Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
funktionsvariation

Hur länge ska ”dom” träna?

Hur många år ska elever hålla på att träna trots att de inte gör tillräckliga framsteg? Idor Svensson ger sitt svar. Han säger tre år sedan ska eleven ha stöd med AT, assisterande teknik.

Idor Svensson leder en forskargrupp som forskar kring  läs- och skrivsvårigheter och dyslexi ur olika perspektiv. Idor själv är professor vis Psykologiska institutionen, Linnéuniversitetet i Växjö. Lägg gärna två minuter på att se filmen på LNU:s webbsida där Idor bland annat berättar om resultatet i en studie som visade att elever med stora läs- och skrivsvårigheter, som fick använda tekniska hjälpmedel i stället för att träna, utvecklades lika bra språkligt som en kontrollgrupp som fortsatte träna. Enligt Idor är AT en alternativ väg för elever som har så stora läs- och skrivsvårigheter att de inte har något alternativ.

Vad krävs för att AT, assisterande teknik, ska landa hos dem vi erbjuder detta stöd? Vem behöver AT?

Senast jag hörde Idor föreläsa (vilket var 15e november i år) ställde han följande två frågor:

  • Hur länge kan eleven få vara i det röda fältet innan hen tappar motivationen?
  • Vad är lägsta nivån, dvs. vad betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga?

Det röda fältet, se bilden nedan, är där eleven befinner sig i processen från att lära sig läsa till att läsa för att lära.

Idor S1

Idor menar att när en elev har befunnit sig inom det röda fältet under tre år, utan att komma vidare, måste vi finna andra sätt för eleven att ta till sig text alternativt förmedla text. Vad gör vi då? Det är här AT kommer in därför att:

Träna hårt, ännu hårdare, jättehårt hjälper inte alla elever med dyslexi (Idor Svensson citerar Siegel 2013).

Idor Svenssson har i 20 års tid forskat kring AT och återgav hur utvecklingen har gått från dyr utrustning som var komplicerad att använda till dagens appar och lärplattor som jämförelsevis inte kostar mycket och är lättanvända. Detta gör att tillgängligheten idag är hög. AT har en mängd positiva effekter som att det:

  • möjliggör lika villkor till delaktighet och självständighet
  • underlättar vardagen med struktur och kulturell delaktighet
  • stimulerar eleven/studenten till att våga söka
    • utbildningar eleven vill gå
    • arbeten den unga drömmer om.

De exempel Idor gav oss på hur man kan arbeta med assisterande teknik handlade främst om att eleven lyssnar på en text och/eller talar eller skriver ner (använder rättstavning) vad texten handlade om. Det fortsatta arbetet går ut på att ställa frågor till författaren, söka och förklara svåra ord, lyssna på den digitala text som eleven själv har producerat samt upprepa tills eleven blir självständig i sitt arbete. Eleven kan också arbeta med att artikulera sig för taligenkäningen, lära sig att lyssna på text med Legimus och använda social medier. Jag har tidigare skrivit blogginlägg om Legimus och talböcker. Du  kan läsa dessa inlägg HÄR.

Nu kanske du undrar över definitionen av AT!? Vad lägger Idor in i AT? Så här såg Idors definition ut.

Idor S2

AT motsvaras av vad vi brukar benämna alternativa verktyg, alternativa lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel och det är elever med läs- och skrivsvårigheter som har tränat men inte utvecklat en tillräcklig god läs- och skrivförmåga som behöver AT. Idor talade om att elever för att bli självgående behöver en viss nivå av läsförmåga. På årskurs 3 nivå kan elever behöva AT som ett komplement för att klara sig hjälpligt på egen hand. På årskurs 6 nivå behöver eleven AT för att fortsättningsvis kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga på egen hand. Här har vi de man ibland kallar slow starters, slumrare och elever med dyslexi.

Idor talar om att ta till sig text och förmedla text. Med ta till sig text menar han avkoda och med att förmedla text menar han skriva. Ta till sig text omfattar i sin tur tre alternativ:

  • Läsa på traditionellt sätt,
  • AT som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT,
  • AT som ett alternativ och då passar inte begrepp som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna-förståelse och textförståelse.

Under åk 1-3 menar Idor att eleverna först behöver en fokuserad klassrumsundervisning för att i åk 2 behöva stöd inom mindre grupper. I åk 3 behöver elever som ännu inte har uppnått en acceptabel, dvs. funktionell, läsförmåga enskild undervisning. I åk 3 ska eleven också lära sig använda AT och få intensivträning med olika appar. Vi fick se de appar Idor arbetat med men som han underströk så går utvecklingen snabbt framåt. Appar är färskvara. De appar som fungerar bra idag är inte de vi väljer att arbeta med imorgon.

Idor satt in begreppen ta till sig (och förmedla) text i formeln för the Simple View of Reading. Det såg ut så här:

Idor S4

Idor menar att AT är nödvändigt för många elever för att de ska kunna läsa/ta till sig en text, som stöd för exempelvis rättstavning och längre upp i skolgången för att kunna förstå ett annat språk. Han talade också om talsyntes och taligenkänningsapparar.

Att arbeta med AT kräver vissa förutsättningar. Idor avslutade med att lyfta några av dessa.

  • Utrustning och programvara måste finns på individnivå med en säker uppkoippling.
  • Lärarna behöver var välutbildade. De behöver själva ha upptäckt mervärdet inom sitt eget ämnesområde.
  • Eleven måste få utbildning på tekniken.
  • Det är viktigt att utvärdera ofta tills  man ser att eleven börjar bli självgående.
  • Program behöver uppdateras och lärarn behöver följa utvecklingen.
  • AT ska införas tidigt under elevens skoltid.
  • Arbeta med attityderna till AT. Det är inte ovanligt att eleven till att börja med inte är så positivt inställd till AT.

Hur bra AT fungerar kan också bero på vem som är användare. Exempel på assisterande teknik som fungerar är enligt Idor:

  • Talsyntes
  • Taligenkänning
  • Rättstavning
  • Talböcker
  • Översättning
  • Anteckningsstöd

En föreläsning Idor höll 2016 på en SDK konferens hittar du på MTM:s webb. Föreläsningen som filmades hade rubriken Stödjande ”läs- och skrivappar” – ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter?. Att se den är en snabb och enkel fortbildning om läs- och skrivsvårigheter!

Läs och/eller titta vidare:

Föreläsningar med Idor Svensson som ligger på nätet:

SPSM. Digital lärande.

SPSM. Frågor och svar om dyslexi.