Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Grafiska böcker

Vi gör det ”med och utan digitala verktyg”

vilket är en formulering som du hittar i kursplanen för svenska. Vad gör vi? Jo, vi skapar texter där ord, bild och ljud samspelar.

Att detta ger en ny dimension till deltagarnas digitala kompetens behöver jag väl knappast skriva ut, eller hur!?

bild1

Tisdagen 27 mars var en dag fylld av kreativitet. Kia presenterade ett urval bilderböcker och lyfte exempel på hur bilden/bilder kan påverka läsaren. Första passet ägnades sedan åt att lära känna några av böckerna samt fota bilder ur dessa. Bilder som vi arbetade med under resten av dagen.

bild6alla

Det fotades ur alla tänkbara vinklar, i rummet, i korridoren, i motljus och mot väggar.

bild 10 trio

Det jag beskriver är vår satsning på en heldag, en studiedag, som vi gett titeln Berätta med ord, bild och ljud. Dagen omfattar fyra olika moment vilka leds av oss fyra olika kursledare:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film i trailerformat.

Här pratar mina kollegor ihop sig inför nästa moment! Vi kursledare och kollegor har upptäckt att vårt samarbete har lett till att vi fått syn på varandras kompetenser på ett alldeles nytt sätt. Att samarbete kring ett gemensamt program som den här studiedagen leder till ett kollegialt lärande i sig. Våra kompetenser och kunskaper jackar in i varandra och gör att vi själva känner att vi bjuder på extra allt.

bild 7 personal

Elisabet introducerade iMovie och visade hur vi gör trailers.

489AE256-4CCA-4377-843E-886E54889EF5

Arbetspasset med trailers ledde till ett halvdussin spännande, roliga, läskiga trailers. Karaktärer i en bok fick i några exempel en helt annan roll i filmerna.

Efter lunchen var det dags för att leka med ord. Jag talade lite kort om hur man kan utveckla, fördjupa och förstärka text. Sedan var det dags att skriva, vilket vi gjorde parvis. De slutliga texterna fick deltagarna lägga in i Padlet för att vi skulle se och läsa varandras. Padlet var något nytt för de flesta och spontant kom det flera förslag på hur man kan använda Padlet i undervisningen.

A14296D5-A803-4970-81E8-876F816386FE

4e och sista arbetspasset handlade om att animera i appen PuppetPals. Katrin guidade oss genom arbetsgången och sedan hade vi tid för att göra egna animerade produktioner. bild11Katriin

Reflektioner och kommentarer från några deltagare:

  • Tänker att lärare i fler ämnen skulle ha nytta av detta och att det skulle kunna framgå tydligare i presentationen av kursen.
  • Nu fick jag uppslag till en mängd lektionsplaneringar! 
  • Jag vill stanna här och jobba vidare!
  • Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Saknade att det inte går att förlänga tiden i trailern.
  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda.
  • Jag fick syn på andra figurer när vi gjorde animeringen. 
  • Jag vill genast prova detta med mina elever!

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske vill du prova på att kombinera det analoga med det digitala!?

Läs mer på vår webbsida: Medioteket om Berätta med ord, bild och ljud. (11 juni är fullbokad men vi har nu lagt till 13 juni. Skynda dig att boka dig!).

När man jobbar ihop om något så lär man sig själv också nya saker! Idag lärde jag mig att använda kameran på min padda som QR läsare. Det är nytt i och med IOS 11 att kameraappen numera läser av QR koder. Jag tillhör användarskaran som inte läser igenom alla tips och vad som är nytt när jag uppdaterar. Det är bara att rikta kameran mot QR koden så visas den lilla dialogrutan du ser i bilden och sedan är det bara att klicka på den lilla blå symbolen. Vips öppnas webbsidan. I det här fallet gällde det vår utvärdering av dagen.

bild QR kod

Behöver jag säga att vi har roligt också!

PS. Deltagarna har sagt ja till att bilderna används.

Grafisk seriebok nominerades till Augustpriset 2015

Vitsen med ordlösa böcker är intressant att fundera över. Själv tänker jag mig att den ordlösa bilderboken, där endast bilderna förmedlar berättelsen, leder till att jag som läsare måste aktivt kliva in och skapa berättelsen. I och med det skapar jag också betydelsen. Det är i sig en kognitiv utmaning. Det borde utveckla både en visuell och en verbal litteracitet hos mig som läsare.

I en ordlös bilderbok kan läsaren inte luta sig mot texten. I stället måste jag läsa av de grafiska och visuella uttrycken. Det leder till att läsaren måste lära sig iaktta alla visuella, layoutrelaterade, tecken och läsa av vad de förmedlar men också tolka dem för att skapa förståelse. Här blir det riktigt intressant att undersöka och jämföra om kulturell och språklig bakgrund påverkar läsandet.

Förra året, dvs. 2015, nominerades en grafisk bok i kategorin Årets barn- och ungdomsbok  till Augustpriset. Boken var Din tur, Adrian av Helena Öberg och Kristin Lidström. Du kan se nomineringen här:

Ja, det här med bilderböcker och grafiska böcker är tydligen hett just nu. Jag ser att det är en konferens i Stockholm den 29 augusti-1 september om ämnet, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”. Kanske ses vi där!?

Komplexiteten hos bilderböcker och grafiska böcker

Jag har skrivit flera inlägg om bilderböcker och grafiska böcker men ännu inte gått in på frågan om komplexiteten hos dessa. Nu har jag läst en artikel om grafiska, ordlösa, böcker där författarna presenterar en tabell som visar hur komplexiteten växer med olika kvaliteter i text och illustrationer. De kvalitativa måtten i komplexitet går från det enkla till det mer komplexa. Allra enklast är förstås när det läsaren ser är vad boken handlar om. För datorprogram brukar man använda förkortningen WYSIWYG, What You See Is What You Get, och det passar bra här också. Svårighetsnivåerna för böckerna bestäms av strukturen, det visuella språket och dess grad av tydlighet samt de olika krav på förkunskaper som kan förekomma. Det är enklast att läsa en bilderbok där handlingen utspelar sig i kronologisk ordning och där bilderna kommer i rätt följd. Det är också enklare att läsa böcker där handlingen motsvaras av en bokstavlig skildring med traditionella bildperspektiv där läsaren känner igen sig. Ett genomgående tema för boken tillsammans med ett perspektiv som bygger på vardagskunskaper inom kända genrer förenklar också för läsaren.

Bilderböcker, ordlösa, böcker som klassas som mer komplexa är sådana där läsaren möter flera nivåer i innehållet. Tillbakablickar och antydningar som är oklara höjer svårighetsnivån avsevärt för läsaren. Likaså gör oväntade och ovanliga berättarstrukturer. Ett komplext bildspråk får vi när illustrationerna bjuder på ironi, är flertydliga, abstrakta och skiftar perspektiv och miljö. Dessa mer komplexa berättelser förutsätter förkunskaper på flera områden som kulturella förkunskaper, historiska och/eller ämnesspecifika kunskaper samt vana vid olika bildspråk.

I nedanstående tabell har författarna, Belinda Louie och Jarek Sierschynski, graderat bilderböckernas svårighetsgrad men också gett oss exempel på (engelska) böcker som passar in på de olika nivåerna. Det vore allt bra med titlar till svenska bilderböcker listade enligt den här modellen, eller hur!? Har du förslag så dela med dig. Kanske kan jag göra en motsvarande lista med svenska titlar!?

table 1_trtr1376-tbl-0001

(The Reading Teacher Volume 69, Issue 1, pages 106, 15 MAY 2015)

Artikeln finns att läsa i fullformat; länken hittar du under referenser.

Funderar du över vilka grafiska, ordlösa, böcker vi har på Medioteket? Jag har kollat med mina kollegor på Cirkulationsbiblioteket och fått några förslag. Återkommer om dessa!

Referenser:

The Reading Teacher Volume 69, Issue 1, pages 103-111, 15 MAY 2015 DOI: 10.1002/trtr.1376; direktlänk för att läsa och/eller ladda ner är:  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1376/full#trtr1376-fig-0001; 160124.