Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Genrepedagogik

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning

Karin Pettersson är tillbaka med sin inspirationsföreläsning för deltagarna i årets Språkpaket. Karin har tidigare arbetat som klasslärare och då med ASL, genrepedagogik, cirkelmodellen och strategier för läsförståelse och understryker vikten av att arbeta utifrån en balanserad läs- och skrivundervisning.

600E02D5-10F1-4634-AF8B-4A74630AD64A

Karin talade om hur möbleringen påverkar undervisning och elevers arbete. Karin resonerade och reflekterade kring vad vi gör med alla texter eleverna producerar. Texter som är en guldgruva för vidare textarbete.

Vi fick exempel på finmotorikövningar, exempel på grundformer för bokstäverna och hur eleverna fick arbeta med at att forma bokstäver. Målet är en balanserad läs- och skrivundervisning där digitala verktyg används tillsammans med mer s k traditionnella verktyg och förhållningssätt. Det är inte bara iPads utan även skrivövningar, forma bokstäver, mycket böcker för egen och gemensam läsning men även för högläsning.

Karin P 1

Karin har en helhetssyn på elevernas läs- och skrivutveckling. Hon presenterade genrepedagogiken och hur hon vävt in den i sin undervisning. En grundfråga som hela tiden är närvarande är hur ”jag som lärare stöttar mina elever i deras lärande”. Vi fick lära oss mer om Hallidays systematisk-funktionella grammatik.

Det var småfilmer som visualiserade sådant hon talade om. Exempelvis en kort trailer som instruktion till hur man kokar en kopp te. En annan film visade hur elever arbetat med argumentation. Vi fick själva arbeta med att fundera på vilka genrer ett antal givna texter kunde tillhöra.

Efter kaffepausen blev det mer exempel på hur läraren kan utveckla arbetet med texter men också lite praktiskt arbete för oss åhörare.

C71DD056-319F-4FB4-90E9-B635300D2F46

Karin beskrev arbetsgången vid ett skrivuppdrag efter en utflykt i förskoleklass enligt följande faser:

  • Fas 1 – muntligt återberättande med bildstöd
  • Fas 2 – tidsord används för att återberätta om utflykten
  • Fas 3 – skriva en gemensam text (BookCreator)
  • Fas 4 – skapa/skriva egna texter (WriteReader som webbapplikation)

645FD114-6E5B-4DEF-BCA2-80610C043499

Vi introducerades till bildpromenader för att stimulera intresse, nyfikenhet och ge eleverna utrymme att bearbeta sina förkunskaper.

232B66ED-8CD7-4A4A-9E14-FC09E89AA2F1

Tyvärr behövde jag gå lite tidigare så jag missade de sista gobitarna.

Stort tack Karin för en inspirerande eftermiddagsföreläsning!

Karin Pettersson arbetar idag vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitetArbetet innebär att genom olika uppdrag arbeta med och handleda lärare i hur de kan förbättra för flerspråkiga elevers lärande. Karin har fokus på grundskolans tidiga år, dvs F-klass upp till och med årskurs 6.

Karin har också skrivit boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning, F-3 (Studentlitteratur, 2017).

Kanske önskar du att du och dina kollegor fick delta i Språkpaketet!? Dock är det så att anmälningstiden för det Språkpaketet vi startar upp i maj redan har gått ut. Det kommer en ny möjlighet våren 2020 så börja gärna med att läsa mer om Språkpaketet så är du förberedd inför nästa omgång!

Inspirationsföreläsning om ASL

Idag är de lyckligt lottade deltagarna de som deltar i årets Språkpaket. Lite presentation av Karin och hennes syn på ASL tillsammans med genrepredagogik och sedan vidare till rivstart med en film från förskoleklass. Alltid lika fantastiskt att se 6-åringars superfokusering när de läser och försöker tyda vad som står skrivet. Arbetet sker i skrivpar och med stöd i talsyntes. Karins elever har namn från hela världen vilket talsyntesen inte klarar att säga men det är något klass och lärare bara konstaterar och kan skratta åt. Karin skapar skrivparen utifrån elevernas nivå inom skrivinlärning men också hur de samarbetar. Skrivparen arbetar ihop under en hel termin för att eleverna ska känna trygghet och lära känna varandra. De som har svårigheter med samarbete får stöd av läraren kring samarbetet. IMG_0302 Eleverna skriver bokstavsräckor när de börjar. Vid terminsstart i förskoleklass (OBS! inte åk 1 som jag skrev först) var det flera av barnen som inte kunde läsa och skriva sina namn och många kunde enbart ett fåtal bokstäver. En bokstavsräcka kan se ut så här:

ekhåfdsqerfdyrdxcvfdrdrfyguyu

uu3id6376ie76re7eygie76te

Barnen får individuella uppgifter att ringa in vissa bokstäver, leta efter ord osv. Snabbt börjar de koppla bokstäver med bokstavsljud när de fortsätter arbeta. Karin berättade målande om hur hon lägger in små utmaningar kring att skriva ord. I början är det många praktiska frågor som vad gör jag med elevernas alla texter de har skrivit och hur och var skapar jag deras portfolios.

Finmotoriksövningar är en annan viktig fråga. Här får barnen trä pärlor, göra pärlplattor och fina armband men också olika uppgifter med penna. När bokstäver ska formas så är det olika uppgifter med stödlinjer och övningar som att rita motsolingar. I åk 2 lägger Karin in välskrivning på schemat. Hon gör förstås en bokstavsdiagnos där hon markerar de bokstäver och bokstavsljud som barnen kan. Sedan sommaren är just detta ett obligatoriskt moment i bedömningen av elevernas läs- och skrivkunskaper med Skolverkets Bedömningsstöd och här använder Karin enbart det underlaget för bedömning.

Karin talade om vardagsspråk och skolspråk. Läraren behöver hjälpa eleverna att gå från det vardagliga, personliga och nära (vardagsspråk) till det specificerade, opersonliga och distanserade (skolspråk). Ämnesundervisning ställer stora krav på förmågan att använda skolspråket. Detta satte Karin in i sammanhanget för den cykel för undervisning och lärande som hon undervisar efter.

cykeln för undervisning och lärande

Vi fick också en liten praktisk övning för parvis arbete med att sortera texter enligt genre. Bra timat efter semmelpausen!

Karin använder termer som narrativ, instruktion, och argumenterande text med sina elever i åk 2. I klassen kallar de dessa termer för expertord.

Vi fick oss se exempel på skrivuppgifter som Karin har använt i förskoleklass. Några exempel som visades var:

  • berätta det roligaste ur en bok ni läst högt
  • veckans ljud
  • vi har …
  • vi tycker om …
  • olika listor, önskelistor, djurlistor, färger, listor på sådant som finns i klassrummet
  • stafettskrivning
  • personligt återgivande texter
  • argumenterande texter
  • sagor

Talsyntesen använder Karin även i det gemensamma arbetet.

Det var exempel på  muntligt återberättande från utflykter med stöd av ord och bilder. Nästa fas i detta återberättande var att arbeta med bilderna och orden i appenWright and read”. Givetvis gjordes detta som gemensamt arbete på SmartBoarden så barnen fick hjälpa till att komma på vad som ska vara med. Det gemensamma återberättandet följs upp av parvis arbete på paddorna med att skriv och läsa in sina berättelser.

Wright and read

BookCreator är en annan app som Karin använder mycket. Det finns också en bok app  hos NE som är kostnadsfri för lärare i Stockholm och som liknar BookCreator. På NE Junior kan du se vilka olika appar som finns. Andra tips var svenska-djur.se samt Sock Puppets som vi fick se exempel på.

Karin arbetar förstås med mallar i förskoleklass. Det är börjor som eleverna får använda, först i gemensamma texter och när de kommit igång för att skriva egna texter. Karins erfarenhet är att parvis skrivande fungerar smidigare än skrivande i grupp.

exempel2

Vi fick se mängder av exempel på hur Karin arbetar med elever i förskoleklass – åk 2. En mycket inspirerande föreläsning med praktiska exempel och kopplingar till ASL och genrepedagogik.

Stort tack Karin! Du som inte hade möjligt att vara med på Karins föreläsning kan läsa mer på Karins blogg: Fröken Karin.

Arbetar du i förskoleklass eller åk 1? Skulle du vilja delta i nästa års Språkpaket? Snart får alla rektorer ett mejl med information och en länk till en intresseanmälan till ett informationsmöte. Om många, för många, mejlar intresse för att komma på detta informationsmöte så gör vi ett urval. Vi är här Carola och jag. Är du intresserad så tala med din rektor!

Läs mer om Språkpaketet här:

Medioteket: Läs- och språkpaketet

Referenser:

Hultin & Westman (2014). Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups.

Lövgren, E. (2009). Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Sanoma.

Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg – Vad? Hur? Varför?  Stockholm: Sanoma.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.