Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Framgångsfaktorer i undervisning

Å så undrade några vad vi lärde oss…

En hel del. Faktiskt imponerande med tanke på att det var ett kort frukostseminarium.
Ja, jag talar fortfarande om Kristinas föreläsning i förra inlägget.

Kristina började med en vits och en uppmaning till oss att lista vad som krävdes för att förstå det roliga. Livliga diskussioner utbröt och vi ringade in faktorer som kulturell bakgrund, ålder, omvärldskunskap och språkkunskaper. Vi fick lära oss att det går snabbast att lära sig ett nytt språk om man är i åldern 8-11 år. Orsaken är att barn i den åldern utvecklas starkt kognitivt samtidigt som skolans språkkrav är måttliga.

Kristina redogjorde för begreppen vardagsspråk och skolspråk. Vi vet att skolspråket många gånger är en utmaning även för elever med svenska som modersmål. Varje stadieövergång innebär ökade krav både kognitivt och språkligt. Här passar en liten utvikning. Forskaren Jeanne Chall myntade begreppet the 4th grade slump. Hon upptäckte att elever i 9-års åldern plötsligt läste mindre och verkade att ha svårt för att läsa utan att de hade några särskilda läs- och skrivsvårigheter. Forskare bjuder oss på flera tänkbara orsaker till detta. En av dessa handlar om att tidpunkten när läsaren går från ”att lära sig läsa” till att ”läsa för att lära” är mycket kritisk. Texterna med dess ordförråd och språk blir svårare och kognitivt mer krävande vilket ställer större krav på läsaren. Läsarens förkunskaper blir i större utsträckning avgörande för läsningen och läsförståelsen. Här är ett exempel som används för att visa detta.

Jones sacrificed and knocked in a run.

Att läsa meningen och förstå enskilda ord är inte svårt för den som kan engelska. Att förstå meningen är däremot svårare. Vi får fenomenet att en svag läsare med goda kunskaper om amerikansk baseboll förstår vad det står samtidigt som en god och erfaren läsare inte förstår. För att förstå meningen behöver läsaren veta betydelsen av Jones, sacrifice, knock in och run. Alla är speciella sporttermer. Jones syftar på slagträt. Knock in handlar om att hinna göra hela rundan och få poäng för det. Sacrifice är när den som slår gör det på ett sådant sätt att spelarna hinner till nästa stopp. Run motsvarar ett helvarv.

Har du svenska exempel på något liknande så dela gärna med dig!

Kristina pekade på att den största skillnaden mellan talat och skrivet språk utgörs av omfattningen av ord som används. I skrivet språk används ett mycket större ordförråd. Psst! Det är därför det är så viktigt att läsa, läsa högt för våra elever, läsa högt för våra egna barn och läsa själva!

Vi fick lära oss vad en nominalisering är. Det är när verb och/eller adjektiv transformeras , görs om, till substantiv. En text som innehåller många nominaliseringar är svår att läsa och förstå. Kristina bjöd oss på ett antal exempel för att göra detta tydligt. Jämför dessa två meningar så förstår du problemet med nominaliseringar.

Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor fick svälta.

Torkans långvarighet orsakade massvält.

Avslutningsvis talade Kristina också om olika moment och delar i ett språkutvecklande arbetssätt; vilket är särskilt intressant för oss som alla leder en  mängd olika kurser. Det räcker att titta i vår kurskatalog så framgår det tydligt vilken bredd vi har på våra kompetenser.

De områden Kristina tog upp var:

språkutvecklande arbetssätt2

Att ha ett språkutvecklande arbetssätt är centralt för oss alla. Alla är inte språklärare men vi kan alla arbeta språkutvecklande i våra respektive ämnen. Distinktionen mellan att vara språklärare och arbeta språkutvecklande är central. Ja, den tar vi med oss för vidare tänk och diskussioner. Tack än en gång Kristina!

Här hittar du Mediotekets grundskolekatalog (våren 2016).

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215

Ny kunskapsöversikt om läsförståelse kommer

Barbro Westlund föreläsning hade rubriken ”Ett språkutvecklande och kunskapsbaserat förhållningssätt – vad innebär det?”. Barbro talade om innehåll, engagemang och nyfikenhet. Det var epistemologi, kunskapssyn, och frågor kring kunskap. Vad är kunskap? Hur skapas kunskap? Hur kan kunskap utvecklas? Vi fick en genomgång av den heuristiska modellen för förståelse av läsförståelse som visar förhållandena mellan text, aktivitet och läsare kopplat sociokulturellt sammanhang. Modellen kan du se i RAND rapporten, Reading for Understanding (2002), på sidan xiv.

Barbro talade också om McCaffreys artikel kring fuzzy thinking och hur man kan arbeta med att komma tillrätta med elevers fuzzy thinking. Här blev jag lite stolt för den har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg (21/1 -16) med rubriken Vässa dina elevers förmåga att tala om texter.

Givetvis var det glimtar från den nya kunskapsöversikt som Barbro har skrivit på uppdrag av Skolverket. Kunskapsöversikten handlar om läsförståelse. I och med att den ännu inte är tryckt så var det aja baja att fota just de PowerPoint bilder som visade dessa glimtar. En spännande tråd var tanken på läsa/läsförståelse, skriva och tala/lyssna/samtala som tre delar i ett Venndiagram. Du kan fundera vidare på vad de har gemensamt eller kanske bättre vilken betydelse de överlappar!

Vi fick också höra mer om Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning. Här var det Jenny Lindblom och Maj Götefelt, Skolverket, som föreläste under rubriken Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Som rubriken anger låg fokus på huvudmannens roll och ansvar. Efteråt hade vi intensiva diskussioner kring hur vi tolkade just huvudmannen. Jag kan säga att vi tolkade huvudmannen mycket olika.

Vi fick också en presentation av Skolverkets nya Kartläggningsmaterial för nyanlända elever av Pille Pensa-Hedström, Skolverket.

Ja, det var mycket lärorika och givande dagar. Tack Anna Lindblom med flera som ordnat så bra för oss!

Referenser:

Skolverket (2015). Se filmen om Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning.

Snow, C. (2003). RAND. Reading for Understanding. Toward an R&D Program in Reading Comprehension.

Direktlänk till rapporten är: Reading for Understanding.

BW2

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling

Torsdag 14/1 är det dags igen!

Att vara läskunnig är en sak, att vilja läsa en annan. (Svenskläraren, nr 4-2015, sid 12)

Jonas Andersson, fil.dr. i litteraturvetenskap, presenterar rapporten ”Med läsning som mål”. Det är också den sista föreläsningen för den här  föreläsningsserien. Syftet har varit att fördjupa våra reflektioner och kunskaper kring bedömning av läsning och skrivning med anknytning till Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Du som vill uppdatera dig och läsa på lite inför torsdagens föreläsning kan göra det antingen genom att läsa rapporten eller artikeln ”Ett systematiskt mord på läslusten” i tidningen Svenskläraren, nr 4-2015. Förresten, du är väl medlem i Svensklärarföreningen? I och för sig kan du läsa artikeln ändå men jag rekommenderar alla att bli medlem. Tidningen är mycket, mycket bra!

Ingressen till artikeln lyder:

Elevers förmåga att avkoda och förstå en text leder inte automatiskt till att de blir läsare. Den dominerande läsundervisningen i svensk skola riskerar tvärtom att döda all läslust. Därför måste skolan i högre grad fokusera på att skapa inre motivation. (Svenskläraren, nr 4-2015, sid 12)

Den mittersta meningen kan man kalla för att hälla bensin på brasan, eller hur!? Andersson argumenterar för motivationens betydelse och knyter an till forskning. Han skriver om vikten av att det lästa upplev s som relevant för läsaren, att det finns ett brett och varierat läsmaterial att välja från och att eleverna ges möjligheter att dela sina läsupplevelser med varandra. Likaså lyfter han vikten av TID.

Vill du läsa mer om motivationens betydelse så läs mitt förra inlägg Att läsa högt (6/1).

Har du inte anmält dig och är intresserad av att komma och lyssna på Jonas presentation så kan du hoppas på att det blir några platser lediga i sista stund. Du anmäler dig för en restplast HÄR. Influensan lär ha kommit till Stockholm!

PS. har du inte redan fått rapporten vid en av de tidigare föreläsningarna med Katharina Andersson i föreläsningsserien så får du den på torsdag.

Kulturrådet2

Det här gäller bara lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor. Vi är lyckligt lottade, eller hur!?

Bär du med dig din flotte på ryggen?

Den frågan får vi av David Mitchell när han presenterar sin bok Inkludering i skolan. Mitchell berättar den sedelärande historien om mannen som hade så stor glädje av flotten han byggde för att komma över en flod att hans tacksamhet ledde till att han fortsättningsvis bar med sig flotten i alla tänkbara situationer. Mitchell frågar oss om vi i vår undervisning och i vår roll som lärare gör på samma sätt, dvs. fortsätter arbeta enligt idéer, förhållningssätt och metoder som en gång ansågs vara de bästa utan att undersöka om det fortfarande är så. Bokens fullständiga titel är Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Boken handlar om just det som är den andra delen i titeln, dvs. undervisningsstrategier som fungerar. Varje strategi åtföljs av bevis i form av en presentation av de forskningsöversikter som utgör bevisen. På Natur & Kulturs site om boken hittar du också en 5 minuter lång video där David Mitchell presenterar boken för oss svenska läsare. Så här ser det ut på förlagets sida med videon där Mitchell riktar sig till oss svenska lärare:

Mitchells video

OBS! bilden är länkad till filmen.

Samma dag som jag såg videon med Mitchells presentation av boken råkade jag läsa tidningen Specialpedagogik och en artikel med titeln Historiskt bagage tynger yrkesrollen. Titeln gav en likartad bild som den Mitchell gav med flotten. Här handlade det om att forskaren Kerstin Göransson gjort en enkätstudie om vad speciallärare och specialpedagoger dels vill göra på jobbet, dels får göra. Med mina nästan 25 års erfarenhet som speciallärare och specialpedagog blev jag inte förvånad över resultatet. De hamnar i att ta ut elever för att ge hjälp och stöd antingen enskilt eller i liten grupp. Detta trots att det redan i 1946 års skolkommission skrev fram att barn med olika förutsättningar mår bäst av att undervisas tillsammans.

Referenser:

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Göransson, K. (2015). Speciella yrken. Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstads universitet.

Vetenskapsrådet (2015). Läs mer om projektet Speciella yrken?  på Vetenskapsrådets site.

Få en extra veckodag för lärande

Det skulle betyda att de lär sig 20 % mer! Är det möjligt? Hur ordnar jag så att barnen får en extra skoldag för att lära? Enligt forskaren och professorn Stephen Heppell är det vad som händer när vi arbetar med metakognitiva strategier i undervisningen.

Metakognitiva strategier

Metakognitiva strategier handlar om att vi ska lära våra elever att fokusera på att de ska uppmärksamma sitt eget tänkande. På så vis kommer de att använda sina egna tankar, idéer, erfarenheter och förkunskaper för att se meningen i de texter de läser. Vi talar om vikten av att reflektera. Jag har själv som lärare haft reflektionstid inlagd i min arbetstid; men det handlar inte bara om det utan också om att sätta ord på mina egna tankar med stöd av ett metaspråk. Utan metaspråk är det svårare att tänka om sitt tänkande. Läsning, läsförståelse och metakognition hör ihop och är ömsesidigt relaterade till varandra.  Att bli metakognitiv är att bli medveten om sitt eget tänkande som ett verktyg. Läsförståelsestrategier är strategier för tänkande. (Gear 2015; Mitchell 2015; Westlund 2015).

Samband

Det finns ett samband mellan läsfärdighet, metakognition, självbedömning och läsframgång. En god läsare har kontroll över sin läsning; om och vad denne förstår respektive inte förstår. Självövervakning och självbedömning är en del i vår metakognition.(Westlund 2015:202, mellanstadiet).

Det finns många varianter av metakognitiva undervisningsstrategier, beroende på ämnesområdet och behoven hos olika kategorier av elever. Mitchell (2015:105)

Mitchell beskriver tre allmänna metakognitiva strategier som vi också känner igen från vårt arbete med lässtrategier, nämligen:

  1. fas 1: tänka framåt
  2. fas 2: tänka under arbetets gång
  3. fas 3. tänka tillbaka
Tre faser

Dessa tre faser påminner om indelningen i bokcirklar där läsaren tänker före, under samt efter läsningen. När vi tänker framåt eller före så förbereder vi vårt lärande genom att exempelvis aktivera förkunskaper, formulera hypoteser om vad som komma skall, förutspå, sätter upp mål och påminner oss själva om syftet och gör analyser. Under arbetets gång arbetar vi med att bekräfta våra förutsägelser och hypoteser, vi ställer frågor, försöker nå gram till insikter. Mitchell skriver vidare att vi använder metoder som att ställa frågor, att förutse, jämföra och sammanfatta. Avslutningsvis tänker vi tillbaka i vår strävan att förstå informationen vi fått, vi befäster, integrerar nya insikter med tidigare kunskaper, vi generaliserar kunskapen och vi sammanfattar.

Westlund (2015) beskriver detta som den tänkande läsarens hjul med exempel på frågor att ställa före, under och efter läsningen (Westlund 2015, högstadiet s. 140, mellanstadiet s. 160). Förslagen på frågor att ställa före, under och efter läsningen handlar om att läsaren ska komma ihåg vad denne kan om ämnet, att föreställa sig vad texten kommer att handla om, varför läsaren ska läsa just denna text, att skapa egna inre bilder av det jag läser, att stanna upp och läsa om sådant jag inte förstod, att fråga mig själv vad jag lärt mig och fundera över om detta stämmer överens med sådant jag redan vet.

Rekommendationer

Mitchell (2015) förordar att läraren prioriterar strategiutbildning, att vi modellerar strategier och låter våra elever använda dessa direkt i anslutning till att vi har modellerat dem, att vi integrerar metakognitiva strategier i all vår undervisning, att vi låter eleverna undervisa sina kamrater om kognitiva strategier och låter våra elever själva utvärdera sitt arbete.

Metakognitiva strategier får 3,5 stjärnor av fyra möjliga. ****, dvs. fyra stjärnor betyder att det finns övertygande eller starka bevis på effektivitet. Du kan läsa mer om graderingen på sidan 22 i boken.

Referenser:

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Stockholm: Natur & Kultur.

Klicka på bilden så kommer du till siten om Mitchell och den engelska versionen av boken.
Klicka på bilden så kommer du till siten om Mitchell och den engelska versionen av boken.

Läslust!?

Är det viktigt? Vad är nyttan? Och vad är egentligen läslust!?

Själv har jag lite svårt för att använda begreppet lust när det gäller läsning. Lust har använts om läsning sedan 1980-talet. Det är ett av kriterierna i Bo Sundblads Lus-schema, LäsUtvecklingsSchema. På punkt 18 lyder rubriken Läser mycket – lustläser (Sundblad 2001:94). Läslusten kopplas ihop med bokslukande och att läsaren knappt kan bärga sig från att läsa. Begreppet lustläsare och lustläsning har diskuterats under många år. Nu har jag återigen mött begreppet i Kulturrådets rapport Med läsning som mål. Ja, jag blev faktiskt förvånad när jag mötte lustläsning i en underrubrik. Jonas Andersson utvecklar, diskutera och problematiserar begreppet i rapporten.

Andersson ger oss näraliggande formuleringar till begreppet lustläsning. Närbesläktade begrepp kan vara frivillig läsning, oberoende läsning, fritidsläsning och lekfull läsning. Andersson skriver att lustläsning är ”ett någorlunda vedertaget begrepp inom den forskning som är av intresse för denna översikt” (Kulturrådet 2015:22).

Andersson ser begreppet fri läsning som ett alternativt begrepp som ska användas så långt som möjligt. Han ger oss argumenten för detta och de är:

  1. Även om njutning är ett vanligt motiv till att människor läser på sin fritid, är motiven till att frivilligt läsa betydligt fler och behöver inte primärt – eller överhuvudtaget – handla om njutning.
  2. Det är diskutabelt huruvida det effektivaste argumentet för läsning består i att det ger njutning åt läsaren. (Kulturrådet 2015:22)

Det ges också en definition på lustläsning och den lyder (enligt refererade forskarna Clark och Rumbold):

[…] läsning som sker av egen vilja, för det egna nöjets eller den egna tillfredsställelsens skull. (Kulturrådet 2015:22)

Efter att ha hämtat mig från den första förvåningen över att ha mött lustläsning i rapporten så har jag tagit till mig Anderssons alternativa begrepp frivillig läsning. Vi vet sedan tidigare att fri läsning har positiva effekter som ett utökat ordförråd, förbättrad skrivförmåga, en förbättrad läsfärdighet och en mer positiv attityd till läsning. Dessa effekter är påvisade i olika forskningsrapporter och undersökningar som exempelvis Du Toit (20014),  Northern Lights rapporten samt i flera av Skolverkets rapporter. Det finns ett ömsesidigt samband mellan läsförmåga och mängden läsning. Den som läser mer kommer att läsa bättre och den som har en god läsförmåga läser oftast mer. Attityd, intresse och motivation hänger ihop; om detta skriver också Karin Taube i sina böcker (läs mitt inlägg från 1/10).

Flera forskare talar om engagerad läsning i stället för läslust, t.ex. Barbro Westlund. Hon skriver om att det är stor skillnad mellan engagemang och läslust. Läsning kräver och medför en viss ansträngning och den är inte alltid lustfylld. För att förstå vad man läser krävs att läsaren tänker; att läsa är att tänka. Westlund talar om eftertänksam läsning.

Vet du att det finns en forskningsöversikt om lustläsning? Den heter Reading for pleasure (Clark, D. & Rumbold, K., 2006). Forskningsöversikten är skriven på uppdrag av den brittiska läsfrämjandeorganisationen National Literacy Trust. Det finns också en tvåsidig sammanfattning med samma titel som forskningsöversikten, Reading for pleasure. Executive summary.

PS. Om du inte redan har gjort det så rekommenderar jag dig att läsa Kulturrådets rapport! Den är riktigt intressant och ganska lättläst.

Referenser:

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Stockholm: Kulturrådet

Du Toit, C. M. (2004). Transition, text and turbulence: factors influencing children´s voluntary reading in their progress from primary to secondary school.

National Literacy Trust (Den brittiska läsfrämjandeorganisationen)

Clark, D. & Rumbold, K. (2006). Reading for pleasure. National Literacy Trust.

Sundblad, B. (2001). Nya Lusboken. Stockholm: Sanoma förlag

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft.

Implementering!?

Vad är det? Hur gör man? När talar man om implementering?

När jag i våras fick veta att Skolverket tagit fram ett nytt Bedömningsstöd som blir obligatoriskt att använda från och med 1/7 -16 så började jag fundera över implementering. Jag har tänkt och läst på. Bland annat har Socialstyrelsen gett ut en skrift Om implementering (Socialstyrelsen 2012) som redogör för begreppet samt ger den vetenskapliga bakgrunden för ett lyckat implementeringsarbete.

Begreppet syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementeringen ska också säkerställa att det som införs används som det är avsett. Det kan ta flera år innan något nytt har blivit en del av det ordinarie arbetet. Själva processen delas in i fyra faser:

  1. Behovsinventering
  2. Installation
  3. Användning
  4. Vidmakthållande (Socialstyrelsen 2012)

När det gäller Skolverkets nya Bedömningsstöd så är behovsorienteringen redan gjord. Vi har kvar att arbeta med införande, användning och vidmakthållande.

Införandet handlar om att se till att det finns nödvändiga resurser som lokaler, tid, aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal. För att lyckas behöver kompetensutveckling inkludera både övningar och fortlöpande återkoppling.

Det nya Bedömningsstödet blir obligatoriskt att använda i åk 1. Här behövs kunskap hos oss lärare när vi börjar använda Bedömningsstödet. Detta för att vi ska använda det utifrån syfte och intentioner.

Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.  (Socialstyrelsen 2012: 8)

När alla som arbetar med åk 1 använder Bedömningsstödet är vi i fasen som benämns Vidmakthållande.

När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. (Socialstyrelsen 2012: 8)

Framgångsfaktorer vid implementering är bl.a. kompetens hos användarna och en stödjande organisation. Det är här mitt uppdrag kommer in. Jag har i uppgift att arbeta med implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det kommer jag att göra genom presentationer och genomgångar av Bedömningsstödet och då träffas vi på Medioteket. Jag startade redan i september en kurs med två tillfällen á 90 minuter. 22/10 erbjuder jag ett tillfälle där jag presenterar Bedömningsstödet vid ett tillfälle. En inbjudan gick ut i fredags 2/10 till läs- och skrivutvecklarna på Stockholms kommunala grundskolor. I mån av tid kommer jag ut till skolor och gör samma presentation och genomgång av Bedömningsstödet för arbetslag och lärargrupper som är berörda.

Jag har också förmånen att erbjuda en fördjupning inom implementeringen till nyckelpersoner på skolorna. Som nyckelpersoner räknar jag läs- och språkutvecklarna samt de speciallärare/specialpedagoger som arbetar mot de yngre skolåren. Nyckelpersonerna är de som driver frågor kring läs- och skrivundervisningen och som stöttar sina kollegor. Det betyder att de också utgör ett stöd för åk 1 lärarna som kommer att använda Bedömningsstödet, senast från och med höstterminen 2016. Denna fördjupning har möjliggjorts med medel från Skolverket. Fördjupningen kan ses som en fortsättning på den forskarstödda seminarieserie jag har lett under läsåren 2013/14 och 2014/15. Fördjupningen omfattar föreläsningar med Katharina Andersson, lektor vid Gävle högskola. Hon intresserar sig särskilt för skrivandet i tidiga skolår och hennes avhandling handlade om pojkars skrivande på NP i åk 3. De som deltar vid dessa föreläsningar kommer också att få två texter. Dels Kulturrådets rapport Med läsning som mål, dels boken Barn utvecklar skriftspråket (Dahlgren, 2013). Under 2016 kommer jag att erbjuda bokcirklar, träffar där vi diskuterar respektive bok. Skolornas Läs- och språkutvecklare samt speciallärare/specialpedagoger kommer att få mer information samt möjligheter att anmäla sig. Det kommer om någon vecka.

implementering

Skolverket kommer att stödja implementeringen genom filmer som presenterar Bedömningsstöden. Enligt uppgift kommer dessa att publiceras under oktober-november.

När jag ändå skriver om filmer så vill jag påminna om att jag tidigare har gjort två filmer om Nya Språket lyfter. Är du inte bekant med Skolverkets bedömningsstöd i svenska, Nya Språket lyfter, så får du snabbt och enkelt en inblick genom att se filmerna. Du hittar dem på PS, PedagogStockholm, och det är film nummer 18 och 19.

Referenser:

Andersson, K. (2014). Pojkar kan visst skriva. Avhandling. Läs och ladda ner avhandlingen på Skolporten.

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Rapport.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i taluppfattning.

Socialstyrelsen (2012). Om implementering, 151003.

ACT NOW!

Frågan många av oss ställer är: Hur kan läs- och skrivförmågan hos barn och unga höjas?

En av EU tillsatt expertgrupp på literacyområdet har kommit med förslag på åtgärder för att höja läs- och skrivförmågan hos barn och unga. I denna expertpanel ingick Karin Taube, professor emerita, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Tänk vilken förmån för oss som får träffa henne! I sin föreläsning 21/10 presenterar Karin de förslag som formulerades i EU-expertgruppens rapport samt relaterar förslagen till svenska förhållanden.

Karin Taube har en lång meritlista och ett digert CV. Hon varit nationell projektledare för PISA från projektets start 1998 och åtta åt framåt samt haft huvudansvaret för läsning i PISA ytterligare några år. Hon har vidare skrivit flera böcker som bland annat ”Läsinlärning och självförtroende”, ”Barns tidiga skrivande” och ”Barns tidiga läsning”. Karin Taube har tillsammans med två andra forskare på uppdrag av Vetenskapsrådet skrivit rapporten ”Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever” som publicerades av Vetenskapsrådet i början av 2015. Hon har också utvecklat läs- och skrivtest för låg och mellanstadiet.

2012 publicerade EU rapporten ”Act Now”. Karin Taube var en av de tio literacy-experter som tog fram denna rapport. Denna rapport kommer att diskuteras i föreläsningen.

Föreläsningen är öppen för alla er som är läs- och språkutvecklare på Stockholms kommunala grundskolor. Av erfarenhet vet jag att det är bra att ha med sig en kollega när man går på föreläsningar; då kan man diskutera tankar, reflektioner och idéer man fått. Därför har jag låtit de läs- och språkutvecklare som anmält sig ta med sig en kollega. Det är ett fåtal platser kvar varför jag lägger upp anmälningsformuläret här.
Länken är: Anmälan.

Jag mejlar ut en bekräftelse på att du har fått en plats. Du som inte får plats står kvar som reserv. Det blir alltid några återbud i sista stund och då mejlar jag de som får en ”sista minuten” plats.

Datum och tid: onsdag 21/10. 14.30-17.00, Bolindersalen, Bolinders plan 1.

Föreläsningen är kostnadsfri för skolorna.

Välkommen med din anmälan!

Referenser: