanställningsblankett för en grupp se ut? Matilda och jag hade förberett ett resultat för en fiktiv klass som vi använde för våra gemensamma diskussioner. Det blev många spännande diskussioner även här!

Härligt att få vara med ”på golvet”!

Att presentera hur kartläggningsmaterial ska användas är en sak, hur det sedan blir i verkligheten ute på golvet är en annan sak. Många faktorer påverkar utfall och barnens upplevelse. Förutsättningar och undervisningsmiljöer skiljer sig åt. En klass har tillgång till grupprum och gått om plats. En annan klass har 33 elever inträngda i ett enda rum. Antal barn i en förskoleklass kan vara 20 barn lika gärna som 33! Organisationen kan se olika ut. På en skola gäller ämneslärarsystem ända från förskoleklass med olika förskolelärare i svenska och matematik och på en annan skola har man klasslärarsystem med en och samma lärare i de flesta ämnena. I en del klasser har alla barnen svenska som modersmål och i andra talas nästan lika många språk som det finns barn i klassen. Det kan till och med vara så att alla barnen är födda i Sverige men eftersom svenska inte talas i bostadsområdet så har barnen brister i sin svenska. Just därför strävar jag efter att besöka klasser i olika miljöer för att se hur lärarna förhåller sig till och anpassar sin undervisning efter givna förutsättningar. Häromdagen besökte jag Åsa GustafssonSjöstadsskolan.

Jag bjöds på en inspirerande dag med 26 sexåringar och deras lärare Åsa som lyckats när det gäller att skapa arbetsro, intresse och nyfikenhet hos barnen, förvånansvärd självständighet hos barnen och en bra lärandemiljö.

Syftet med mitt besök var att jag skulle få delta när Åsa arbetade med aktiviteter i kartläggningsmaterialet Hitta språket.

Vi träffades lite innan barnen började så att vi fick talas vid lite först. Barnens skoldag började med sedvanlig samling med gemensamt samtal kring bland annat veckodag, datum, närvaro, årstid, hur många dagar de gått i skolan konkretiserat med ännu en kula i burken och några utvikningar från barnen om saker de ville berätta. Åsa fångade tillfället i flykten, dvs. när barnen spontant ville berätta om något, och lät det bli momentet att berätta så andra förstår.

På samlingsmattan framför barnen och Åsa fanns en täckt hög. Nyfikenheten och intresset var stort när det blev dags att täcka av tyget och se vad som gömde sig under.

Åsa2

Åsa gick igenom alla spel som låg framför barnen. De hade i stort sett spelat alla spel tidigare så genomgången var endast en repetition för att Åsa skulle vara säker på att alla kom ihåg hur man spelade. Barnen var indelade parvis och varje par skulle ställa sig tillsammans, tala om och komma överens om vilket spel de ville välja. Detta klarade alla galant! Mycket imponerande att se hur de smidigt kom överens och gjorde sina val utan en endaste krock i önskemålen. När Åsa kollat av att alla var klara med sina val så fick barnen i uppgift att sprida sig i klassrummet och ute i det gemensamma rummet, Havet, och spela. Åsa själv tog med sig en liten grupp med fyra elever för att spela några av de uppgifter som ingår som aktiviteter i Hitta språket. Efter att ha gjort några övningar hämtade hon in en ny grupp för att på så vis arbeta sig igenom klassen.

Åsa1

En av aktiviteterna gällde att ta ett kort, beskriva vad barnet ser på kortet och kamraterna får gissa vad som visas på kortet. Åsa modellerade hur det gick till och sedan fick barnen göra samma sak. Barnens upplevelse var att de lekte en beskriv och gissa vad som visas på kortet lek.

Nästa lekaktivitet var att berätta om något och sedan låta barnen berätta om olika händelser som Åsa gav dem i uppgift att berätta om. Uppgifterna tog Åsa ur kartläggningsmaterialet. Åsa modellerade genom att berätta om exempelvis när hon borstar tänderna eller åker till landet. Barnen fick i uppgift att berätta om bland annat:

  1. hur går det till när du åker till träningen. Berätta med start hemifrån tills du är framme och börjar träningen.
  2. hur du går från din hall hemma ända fram till skolan
  3. en vanlig dag i skolan (förskoleklass). Barnen berättade om vad de gör först följt av vad de gör sen.
  4. vad du gjorde igår i skolan.
  5. något du tycker om att göra

Tredje aktiviteten Åsa gjorde med barngrupperna gällde att följa en instruktion. Här handlade det om att lyssna på vad Åsa viskade i örat och sedan utföra instruktionen. Barnen bads exempelvis att:

  1. gå till mattan, lägg dig på magen och vinka.
  2. gå till mattan, lägg dig på rygg och vifta med armarna.
  3. lyft en stol och gå och ställ den vid ett annat bord.
  4. gå till dörren, säg ditt namn och kom tillbaka till mig.
  5. gå till en vägg, knacka på väggen och kom tillbaka.

Alla barnen visade tydligt att de tyckte att alla uppgifterna var roliga lekar. De visade stort intresse för hur kamraterna gjorde sina uppgifter och de deltog uppmärksamt och engagerat. Det var glada miner och många skratt.

Åsa och jag diskuterade i mellantid hur man skulle kunna utmana barnen i och med att det gick så lätt. Åsa provade att efter att barnen fått sin instruktion och utfört uppdraget låta de andra barnen fundera över vad Åsa egentligen sagt att barnet skulle göra. Detta visade sig mycket svårare än att följa instruktionen. Trots att de sett kamraten exempelvis gå till mattan, lägga sig på magen och vinka kunde de inte själva formulera hur den ursprungliga instruktionen Åsa hade viskat i örat på kamraten hade varit formulerad. Värt att fundera över men också att utmana eleverna med som en uppgift på  nästa nivå.

När läraren arbetar med aktiviteterna anser jag att det är bra att reflektera tillsammans med kollegor över hur man som lärare kan göra för att lägga in en progression i uppdragen. En instruktion kan till exempel ges i olika antal steg. Fler steg i instruktionen gör det svårare att utföra den. Frågan är också om vissa instruktioner är svårare än andra!?

Desto mer jag som lärare funderar och reflekterar över det jag och klassen gör, över vad som gör en uppgift lättare/svårare och om det som gör uppgiften lättare/svårare är olika saker för olika barn desto mer kommer jag att få ut av en sådan här kartläggning. Jag anser också att det är viktigt att komma ihåg att kartläggningen ska göras inom ordinarie undervisning och inte tillåtas bli ett moment vid sidan om. Den här dagen var en vanlig dag med en vanlig klass och en vanlig lärare. 26 barn varav två sjuka gjorde att det var 24 barn kvar som arbetade i olika smågrupper och växlade om mellan olika svenskuppgifter och att sitta och spela spel med Åsa. Med sig hade Åsa också två fritidskollegor. Barnen själva uppfattade att det var roliga spel de spelade med Åsa.

Det var inspirerande att få delta en dag och jag hoppas att ni är fler där ute i förskoleklasserna som låter mig komma på besök när ni arbetar med Hitta språket. Avslutningsvis vill jag säga: Stort tack, Åsa!

Kära läsare, dela gärna dina erfarenheter från kartläggningsarbetet i din klass! Berätta gärna också hur du utmanar elever med uppgifter som är lite svårare. Hur få du in progression och utmaningar i aktiviteterna i kartläggningen med Hitta språket respektive Hitta matematiken?

Kreativt meningsskapande när berättelser skapas med digitala verktyg

Nästa vecka har du chansen att höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om HUR våra elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg. Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför!

Ewas forskning bygger på studier där berättaraktiviteter i förskoleklass genomförs i syfte att utveckla barnens literacy kompetenser. Den berättande (narrativa) genren används främst som ett redskap in i skrivandet. Det visar sig att media och digitala verktyg har stor betydelse för hur barnen utvecklar literacy genom att erbjuda möjligheter till fler multimodala stigar in i läsandets och skrivandets värld. Ewa har tidigare arbetat som lärare i förskoleklass och upp till årskurs 2. Erfarenheter som blev viktiga när skolan köpte in teknologi som gjorde att Ewa började reflektera över OM och HUR tekniken förändrade undervisningen.

Ewa disputerade 25 maj 2018 och i sin avhandling har hon studerat vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Tre förskoleklassgrupper om sammanlagt 16 sexåringar har videofilmats inom ramen för studien medan de skapar digitala berättelser.  Avhandlingens intresse riktas främst mot samspelet mellan de sexåriga barnen, lärarna och de digitala teknologierna i förskoleklassens miljö. Fokus ligger på barnens meningsskapande och engagemang i uppgiften och på vilket sätt lärarna stöttar barnen.

I Skolportens intervju får Ewa frågan om vad som överraskade henne i avhandlingsresultatet. Ewa svarar bland annat att hon förvånades över att elevernas visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form (Skolporten).

Ewa Skantz Åberg arbetar som adjunkt vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.  

Dag: Onsdag 30/1

Tid: kl. 14.00-16.30

Lokal: StorAvan, Medioteket, Liljeholmen

Det finns platser kvar! Välkommen att anmäla dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Referenser:

Läs mer om Ewa och hennes forskning på Göteborgs universitets webb: Ewa Skantz Åberg.

Skolportens intervju med Ewa (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Skantz Åberg, E. (2018). Children´s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education. Avhandling, Göteborgs universitet.

”Hitta matematiken” – jag hittade…

Vad hittade jag? Jo, med hjälp av ett tips från en av mina kursdeltagare fick jag veta att PRIM-gruppen ordnar ett öppet seminarium med en presentation och genomgång av Skolverkets nya kartläggningsmaterial Hitta matematiken Kartläggningsmaterialet är framtaget för förskoleklass. Det är fortfarande frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med juli 2019.

Här kan du läsa mer och anmäla dig: Stockholms universitet.

Under september leder jag själv kurser kring Hitta språket. Dock blev dessa snabbt fullbokade.  Jag kommer att lägga in fler tillfällen men har ännu inte gått ut med datum. Du kommer att hitta information och datum i kalendariet på PedagogStockholm.

Jag har tidigare skrivit inlägg om Hitta språket. Du kan läsa ett inlägg som är från 12/7 här: Hitta språket.

”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

Alldeles nyss, i början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Jag kommer att ha kurser kring Hitta språket under hösten. Du hittar de första kurstillfällena här i blogginlägget. Information och anmälningslänk finns upplagt i kalendariet på PedagogStockholm samt kommer att finnas på Mediotekets webb för kurser. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Anmäl dig här:

Tisdag 11/9 kl. 13:30-16:30

Torsdag 20/9 kl. 13:30-16.30

Tisdag 25/9 kl. 13:30-16:30

Onsdag 26/9 kl. 13:30-16.30

Läs mer

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 180829.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 180829.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 180829. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

”Kalle, du kan ju läsa!”

är rubriken på en artikel av Tarja Alatalo som du hittar i Nordic Journal of Literacy Research. Studien bygger på ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare i förskoleklass som pågick mellan 2013-2015.

Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna, men också elevernas meningsskapande.

En intressant studie i dessa tider då vi arbetar mycket med bedömningar. Det visade sig att eleverna själva upptäckte och kom till insikt om att de kunde läsa i samband med bedömningsaktiviteter. Lärarna upptäckte också att eleverna kunde läsa, hur de läser och hur de själva som lärare kan stimulera eleverna.

I stort sett alla svenska sexåringar går i förskoleklass, 98 %. Förra året, 2016, reviderades läroplanen. Syfte och centralt innehåll för förskoleklassen finns i de samlade läroplanernas tredje del. Nyheter i Läroplan för grundskolan 2016 var:

  • Avsnitt 2.5 Övergång och samverkan
  • Nya avsnitt för förskoleklass och fritidshem
  • Kunskapskrav i läsning i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk

Det pågår också ett arbete utifrån ett regeringsbetänkande med titeln På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Ett av de tre viktigaste syftena är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3. Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen är nytt och arbete med detta pågår. Jag vet att ni är många förskoleklasslärare som väntar med spänning och stor förväntningar på detta kartläggningsmaterial. På mina kurser om det obligatoriska Bedömningsstödet i åk 1 kommer frågan ofta upp om det inte finns något liknande för förskoleklass. Är du nyfiken på att veta mer om åtgärdsgarantin så har jag tidigare skrivit två inlägg (23/10 samt 25/10 2016) om detta som du hittar om du klickar här: På goda grunder.

Alatalo refererar aktuell forskning och hon lyfter att forskningen pekar på att skriftspråksutveckling är ett område som förskollärare i förskoleklass inte är särskilt insatta i. De erfarenheter eleverna har när de kommer till förskoleklass tas inte heller tillvara i undervisningen. Detta ska genomlysas mot vetskapen att elever som börjat läsa i förskoleklass har bättre läsförmåga på våren i årskurs ett jämfört med elever som  inte började läsa lika tidigt. Tidiga läsare utvecklar sin läsförmåga innan de deltar i läsundervisning. För att läraren ska kunna möta, stimulera och utmana sina elevers läsning behöver denne kartlägga och veta var varje enskild elev befinner sig. De lärare som deltog i denna studie deltog i föreläsningar om språklig medvetenhet, avkodning och läsflyt, läsförståelse och bedömning av läsförmåga. Efter dessa föreläsningar genomförde de två praktiska uppdrag för att knyta ihop teori och praktik. Även kollegiala samtal fördes i anslutning till föreläsningarna.

Lärarna fick bedöma två av sina elevers skriftspråksutveckling med fokus på bokstavskännedom, grafem-fonem-kopplingar och avkodningsförmåga.

Uppgiften löd:

  • Undersök två barns skriftspråkliga utveckling i social interaktion och i sammanhang som är meningsfulla för dem. Välj gärna två barn som du tror har kommit olika långt.
  • Undersök barnets bokstavskännedom, kännedom om grafem-fonem-koplingar och avkodningsförmåga.
  • Identifiera vilken fas barnet läser i pseudoläsning (låtsasläser), logografisk-visuell läsning (känner igen bilden), alfabetisk-fonemisk läsning (ljudar), det ortografisk-morfemiska fasen (läser av bokstäver och orddelar).
  • Reflektera och analysera: Hur vet du att barnet befinner sig just där i sin skriftspråkliga utveckling?
  • Hur kan du stötta barnet vidare i den skriftspråkliga utvecklingen? (Alatalo 2017:7)

Jag återger uppgiften därför att jag tror att du som undervisar i förskoleklass kan ha nytta och glädje av att tänka i samma banor. På mina Nya Språket lyfter kurser brukar jag ge just den uppgiften att undersöka två elevers läs- och skrivutveckling; två elever som har kommit olika långt i sin utveckling. Som lärare kan man lära sig mycket genom att följa, iaktta, observera och undersöka två elever.

Det framkom i intervjuerna att förskoleklasslärarna fått ingen eller mycket lite utbildning om skriftspråkslärande vilket enligt citerad forskare allmänt stämmer för den svenska förskollärarutbildningen. När jag läser detta känns det mycket märkligt då förskollärarna har en mycket viktig uppgift i att stimulera, underlätta och stötta elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Arbete med Bornholmsmodellen kan vara en räddning!

Artikeln återger många exempel för att belysa studiens resultat. Exempel som är intressanta att ta del av. Det är spännande att läsa om en elev som upptäcker sin egen läsförmåga i bedömningstillfället som utgjordes av en läshandling tillsammans med ett samtal med läraren. Forskning visar att lärarens ämneskunskaper är mycket viktiga för elevers lärande och utveckling. Detta är också något som belyses i Tarja Alatalos avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder  (2011). Alatalo understryker att elevers skriftspråkslärande ska utvecklas i verksamhetens lekbaserade pedagogik. Det handlar inte om att börja undervisa i läsning. Andra faktorer som påverkar lärandet är lärarens uppmuntran, instruktion och respons.

Har du inte tid att läsa hela artikeln så läs sidorna 11-16 som handlar om resultatet och slutdiskussionen. Artikeln är väl värd att läsa!

PS. För att läsa artikeln så följer du länken eller klickar på bilden nedan. Nästa steg är att klicka på artikeln Kalle, du kan ju läsa! så du kommer vidare till sidan med själva artikeln. Sista steget är att klicka på rutan PDF under FULL TEXT.

pdf bild

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016).

Tarja Alatalo (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3 No 2 (2017).