Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Framgångsfaktorer i undervisning

Voilà! Varsågoda!

Här är det många väntat på sedan 9e november! Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig.

Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut.

Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Alla lärare som deltar med sina klasser i tävlingen Barn och böcker får ett alldeles eget exemplar av kunskapsöversikten!

Dela gärna dina reflektioner! Likaså är du välkommen med frågor!

Enligt överenskommelse så är nu filmen borttagen.

Höstkonferensen 2016

Tisdag och onsdag var det dags för årets höstkonferens under ledning av Anna Lindblom, konferencier och ansvarig vid NCS (Nationells centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). Höstkonferensen är öppen för språk-, läs- och skrivutvecklare, på övergripande nivå. I mån av plats är förstelärare med ett ansvar för språk-, läs- och skrivutveckling, skolchefer, rektorer och förskolechefer välkomna.

Temat för årets höstkonferens var språk- och kunskapsutvecklande arbete. Det var fullmatade konferensdagar! Många intryck! Öppningsföreläsningen med Jonas Hassen Khemiri var ypperlig och gick rakt in i  mitt hjärta. Han talade rakt och okonstlat med sin mormor som exempel om hur ord gör något med oss. Ord öppnar dörrar men de kan också stänga oss ute. Jonas Hassen Khemiri använder vanliga ord likaväl som att han skapar nya i stunden.

  • trygghetsgörare
  • osäkrare
  • föräldraförlängare
  • orden blir ställföreträdande människor
  • frihetsgivare
  • ord kan vara pudlar
  • dikotomibriserarare
  • defilibrator
  • ett sätt att hitta stabilitet

Dessa ord utgjorde på något vis stommen och strukturen i hans föreläsning. Den är svår att återge så orden får tala för sig själva tillsammans med mitt bildcollage.

collage1mdinre Khemiricollage2 Khemiri

En föreläsare som jag är mycket förtjust i att lyssna på är Caroline Liberg. I tisdagens föreläsning lyfte hon att vi måste komma ihåg att språket är mycket mer än ämnesspecifika ord. Språket använder vi för att jämföra, klassificera, syntetisera, se relationer, resonera, undersöka likheter och skillnader och mycket mer. Vi måste se upp så vår undervisning inte tippar över till bara ordträning. Att hålla balans mellan språk och ämne är centralt och avgörande för våra elevers språkutveckling. Orden måste hela tiden finnas i sitt sammanhang. Kunskapen ska funktionaliseras. Caroline Liberg gick också in på att det inte bara finns ett skolspråk utan detta skiljer sig mellan olika ämnen. Exempelvis behöver vi fundera över hur vi ger våra elever skrivuppgifter. Vi behöver fundera över och problematisera vilka strukturer i elevernas skrivna texter våra uppgifter leder till! Vårt förarbete bestämmer hur eleverna sedan strukturerar sitt skrivande.

Höstkonferensen erbjöd också mycket mer men nu får det räcka för idag.

Reflektioner över kunskapsöversikten

Det har varit en läsande helg! Kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Westlund 2016) är läst och jag tänkte dela några snabba reflektioner.

Kunskapsöversikten är kortfattad, tydlig och lättläst. Figurer, tabeller och faktarutor utgör bra stöd och är bra att kunna gå tillbaka till. Kunskapsöversikten har 7 figurer som åskådliggör och förtydligar begrepp men också deras relationer. Det finns också 7 små rosafärgade faktarutor som lyfter tänkvärda sammanfattningar. En sådan faktaruta kan se ut så här:

Med färdighet menas att visa att man uppnått viss kompetens inom ett område. Med strategier menas de mentala verktyg som används för att uppnå en färdighet. Det finns ett reciprokt samband mellan utveckling av färdigheter och användning av strategier. När det handlar om läsförståelse används begreppet läsförståelsestrategier. (Skolverket 2016:65)

Barbro Westlund tar upp väsentliga begrepp inom lästeori och beskriver dessa. Vi får också en genomgång av olika läsforskare, vilka modeller de är kända för och vad de står för. Den som har läst Barbro Westlunds avhandling och/eller hennes böcker känner igen mycket. Samtidigt fungerar kunskapsöversikten som en bra repetition.

Figur 1 som visar relationen mellan literacy, läskompetens, läsförmåga och lässtrategier kommer jag att få nytta av. Figuren tillsammans med texten klargör både begreppen och hur de samspelar. Ett avsnitt som jag gillar särskilt mycket hittar du på sidan 37, Betydelsen av olika läsförmågor förändras med åldern. Vi glömmer ibland att elevens ålder och var denne befinner sig i sin läs- och skrivutveckling styr vad som är väsentligt att iaktta och observera.

Barbro Westlund lyfter vikten av att göra läsprofiler och att det inte finns ett enskilt läsförståelsetest som kan räcker för att ge en heltäckande bild av en elevs läsförståelse. När vi arbetar med läsprofiler så behövs både en kognitiv och en affektiv läsprofil. Den förra handlar om förmågan av förstå och tolka text. Den senare ”visar elevens intresse, motivation och engagemang för att läa och diskutera texter med andra” (Skolverket 2016:90).

Jag avslutar med ett intressant påstående som absolut kan vara värt en diskussion i arbetslaget!? Det gäller följande rader:

Efter 4-7 år i skolan har flera elever blivit kompetenta läsare, trots att alla inte lärt sig läsa flytande. Men de har fått mycket undervisning i läsförståelsestrategier, som kompenserar deras bristande läsflyt. (Skolverket 2016:39)

Det var lite kort om kunskapsöversikten för dig som väntar på att få ”sätta ögonen i den”!

Referenser

Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Skolverket.

Att läsa och förstå1

Att läsa för att förstå

Ja, varför skulle man annars läsa om inte för att förstå texten!? Nog läser jag för att jag förväntar mig att texten ska säga mig något!? Det är också en central fråga i undervisning, oavsett ämne. Skolans lärande bygger i hög grad på att vi lär när vi läser. Det är endast i de allra första årskurserna vi arbetar med att lära oss läsa. Mycket snart övergår vårt läsande i att läsa för att lära.

Rubriken är början på en titel på en ny kunskapsöversikt som inte har kommit ut än. Den lär komma 7e november. Hela titeln är Att läsa för att förstå. Läsförståelse av vad och för vad? och denna kunskapsöversikt är skriven av Barbro Westlund.

Eftersom den ännu inte är tryckt så har jag inte läst den men lite förhandsinformation har jag fått. Kunskapsöversikten inleds med ett avsnitt om ”Begrepp i rörelse”. Här tas den förvirring upp som ofta sker när forskare och praktiker använder samma uttryck men menar olika. Det gäller exempelvis läsförmåga, läskompetens, läsförståelse eller literacy. I översikten presenteras hur flera sådana begrepp förändras över tid och därmed också i betydelse. Hur vi tolkar olika begrepp får nämligen betydelse för också vad vi bedömer, hur, när och varför.

Det här med hur vi tolkar och i förlängningen vad vi bedömer, hur, när och varför är något jag ser fram mot att få utvecklat och problematiserat. Det är mycket kring bedömning nu. Nya Språket lyfter har reviderats under 2016, sedan den 1a juli i år är det obligatoriskt att bedöma våra elever redan i åk 1 i läs- och skrivutveckling och taluppfattning och i dagarna kom regeringen med ett förslag om bedömning i förskoleklass (som jag har skrivit om i mina två senaste inlägg).

Kunskapsöversikten innehåller flera förslag på evidensbaserade undervisningsmodeller som sätts in i ett ämnesdidaktiskt sammanhang. Detta skiljer den från andra översikter.

Det jag är riktigt glad att kunna berätta är att Barbro Westlund presenterar sin kunskapsöversikt för oss! Det sker onsdagen den 9e november kl. 15-17. Från början var planeringen att hon endast skulle presentera den för de läs- och språkutvecklare som deltar i höstens seminarieserie med olika forskare. Intresset var förstås mycket stort när nyheten läckte ut så jag har bytt lokal till K-aulan, Konradsberg. Där får vi plats med 400 åhörare så nu finns det nästan 100 platser kvar. Jag har lagt upp anmälningslänken i kalendariet här i PS, PedagogStockholm. Vill du också komma så är det bara att du anmäler dig. Dock förutsatt att du är lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

För dig som inte kan eller får komma så kan jag trösta dig med att vi filmar föreläsningen. Förhoppningsvis kan jag lägga upp filmen under vecka 46.

Som extra grädde på moset så få alla som kommer ett eget exemplar av kunskapsöversikten!

Fem saker vi inte ska göra!

I artikeln What Doesn’t Work: Literacy Practises We Should Abandone  ställs vi inför fem saker vi inte ska arbeta med i undervisningen. Ja, jag vet att man aldrig ska ta upp det man inte ska göra men de här förslagen är lite intressanta. Det är inget hokus pokus utan vanligt förekommande aktiviteter i många klassrum.

  1. Lista med ord att slå upp
  2. Priser till de som läser
  3. Rättstavningsprov varje vecka
  4. Enskild läsning utan stöd
  5. Dra in på raster

1. Varför ska vi då inte låta eleverna arbeta med att slå upp ord från en ordlista? Det leder helt enkelt inte ett större ordförråd. I stället är det bättre att arbeta med ordväggar. Jag beskrev några exempel på hur man kan göra i ett inlägg i början av 2015. Du hittar det här: Ordväggar.
En annan ingång är att tillsammans samla på ord och tillsammans skapa gemensamma ordlistor med okända ord, ämnesspecifika ord eller ord som låter eller ser skojiga eller konstiga ut.  Man kan också låta eleverna själva skriva ordlistor där de samlar egna ord som de tycker sticker ut på något särskilt sätt. Glöm inte att tillsammans samtala runt de ord som eleverna har samlat!

2. Forskare har funnit att priser som morot för läsning motverkar sig själva. Priser till eleverna leder inte till att de läser mer. Detta finns beskrivet i Kulturrådets rapport Med läsning som mål. Att läsa för att få pris är ett exempel på yttre motivation. Det finns indikationer på att detta gör att läsaren får ut mindre av sin läsning och dessutom läser mer ytligt (Kulturrådet 2015).

3. Rättstavningsprov i helklass – det måste väl ändå göra susen!? Tyvärr inte. Forskning har funnit att det är mer effektivt att arbeta med att analysera och använda ord skriftligt än att testa stavningen av dem. Eleverna arbetar med olika uppsättningar ord beroende på kunskapsnivå. Det finns inget one size fits all! Språkligt duktiga elever behöver och har rätt till utmaningar. Elever som ännu inte kommit så långt i sin språkutveckling behöver lärarens vägledning och stöd. Det kan ske genom att läraren uppmärksammar eleverna på olika stavning och uttal med exempel från dels texter eleverna skrivit själva, dels texter som eleverna läser i skolan.

4. Enskild läsning som t.ex. läsa en kvart om dagen utvecklar inte läskompetensen. I stället är det viktigt att undervisa kring lässtrategier, både för förståelse (att kunna tolka och skapa mening i olika texter) och för den tekniska sidan (kunna avkoda text och läsflyt) av läsning. Respons på läsningen, textsamtal och diskussioner är det som ger bäst effekt på enskilda elevers läsutveckling. Detta betyder förstås inte att eleverna aldrig får läsa tyst, enskilt. Givetvis måste det finnas tillfällen till enskild läsning också men det viktiga är att komma ihåg vikten av gemensamma samtal kring läsning och se till att detta förekommer som en naturlig del i läsundervisningen.

5. Att dra in på tid för rast och avkoppling är lika tokigt som att dela ut priser för att elever läser. Fysisk aktivitet har visat sig stimulera och underlätta lärande.

I artikeln hittar du också referenser på forskning som styrker de olika påståenda. Bra för dig som vill gå vidare och läsa mer.

Referens:

Edutopia: http://www.edutopia.org

Tidig upptäckt – fortsatta insatser

Det är rubriken på en artikel i tidningen Dyslexi (2016, nr 1). Artikeln ger glimtar från en utbildningsdag med olika forskarföreläsningar. Här kommer några glimtar från glimtarna…

Det första avsnittet som handlar om Stefan Gustafsson, biträdande professor, och en del av hans studier avslutas med en tankeväckande mening:

…vad läraren gör är avgörande, och eleven är alltid facit. (sidan 17)

Ja, så kan man också se på eleven! Jag läser om hur Stefan Gustafsson har beskrivit lässvårigheter uppdelat i tre typer av svårigheter. Läsaren kan ha svårigheter med avkodningen, förståelsen eller en kombination av båda dessa delar i läsningen. För träning av avkodningen hänvisas till träning enligt t.ex. Ulrika Wolff som jag skrev om i ett tidigare inlägg. För träning vid förståelseproblem hänvisas till RT, Reciprocal Teaching (5/4, 7/5 2013), och QTA, Questioning the author (5/4, 7/5 -13). Avsnittet handlar om frågor som exempelvis Vilken typ av träning behöver en elev?, Ska eleven träna på det som hen är bra på eller dålig på? Det står också om ett sätt att tänka krin ginsatser i flera nivåer som används i en del amerikanska delstater nämligen RTI, Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Den avslutande rekommendationen i artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse.

Ett annat avsnitt i artikeln handlar om Ulrika Wolff. Jag skrev om hennes lästräningsstudie RAFT i inlägget Test eller ett diagnostiskt synsätt? (8/4 -16). I den här artikeln får jag mer information om RAFT studien men också kunskap om ett annat undervisningsprogram WIP, Wolff Intensivprogram. RAFT visade sig ge kvarvarande effekt efter 1 år vilket är ett intressant resultat. Ibland är det så att interventions- och träningsprogram ger effekt direkt i anslutning till den pågående insatsen men att det inte kvarstår några effekter något år senare. I WIP tränas fonem/grafem koppling, läshastighet och läsförståelse. Träningen görs i en-till-en undervisning för att den ska kunna anpassas helt efter elevens behov och utveckling. Träningsmaterialet omfattar 60 sessioner och bygger på att eleven som deltar förstår varför denne tränar de enskilda momenten. Träningen följer ett visst mönster och upprepas varje vecka så att eleven känner igen sig och vet vad som väntar. Materialet köps från Hogrefe Psykologiförlag vilket betyder en kostnad för skolan.

Andra avsnitt i artikeln handlar om undervisning i engelska och hur de gör på Nya Ängkärrsskolan, Sveriges enda specialskola för elever med dyslexi. Här underströks vikten av att bland annat låta elever lyckas, att arbeta med att stärka elevers självkänsla, att ha tydliga lärandemål och multisensorisk undervisning.

Ett annat avsnitt handlade om beteende stöd i skolan utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt för att arbeta med ordning, studiero och inkludering.

Ja, jag hittar ofta intressanta artiklar i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi.

Referenser:

Tidskriften Dyslexi 2016 nr 1, sidorna 16-19

Dyslexitidningen3

Det finns mer om läsflyt!

För att utveckla läsflyt krävs läsning, dvs. övning och repetition. Motivation stärker och snabbar upp utvecklingen mot ett gott läsflyt. För barn och unga är det också viktigt med vuxnas stöttning och att vi vuxna har en positiv attityd till läsning. Man brukar ju säga att barn gör som vi gör och inte som vi säger. Annat som bidrar till att läsaren når läsflyt är tillgång till olika texter av olika svårighetsgrad samt att läsningen sker i en lugn atmosfär. Det sista får mig att tänka på metoderna med läshundar, dvs. att barnet/den unga läser högt för en hund. PedagogStockholm har beskrivit hur några skolor i Stockholm har arbetat med läshundar. Du kan läsa reportaget och se en kort film om arbetet här: Läshund ger läslust.

Jag ser att det finns två forskningsprojekt om läshundar. Vi har: Läshund, och så ser jag att Linnéuniversitetet 2013 startade ett forskningsprojekt om läshundar: Bokhunden och Astrid Lindgren. Stockholmsreportaget och de två forskningsprojekten lyfter att läshundsläsning ger lästräning i en lugn och avslappnad atmosfär utan sress.

Läshundsläsning innebär också att läsningen sker i högläsningsform som i sig stärker läsflytet mer än tyst läsning. Enligt den finska forskningsresursen LukiMat medför högläsning mer inlevelse och större koncentration.

LukiMat beskriver ett antal sätt att arbeta med och förbättra läsflytet hos läsaren. Några av förslagen de ger är:

  • Upprepad läsning
  • Minutläsning
  • Förhandstitt på ett kapitel
  • Bekanta sig med en text på egen hand
  • Parläsning
  • Körläsning
  • Förläsare
  • Diskussion om pausering och betoning i texter
  • Läsning med inlevelse
  • Träna enheter som är mindre än ord, men större än en bokstav

Tipsen om hur man kan stärka läsflytet avslutar de med:

De bästa resultaten uppnås vanligtvis då man kombinerar olika metoder.

Vikten av att kombinera olika metoder är också resultatet i en avhandling av Linda Fälth med titeln  The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Lindas forskningsstudie visade att:

  • de som kombinerade fonologisk träning med läsförståelseträning gjorde större framsteg än de som endast fick ordinarie specialundervisning. Detta gällde både läshastighet, ordavkodning och stavningsförmåga. Kombinationen av metoder var också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig.
  • att det är bättre med intensiva insatser komprimerade under en kort tid jämför med att sprida ut träningen under ett läsår eller en termin.

Studien visade också att elever som inte fick hemuppgifter fick lika goda resultat som gruppen som fick göra hemuppgifter. Just det fyndet leder vidare till frågan huruvida vi ger läxor som är tillräckligt väl förberedda. Läraren Marika Nylund Ek beskriver i sin blogg dels sina erfarenheter av hemuppgifter, dels hur hon har tänkt om och nu arbetar mycket strukturerat med att förbereda alla läsläxor som ska göras i hemmet. Läs hennes inlägg Läsrutin i tre faser. Kanske vill du också prova hennes upplägg!?

Några frågor har kommit in om läsflyt är något som man arbetar med även i senare skolår. Svar ja! Här föreslår jag att du läser sidorna 83 – 93 i Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse (högstadiet; Westlund 2015).

Dela gärna med dig av hur du har lagt upp ditt arbete med att stärka dina elevers läsflyt och hur du arbetar med hemuppgifter kring läsning!

Referenser:

LukiMat (bakom LukiMat står bland annat Åbo Akademi, University of Jyväskylä och finska Undervisnings- och kulturministeriet.

Metoder för att utveckla läsflytet kan du läsa mer om på: LukiMat

Läsflyt

Kapitel 4 i boken Läsundervisningens grunder handlar om läsflyt som en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. Det är också rubriken på kapitel 4 som är skrivet av forskaren Tarja Alatalo. Läsflyt bygger på både ordavkodning och förståelse. Vi får veta att dagens forskning definierar läsflyt med förmågor som samspelar. Dessa förmågor är att:

  • läsa med god hastighet
  • ha god ordigenkänning
  • läsa med lämpligt prosodimönster

Läshastigheten har en grundläggande betydelse för läsförmågan. Läsflyt ses som något som är relaterat till olika åldrar och handlar om en gradvis förändring.

En elev kan ha läsflyt på tredjeklassnivå men inte på femteklassnivå. (Alatalo 2016:73)

Läshastighet påverkar läsflytet och utvecklas genom dels läsning, dels en explicit mångsidig, balanserad läsundervisning. Alatalo beskriver undervisning i läsflyt, tar upp olika effektiva metoder för att nå läsflyt, motivationens betydelse samt bedömning. I stället för att avsluta kapitlet med en sammanfattning avslutar författaren med att ge oss läsare två uppgifter. Den första uppgiften utmanar oss att prova några sätt att träna läsning i våra klasser. Dessa är:

  • upprepad läsning, som går ut på att läsa samma text flera gånger högt för någon
  • att läraren läser före och eleven läser efter i samma text
  • att lärare och elev läser texten högt samtidigt, varefter eleven läser en bit själv och så vidare
  • lärarens upprepade högläsning i stora böcker (Big Books), där eleverna kan följa med i texten
  • att lärare och elev läser texten samtidigt i ganska rask takt.

Uppgiften är att vi ska fundera över varför de här läsmetoderna tränar elevens läsflyt.

Nästa uppgift är att lyssna på två elevers läsning av en för eleverna lagom svår, sammanhängande text. Vi uppmanas välja två elever som är på olika nivå i sin läsutveckling samt lyssna om de läser med:

  • god hastighet
  • god avkodningsförmåga
  • ordigenkänningsförmåga
  • betoning och frasering

Uppgiften är också att lyssna efter om den läsande eleven rättar sig själv och läser om vid felläsningar, om eleven kan återge textens innehåll och att ställa oss frågan om eleven läser med läsflyt. (Alatalo 2016:81)

Håll med om att detta är användbart!? Om du gör de två uppgifterna vore det spännande att få ta del av dina reflektioner!

Läsfakta som biter!?

Forskning visar att :

  • 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt text
  • En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 – 7000 ord.
  • En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.
  • En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd

Så visst gör läsningen skillnad!

För att klara sitt dagliga liv som vuxen behöver man ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

(Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet
Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet)

1a mars gav programledare och författaren Ola Lindholm oss en mycket pedagogisk förklaring för varför vi ska läsa själva och läsa för våra barn. Med hjälp av klossar förklarade han skillnaden i läsförståelse mellan barn som läser och blir lästa för och de som inte gör det. Journalisten Susanne Delastacia har lagt upp klippet som du kan se på Aftonbladets webb.

klossar_varför det är viktigt att läsa

Länk till Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22362166.ab

4 timmar och 31 anmälda

Adrienne Gear drar!

Nu har jag mejlat anmälningslänk till läs- och språkutvecklarna som har första tjing på att få delta. I och med att vi denna gången är i Bolindersalen så finns det plats för 100 deltagare så det kommer att finnas plats för några som bara är intresserade. Jag har gjort inställningarna så att flera kan anmäla sig än vad som får plats. Detta bara för att jag ska ha reserver om några får förhinder.

Jag har skrivit om Adrienne och hennes böcker i tidigare inlägg, t.ex. 1a mars – Adrienne Gear!?, 26e februariAtt skriva faktatexter, 29e januari - Bilderböcker, 28e januari - Den som väntar på något gott…

Riktigt häftigt att vi får tillfälle att lyssna på Adrienne Gear. Riktigt häftigt att vi är så många som är så intresserade!